SVAR PÅ MOTION OM UTREDNING AV DEN GRÅ EKONOMINS VERKNINGAR OCH INFÖRANDE AV ETT PROGRAM FÖR ATT MOTARBETA GRÅ EKONOMI STST 263 Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tuure Marku, 040-4891908, tuure.marku@porvoo.fi, finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Fullmäktigeledamot Markus Hammarström och 41 övriga undertecknare har väckt en motion om utredning av den grå ekonomins verkningar och införande av ett program för att motarbeta grå ekonomi. I motionen konstateras det att kommun- och statsorganisationen ska se till att man inte med samhällets medel stöder verkamhet där man kringgår skatter eller förtrycker arbetstagarnas rättigheter och att man inte genom ett upphandlingsbeslut föredrar företag som bedriver sådan verksamhet på bekostnad av företag som iakttar lagen och inte förvränger konkurrenslägen på marknaden. I motionen föreslås det att Borgå stad utreder den grå ekonomis verkningar i sina verksamheter, vidtar åtgärder för att undanröja den grå ekonomins verkningar i sina verksamheter samt utarbetar och inför i sin verksamhet ett program för att motarbeta grå ekonomi. Förebyggande av grå ekonomi kan enligt motionen ske genom att man upptäcker försummelser av anbudgivarnas lagstadgade skyldigheter, bulvanarrangemang, lätt balansstruktur och företag med en kort livslängd samt risker med anknytning till underleverantörskedjor. Som svar på motionen konstateras följande: Motionen är viktig och aktuell. Problemet med grå ekonomi växer i takt med internationaliseringen. Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi är i ökande takt professionellt och verksamhet som kontrolleras av organiserad brottslighet. Det har blivit vanligare att invecklade företags- och koncernstrukturer används i ekonomiska brott. Finansieringen av den offentliga sektorns och kommunernas verksamhet bygger på bred basis på skatteinkomster. Av stadens inkomster är största delen skatter som företag och privatpersoner betalar. En grundläggande förutsättning för stadens verksamhet är att skattefinansieringen består och ökar eftersom det är det enda sättet att trygga kommunal service. Begreppet grå ekonomi är vitt. Till den grå ekonomin räknas ofta höra skatteplanering, kringgående av skatt och skattebedrägerier. Skatteplanering och kringgående av skatt kan i och för sig stå i linje
med gällande lagar även om de är klanderbara. Skattemyndigheten kan ingripa i skatteplaneringsmetoder och påföra kvarskatter eller skattehöjningar. Skattebrott och skattebedrägerier strider mot lagen. Upphandlingslagen, beställaransvarslagen och upphandlingsdirektiv Bekämpningen av grå ekonomi styrs redan nu med olika skyldigheter i lagstiftningen. Stadens upphandlingsväsende styrs av upphandlingslagen, beställaransvarslagen samt stadens egna upphandlingsdirektiv. I stadens upphandlingar utreds anbudsgivarens lämplighet enligt upphandlingslagen. Lagen om beställarens utredningsskyldighet vid anlitande av utomstående arbetskraft förpliktar staden att säkerställa att anbudsgivarna för sin del uppfyller sina lagstadgade skyldigheter. Enligt beställaransvarslagen är staden skyldig att utreda om anbudsgivaren har antecknats i förskottsuppbörds- och arbetsgivarregistren samt i registret över mervärdesskatteskyldiga. Dessutom ska det utredas om anbudsgivaren har betalat sina skatter, tagit pensionsförsäkringarna och betalat pensionsförsäkringsavgifterna samt vilket arbetskollektivavtal som tillämpas i arbetet eller vilka de angelägna arbetsvillkoren är. Borgå stads upphandlingsdirektiv innehåller anvisningar om beaktande av ett förfarande som beskrivs i beställaransvarslagen som del av upphandlingsprocessen och under avtalsperioden. Upphandlingstjänsterna kontrollerar i fråga om centraliserade upphandlingar att utredningar som krävs enligt beställaransvarslagen lämnas in inom utsatt tid och att de uppfyller kraven i upphandlingsprocessen och under avtalsperioden. I fråga om sektorvisa upphandlingar är det den beställande enheten som svarar för kontrollen i praktiken och under avtalsperioden. Kravenliga uppgifter, intyg och utredningar som gäller eventuella underleverantörer ska också lämnas in. Under avtalsperioden ska leverantören på begäran eller minst en gång om året visa staden intyg och utredningar som anges i beställaransvarslagen. Enligt rättspraxis som handlar om upphandlingslagen kan anskaffningar från underleverantörer inte helt förbjudas. Däremot har man tolkat att förbud av underleverantörskedjor är möjligt. Genom att förbjuda underleverantörskedjor kan man bidra till att underleverantörskedjorna inte blir för långa i samband med upphandlingen och att kontrollen av leverantörer inte blir oskäligt svår. Denna möjlighet ska ändå utnyttjas efter övervägande, i vissa fall kan kedjeförbudet begränsa konkurrensen onödigt eller hindra genomförande av hela upphandlingen i sin helhet. I stadens upphandlingar har underlerverantörskedjan vanligen inte mer än två led, dvs. den valda leverantören kan ha en underleverantör men att underleverantören har en underleverantör är inte möjligt. I några fall, t.ex. i byggentreprenader, kan det vara motiverat att ha en
underleverantörskedja med tre led. Vid behov kan staden förbjuda anlitande av vissa underleverantörer, om det finns oklarheter i deras verksmhet. Godkännande eller uteslutande av kandidater och anbudsgivare i anslutning till upphandlingen sker på olika sätt beroende på upphandlingsförfarandets karaktär. Bedömning av leverantörers lämplighet innebär att man utreder om leverantören har tekniska, ekonomiska eller andra förutsättningar att genomföra upphandlingen. Detaljerade grunder för lämplighetsbedömningen har bestämts i upphandlingslagen. En kandidat eller en anbudsgivare kan uteslutas från konkurrensen även på grunder som anges i beställaransvarslagen. På detta sätt försöker man motarbeta grå ekonomi. När det gäller upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärden har det i upphandlingslagen uppräknats situationer där en kandidat eller en anbudsgivare absolut ska uteslutas från konkurrensen. Grunden är då närmast ekonomisk brottslighet. Att dessa grunder används förutsätter en lagakraftvunnen dom. I fråga om absoluta uteslutningssituationer nämns det i upphandlingslagen separat fallen där uteslutningen sker efter upphandlingsenhetens övervägande. Att företag utesluts ska ske enligt principer för god förvaltning. När man bedömer om uteslutningsgrunder som anges i lagen är lämpliga ska man bl.a. beakta hur lång tid som har förflutit efter ett fel eller en försummelse. En för strikt gallring av kandidater eller anbudsgivare kan leda till förlusten av den nytta som fås från marknaden och det kan också vara diskriminerande för företag. Projekt som gäller uppdatering av beställaransvarslagen är under arbete vid arbets- och näringsministeriet. Även de kommer i framtiden att påverka bekämpningen av grå ekonomi och sätten som upphandlingsenheterna kan använda i detta arbete. Upplysningsskyldighet som gäller byggarbeten Införande av skattenummerförfarandet var det första av de lagstiftningsåtgärder med vilka grå ekonomi enligt regeringsprogrammet ska bekämpas. Det bedöms ändå att skattenummerförfarandet inte ensamt räcker till en tillräckligt effektiv kontroll. Därför är det behövligt att på byggarbetsplatser införa en ny upplysningsskyldighet som gäller arbetstagare och byggentreprenader. På grund av detta ökas uppgifter om byggarbeten till Skatteförvaltningen fr.o.m. 1.7.2014. Upplysningsskyldigheten och uppgifter som ska lämnas gäller byggandet på byggarbetsplatsen, verksamheten i anslutning till sanering och underhåll samt företag och arbetstagare som idkar
sådan verksamhet. Den nedre gränsen för upplysningsskyldigheten är 15.000 euro. Entreprenadsuppgifter som ska anges är uppgifter om entreprenadsavtalet (t.ex. avtalsparter, totalsumman, längd) och händelseuppgiften (t.ex. fakturerat belopp) som gäller entreprenadsavtalet. Varje beställare anmäler månatligen till Skatteförvaltningen hos vem beställaren har beställt byggtjänster. Utöver entreprenadsuppgifter ska också arbetstagaruppgifter lämnas om alla personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats oberoende av anställningsförhållandets karaktär eller arbetsgivaren. Uppgifterna ska också lämnas om självständiga yrkesutövare. Arbetstagaruppgifterna ska lämnas enligt byggarbetsplatser av den huvudsakliga genomföraren. Varje företag anmäler sina egna arbetstagare till den huvudsakliga genomföraren på byggarbetsplatsen som lämnar uppgifterna månatligen till Skatteförvaltningen. I stadskoncernen utförs byggarbeten som omfattas av upplysningsskyldigheten av lokalitetsledningen, lokalservicen, kommuntekniken, idrottstjänsterna, vattenverket, handikapptjänsterna samt Borgå energi och A-bostäderna. En handlingsmodell och anvisningar om hur anmälningsskyldigheten uppfylls har planerats och genomförts och den första rapporteringen till Skatteförvaltningen görs senast 5.9. I fråga om stadens sektorer och affärsverk iakttas delvis ett centraliserat anmälningsförfarande och dottersamfunden sköter sin skyldighet själva. Omfattningen av grå ekonomi Det är utmanande att bedöma den grå ekonomins andel i stadens verksamheter. I upphandlingar som görs utanför stadskoncernen kan det finnas grå ekonomi. Stadens och affärsverkens varu- och tjänsteupphandlingar hos privata företag exklusive koncernbolagen och samkommuner är drygt 50 miljoner euro om året. Investeringarna är cirka 20 miljoner euro om året. Man har uppskattat att andelen grå ekonomi i riksomfattande skala är 5 7 procent av bruttonationalprodukten. Sätten att motarbeta grå ekonomi Möjligheter av den grå ekonomins aktörer försvagas av att staden förutsätter i alla upphandlingar att leverantörens registeruppgifter är korrekta och att det finns intyg över att lagstadgade avgifter har betalats. Betalningen av lagstadgade avgifter kontrolleras också under avtalsperioden. Om kredituppgifter erhålls det kontrolluppgifter månatligen. Begränsning av underleverantörskedjor förbättrar också kontrollmöjligheter. Utgående från beställaransvarslagen utreds det också vilket arbetskollektivavtal som tillämpas i arbetet eller vilka de angelägna
arbetsvillkoren är. Statens arbetarskyddsförvaltning övervakar iakttagande av kollektivavtalsvillkoren och gör kontrollbesök på byggarbetsplatser. Av dessa får man respons om arbetsvillkoren inte har iakttagits. Till skatteförvaltningen ges fr.o.m. 1.7.2014 entreprenads- och arbetstagaruppgifter från varje byggarbetsplats. Det vore önskvärt att skattemyndigheten i sin respons vid sidan av statistik också skulle ange företagens namn, om det har funnits problem i verksamheten. Utan uppgifter om företagens namn har staden inte lika bra möjligheter att bekämpa grå ekonomi. I upphandlingssituationen görs bedömningen av anbudsgivarna utgående från sakuppgifter som finns, registrering av leverantören och myndighetsintygen. En central utgångspunkt i upphandlingslagen är att alla anbudsgivare ska bemötas jämlikt och icke-diskriminerande. En anbudsgivare får avslås endast på grunder som anges i upphandlingslagen eller beställaransvarslagen. En misstanke eller ett rykte är vanligen inte en tillräcklig grund. Trots detta kan t.ex. ett för lågt pris vara ett tecken på sviklig verksamhet. Då begärs anbudsgivaren lämna kompletterande utredning. Ett ingånget upphandlingsavtal kan hävas, om det efter upphandlingsbeslutet framgår att företaget har förfarit svikligt eller kriminellt. Det viktigaste i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är att lagstiftningen utvecklas. Att beskattningen flyr till länder med låg beskattning är ett problem som upphandlingsenheten kan påverka i mycket begränsad utsträckning. Den finska samfundsskattesatsen sänktes till 20 procent i början av året, vilket förhoppningsvis för sin del bidrar till att företagen betalar sina skatter till Finland. Bekämpning av grå ekonomi är ett av de högprioriterade projekten som Finlands regering har och den har godkänt ett handlingsprogram för åren 2012 2015 för att minska grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. En märkbar del av projekten som ingår i programmet har redan inletts. Sammanfattningsvis konstateras det att stadens eget program för bekämpning av grå ekonomi inte anses behövligt eftersom bekämpningen av grå ekonomi styrs redan nu med flera skyldigheter i lagstiftningen som också gäller staden. Staden har förbundit sig till att motarbeta grå ekonomi. Bilaga: motion 13.2.2014 Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge det som sägs ovan som sitt svar på
Markus Hammarströms m.fl. motion. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge det som sägs ovan som sitt svar på Markus Hammarströms m.fl. motion. Utdragets riktighet bestyrker Borgå 19.9.2014