Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården



Relevanta dokument
Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för stöd till personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Öppna jämförelser inom socialtjänsten och hemsjukvården. Handlingsplan

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Program. för vård och omsorg

Metodbeskrivning. Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2012

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Förslag till nationella indikatorer och mått för god kvalitet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Remissversion

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Ledningssystem för god kvalitet

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Inför uppgiftsinsamling till den officiella statistiken om socialtjänst för statistikår 2015

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Resultat av Öppna jämförelser inom barn- och ungdomsvården 2016

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Enhetsundersökning LSS

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt

REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Metodbilaga. Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2011

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Inför uppgiftsinsamling till den officiella statistiken om socialtjänsten för statistikår 2014

Lagstiftning kring samverkan

Familjehemsplacerade barn

Öppna jämförelser Enhetsundersökningen LSS 2018

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation

Öppna jämförelser ett verktyg i det strategiska utvecklingsarbetet

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Framtidens möjligheter och utmaningar för funktionshinderområdet

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

/2018 1(5) Socialdepartementet

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Självbestämmande och inflytande

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Transkript:

Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2010 2014

2

Innehåll Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Målgrupper 5 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgång till data 6 Indikatorer och mått 6 Brukarundersökning 7 Angränsande regeringsuppdrag hos andra myndigheter 7 Samla in, redovisa och analysera data 8 Målgruppsanalys 8 Utveckling 9 Öka tillgången på data utveckling av den officiella statistiken 9 Skäl till insats 9 Öppenvårdsinsatser 9 Samverkan 9 Utveckla indikatorer och mått 10 Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser 10 Aktiviteter 11 Öka tillgången till data 11 Fortsatt utveckling av den personnummerbaserade officiella statistiken avseende skäl till insats, öppenvård och samverkan. 11 Genomgång av befintliga data som berör barn och unga med insatser från socialtjänsten 11 Utveckling av metod för brukarundersökning 11 Utveckla indikatorer 11 Revidering av utvecklingsindikatorer som fastställdes för insamling av uppgifter från och med verksamhetsåret 2011 samt fortsatta utveckling av de föreslagna indikatorerna: 11 Utveckla och införa och följa nya kvalitetsindikatorer för insatser för barn och unga 12 Översyn av de indikatorer som används i de årliga öppna jämförelserna 12 Samla in, redovisa och analysera 12 Insamling utifrån fastställda indikatorer och utvecklingsindikatorerna 12 Insamling av data som rör barn och unga med insats från socialtjänsten 12 Insamling av data. 12 Webbutveckling, utveckling av presentation på webben 13 Presentationsformer/kommunicerandet av resultat. 13 Analys. 13 Samordning, samverkan och kommunikation 14 Samordning 14 3

Samverkan 14 Kommunikation 14 Indikatorer 15 Indikatorer fastställda för insamling av uppgifter med början under 201015 Utvecklingsindikatorer som fastställdes för planerad insamling av uppgifter från och med verksamhetsåret 2011 16 Framtagna indikatorer som bör övervägas på nytt i det fortsatta utvecklingsarbetet. 16 4

Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag (S2009/5079/ST) att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. En handlingsplan för uppdragets genomförande ska redovisas till regeringen senast den 31 maj 2010. Syfte och mål Öppna jämförelser ska ge information om socialtjänstens resultat, kvalitet, kostnader och effektivitet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Redovisningen ska ge möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner, både övergripande och på enhetsnivå där det är lämpligt, oberoende av driftsform. Öppna jämförelser ska även syfta till att stödja kommunerna i arbetet med att förbättra verksamheten. Målet är att det vid projektets slut ska finnas lättillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga kunskapsunderlag i form av öppna jämförelser av data som stödjer, nationella såväl som verksamhetsnära beslut, förbättringsarbete samt uppföljning och utvärdering av socialtjänsten inom den sociala barn- och ungdomsvården. Öppna jämförelser ska vara förankrat i och användas av kommuner och privata utförare. Målgrupper Öppna jämförelser för barn och unga ska utvecklas och presenteras för ledande tjänstemän och politiker i kommuner verksamhetsnära beslutsfattare och personal i av kommuner finansierade verksamheter barn och unga, vårdnadshavare, närstående och medborgare, samt nationella beslutsfattare Avgränsningar Denna plan avser av kommunen finansierad socialtjänst inom den sociala barn- och ungdomsvården. För att få en helhetssyn ska även data från andra verksamheter som möter barn och unga som riskerar att fara illa som exempelvis hälso- och sjukvård och skolan belysas. 5

Nuläge Tillgång till data I nuläget finns Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga. Det är ett personbaserat register. Registret innehåller huvudsakligen datum för start och avslut av dygnsvårds placeringar, typ av placering (institution/ familjehem) och lagrum för placeringen. Indikatorer och mått Under 2006 inleddes ett arbete inom Socialstyrelsen som syftade till att utveckla kvalitetsindikatorer för verksamheter inom socialtjänsten. I mars 2007 publicerade Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt en modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. 1 Enligt denna modell ska kvalitetsindikatorer inom socialtjänstens område belysa god kvalitet, dvs. att tjänsterna svarar mot de mål (lagar, förordningar, föreskrifter)som beslutats samt att de 1. bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet 2. utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet 3. är kunskapsbaserade och effektivt utförda 4. är tillgängliga 5. är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen Tre typer av mått eller indikatorer redovisas för ovan nämnda kvalitetsområden: strukturmått som speglar förutsättningarna för verksamheten processmått som speglar vad som faktiskt görs, dvs. när, var och hur resultatmått som speglar resultatet och effekterna ur ett individperspektiv. Socialstyrelsen påbörjade 2007 på eget initiativ utvecklingen av kvalitetsindikatorer för barn och unga. I regleringsbrevet för 2008 får Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla kvalitetsindikatorer inom den sociala barn- och ungdomsvården. Nu fortsätter arbetet i det förnyade uppdraget (S2009/5079/ST). En arbetsgrupp lämnade i december 2009 förslag på ett antal indikatorer. De grundas framförallt på synpunkter som lämnats av 130 externa remissinstanser under våren 2009 och på resultatet av en provundersökning som genomförts under hösten 2009. För ett antal av indikatorerna förutsattes att uppgifter till mått skulle hämtas direkt ur nämndens ITbaserade verksamhetssystem. Resultatet av provundersökningen visade att 1 Se rapporten Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting 2007. 6

detta var mycket svårt. Indikatorer som endast delvis, eller inte alls, gick att mäta betecknades därför som utvecklingsindikatorer. I december 2009 fattade Socialstyrelsen beslut om ett antal indikatorer för insamling och ytterligare ett antal utvecklingsindikatorer. Dessa redovisas i bilaga 1. Brukarundersökning För att få en helhetssyn bör även barnens och de ungas upplevelser av socialtjänstens insatser belysas. Ett underlag för brukarundersökningar bland barn/unga togs fram under 2009. Brukarundersökningar är ett komplement till insamling av data från kommunerna. En genomgång av hur några andra aktörer i och utanför Sverige valt att fånga barnens och andra brukares röster genomfördes. Slutsatsen blev att det finns starka skäl som talar för att man också i Sverige bör utveckla instrument för att ta reda på hur barn och unga uppfattar och upplever socialtjänstens insatser inom ramen för öppna jämförelser. Brukarundersökningar bland barn och unga är en viktig pusselbit i ett system för kvalitetsuppföljning av den sociala barn- och ungdomsvården. Att delta i en brukarundersökning ska självklart vara frivilligt för barnen. Vidare måste frågor begränsas och anpassas till barn i olika åldrar. Ambitionen bör vara att framförallt hitta en modell för att mäta barns/ungas upplevelse av delaktighet, trygghet och resultat. Socialstyrelsens beslutade att ge i uppdrag att inom ramen för det fortsatta arbetet med öppna jämförelser för barn och unga undersöka förutsättningar och kostnader för att genomföra nationella brukarundersökningar med placerade barn och unga och redovisa resultaten genom öppna jämförelser eller i en nationell rapport. Angränsande regeringsuppdrag hos andra myndigheter I mars 2010 beslutade regeringen att ge i uppdrag åt Barnombudsmannen att under 2010 genomföra ett arbete för att inhämta barns och ungdomars synpunkter och erfarenheter både i familjehem och på hem för vård eller boende (HVB). Syftet med uppdraget är att Barnombudsmannen (BO) på ett metodiskt sätt ska undersöka och sammanställa hur ett urval av barn och ungdomar uppfattar den sociala barn- och ungdomsvården. Uppdraget avser inte personuppgifter. Syftet är att ta fram en metod för att inhämta barns och ungas mer generella erfarenheter av och synpunkter på samhällsvården. Uppdraget ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2011. Folkhälsoinstitutet har sedan 2009 i uppdrag av regeringen att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som särskilt riktas till barn och ungdomar i särskilda risksituationer samt ta fram och följa upp indikatorer. De indikatorer som ska tas fram ska syfta till att skapa förutsättningar för jämförelser och lärande kommuner emellan (2009/2925/FH). I februari 2010 fick Folkhälsoinstitutet i uppdrag av regeringen att utveckla öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. Uppdraget inleds med en 7

förstudie som ska ske i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Samla in, redovisa och analysera data Insamling av data för öppna jämförelser 2010 genomförs perioden aprilmaj 2010. Data samlas in för åtta indikatorer enligt Socialstyrelsens beslut i december 2010. En elektronisk enkät skickas ut till kommunerna. Redovisning sker genom publicering på Socialstyrelsens webbplats under hösten 2010. En rapport lämnas till regeringen senast i december 2010. Målgruppsanalys För att effektivt kunna kommunicera med målgrupperna kommer en målgruppsanalys att genomföras under våren 2010. Den ska visa vilken information målgrupperna efterfrågar, i vilken form den bör presenteras och med vilken periodicitet. 8

Utveckling Öka tillgången på data utveckling av den officiella statistiken I regleringsbrevet för år 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett system för en utvidgad statistikinsamling avseende insatser till barn och unga inom socialtjänsten. I regleringsbrevet för 2009 omformulerades uppdraget till att Socialstyrelsen ska ta fram ett system för en utvidgad insamling av data som gäller den sociala barn- och ungdomsvården. Den personnummerbaserade statistiken utvidgas till att omfatta dels en variabel skäl till insats dels uppgifter om beslutade öppenvårdsinsatser. Dessutom kommer uppgifter om driftsformer och samverkan inom öppenvården att samlas in. Variabel och uppgifter är indelade enligt följande: Skäl till insats Skäl till insats är indelade i: 1. Skäl relaterade till föräldrars problem och/eller beteende (för närvarande beskrivet i åtta områden). 2. Skäl relaterade till barnets problem och/eller beteende (för närvarande beskrivet i sex områden). 3. Övriga skäl (för närvarande beskrivet i fyra områden) Öppenvårdsinsatser För öppenvårdsinsatser finns en indelning i kontaktperson, kontaktfamilj, särskilt kvalificerad kontaktperson samt övriga öppenvårdsinsatser. Övriga öppenvårdsinsatser är i sin tur för närvarande beskrivet i fem undergrupper. Samverkan Det sker även en utveckling av insamling av uppgifter om öppenvårdsinsatsen skett i samverkan och med vilka samverkan skett. För att möjliggöra den planerade utvidgningen av barn och unga registret krävs en förändring av bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken som ger Socialstyrelsen stöd för att behandla känsliga personuppgifter. Dessutom krävs en ändring av förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Arbetet med detta pågår. Socialstyrelsen genomför tillsammans med FOU Gävleborg en testomgång under våren 2010 av den nya variabeln skäl till insats och framtagna nya kategorier av öppenvårdsinsatser. När uppdraget slutförts bör det finnas officiell personnummerbaserad statistik som blir en källa för utveckling av indikatorer och öppna jämförelser. 9

Utveckla indikatorer och mått Kvalitetsindikatorer ska utvecklas utifrån en helhetssyn på de behov som barn och unga med insatser från socialtjänsten har och även spegla den kontext som finns runt barnen och ungdomarna. Fortsatt utveckling av indikatorer anpassade till målgruppernas behov och efterfrågan för: myndighetsutövningen (handläggning av ärenden som rör barn och unga samt uppföljning av beslut om individuellt behovsprövade insatser). placeringar av barn och unga utanför det egna hemmet, (dvs. placeringar i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) och inom Statens institutionsstyrelse) med stöd av SoL eller LVU öppenvårdsinsatser. Indikatorerna ska avse såväl kommunnivå som, där det är lämpligt enhetsnivå. De ska spegla såväl struktur, process som om möjligt resultatmått. Kostnadsmått och mått på effektivitet ska utvecklas. En metod och mått för brukarundersökning med placerade barn och unga ska även utvecklas. Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser Insamling av data för öppna jämförelser ska i hög grad ske från lokala ITsystem och i nationella register. En översyn ska göras kring vilken befintlig data som kan användas för öppna jämförelser. Ambitionen är att individbaserade kvalitetsregister i framtiden ska kunna försörja behovet av data inom öppna jämförelser för barn och unga. Tiden mellan mätning och presentation ska vara så kort det är möjligt. Öppna jämförelser ska årligen redovisas på en webbplats som utformats efter varje målgrupps behov av information. Webbplatsen ska stödja enklare analyser. Om talen är små ska överväganden göras om det är lämpligt att årligen redovisa resultatmått på kommuns eller enhetsnivå. 10

Aktiviteter Öka tillgången till data Fortsatt utveckling av den personnummerbaserade officiella statistiken avseende skäl till insats, öppenvård och samverkan. Genomförs inom ramen för projektet Utveckling av statistik för barn och unga inom socialtjänsten Projektledare: Håkan Aronsson Utveckling, testning och stödja införandet i kommunerna Tid: 2010 2012 Prioritet 1 Genomgång av befintliga data som berör barn och unga med insatser från socialtjänsten För att få en helhetssyn genomförs en genomgång av befintliga personnummerbaserade uppgifter som rör barn och unga med insatser från socialtjänsten. För att beskriva effektivitet genomförs en genomgång av kostnadsdata. Tid: 2010-2011 Prioritet 1 Utveckling av metod för brukarundersökning Genomförs gemensamt med övriga delprojekt inom öppna jämförelser för socialtjänsten Tid: 2010-2012 Prioritet 2 Utveckla indikatorer Revidering av utvecklingsindikatorer som fastställdes för insamling av uppgifter från och med verksamhetsåret 2011 samt fortsatta utveckling av de föreslagna indikatorerna: Revidering och fortsatt utveckling av de indikatorer som beskrivs i bilagan. Samordning sker med övrigt kvalitetsindikatorarbete. Tid: 2010 Prioritet: 1 11

Utveckla och införa och följa nya kvalitetsindikatorer för insatser för barn och unga Inriktningen ska vara att utveckla indikatorer som beskriver såväl struktur som processmått och resultat för öppenvård, HVB inkl Sis. och familjehemsvård. Samordning sker med utveckling av data enligt ovan och övrigt kvalitetsindikatorarbete. Arbetet startar med att en prioriteringsplan tas fram. Tid: 2010 2012 Prioritet: 1 Översyn av de indikatorer som används i de årliga öppna jämförelserna Testa befintliga måtts tillförlitlighet. Tid: 2012 Prioritet: 2 Samla in, redovisa och analysera Insamling utifrån fastställda indikatorer och utvecklingsindikatorerna Tid: 2010- Prioritet 1 Insamling av data som rör barn och unga med insats från socialtjänsten Insamling av data utifrån planerad ny officiell statistik. 2012 år uppgifter när det gäller skäl till insats, öppenvård och samverkan. Tid: 2013-2014 Prioritet 1 Insamling av data. På längre sikt kommer förutsättningar att ges för att hämta data direkt från lokala IT-system till nationella register. Intill dess att alla uppgiftslämnare kan lämna uppgifter på detta sätt krävs dock insamling via elektronisk enkät. Enkäter ska fortlöpande revideras och kompletteras med nya indikatorer, tiden mellan mätning och redovisning ska hållas kort genom effektivitet i kvalitetskontroll och i bearbetning av data. Tid: 2010 2013 Prioritet: 1 12

Webbutveckling, utveckling av presentation på webben En ny webbplats ska utvecklas samlat för alla delprojekt inom öppna jämförelser. Intill dess att nämnda webbplats enligt nedan finns i funktion ska en enkel webbaserad presentation utvecklas. Tid: 2010 Prioritet: 1 Presentationsformer/kommunicerandet av resultat. Med stöd av genomförd målgruppsanalys ska formerna för att presentera indikatorvärden övervägas. Där ingår även tidpunkt för socialtjänstens olika presentationer. Inriktningen ska vara att söka skapa en för respektive målgrupp ändamålsenlig presentation som är likartad mellan olika verksamhetsområden inom socialtjänsten. Konferenser om öppna jämförelsers resultat och kommunernas analysmöjligheter bör övervägas. Tid: 2010 2013 Prioritet: 1 Analys. Insamling av nya data ger avsevärt bättre förutsättningar att genomföra analyser på kommunnivå. 1. En analysmodell ska tas fram som beskriver hur olika komponenter i öppna jämförelser förhåller sig till varandra. Tid: 2010 Prioritet: 1 2. Socialstyrelsen ska, med stöd av målgruppsanalysens resultat, utveckla en form för återkommande analysrapporter riktade till relevanta målgrupper. 3. Former för stöd till förbättringsarbete ska övervägas och lämpliga åtgärder vidtas. Tid: 2010 2014 Prioritet: 1 13

Samordning, samverkan och kommunikation Samordning Redovisade aktiviteter ska genomföras integrerat. Arbetet med denna plan ska samordnas med uppdraget utveckling av statistik för barn och unga inom socialtjänsten och övriga delprojekt inom öppna jämförelser för socialtjänsten och hälso- och sjukvård. Samverkan Av huvudprojektplanen framgår hur styrning och samordning av uppdraget ska organiseras. Denna handlingsplan för öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården ska genomföras i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Vidare ska arbetet genomföras i samråd med sakkunniga och forskare, kommunrepresentanter, brukarorganisationer och barn- och ungdomspanel eller motsvarande, berörda myndigheter, intresseorganisationer, vårdföretag och yrkesföreningar/ fackliga organisationer. Hur detta kommer att organiseras i detalj kommer att anpassas och preciseras i en projektplan för varje delmoment i handlingsplanen. Kommunikation Arbetet ska regelbundet kommuniceras till målgrupperna och Socialstyrelsen kommer att utarbeta en plan för detta. 14

Indikatorer Bilaga 1 Indikatorer fastställda för insamling av uppgifter med början under 2010 Indikator 2:1 a-d Samverkan Nämnden har den 1 november gällande överenskommelse/r om ansvarsfördelning för insatser till barn och unga (0-20 år) med ledningen för a. Barnhälsovård b. Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet c. Förskola/skola d. Polis Indikator 2:5 Användning av ett handläggnings- och dokumentationssystem som främjar helhetssyn och kontinuitet i myndighetsutövningen Nämnden har den 1 november ordinarie licens på BBIC-systemet Indikator 3:1 Handläggarnas utbildning och yrkeserfarenhet Antalet anställda handläggare, exklusive helt lediga, den 1 november som har socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet av socialt arbete i förhållande till Antalet anställda handläggare, exklusive helt lediga, den 1 november Indikator 3:2 Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Nämnden har den 1 november en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Indikator 3:5 Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Nämnden har den 1 november en samlad plan för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling. Indikator 3:4 Användning av standardiserade bedömningsinstrument Nämnden har den 1 november dokumenterade riktlinjer som stödjer användning av standardiserade bedömningsinstrument Indikator 4:3 Tillgänglighet i betydelsen social jourverksamhet Nämnden har den 1 november en social jourverksamhet Indikator 5:1 Trygghet och säkerhet i betydelsen dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister Nämnden har den 1 november dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister 15

Utvecklingsindikatorer som fastställdes för planerad insamling av uppgifter från och med verksamhetsåret 2011 Indikator 1:1 Barns/ungas delaktighet under utredningen Indikator 1:2 Barns/ungas delaktighet vid planering av vård utanför det egna hemmet Indikator 1:3 Barns/ungas delaktighet under uppföljningen av vård utanför det egna hemmet Indikator 2:2 Helhetssyn i betydelsen uppmärksamma barnets/den unges hälsotillstånd inför beslut om vård utanför det egna hemmet Indikator 2:3 Helhetssyn i betydelsen uppmärksamma barnets/den unges behov av pedagogiskt stöd i skolan inför beslut om vård utanför det egna hemmet Indikator 2:4 Kontinuitet i betydelsen fullföljda placeringar utan sammanbrott Indikator 3:3 Familjehemmens kompetensutveckling Indikator 5:3 Avslutade förhandsbedömningar inom högst två veckor Indikator 5:4 Avslutade utredningar inom fyra månader Framtagna indikatorer som bör övervägas på nytt i det fortsatta utvecklingsarbetet. Indikator 4:1 Tillgänglighet i betydelsen verkställda beslut om insatser Indikator 4:2 Tillgänglighet i betydelsen tillgång till stöd och hjälp utan individuell behovsprövning och särskilt biståndsbeslut Indikator 4:4 Tillgänglighet i betydelsen information på fler språk än svenska Indikator 5:2 Trygghet och säkerhet i betydelsen bemanning inom verksamheten 16