HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback LEKTION 10-15 Begreppsrymd NÄRING OCH HÄLSA Sid. 106-116 Mat (köttbullar, social samvaro, njutning, skapandeglädje ) Kost (helheten du äter) Näring eller livsmedel (ost, margarin, mjöl) Näringsämnen - Energigivande näringsämnen Fetter, Kolhydrater, Proteiner (och alkohol) - Icke energigivande näringsämnen Vitaminer, mineraler, vatten Näringsämne Den del av ett födoämne som tillför kroppen energi behövs för utveckling och förökning - tillväxt (muskelmassa,ben) - att upprätthålla liv (minska sjukdomsrisken) Energibehov 4-14 MJ/dygn = 1000-3000 kcal/dygn Varierar beroende på - Ålder (18 år ca 11 MJ=2600 kcal/dygn) - Kroppsstorlek - Hormonförändringar - Kön - Temperatur - Fysisk aktivitet Dynamo TE1 17 1
Rekommenderad energifördelning Kolhydrater 55-65 E% 17kJ/g= 4 kcal/g Fett högst 30 E% 38kJ/g= 9 kcal/g Protein 10-15 E% 17kJ/g= 4 kcal/g Alkohol högst 5 E% 29kJ/g= 7 kcal/g Fibrer 25-35 g 1kcal = 4,2kJ / 1kJ = 0,24 kcal 1MJ = 1000 kj Näringsämnen som skyddar mot folksjukdomar Omättade fetter Näringsfibrer Kalium Kalcium C-vitamin Fettlösliga vitaminer (A, D, E) Näringsrekommendationer Allmänt om ätstörningar Tallriksmodellen Kostcirkeln Näringspyramiden Har ökat märkbart i de västerländska länderna Finns ingen specifik orsak Media, skönhets ideal, prestations stress och överdrivet hälsosamma levnadsvanor kan dock vara några orsaker Hör till de psykiska sjukdomar trots att konsekvenserna även kan vara fysiska Oftast flickor i puberteten Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden Personen som lider av ätstörningar har svårt att erkänna det själv och nekar därför oftast hjälp Sjukdomen följer dig på ett eller annat sätt igenom hela livet Anorexi Förvrängd kroppsbild. Ser sig själv som fet Viktminskning. BMI<17,5 Kroppen får inte näring kalcium sugs upp från benstommen och protein från musklerna Långsammare puls Anorexi Börjar ofta som bantning Tvångsmässigt räknande av kalorier och begränsar födointaget till magra produkter som t.ex selleri och sallad Tvångsmässigt behov att motionera Depression Menstruationen uteblir (flickor) Fryser lätt Lagunohår på kroppen Spröda naglar 2
Bulimi Vanligare sjukdom än anorexi Äter enorma mängder mat och tömmer sedan magsäcken t.ex. genom att spy Lättare spyreflexer Syrliga spyor fräter halsen, tandköttet och emaljen Mag- och tarmproblem t.ex. magsmältningskanalen fungerar inte som den ska Bulimi Döljer ofta sjukdomen Vikten oftast normal Oregelbunden eller utebliven menstruation (flickor) Näringsbrist hårlossning, trötthet och hjärtfel Depression och andra psykiska besvär Kan även leda till döden Ortorexi Hälsosam kost blir ett tvång Livet blir begränsat Tränar överdrivet mycket Påverkar kroppen fysiskt ganska lite -> större psykiska skador Vanligare hos kvinnor DAGS ATT UPPSÖKA LÄKARE? Egenvård och hälso- och sjukvårdssystemet s.220-228 Lär dig tolka symptom Reflektera över hur du mår och vilka symptom du känner Besvär som kan skötas hemma är lindriga skador, små infektioner, tillfällig värk eller smärta Mediciner skall inte intas I onödan eller I orätt syfte Därför säljs merparten av effektiva medicinerna på basis av recept som skrivits av en läkare När skall man uppsöka läkare? Feber: orsakas ofta av virusinfektion som går över av sig själv. Vanligtvis hjälper vila och vätska. Om man har feber över en vecka eller lider av andra besvärliga symptom skall man kontakta läkare. Hosta: man kan dricka varmt, andas vattenånga och ta hostmedicin. Om man även har hög feber, svårt att andas eller stickande smärta skall man uppsöka läkare. Snuva: vanligtiv har man infektion i andningsvägarna och det går över med förkylningen. Om det inte går över, eller om man får snuva på våren eller sommaren ska man uppsöka läkare 3
Huvudvärk: det brukar hjälpa med att vila och ta en värktablett. Om man har stött huvudet kraftigt eller även lider av andra symptom som kräkningar ska man uppsöka läkare. Buksmärta: vanligtvis beror det på bakterie- eller virusinfektion I tarmen eller olämplig föda. Feber tyder vanligtis på allvarligare infektion. Om man har svåra smärtor vid högra nedre sidan av buken kan det vara blindtarmsinflammation. Då ska man uppsöka läkare Urineringsbesvär: Vanligtvis går det över av sig själv. Man ska dricka mycket klä sig varmt. Kvinnor kan lätt lida av urinvägsinfektion (tranbärssaft kan hjälpa). Om det inte går över skall man uppsöka läkare. Symptom I könsorganen: irritation, sveda och rodnad. Det brukar hjälpa med att skölja med varmt vatten (INTE TVÅL) och röra så lite som möjligt. Om det inte går över skall man uppsöka läkare. Menstuationssmärta: unga kvinnor kan lida av häftiga menstruationssmärtor, det brukar lätta med åren. Regelbunden motion brukar minska smärtan. Man kan också ta värkmedicin, men om smärtan stör ditt liv eller du även har andra avvikande symptom skall du uppsöka läkare. Sår: Små sår kan skötas hemma, men om de inte läker eller blir inflammerade skall man uppsöka läkare. Stukning: man kan stuka sin vrist, finger, hand eller knä. Vanligtvis hjälper det med vila och vara försiktig. Om det inte går över eller smärtan är kraftig skall man uppsöka läkare. Psykiska problem: Hos unga människor svänger humöret lätt. Små saker kan kännas tunga. Prata med familj och vänner! Om problemen känns för stora att bära och man känner sig så nere att fritidsintressen och skolarbetet lider skall man ta kontakt med hälsovårdare, psykolog eller läkare. Hälsovårdstjänster I Finland ansvarar kommunerna för invårnarnas hälsooch sjukvård. De kan samarbeta med andra kommuner. På s.k. centralsjukhus erbjuds mer krävande vård. Dit ska man gå om man fått remiss eller om tillståndet är brådskande och allvarligt Finns fem universitetssjukhus, dit remitteras de mest krävande fallen. FPA FPA ansvarar för socialskyddet i Finland Administrerar förmåner som tryggar en skälig utkomst i olika skeden i livet Verksamhet 10 miljarder/år 27% av socialutgifterna 7% a BNP (GDP på engelska) 4
Varför vakar unga? Mängden skärmtid är kopplat till sömnstörningar Egen TV försämrar livsstilen (dator?) >3h skärmtid /dag sömnproblem vid 20 år Mediaflödet, chattande, spel, telefoner Social press Obekväma träningstider Snabba fysiologiska förändringar Sömnen förbättrar: Prestationsförmågan Reaktionsförmågan Kreativiteten Motivationen Skolprestationer och trivsel Kognitiva utvecklingen Minnet Inlärningsförmågan Koncentrationsnivån Social förmåga Självkänslan Inlärningsförmågan befrämjas Inlärning av nya saker Inlärda saker förflyttas från arbetsminnet till långtidsminnet Mer fakta fastnar om vi sover tillräckligt Rutiner kan lyckas trots sömnbrist problem löser vi sällan trötta Lönar sig inte att vaka inför ett prov Kunskapsmaterial som nyligen lagrats hittas bättre genom repetition följande dag Den tidiga djupa sömnen viktigast för kunskapsinlärningen Inlärning av motoriska färdigheter sker under den lätta sömnen Känslolivet utvecklas när vi drömmer Under sömnen utsöndras växthormon. Man växer på nätterna - viktig för barn och ungas tillväxt Sömnens olika stadier Insomnandet: dåsighet, slumrande. Lätt sömn: man reagerar knappt på yttre stimuli. Utgör hälften av en människas sömn. Djup sömn: Total avlappning. Hjärnan återhämtar sig mest. En fjärde del av en vuxen människas sömn. REM-sömn: vi drömmer. REM-sömnen återställer hjärnan från djupa sömnen till ett tillstånd som närmar sig vakenhet. Brist på sömn försämrar: Immunförsvaret Sockertoleransen Hjärnan och hjärtats funktion Humöret och välbefinnandet..och har ett eventuellt samband med fetma 5
Hur främjar man en god nattsömn? Sunda levnadsvanor: motionera, äta sunt, undvika överdriven stress och lägga sig i tid Alkohol är inte ett bra sömnmedel, leder till att sömnen blir orolig och full av avbrott Drick inte kaffe på kvällen Ät ett lätt kvällsmål Läs en bok/lyssna på lugn musik och klä dig skönt/varmt. Ta en dusch eller varmt bad/bastu innan läggdags. Må bra på jobbet Psykiska, fysiska och sociala faktorer har en stor betydelse för hur vi mår på jobbet Välorganiserat och väldimensionerat arbete känns meningsfullt och tillräckligt utmanande Möjlighet att lära sig nytt och utvecklas Om man har för mycket arbete eller om tidspressen är för stor känns arbetet betungande För lätt och för lite arbete kan kännas frustrerande Viktigt att inte belasta kroppen fel eller för mycket Pigga upp vardagen Arbetsgemenskap och god atmosfär främjar hälsan och gagnar organisationen Mobbning på jobbet skadar hälsan och arbetsgemenskapen Arbetskyddslagen säger att man inte får trakassera sina arbetskamratter eller utsätta dem för osakligt bemötande Arbetsgivaren är skyldig att ingripa om det sker Ta pauser Sträck på dig Umgås med arbetskompisar Att älta ogjorda arbeten tär mer på krafterna än att ägna sig åt en arbetsuppgift Ogjorda arbeten förblir ogjorda om man bara oroar sig över dem After work Låt musiken fly iväg med dig Gå ut och rör på dig Slöa och lata dig Unna dig en tupplur Läs en bok eller tidning Massera varandra Alla svarar på: Känner du dig stressad ofta? Vad gör dig stressad? Vad gör du för att slappna av? 6
Symptom på stress Magbesvär Återkommande huvudvärk Smärta i nacke och skuldror Snabbare puls samt sömnsvårigheter Trötthet Lindrig ångest Irritation Koncentrationssvårigheter Försämrat minne Symptom på utmattning Sömnlöshet Depression Livet känns tungt Mår dåligt, känner olust Ständig trötthet Hur kan utmattning behandlas? Läkemedel hjälper inte Inte ens bara vila hjälper Man behöver rekreation, stimulans och glädjeämnen Ibland kan miljöbyte behövas, samt extra näring för att balansera upp binjurarna och andra hormonella obalanser KÖNSSJUKDOMAR Sexuellt överförbara sjukdomar Klamydia, syfilis, gonorré Hepatit B och C = virusinfektioner som leder till inflammation i levern HIV, herpes, papillomvirus (kondylom) Hepatiter Leverinfektioner som orsakas av olika virus. Hepatit A är vanligast hos resenärer och smittar via mat och dryck. Hepatit B smittar via blod och sex. Hepatit C är starkt kopplat till användning av intavenösa droger Hepatit A- och B-smittor kan förhindras genom vaccinering. 7
Smitta Oskyddat samlag Analsex stor smittorisk pga sårbildning Oralsex Hepatit B och C och HIV smittar även Under graviditet från mor till barn Via blod Symptom och diagnostisering De flesta könssjukdomarna är symptomfria Klamydia och gonorre kan konstateras genom urinprov ca 1 vecka efter smittotillfället HIV, hepatit och syfilis (kuppa) kan konstateras genom blodprov först ca 2 månader efter smittotillfället Kondomanvändning Bryt kondomförpackningen på mitten. Det finns en liten skåra på mitten, som är lätt att känna om det är mörkt. Rulla sedan upp kondomen en bit, så att du vet åt vilket håll den ska rullas på. Personen som ska ha på kondomen ska ha stånd när den rullas på. Om penisen har förhud, dra tillbaka den. När du rullat på kondomen en liten bit trycker du försiktigt ut luften längst upp i kondomen. Sen fortsätter du att rulla på kondomen ner över hela penisen ända ner till penisroten. Hela kondomen ska rullas ut, även om det blir lite korvigt längst ner. Kondomanvändning forts. Om kvinnans vagina är torr kan vattenlösligt eller silikonbaserat glidmedel användas Efter samlaget bör du dra ut penis innan styvnaden avtagit. Håll runt kondomens ring när penis dras ut så att kondomen sitter kvar Använd inte samma kondom två gånger eller två kondomer på en gång Släng kondomen i en soppåse. Spola inte ner den i toaletten. En kondom rymmer cirka 7 liter vatten, och kan orsaka stopp i vattenledningarna Test Avgiftsfri undersökning och behandling på hälsocentralerna polikliniken för könssjukdomar vid Helsingfors hud- och allergisjukhus vardagar kl. 8-12 HIVtest på AIDS-stödcentralen www.aidstukikeskus.fi Avgiftsbelagd undersökning och behandling på privatmottagningar Hiv/aids Hiv-testen togs i allmänt bruk i Finland år 1985. Med antikroppstest som görs på vanliga blodprov konstateras hiv-infektionen senast tre månader efter den eventuella överföringen. För långt framskridna HIV-infektionsfall kan vården kompliceras, och därför vore det viktigt att HIV-infektionen upptäcks snabbt. Finländarnas hiv-infektioner konstaterades i genomsnitt fyra år efter infektering enligt en undersökning baserad på livstidsanalyser från år 1996 (Kansanterveys 8/1996). > 20 % av fallen konstateras i aids-skedet nära hivinfektionens slutskede. 8
Hiv / Aids Hiv-infektionen förstör kroppens immunförsvar långsamt. En obehandlad hiv-infektion framskrider till aids-skedet och leder till döden i medeltal inom loppet av tolv år. Med de nya effektiva hiv-medicinerna kan den här tiden förlängas märkbart. Hiv/aids Av de 1 625 insjuknade som konstaterats i Finland under drygt tjugo års tid har 324 avlidit (2003). Av dessa har 250 avlidit i immunbrist dvs. i aids, och de övriga i sjukdomar eller dött i olyckor. I Finland har över hälften av hiv-fallen konstaterats hos 20 34-åringar (<20 procent av befolkningen hör till den åldersklassen) Infektionerna via sexuellt umgänge Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner På 1980-90-talet hade största delen av hiv smittats via sex mellan män. Antalet sjönk dock under 1990-talet Antalet hiv-infektioner, som förmedlats via sex mellan man och kvinna har småningom ökat Antalet fall hos kvinnor nu 40%. Hiv-epidemi bland sprutnarkomaner i Helsingfors 1998. På hälsorådgivningarna utfördes en anonym drop-in-test 3% var hiv-infekterade 1998 1,2% var hiv-infekterade 2002 Hiv hos mödrar och barn i Finland MÖDRAR 5-7 hiv-positiva gravida/ år 1993-2001 13 hiv-positiva gravida år 2003 BARN Genom bromsmedicinering under graviditeten och efter födseln kan man förhindra HIV-infektioner hos nyfödda. Av ca 100 hiv positiva mödrar har 1 barn smittats Infektioner från blodprodukter i Finland Hiv-viruset smittar lätt via otestade blodprodukter och smutsiga instrument. I Finland finns bara åtta via blodprodukter överförda hivfall och de har konstaterats 1983 1985. Senare via blod infekterade finländare har smittats utomlands 9
SMITTOSAMMA SJUKDOMAR DEL 1 Smittosamma sjukdomar Bakterier Virus Svamp Parasiter Bakterier Resistens Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva. När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin överlevnad Genförflyttning Mutation Influensa Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand. Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka tiotusentals viruskopior Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan därmed slå tillbaka inkräktaren Influensa Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av samma virus igen Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya smittan kan orsaka en svår pandemi En person blir smittad av influensa ca sex till åtta gånger under sin livstid 10
Influensa Tre pandemier under 1900-talet. 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog 1957-58 Asiaten 1/1000 dog 1968-69 Hongkonginfluensan 1/1000 dog Influensa under 1900-talet Spanska sjukan 1918-1919 dödade mellan 25 och 50 miljoner människor över hela världen (cirka 38 000 i Sverige troligen den mest dödliga pandemin hittills i mänsklighetens historia orsak till fler dödsfall än såväl pesten som aids. Fågelinfluensa Influensavirus typ A förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. en tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av fågelinfluensa Influensa FÄSTINGSJUKDOMAR Det finns flera subtyper, och dessa klassificeras genom de två olika proteiner (antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. 144 olika virustyper. Till två undergrupper (H5 och H7) hör virus (t.ex. nuvarande H5N1), som kan orsaka allvarliga fågelinfluensaepidemier Alla fågelinfluensavirus smittar dåligt till människan Kumlingesjukavirus Borreliosbakterie 11
Borrelios Bakteriesmitta via fästingar Drabbar >3000 finländare varje år Fästing Borrelia Borrelios Lymes sjukdom yle teema 2009 Symptom Hudfläck Influensaliknande symptom Neuroborrelios MS-lika symptom Förlamningar, hjärtsvikt Endel symptomfria vård Abtibiotikabehandling genast 3v intravenöst månader Kan bli symptomfri kvar i kroppen Symptomen uppkommer mer av kroppens försvar än av bakterien Endel symptomfria 24.9.2013 Nina Westerback 71 24.9.2013 72 Spelar kosten nån roll? KORT INTRODUKTION TILL MÄNSKANS NATURLIGA FÖDA Familjen kärnfrisk: http://www.tv4.se/1.1882850/2010/10/28/sa_blev_de_familje n_karnfrisk 0:37-5:51 12
24.9.2013 73 Den optimala kosten Folket på Kitava 24.9.2013 74 Den optimala kosten Inuiterna 24.9.2013 75 24.9.2013 76 Vad åt vi förr? Källa: www.kostdoktorn.se 24.9.2013 77 Vad åt vi inte förr? 24.9.2013 78 Godis och skräpmat Det här är inte riktig mat: Godis Limsa Glass Hamburgare, franskisar Energidrycker Saft Bulle, kex Färdiga snacks 13
24.9.2013 79 Varför är det dåligt då? 24.9.2013 80 Betydelse har Socker Renad stärkelse Dåliga fetter Salt Tillsatser FÖR LITE NÄRING I NATURLIG FORM Fettet i maten Renade kolhydrater: socker, mjöl Matens näringsinnehåll Vitaminer Mineraler Antioxidanter Omega 6/3-balansen 24.9.2013 81 Inte bara vad, utan hur 24.9.2013 82 E-koden Äta tillsammans Positiv omgivning Sitta ner Vila en stund efter maten, även före Tugga maten Uppskatta maten, tycka om maten Inte äta när du är arg Äta mat som är tillredd för hand, gärna nytillredd Kdlöw kfuoold djkkd lldlöotiof. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd djfk wehh! Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj. Sölfje oud9kn kwu ekk lösj. Kodo kks. Kdkl oudio kuiso lfiis oo ldl. Wiii lösj örm, kksdh lldj kwcop. Wkid öödj ocune kk pepj lvuo. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd olsll wehh. Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj. Goii lwll pfuucn oud9kn ooodm wjncn3e whjk. Sölfje elölf kwu rippd lösj. Udook llfjj ooiw. 24.9.2013 83 Socker 24.9.2013 Var finns sockret? 84 35 30 25 20 Sokerin kulutus, kg/henkilö/vuosi 32,6 Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse >> totalt 48 gram socker Jämför: 5 dl cocacola: 54,5 g socker 15 kulutus 10 5 0 0,1 0,4 1700 1750 1850 2010 4 Tosiruoka Riktig mat, Nina Westerback 14
24.9.2013 85 Var finns sockret? 24.9.2013 86 Fetma i USA Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse >> totalt 48 gram socker Jämför: 5 dl cocacola: 54 g socker Källa: www.kostdoktorn.se 24.9.2013 Nina Westerback 87 24.9.2013 Nina Westerback 88 24.9.2013 Nina Westerback 89 24.9.2013 Nina Westerback 90 15
24.9.2013 Nina Westerback 91 24.9.2013 Nina Westerback 92 24.9.2013 Nina Westerback 93 24.9.2013 Nina Westerback 94 24.9.2013 Nina Westerback 95 24.9.2013 Nina Westerback 96 16
24.9.2013 97 Blodsockerkurvan 24.9.2013 98 Fetma En hoppig kurva En jämn kurva Vad är en kolhydrat? Vad beror fetma på? Kcal in kcal out = viktskillnad? Lättja, dålig självdisciplin? Glupskhet? Gener? 24.9.2013 99 Feta är inte lata eller glupska! 24.9.2013 100 Vad är fett? Övervikt beror inte på Lättja Glupskhet Dålig självdisciplin Vanlig övervikt beror på En hormonell obalans i kroppen Fettsyror har viktiga uppgifter i kroppen Fettlösliga vitaminer Hjärnans utveckling Immunförsvaret Omega 3-fetterna: inflammationshämmande, huden, blodkärlen, blodtrycket Fettvävnaden: stötdämpning, energilager, värmeisolering, hormoner Fett håller dig mätt länge Fett stimulerar fettets ämnesomsättning på ett naturligt sätt För lite fett kan störa aptitregleringen 24.9.2013 101 Metabolt syndrom 24.9.2013 102 Tallriken Bukfetma + två av följande: Störd sockerämnesomsättning Förhöjda triglycerider För lågt HDL Högt blodtryck Ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom Samband med bl.a. demens och vissa cancerformer Lite olika tallriksbehov för Friska mänskor i balans Överviktiga Kraftigt överviktiga Barn Specialfall 17