relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Åtgärdsprogram Förskoleklass Fritidshem Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Antagen: 080624 Reviderad: 2010-01-18 1
Förskoleklass Skollagen 2b kap. 1 Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det. Grundskoleförordningen, Särskoleförordningen (5 kap. 1) Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Gymnasieförordningen och Gymnasiesärskolan (8 kap. 1a) Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Med tillägg för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan: Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. I de lokala måldokumenten anges att: Skolplan Säffle kommun 2010-2014 Lokala styrdokument Mål: Goda villkor skapas för lärande och arbetsglädje Målet är uppfyllt när; alla enheter arbetar så att alla barn/elevers individuella förutsättningar beaktas andelen elever som lämnar skolan med godkända betyg i samtliga ämnen ökar Barn- och Elevhälsoplanen ( BoEH-planen) Barn- och elevhälsan: har ett särskilt fokus på barn/elever som är i behov av stöd och hjälp för sin utveckling och sitt lärande. fokuserar det enskilda barnet/eleven, men ser och åtgärdar, utifrån ett helhetsperspektiv där hela miljön kring barnet/eleven inkluderas. 2
Särskilt stöd Om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska uppnås, eller eleven uppvisar andra svårigheter som kan leda till minskad måluppfyllelse i framtiden, ska behov av särskilt stöd utredas. Skollagen föreskriver att särskilt stöd ska ges till de elever som behöver det. Rektor fattar beslut om särskilt stöd. När frågan om en elevs behov av särskilt stöd uppmärksammats ska personalen informera rektor om situationen. Varje enhet ska ha en genomarbetad strategi för hur man arbetar med särskilt stöd. När beslutet om särskilt stöd fattas är åtgärdsprogram obligatoriskt. Åtgärdsprogram Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder och då det generella stöd som ges inte räcker till, då ska rektor se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd har rektor ansvar för att det upprättas ett åtgärdsprogram Utredningen kan, beroende på problematikens art, göras enkel eller mer omfattande. Detta blir en bedömningsfråga för skolan. Det går dock aldrig att gå förbi ett resonemang om elevens lärande- och arbetsmiljö vilket konkret innebär en analys av gruppnivån. Initiativ till åtgärdsprogram kan komma från exempelvis klasslärare, specialpedagog, eleven själv och elevens vårdnadshavare. Elever med behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram som innefattar det som eleven behöver stöd med och det revideras efterhand som utveckling sker och avslutas när det inte längre finns behov. Målet med en utredning är att öka förståelsen av elevens styrkor och svårigheter, där hänsyn tas till elevens kunskaper, erfarenheter och behov. Man måste ta hänsyn till elevens hela lärmiljö, dvs. arbetssätt, inlärningstakt, grupperingar och grupprocesser, organisation, attityder och förväntningar etc. Åtgärdsprogrammet ska vara ett konkret arbetsredskap i den pedagogiska verksamheten. Arbetsgång att uppmärksamma behov av särskilt stöd att utreda behov att dokumentera och besluta att åtgärda att följa upp, utvärdera och ev. revidera 3
1. Uppmärksamma behov av särskilt stöd Det är en skyldighet för skolan att vara uppmärksam på och kunna identifiera de elever som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd. Behovet kan komma fram vid samtal mellan eleven, elevens vårdnadshavare, lärare eller annan personal. Då behovet uppmärksammats skall rektor och handledare/klassföreståndare informeras av berörd personal om förhållandet. Det skall finnas rutiner på varje skola för att rapportera till rektorn. 2. Utreda behov Alla elever behöver stöd och stimulans i sin utveckling för att klara av målen men om inte det generella stödet är tillräckligt bör en utredning komma till stånd. Initiativet kan komma från lärare, specialpedagog, eleven själv eller elevens vårdnadshavare. Rektor avgör: om en utredning ska påbörjas är ytterst ansvarig för att den genomförs bedömer om stödåtgärder ska sättas in Utredningen kan, beroende på problematikens art, göras enkel eller mer omfattande. Hur mycket som ska tillämpas i det enskilda fallet blir en bedömningsfråga för skolan. Man kan aldrig gå förbi ett resonemang om elevens lärande- och arbetsmiljö vilket konkret innebär en analys av gruppnivån. En utredning ligger som grund för arbetet med och upprättandet av ett åtgärdsprogram. För att genomlysa elevens hela lärandemiljö behövs en kartläggning på tre nivåer: individ-, grupp- och organisationsnivå, samt en analys av dessa. Kartläggningen kan ses som en sammanställning av erfarenheter från elev, vårdnadshavare, lärare, arbetslag och elevvårdande personal m.fl. och fås genom samtal/intervjuer och observationer i verksamheten. Utredning och åtgärdsprogram har ett nära samband. Utredningen ska ses som ett underlag för vad åtgärdsprogrammet ska innehålla. De behov som framkommer i utredningen ska dokumenteras i åtgärdsprogrammet. Strävan är att få en så sammansatt och allsidig bild som möjligt av elevens situation och gemensamt förstå elevens svårigheter. 4
Sammanfattande analys Med utgångspunkt i kartläggningen ska en analys genomföras som ger svar på frågan om hur man gemensamt kan förstå elevens svårigheter Frågor att ställa; Hur kan man förstå orsakerna till de symtom som eleven uppvisar? Hur kan man få klarhet i vilka elevens behov är? Hur ska lång-och kortsiktiga mål formuleras? Hur ska åtgärderna utformas? Finns det arbetssätt och arbetsformer som är kritiska för eleven? Finns det arbetssätt och arbetsformer som är mer stödjande? Kan skolans organisation svara upp mot elevens förutsättningar och de behov av stöd som eleven har? I detta sammanhang är det viktigt att gemensamt samtala om hur de samlade pedagogiska insatserna kan utformas. 3. Dokumentera och besluta Med den genomförda pedagogiska kartläggningen och analysen som utgångsläge kan nu lång- och kortsiktiga mål för eleven skrivas ner. Det bör utredas av skola, elev, och elevens vårdnadshavare tillsammans. Om vårdnadshavare trots erbjudande om deltagande avböjt detta bör det noteras i åtgärdsprogrammet. I förekommande fall informeras vårdnadshavare om att åtgärdsprogram har upprättats. Skolan har rätt att ensidigt utforma åtgärdsprogram utan samtycke från elevens vårdnadshavare. Vad vill vi uppnå? Målen ska vara positiva, utvärderingsbara och konkreta. På individnivå ska målen relatera till läroplanens och kursplanernas mål. Viktigt att sträva efter att eleven är delaktig i att själv sätta sina mål och att de blir precisa och framåtsyftande. 5
4. Åtgärda Hela skolans lärandemiljö skall vara en del av stödstrukturen. Stödet får inte endast överföras till specialister ( Hälsa, lärande och trygghet-prop 2001/02:14) Självklart ska individuell hjälp kunna ges till enskild elev, men åtgärderna måste även ses som en del i en helhet. Formerna och innehållet i stödet måste bedömas vid skolan med elevens situation, förutsättningar och behov som utgångspunkt. Hur skall vi genomföra åtgärder? Åtgärderna är en konkretisering av hur målen ska kunna nås och en redovisning av vilka medel och metoder man tänker arbeta med. Här krävs en konkret beskrivning av åtgärderna. För att åtgärdsprogrammet ska kunna utvärderas och bli det pedagogiska redskap som eftersträvas krävs en konkret beskrivning av åtgärderna. Därför är frågan hur central. 5. Följa upp, utvärdera och revidera För att kunna följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet måste det finnas en tidsplan. Regelbundna uppföljningar, under arbetets gång, blir ett hjälpmedel som riktar uppmärksamheten mot processen och var man befinner sig. Utvärdering visar om arbetet lett till önskad förändring. Frågor att ställa: Har åtgärderna eller insatserna genomförts? Har arbetet lett till den förändring som var tänkt? Har elevens behov förändrats? Ska åtgärder och mål förändras? Uppföljning och utvärdering kan leda till ett nytt åtgärdsprogram, att det gamla justeras eller att stödåtgärderna upphör. Skolans analys blir avgörande för nytt beslut. 6
Utarbeta och genomföra åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammets syfte; att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. att vara redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten kring den enskilde eleven. att vara en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas samt bidra till att ge en överblick. 7
Vinster med åtgärdsprogram Tidigt stöd för att snabbt kunna hejda negativ utveckling. Överblick och kontinuitet i samarbete kring eleven. Möjlighet att påverka elevens förutsättningar i skolan. Eleven blir sedd och får återkoppling Elevens självuppfattning och självtillit stärks när utgångspunkten är elevens starka sidor. Elevens förmåga att ställa krav, ta beslut, ta ansvar och påverka ökar när eleven själv blir involverad i sina egna förändringar och framsteg. Läraren/lärarna får kunskap om eleven och sätter därmed realistiska och utvecklande mål för eleven. Ansvarsfördelningen förtydligas. Vårdnadshavarna blir delaktiga och kan följa elevens framsteg. 8
091214 Riktlinjer för arbetssätt och förvaring av åtgärdsprogram.( ÅP) Rektor är ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas, att originalhandlingen uppdateras samt diarieförs Originalhandlingen skall registreras/diarieföras och vara återsökningsbar. Den ska förvaras på respektive skolenhet i brand/stöldsäkert skåp. Den skyddsvärda kartläggningen/analysen förvaras åtskilt från den offentliga delen. Kopior av åtgärdsprogrammets offentliga del erhålls av dem som arbetar med barnet/eleven, d.v.s. arbetslaget, stödteamet och vårdnadshavarna. Det skall tydligt framgå att det är kopior. Det skall antecknas i originalhandlingen vem som fått kopior. Var och en ansvarar för sina dokument vad gäller hantering och förvaring. Arbetslagets och stödteamets akter gallras, enligt förvaltningens dokumenthanteringsplan. Åtgärdsprogrammets / dokumentets dignitet / skyddsvärd handling. Åtgärdsprogrammet är en allmän handling som kan omfattas av sekretess. Detta hindrar naturligtvis inte vårdnadshavare och barn/elever från rätt till insyn i sitt eget material. Sekretesskyddet är till för att skydda från insyn av utomstående. Offentlighets- och sekretesslagen ( OSL) kap 23 2 Utlämnande av allmänna handlingar. Rektor ansvarar för att lämna ut en allmän handling eller vägra p.g.a. skyddsvärda uppgifter. Arkivering av originalhandlingen. Originalhandlingen skall förvaras på skolan i tio år. Sammanfattande information överlämnas vid behov, efter medgivande av vårdnadshavare/elev, till den mottagande förskoleklassen/skolan/kommunen. 9
Referenser Vi har utgått och använt oss av: Mölndals kommun, Stödenheten. (2003). Att arbeta med särskilt stöd med fokus på UTVECKLING genom åtgärdsprogram. Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram Skolverket. ( 2008 ). Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram Skollagen Grundskoleförordningen (1994:1194) (SFS 2006:205) Särskoleförordningen (1995:206) (SFS 2006:207) Gymnasieförordningen (1992:394) (SFS 2006:203) Gymnasiesärskolan (1994:741) (SFS 2006:204) Offentlighets- och sekretesslagen ( OSL 2009:400 ) Skolplan Säffle kommun 2010-2014 Barn- och Elevhälsoplanen ( BoEH- planen) Säffle Kommun 2006 Bilagor Pedagogisk kartläggning en praktisk hjälpreda 10
Pedagogisk kartläggning Bilaga 1 En praktisk hjälpreda som skall användas som ett stöd vid både enkel och mer omfattande kartläggning. Omfattningen av kartläggningen beror på elevens behov. Föräldern skall informeras om vad kartläggningens tre nivåer innebär. Alla elever behöver stöd och stimulans i sin utveckling mot utbildningens mål. När det finns signaler om att en elev kan vara i behov av särskilda stödinsatser ansvarar rektor för att en utredning görs. Utredningen kan, beroende på problematikens art, göras enkel eller mer omfattande. Utgångspunkten skall vara en helhetssyn på eleven. Det är viktigt att stödinsatserna utgår från en pedagogisk kartläggning och en analys av elevens hela skolsituation. Kartläggningen skall göras på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå, för att belysa elevens hela lärandemiljö. Kartläggningen görs av skolans personal. Specialpedagog har kompetens att vara behjälplig vid en mer omfattande kartläggning. Kartläggningen skall vara en allmän beskrivning av elevens situation i skolan, i hemmet och på fritiden; en sammanställning av erfarenheter från eleven, föräldrar, personal, elevvårdsteam m.fl. Kartläggningen skall grunda sig på utvecklings- och föräldrasamtal, samtal med eleven, observationer under arbetspass/lek, lektioner och raster. Skolverkets nationella ämnesprov, andra diagnoser och tester kan vara ett stöd. Strävan är att få en så allsidig bild som möjligt av elevens situation. Sammanfattning och analys av kartläggningen är en sekretessbelagd handling. Förslag på punkter som kan ingå i kartläggningens tre nivåer: Individnivå Individens förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och behov i relation till aktuella styrdokument. Här ska ingå en helhetsbild av elevens förmågor. Lyft fram de starka sidorna och redogör för dem, samt vad eleven är intresserad av. Beskriv situationer som fungerar bra. Beskriv situationer som fungerar mindre bra, där eleven uppvisar symtom på svårigheter för utveckling och lärande. Hur ser situationer ut när svårigheter inte dominerar? Ta reda på om eleven har samma uppfattning som pedagogerna. 11
Beskriv elevens emotionella och sociala utveckling i relation till läroplanens värdegrund. ( Normer och värden, Mål att sträva mot.) Emotionell utveckling: självbild, humör, förmågan att klara av motgångar. Social utveckling: mognad, vuxenkontakt, kamratrelationer. Beskriv den kunskapsmässiga utvecklingen relaterad till de strävans och uppnåendemål som uttrycks i Lpo 94 och Lpf 94 under kunskaper. Intellektuell utveckling: begrepp, förståelse, logik och tänkande i svenska, matematik, engelska och övriga ämnen. Tal och språkutveckling: ordförråd, grammatik, meningsbyggnad, läsförståelse, lästeknik och stavning. Fin- och grovmotorisk utveckling. I vilka situationer är eleven koncentrerad? Vilka lärstilar passar bäst? Gruppnivå Det som arbetslaget/personalen styr över. Det pedagogiska arbetet i verksamheten, relationer i gruppen. Beskriv gruppsammansättning, arbetssätt och arbetsformer. Beskriv den fysiska miljön, vad som utmärker klimatet i gruppen och hur eleven bemöts. Hur är elevens möjligheter till påverkan? Organisationsnivå Hur ser samarbetet/samverkan ut för elever i behov av särskilt stöd? Arbetsorganisationen, värderings- och policyfrågor, klasser/grupper, arbetslag. Hur arbetar man med verksamhetens värdegrund, allas lika värde, solidaritet och demokratifrågor? Hur fördelas resurserna? Hur är kompetensutvecklingen upplagd? Analys Gör en analys av kartläggningen. Finns det arbetsformer/arbetssätt som är mer stödjande eller mer kritiska för eleven? Hur svarar skolans organisation mot elevens förutsättningar och behov? Hur kommer det sig att eleven beter sig på vissa sätt i olika speciella situationer? Vilka förmågor ställs det krav på i de olika situationerna? T.ex. koncentration, inlärning, beteende, språkligt och motoriskt. Vilka slutsatser kan vi dra? Hur ska åtgärderna utformas? 12