Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation
En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med sanna premisser (och därmed även sann slutsats). Att slutsatsen följer med nödvändighet ur premisserna är så klart en styrka hos den deduktiva argumentationsformen (om den är giltig) och det är därför filosofer, logiker och matematiker använder sig av den.
Ur en annan synvinkel kan man dock se maximal logisk styrka som en svaghet. Anledningen till att en slutsats följer med nödvändighet ur premisserna är att slutsatsen egentligen redan finns implicit innesluten i premisserna. När vi härleder slutsatsen gör vi den bara mer explicit. Om vi vill få fram ny information, påståenden som inte till fullo redan finns i premisserna, måste vi använda oss av induktiva argument.
Fyra induktiva slutledningsformer (1) Induktiva generaliseringar (2) Statistiska syllogismer (3) Konfirmeringsinduktion (4) Analogiresonemang
Induktiva generaliseringar X procent av alla observerade F är G. Det är sannolikt, därför, att X procent av alla F är G. Man utgår ifrån ett urval (sample) av en hel population och drar slutsatser om populationen utifrån det man observerar i urvalsgruppen. Exempel: gallupundersökningar
För att slutsatsen skall vara sannolik ( statistiskt signifikant ) måste två kriterier vara uppfyllda: (i) Urvalsgruppen måste vara representativ för hela gruppen (ii) Urvalsgruppen måste vara tillräckligt stor (ju fler desto säkrare). Är någon (eller båda) av dessa kriterier inte uppfyllda är slutsatsen inte adekvat understödd.
Problem Induktiva generaliseringar fungerar bara när vi vet vilken målpopulationen är och hur stor den är. Detta kan vi bara veta om nu existerande populationer. Om populationen inkluderar alla F som har funnits och kommer att finnas, vet vi inte hur stor målpopulationen är och vilka egenskaper F-individer kommer att ha.
Induktionsproblematiken Hur motiverar man induktiva slutledningar om framtiden baserat på händelser i nuet och det förflutna? Genom att hänvisa till att sådana induktiva slutledningar om framtiden har varit framgångsrika. Men då använder man sig av induktion för att rättfärdiga induktion. Induktion om framtiden fungerade vid t1 Induktion om framtiden fungerade vid t2 Induktion om framtiden fungerade vid t3, tn Induktion om framtiden kommer alltid att fungera
Statistiska syllogismer Den förra slutledningsformer gick från det specifika till det generella. Här följer en induktiv slutledningsform som går åt motsatt håll, från den allmänna till det specifika. X procent av alla F är G a är F Med sannolikhet 0.X är a G
Exempel: 10% av alla rökare får hjärtbesvär Berit är en rökare Med sannolikhet 0.1 får Berit hjärtbesvär Argumentet innehåller en generell premiss och en premiss som handlar om en specifik person/ ting. De generella premisserna etableras ofta genom induktiv generalisering.
Problem Referensklassproblematiken När vi utvärderar en statistisk syllogism bör vi fråga oss om det finns någon relevant information angående a som har utelämnats. Kanske är det så att Berit motionerar regelbundet. För att få en mer tillförlitlig sannolikhetsbedömning för slutsatsen måste vi inkludera båda kategorierna i premisserna.
7 procent av alla rökare som motionerar regelbundet får hjärtbesvär Berit motionerar regelbundet och är rökare Med sannolikhet 0.07 får Berit hjärtbesvär Egentligen bör vi ta med alla kategorier och faktorer som är relevanta för slutsatsen. Problemet är att då får vi en helt unik beskrivning som bara stämmer in ex. på Berit (och då finns det ingen generell frekvenspremiss att utgå från!).
Konfirmeringsinduktion Observation av unika händelser som förutsägs av en viss teori/hypotes betraktas som stödjande bevis för det generalla påståendet. Den unika händelsen sägs konfirmerar den genereralla hypotesen. Återigen en slags induktion från det specifika till det generella. Om h så o o Det är sannolikt, därför, att h.
Notera att det följer inte logiskt att h är sann för att o är sann. Att resonera så vore att göra slutledningar enligt den ogiltiga argumentationsformen bekräftande av konsekventen. Däremot kan en hel serie av sådan lyckosamma förutsägelser göra h sannolik. Exempel: Den allmänna relativitetsteorin: ljuset böjs runt solen. Kriminalfall: Om a är mördaren (hypotesen) så är han blodig a är blodig (observation) Det är sannolikt, därför, att a är mördaren
Problem Det kan finnas konkurrerande teorier som gör samma förutsägelser som den ursprungliga teorin. Hur väljer vi vilken teori som vi ska förespråka? Vilken teori är mest sannolik? Vad ska man basera sannolikhetsomdömena på? Det kan finnas negativa utfall (förutsägelser som inte inträffar) även om det finns många konfirmerande fall. Hur skall vi då utvärdera teorin? -Innebär det att teorin är falsifierad (Popper)? - Innebär det att andra störande faktorer har inverkat?
Analogiresonemang Ibland drar vi slutsatser om vilka egenskaper ett visst objekt (eller en klass av objekt) troligen har genom att jämföra objektet med andra objekt. Om objektet vi är intresserad av (målföreteelsen) liknar ett annat objekt (analogiföreteelsen) i hög utsträckning så drar vi slutsatsen att det första objektet troligen har ytterligare egenskaper gemensamt med det andra objektet. Den här sortens induktion går alltså från det partikulära till det partikulära.
Två olika typer av analogiresonemang Analogiresonemang med avseende på enställiga egenskaper (det vi vanligtvis kallar egenskaper) a har egenskaperna A, B, C och D b har egenskaperna A, B och C Troligen har b även egenskapen D Exempel: Person a uppvisar symptomen A, B och C. En undersökning visar att denne är drabbad av D-virus. Person b uppvisar även han symptomen A, B och C. Troligen är även b drabbad av D-virus.
Analogiresonemang med avseende på flerställiga egenskaper (det vi vanligtvis kallar relationer). x är till y som a är till b x står i relationen R till y Troligen står även a i relationen R till b Exempel: Precis som Pavlovs hundar saliverade när de hörde att det ringde i klockan, så kan även mina ungar bli ivriga när de hör signaturmelodin till Bolibompa. Pavlovs hundar började salivera för att de associerade ljudet av klockan med mat. Det är troligt att mina ungar associerar signaturmelodin till Bolibompa med det roliga i att titta på programmet.
OBS! När vi utvärderar ett analogiresonemang måste vi försöka beakta alla relevanta likheter (som har med slutsatsen att göra) och relevanta olikheter (t.ex. att b är vaccinerad mot D-virus) och försöka väga ihop dessa likheter med olikheterna och utifrån detta göra en bedömning om hur sannolik slutsatsen är givet premisserna.
Problem Analogier som illustrationer och faran med sådana Analogier förekommer ofta som pedagogiska illustrationer (ex. Platons grottliknelse) snarare än som en metod för att dra induktiva slutsatser om ett fenomen utifrån ett annat. Faran är att den pedagogiska analogin senare tenderar att användas (och då ofta implicit snarare än explicit) som en bokstavlig förutsättning för argumentation rörande ursprungsproblemet. Exempel: Tiden flyter fram som en flod.
Övningar Fundera ut tre stycken induktiva argument som du använder dig av i vardagen. Placera dessa argument i någon av de fyra ovanstående argumentationsformerna.