Utvecklingsplan för Möllevångens stadsmiljö

FOTO: TORBJÖRN CARLSSON Utvecklingsplan för Möllevångens stadsmiljö Förslag till åtgärder Våren 2006 utvecklingsplan möllevången

2 utvecklingsplan möllevången Utvecklingsplanen för Möllevången är framtagen av Malmö stad, Gatukontoret 2005-2006. Den antogs av TN i april 2006. Det huvudsakliga arbetet har gjorts av Maria Sundell-Isling med stöd av Gunnar Ericson. Inger Blomquist har skrivit avsnittet som rör trafik. Vid eventuella frågor kontakta Maria Sundell-Isling, tfn 040-34 15 72 eller e-post maria.sundell. isling@malmo.se

Innehållsförteckning Programmets syfte 4 Avgränsning 5 Bakgrund 5 Möllevångens historia Möllevångens stadsdel Målpunkter Inventering 7 Gaturum Trafik Gröna miljöer och platser Möllevångens ljusmiljöer Analys och mål Förslag till åtgärder Allmänt Gaturum Platser Parker och lekplatser Ljussättning Organisation och samråd Genomförande Prioritering och kostnadskalkyl 2 8 8 9 utvecklingsplan möllevången

FOTO: OSCAR FALCK FOTO: MARIA ISLING Frans Suells sommarviste placerades invid industriidkarens stora jordbruksmarker 1796. Till huset hörde en stor park som kom att omvandlas till Folkets Park, Sveriges första folkpark, 1893. Programmets syfte Syftet med föreliggande rapport är att utveckla de offentliga miljöerna på Möllevången. Programmet omfattar en inventering och analys av stadsdelens grönytor, lekytor och deras koppling till andra offentliga stadsrum. Inventeringen och analysen skall se både till den befintliga strukturen och till möjligheten att skapa nya ytor, platser och områden som kan bli ett tillskott till områdets stadsmiljö. Temalekplatsen Fiske på Varbergsplan är mycket populär. 4 utvecklingsplan möllevången

FOTO: GATUKONTORETS ARKIV FOTO: GATUKONTORETS ARKIV Avgränsning Det område som studerats begränsas av Bergsgatan-Spårvägsgatan-Nobelvägen-Amiralsgatan-Spångatan. Folkets Park ingår i beskrivningen som en stadsdelspark för området. Åtgärder i parken har däremot inte tagits med eftersom detta löses i ett särskilt projekt. Två små avstickare har tagits med, kv. Mandeln söder om Spångatan och Karskronaplan öster om Amiralsgatan. Bergsgatan Amiralsgatan Folkets park Programmet omfattar i första hand områdets stadsmiljö. En inventering/analys av trafiksituationen ingår inte - även om sådana aspekter beskrivs i något sammanhang. För att på ett rättvisande sätt fånga Möllevången karaktär ingår också en inventering/analys av områdets ljusmiljöer. Spårvägsgatan Nobelvägen Möllevången omges av viktiga huvudgator med omfattande trafik. Dessa har inte tagits med i programmet, även om de är viktiga för stadsmiljön. Bakgrund Möllevångens historia Möllevången är Malmös första planerade storskaliga bebyggelse för arbetarklassen och ett resultat av Malmös snabbt växande betydelse som industristad. Stadsdelens arbetarkaraktär medförde att den tidiga arbetarrörelsen kom att få god grogrund i området. Här invigdes Sveriges första Folkets Park år 1893 och tidningen Arbetet och den kooperativa föreningen Solidar etablerades också på Möllevången. Den stora utbyggnaden av bostäder startade strax efter sekelskiftet, med en bebyggelse planerad och uppförd som kvartersstad med tydlig stadskaraktär. Möllevångstorget 1932 och Amiralsgatan 1937. I området öster om Folkets Park ligger byggnader från 1920-talet. Arkitekturen är till viss del 20-tals klassicism med inslag av den senare funktionalismen. Här har en del av fastigheterna förgårdsmark som gör att den strikta kvartersformen luckras upp något. utvecklingsplan möllevången 5

Stadsdelen Möllevången Målpunkter Stadsdelen Möllevången i Malmö är en utpräglat urban stadsmiljö med ett begränsat utbud av gröna miljöer och andra ytor för rekreativt ändamål. Den relativt tätbefolkade stadsdelens låga andel grönytor leder till att även gaturummen i stor utsträckning används för utevistelse (se Grönplan 2003). Detta för det goda med sig att stadsdelen upplevs levande och med mycket människor i rörelse. Samtidigt är det en brist, främst för barn och ungdom, att det finns så få ytor för rekreation och lek. Stadsdelen har under de senaste åren fått ett rykte om sig att vara otrygg med ett relativt stort inslag av rån och överfall. För att motverka detta har övervakningskameror satts upp runt Möllevångstorget. Genomförandet av ljusprojektet Malmö by Light var en annan del i arbetet med att minska känslan av otrygghet. Aktuella undersökningar visar idag på vissa förbättringar avseende tryggheten. Möllevången har en egen identitet bland Malmös stadsdelar. Den täta stadsbebyggelsen och stadsdelens historia är en anledning. Stadsdelens mångfald är en annan och kanske viktigaste för dagens Malmöbor. En mångfald av olika sorters butiker och en blandning av kulturer sätter sin prägel på stadsliv och stadsbild. Möllevången är idag en ungdomsstadsdel. Ungdomar flyttar in i stadsdelens många små lägenheter och lockas av utbudet vad gäller service, nöjen och kultur. Det finns målpunkter överallt i stadsdelen vilket bidrar till att stadsdelen upplevs som levande med liv på i stort sett alla gator. Områdets målpunkter i form affärer och arbetsplatser är mer koncentrerade kring området runt Möllevångstorget där torghandel kanske är den enskilt vikigaste. I andra delar finns, förutom livsmedelsbutiker, spridda verksamheter som skolor, dagis, sjukhem och en kyrka vid Nobelvägen. Kvällstid erbjuder Möllevången ett stort utbud av restauranger och krogar och ett stort nöjesutbud. Nya klubbar, musikföreningar mm. har etablerats i snabb takt under senare år. Viktiga för stadsdelen är också några angränsande målpunkter. Det gäller bussterminalen Södervärn, UMAS, en av Malmös största arbetsplatser och slutligen den kommande närheten till Citytunnelstationen via Smedjegatan. I öster finns närheten till Nobetorget och Nobelvägen. Upprustningen av bostadsbeståndet och en ökad andel bostadsrätter påskyndar också förändringen av stadsdelen. Denna process - gentrifiering - kan komma att accelereras ytterligare beroende på stadsdelens ökande dragningskraft. Befolkningsdiagrammet över Möllevången visar på den extremt stora andelen ungdomar i stadsdelen. 6 utvecklingsplan möllevången

FOTO: ANNIKA BLOMQUIST FOTO: ANNIKA BLOMQUIST FOTO: MARIA ISLING Inventering Gaturum Stadsdelen Möllevången är till största delen sluten kvartersstad. Det innebär att gröna gårdsmiljöer skärmas av från den offentliga miljön av byggnaderna. De offentliga gröna platser som finns är ofta knutna till gaturummen. På 1980-talet gjordes en stor satsning i området för att omforma gatorna till mer vistelsevänliga miljöer. Detta arbete var inspirerat från Holland där många lyckade exempel fanns på gatumiljöer där bilar fått anpassa sig efter cyklister och gående. Under denna tid byggdes bl.a. Ystadsgatan, Simrishamnsgatan, Ängelhomsgatan och Kristiansstadsgatan om. Det blev en mycket lyckad satsning som dessutom gjordes som ett ambitiöst medborgarprojekt, där de boende i området hade möjlighet att påverka. Anders Nilssons rutnätsplan över Möllevången från 1903 visar, här vid Simrishamnsgatans krökning, på en påverkan från stadsbyggnadsteoretikern Camillo Sittes medeltidsinspirerade stadsplaneringsideal. Även om gaturummen på Möllevången oftast är lika breda blir intrycket av dessa olika beroende på hur man löst parkeringsfrågan. På de flesta ställen är gatorna så pass breda att tvärparkering är möjlig på gatans ena sida. Där det är genomfört har man dessutom oftast planterat träd vilket också gör att gatan känns smalare. Längsparkering förstärker å andra sidan det breda gaturummet och ger ett mer ödsligt intryck. Möllevångens gaturum skiftar karakär beoende på förekomsten av träd. Speciellt spelar träden stor roll för att mildra intrycket av alla parkerade bilar. Viktiga trädplanterade gator är tex. Ystadsgatan och Ängelholmsgatan som båda kompletteringsplanterades under samrådsprojektet på 1980-talet. Ystadsgatan är dessutom stadsdelens viktigaste cykelstråk - den förbinder Rosengård med Möllevången och vidare in mot stadskärnan. En stor del av parkeringen i Möllevången sker med tvärställda parkeringsplatser. Ängelholmsgatan byggdes om i mitten av 1980-talet inspirerad av holländska s.k. Wohnerfgator med tvärställd parkering och trädplanteringar. utvecklingsplan möllevången 7

FOTO: OSKAR FALCK Trafik Området omges av starkt trafikerade huvudgator. Amiralsgatan och Nobelvägen är två av Malmös mest trafikerade gator med mer än 20 000 bilar per dygn. Även Bergsgatan är hårt trafikerad medan Spårvägsgatan har lite lägre trafikflöde. Alla gator inne i området har låga eller mycket låga trafikmängder. Få gator är genomgående genom hela området och flera gator har byggts om för att sänka bilarnas hastighet och förbättra för de oskyddade trafikanterna. Ystadsgatan och Norra Parkgatan ingår i överordnade cykelstråk och har separata cykelbanor. Många av gatorna har så lite trafik att det går bra att cykla i gatan. Området är väl försörjt med busslinjer och busshållplatser på de omgivande huvudgatorna. Vid Spårvägsgatan ligger Södervärns station, en av Malmös knutpunkter för busstrafiken. På Bergsgatan går alla de regionala busslinjerna i Malmö. Inga busslinjer går igenom området. Trots låga trafikflöden inträffar det relativt många olyckor i området. Totalt har det under de senaste åren inträffat 25-30 olyckor med personskada per år. Endast ett fåtal medförde svåra personskador. Ungefär 8 av 10 av de olycksdrabbade är fotgängare och cyklister och en stor del av olyckorna är singelolyckor. Flest olyckor inträffar på Ystadsgatan och Claesgatan samt i korsningarna på Södra Parkgatan och Ängelholmsgatan. Cuba café, i den nya Orangeribyggnaden i Folkets park, blev en succé sommaren 2005. Ungdomar från stadsdelen upptäckte parken. Gröna miljöer och platser Den gröna miljön i stadsdelen domineras av Folkets Park som i Malmös Grönplan är upptagen som en grannskapspark, men har nu uppgraderats till en stadsdelspark. Parken har en mycket stor betydelse i stadsdelen och då parken under de senaste åren rustats upp och har den idag ett klart större parkvärde. Folkets park har ett varierat utbud av aktiviteter som vänder sig till olika kategorier och åldersgrupper. Här finns ett tivoli och andra verksamheter som Arken, Terrariet, Barnens scen, Far i Hatten och en minigolfbana. Parken har under senare tid kompletterats med en konstfrusen isbana och i norra delen byggdes 2004 ett orangeri och en arrangemangsplats med en större scen. I Folkets park finns stadsdelens största lekplats. Lekplatsen är en av Malmös mest besökta lekplatser och den genomgick en omfattande upprustning våren 2005. Folkets park har fått allt fler besökare under senare år - inte minst av de boende i Möllevången. 8 utvecklingsplan möllevången

FOTO: MARIA ISLING FOTO: ANNIKA BLOMQUIST Strax norr om Folkets park ligger kv. Mandeln, en s.k. A-tomt som var avsedd för en byggnad för allmänt ändamål. Parken är en viktig grön oas för området med stora uppvuxna träd, lite sittplatser och en hundrastplats. Parken används inte tillräckligt idag utan kan vitaliseras. Möllevångsgården, det som en gång var Frans Suells sommarhus, har en parkliknande trädgård. Trädgården har en begränsad tillgänglighet då den omringas av staket och stängs nattetid. Den är mer utformad som en förgård till byggnaden än som en traditionell park. Karlskronaplan som ligger på båda sidor om Amiralsgatan är en slumrande resurs. På Varbergsplan finns en temalekplats med temat Fiske. Lekplatsen upprustades 1999 i samråd med de boende. Lekplatsen är uppskattad och utnyttjas flitigt av barnen i området. Utmed den hårt trafikerade Amiralsgatan ligger Karlskronaplan som på den västra sidan har kvaliteter i form av vackra hängpilar och en liten fontän. Den östra sidan om Amiralsgatan innehåller idag en hundrastplats och några sittplatser. Vid Karlskronaplan har den tidigare frikyrkan byggts om till danspalats. Karlskronplan är i behov av upprustning. Vid Nobelvägen finns Falsterboplan, eller Jesusparken som den ofta benämns. Parken upprustades 2004 i samband med projektet Malmö by Light. Den upplevdes tidigare som otrygg och förändringen innebar att buskvegetation ersattes med stamträd samt en uppgradering av all utrustning. Söder om parken ligger ett mindre grönområde som nästan helt upptas av en hundrastgård och en uppställningsyta för återvinningscontainrar. Vid vattentornet vid korsningen emellan Nobelvägen och Spårvägsgatan ligger Södervärnsplan, med en stor gräsmatta invid en av stadens populära plaskdammar. Intill vattentornet ligger en mindre lekplats. Ytan vid vattentornet är idag dåligt utnyttjad och tråkig. Lekredskapen är spridda över en stor yta som försvårar leken. Möllevångstorgets torghandel är en av de viktigaste symbolvärdena för stadsdelen. Att torghandeln har haft problem under de senaste åren med en ständigt nedåtgående kurva i antalet försäljare är känt. Vissa mindre åtgärder har genomförts för att förbättra villkoren för torghandeln. Ett av problemen är sophanteringen som är kostsam och som måste förbättras. Ett annat problem är att torget upplevs öde och tråkigt då torghandeln inte är där. Falsterboplan upprustades 2004, känslan av otrygghet försvann då buskage togs bort och ersattes med stamträd. utvecklingsplan möllevången 9

FOTO: OSCAR FALCK Möllevångens ljusmiljöer Här följer en analys av belysningen utmed de viktigaste gång- och cykelstråken och av belysningen på de viktigaste platserna. Allmänt kan sägas att Möllevången är traditionellt ljussatt med spännarmaturer på gatorna och parkarmaturer i parker. Den allmänna belysningen är varken sämre eller bättre än i någon annan innerstadsdel. Känslan av otrygghet är däremot mer uttalad i stadsdelen Möllevången vilket inte ska negligeras. Vad gäller effektbelysning gjordes en rejäl satsning 2004 under projektet Malmö by Light i stadsdelen. Flera platser och parker fick ett tillskott med en extraordinär ljussättning. Stråk och gator Norra - Södra Parkgatan - Bangatan fram till Södervärn. Stråket skiftar karaktär längs sin sträckning. Delen Amiralsgatan Friisgatan byggs för tillfället om och här kommer även gatubelysningen att uppgraderas till en modernare spännarmatur med bättre färgtemperatur. Längre söderut, mellan Friisgatan och Kristianstadsgatan ändrar gatan karaktär. Gaturummet trängs ihop av ytterligare en trädrad. I den första delen finns bländande armaturer och därefter parkarmaturer som ger en dålig belysning. Denna sträcka upplevs som mycket otrygg och bör ses över. Karlskronaplan Platsen är upplyst och öppen, med god insyn från omkringliggande gator. Här bör parkdelarna på båda sidor om Amiralsgatan knytas samman med en identitetsskapande belysning. Varbergsplan Belysningen på temalekplatsen på Varbergsplan förändrades under Malmö by Light. Då tillfördes ljus i form av en fyr och ljud som skall föra tankarna till fiske och hav. Falsterboplan Även belysningen på Falsterboplan uppgraderades i samband med Malmö by Light. Den norra delen av parken invid hundrastplatsen återstår dock att ljussättas. Här är det i det närmaste oupplyst och känns mycket mörkt. Fiskelekplatsen på Varbergsplan kompletterades 2004 med bl.a en lysande fyr för att förstärka känslan av vatten och hav. Rondellen i korsningen Kristianstadsgatan/Södra Parkgatan genomgick under Malmö by Light en upprustning. En permanent ljusinstallation i form av tolv färgskiftande ljuspelare har skapat ett inre rum på platsen. Söder om Simrishamnsgatan byter belysningen karaktär igen. Stolparna har placerats omlott och detta är det parti som fungerar bäst. Vid Bangatan återgår belysningen till traditionell gatubelysning med spännstolpar. Ystadsgatans ljussättning är också mycket traditionell. Här bör man hitta ett sätt att ljussätta gatan som överensstämmer med stadsdelens identitet. Även ljussättningen av Claesgatan bör ges en uttrycksfull karakät. 10 utvecklingsplan möllevången

FOTO: OSCAR FALCK FOTO: OSCAR FALCK På Falsterboplan utplacerdes i samband med Malmö by Light en stor sten som målades med flourocerande färg. Stenen ger en alldeles speciell karaktär åt hela parken nattetid. Folkets Park Flera ljussättningsåtgärder har nyligen genomförts i Folkets Park och fler planeras genomföras under 2006. Möllevångstorget Torgets ljussättning förändrades också under ljusfestivalen. Det gula högtrycksnatriumskenet ersattes med metallhalogenlampor på gatorna runt torget, som ger ett bättre ljus och återger färger mycket bättre. Själva torget är upplyst med blåa lampor och mitt på torgets stensättning ligger tre kvadrater i ljus I korsningen Kristiansstadsgatan och S.Parkgatan finns en ljusinstallation med 12 ljuspelare som skapar ett inre rum. utvecklingsplan möllevången 11

ANALYS OCH MÅL Möllevångens identitet Hela Möllevången är inne i en snabb och påtaglig förändringsprocess där allt fler ungdomar flyttar in till stadsdelen. Samtidigt utvecklas stadsdelens utbud och innehåll. Affärsutbudet karakteriserat av den för identiteten viktiga, men minskande, torghandeln och av många invandrarbutiker finns kvar. Det får också ett nya inslag av butiker efter de viktiga gatustråken och i köpcentrum. Påtagligt är dessutom hur nöjeslivet (och delar av kulturlivet) ökar sitt utbud i stadsdelen. Området växer alltmer fram som ett nytt nöjescentrum i Malmö. Detta nya utbud tillsammans med den allt yngre befolkningen är idag nästan viktigast för den nya identiteten och karaktären i stadsdelen. Användningen och gestaltningen av stadsdelens offentliga rum måste ses kopplat till denna förändringsprocess. Det krävs en viss upprustning av miljön (gator, torg och parker) i takt med att bebyggelsen rustas upp (bostadshus och bostadsgårdar är i omfattande behov av upprustning vilket också har inletts inom många fastigheter). Inte minst krävs en sådan upprustning eftersom området utgör ett stort bristområde vad gäller utbudet av parker och platser (jämfört med Malmös övriga stadsdelar). I enlighet med grönplanens analyser bör bristen i kvantitativt utbud kompenseraras genom standardhöjningar. Parker och platser bör ges både ett rikare innehåll (aktiviteter, sittplatser mm) och en vackrare gestaltning som kompensation. Stadsrummen bör dessutom utvecklas så att de förstärker stadsdelens nya identitet. Både gaturum parker/platser/torg bör fånga och bejaka dessa nya trender. För att göra detta måste de utvecklas mot att bli attraktivare mötesplatser under en allt större del av året och dygnet. Förändringen av Folkets Park till hela stadsdelens nya unga mötesplats utgör ett gott exempel på ett sådant nytt koncept. Fler platser bör följa samma exempel. Alltifrån stadsdelens viktigaste mötesplats Möllevångstorget till några av de mindre gröningarna. Även några av gaturummen kan utvecklas och ges ett nyare mer experimentellt och trendigt uttryck även om huvudkaraktären bör följa kvartersstadens traditionella karaktär. Det finns ett uttryck som mycket kraftfullt och med enkla medel kan förstärka stadsdelns karaktär och höja attraktionskraften. Projektet Malmö by light visade genom många tillfälliga installationer att gaturummets karaktär och stämning kan fövandlas genom ljussättning. Möllevången är den stadsdel imalmö som bäst lämpar sig för att förskönas med en omfattande effektbelysning som samtidigt ökar tryggheten i stadsdelen. Mål för förändringen Målen för att utveckla de offentliga rummen inom stadsdelen föreslås som att kompensera bristen på parker i området genom en kvalitetshöjning avseende innehåll och gestaltning, att ge stadsdelen fler attraktiva mötesplatser för de boende och för besökare, att särskilt beakta stadsdelens nattlandskap och fortsätta arbetet med att förnya områdets ljussättning och därigenom förstärka stadsdelens karaktär, att delvis söka nya uttryck för områdets parker/platser och gaturum, att berika stadsdelen med mycket attraktiva parker ( i första hand Folkets park), torg (Möllevångstorget) och gaturum. att vidta åtgärder som förstärker torghandelns atraktionskraft. 12 utvecklingsplan möllevången

FOTO: BO ANDERSSON FOTO: ANNIKA BLOMQUIST Uteserveringarna på Möllevången har våxt i antal och är ett mycket positivt inslag i stadsdelen. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Av de åtgärder som föreslås för att förbättra den offentliga miljön är några av mer generell karaktär medan andra utgörs av punktinsatser. Målsättningen är att förbättra stadsmiljön och sambanden mellan parker och platser som finns inom stadsdelen. För att få fungerande offentliga rum bör de locka till sig en bred publik. Förhoppningen ör att det uppstår en användning utspridd över dagen där olika målgrupper samverkar och skapar en tryggare miljö. Detta kan uppnås genom att flera funktioner samsas om de begränsade ytorna, men även genom att öka gaturummens kvalitet. Multifunktionella platser Det finns högst begränsade ytor att samsas om och ett flertal funktioner bör få plats på samma yta. Kreativa lösningar för lek på små ytor behövs. Ett förslag på förbättring av grönstrukturen lokalt sett innebär att små platser skapas och de som redan finns upprustas. Många gånger räcker det att plantera ett träd och placera ut en bänk för att skapa en målpunkt och dela upp en till synes lång sträcka längs livlösa fasader. Mångfalden är en del av Möllevångens identitet. Varierande miljöer Möllevången föreslås vara sin egen förebild. Den mångfald som finns är positiv och de åtgärder som görs ska nödvändigtvis inte sträva efter att skapa enhetligare miljöer. Variationen som finns är eftersträvansvärd och vid gestaltningen av olika platser är det platsen i sig som ska ge svaren och inte ett heltäckande gestaltningsprogram. utvecklingsplan möllevången 13

FOTO: MARIA ISLING FOTO: MARIA ISLING FOTO: MARIA ISLING Gator På Möllevången finns idag flera olika gårdsgator, främst i området runt Varbergsplan och som tvärgator till Ystadsgatan. En fortsatt satsning på fler gårdsgator och på trädplanteringar utmed gatorna i stadsdelen skulle förstärka den gröna strukturen och bryta ner skalan på gatorna. Det gäller främst gatorna söder Ystadsgatan och gatorna runt kv. Oket i norr. S p å r v ä g s g a t a t a n A m i r a s g a t a n F o l k e t s p a r k M ö l l e v å n g s t o r g et B er g s g a t a n N o b e l v ä g e n Den södra delen av Södra Parkgatan bör rustas upp när den norra delen byggts klar i samband med förnyelsen av kv. Oket. I detta sammanhang kommer även Monbijougatan göra ett genombrott i kvarteret och ledas fram till Södra Parkgatan. Gatan kommer då att trädplanteras och möjligheten att även plantera den befintliga gatan västerut bör undersökas. De gator som föreslås ges en mer grön karaktär är i första hand gatorna runt kvarteret Leonard såsom Claesgatan, Ahlmansgatan och Bangatan. 2002 planterades Sofielundsvägen med träd och detta bör fortsätta med de övriga gatorna. För Claesgatan föreslås dessutom en mer genomgripande omgestaltning. Intilliggande Fricksgatan har länge varit i behov av förnyelse och skall prioriteras högt. Claesgatan Fricksgatan Södra Parkgatan 14 utvecklingsplan möllevången

FOTO: BO ANDERSSON FOTO: MARIA ISLING FOTO: ANNIAK BLOMQUIST Platser Möllevångstorget bör göras mer vänligt för vistelse utan att försämra för torghandeln. Kiosken på torget kan med ganska enkla medel få ett gestaltningsmässigt mer intressant innehåll och gatukiosken skulle kunna förvandlas till en restaurang med ett mer varierat matutbud. Restaurangen skulle med sin uteservering skapa liv på torget även kvällstid. Sophanteringen som idag är en stor kostnad för torghandeln sköts idag med sopbilar som kommer för att hämta skräp då torghandeln stänger för dagen. För att lösa delar av detta problem föreslås en nedgrävd koprimator på torget. Ljussättningen på torget ses över se vidare s.16. Utanför apoteket vid Bergsgatan finns en ganska stor, men dåligt omhändertagen yta där det ständigt rör sig människor. Platsen är i stort behov av upprsutning. Genomförandet bör samordnas med eventuella förändringar inom fastigheten. På slutet av Fricksgatan finns en annan liten plats med bänkar och buskage som borde ses över till sin funktion och utformning i samband med att Fricksgatan byggs om. B er g s g a t a n S p å r v ä g s g a t a t a n A m i r a s g a t a n F o l k e t s p a r k M ö l l e v å n g s t o r g et N o b e l v ä g e n Utmed Kristiansstadssgatan norr om den stora nätstationen har en rad almar fällts. Detta gör det möjligt att arnordna generösare plats för uteserveringar om man flyttar cykelväg mot söder. Karlskronaplan på båda sidor om Amiralsgatan är en slumrande resurs speciellt delen öster om gatan. Parkens gestaltning förändras och vitaliseras. Även de omgivande gatorna bör förändras för att ge ökat utrymme till gående och besökare. Gårdsgatan är en möjlig form för att lösa detta. Ågärder genomförs i samspel med förändringar i fastigheten. Den nya entrén vid Orangeriet håller på att byggas om så att den bättre kopplas in mot parken. På samma sätt behöver förplatsen till den gamla entrén förbättras, där ytorna idag är dåligt omhändertagna. Bergsgatan utanför apoteket. Förplats gamla entrén Folkets park. Karlskronaplan utvecklingsplan möllevången 15

FOTO: MARIA ISLING FOTO: MARIA ISLING FOTO: MARIA ISLING Parker och lekplatser I området är det idag stor brist på större lekytor för barn och då speciellt för de lite större barnen som vill ägna sig åt spel och bollekar. Det finns ytor inne i Folkets Park men med begränsad tillgänglighet och med stor konkurrens från barn som är på besök från andra stadsdelar. Behovet behöver i första hand lösas i andra parker. Kv. Mandeln norr om Folkets Park är en dåligt utnyttjad resurs. Här skulle hundrastplatsen kunna minskas något för att även ge plats åt aktivitetsytor för barn och ungdomar som exempelvis basketplan och en landhockeybana. Parkavsnitten söder om Falsterboplan, vid hundrastplatsen är idag kala och tråkiga. Dessa bör gestaltas om med vegetation och nya sittplatser och på så vis bättre knytas till den nyligen upprustade norra delen av parken. B er g s g a t a n S p å r v ä g s g a t a t a n A m i r a s g a t a n F o l k e t s p a r k M ö l l e v å n g s t o r g et N o b e l v ä g e n Lekplatsen runt om vattentornet på Södervärnsplan är idag dåligt disponerad och bör ses över. Genom att komprimera lekytan mot väster går det att plantera de bullerstörda ytorna mot Nobelvägen med robust vegetation för att på så sätt skydda platsen. Här finns också plats för en mindre multisportanläggning om man minskar antalet traditionella lekredskap. Plaskdammens och dess reningsanläggning fyller inte miljöförvaltningens skärpta krav på vattenkvalitet. Dammen är mycket värdefull för stadsdelen och en satsning för förbättra reningsanläggningen bör genomföras. Kv. Mandeln Falsterboplans södra del Södervärnsplans lekplats 16 utvecklingsplan möllevången

FOTO: OSCAR FALCK FOTO: MARIA ISLING FOTO: MARIA ISLING Ljussättning Belysningen i Möllevången har fått en rejäl uppgradering i samband med Malmö by Light. Det gäller då främst inslaget av effektbelysning som börjar bli en karaktär för stadsdelen. Däremot finns det brister vad gäller den ordinära belysningen som på vissa platser måste ses över för att minska känslan av otrygghet. Att arbeta mer okonventioenllt med förnyelsen av gatubelysningen bör vara ett signum för detta. Möllevångstorgets ljussättning bör förbättras ytterligare. Det blå ljuset och ljuskvadraterna på torget bör kompletteras för att lyfta torget ytterligare ur ljussättningssynpunkt. Ett samarbete med fastighetsägaran vid torget bör inledas för att ta fram förslag till fasad- och takbelysning. B er g s g a t a n A m i r a s g a t a n F o l k e t s p a r k M ö l l e v å n g s t o r g et S p å r v ä g s g a t a t a n N o b e l v ä g e n Gång- cykelstråket från Amiralsgatan till Spårvägsgatan via Norra och Södra Parkgatan och Bangatan bör ses över och samordnas som en helhet vad gäller typ av belysning. Speciellt måste Södra Parkgatan prioriteras då den upplevs som mycket otrygg. Översynen av Karlskronaplan bör även gälla belysning. En identitetsskapande ljussättning skulle kunna knyta ihop de båda platserna på var sida om Amiralsgatan. Vid upprustning av de södra delarna av Falsterboplan bör också belysningen förbättras. Ystadsgatan och Claesgatan bör ljussättas på ett nyskapande sätt genom att fånga upp stadsdelens karaktär. För sambanden inom stadsdelen har dessa gator stor betydelse och med en ny effektbelysning stärks stadsdelens nya identitet. Möllevångstorget Ystadsgatan Södra Parkgatan utvecklingsplan möllevången 17

Organisation och samråd Programmet för Möllevången bygger på ett stort antal utredningar under de senare åren. Trygghetsmätning 2005 av Malmöpolisen, marknadsundersökning Folkets Park 2005, samt enkäten avseende stadsmiljö från 2003 och 2005. Underlag har även inhämtats från befolkningsstatistik från Malmö. Inom Möllevången finns sedan några år ett antal projekt/arbetsgrupper som på olika saätt försökt sammanfatta situationen inom stadsdelen. Möllevångsgruppen är ett sådant exempel. En samrådsgrupp har dessutom verkat under några år. Hösten 2005 bildades en ny grupp i första hand med fokus på trygghetsfrågor för stadsdelen denna kommer att användas som referensgrupp i det fortsatta arbetet. Inom gatukontoret har stadsmiljöavdelningen ansvarat för programarbetet. Trafikavdelningen har deltagit i delarna som rör trafik och gator. I slutfasen har driftoch underhållsavdelningen haft möjligheter att lämna synpunkter. Genomförande Genomförandet av programmet kommer efter Tekniska Nämndens beslut att följas av fortsatt utredning/ förprojektering varefter de olika objekten förs till TN för beslut om genomförande. Åtgärderna i prioritet 1, i priritetslistan på nästa sida, kommer att genomföras med start 2006. Under innevarande verksamhetsår kommer förslagen till åtgärder av Fricksgatan, ljussättningen av det nordsydliga cykelstråket och delar av åtgärderna på Möllevångstorget göras vid. Parallellt med detta kan några av utredningarna initieras. Åtgärderna av prioritet 2 kommer att initieras i en senare etapp. De större projekten kommer att diskuteras och presenteras för fastighetsägare och boende i samrådsmöten innan beslut i Tekniska Nämnden tas. 18 utvecklingsplan möllevången

Prioritet och kostnadskalkyl Objekt Prioritet Kostnad Platser Möllevångstorget - komprimator - ombyggnad kiosk Bergsgatan - förplats 1 1 utredning i samarbete med Bergsgatans ombyggnad 1,5 Mkr 2,0 Mkr Folkets park - Gamla entrén 2 0,2 Mkr Karlskronaplan 1,0 Mkr Kristiansstadsgatan 1 0,4 Mkr Gator Södra Parkgatan 2 0,2 Mkr Claesgatan, ombyggnad 1 2,0 Mkr Fricksgatan - ombyggnad 1 0,6 Mkr Ahlmansgatan - trädplantering 2 0,8 Mkr Bangatan - trädplantering 2 0,5 Mkr Ystadsgatan Parker Folkets Park utredning kopplad till citytunnelstation mm. drivs i särskilt projekt Kv. Mandeln 1 1,5 Mkr Falsterboplan 1 0,5 Mkr Södervärnsplan - lekplats - plaskdamm, ny reningsanläggning 2 1 0,5 Mkr 1,5 Mkr Ljussättning Möllevångstorget 1 0,2 Mkr Karlskronaplan 1 0,2 Mkr Claesgatan 1 0.3 Mkr Ystadsgatan 2 0,5 Mkr Cykelstråket - Amiralsgatan - S. Parkgatan - Ahlmansg. - Spårvägsgatan 2 0,4 Mkr Summa prioritet 1 10.7 Mkr Summa prioritet 2 Total summa 4.1 Mkr 14,8 Mkr utvecklingsplan möllevången 19

Utvecklingsplan för Möllevången Målet med föreliggande rapport är att utveckla de offentliga miljöerna som finns på Möllevången. Programmet omfattar en inventering av stadsdelens stadsmiljö och avslutas med en analys och ett förslag på åtgärder. 20 utvecklingsplan möllevången