Smärta och obehag. pkc.sll.se

Relevanta dokument
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

God palliativ vård state of the art

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 3:e upplagan. vård eller vård av gammal. Vårdförl. Vårdförlaget

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Palliativ vård Professor Peter Strang

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

PALLIATIV VÅRD. inom äldreomsorgen. Peter Strang. 4:e utökade upplagan. Vårdförlaget. Vårdförl. vård eller vård av gammal

PALLIATIV VÅRD inom äldreomsorgen

Palliativt förhållningssätt

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Behandling av långvarig smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Smärta. Palliativa rådet

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Palliativt förhållningssätt

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Vad är psykisk ohälsa?

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Bemötande aspekter för nyanlända.

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Smärta palliativa aspekter

Palliativ vård vid olika diagnoser

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Effektiv behandling av smärta

KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hur mycket har du besvärats av:

Smärtskattning. Palliativa rådet

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Riktlinjer för vård i livets slut

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Symtomlindring. Palliativa rådet

Oro, ångest och depression

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

INFORMATION OM INVEGA

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Peter Strang, professor, överläkare

Smärta och smärtskattning

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Säkerhet, roller och riktlinjer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Transkript:

Smärta och obehag

Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström och Edberg (2011), Wallerstedt (2012), Undersköterskor upplevde bland annat att: Fokus läggs snarare på arbetsuppgifter än relation till den äldre personen Otillräcklighet och att vården inte alltid blev värdig Avsaknad av handledning Maktlöshet när inte symtomkontroll fungerar och patient kände obehag, exempelvis smärta

Fyra etiska grundprinciper inom vård- och omsorg 1. Autonomiprincipen 2. Godhetsprincipen 3. Icke-skada-principen 4. Rättviseprincipen

Grundläggande behov hos oss människor: Att bli sedd! Faser i livet Tillväxtfasen Mognadsfasen Åldrandet

Försämrar livskvaliteten och ökar obehag och smärta! Missförstådd Förminskad Bortgjord Förnedrad Att inte komma ihåg, att inte känna igen, är väldigt plågsamt

Vad är smärta? (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk (=fysisk) och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. är alltid en subjektiv upplevelse Upplevelsen kan förmedlas till andra med självrapportering eller genom beteenden

och alltid en känslomässig upplevelse Den smärta man förlägger till kroppen påverkas av: Oro, ångest, nedstämdhet, dvs. psykiska faktorer Ofrivillig ensamhet, dvs. sociala faktorer Dödsångest, meningslöshet, dvs. existentiella faktorer

FYSISK Smärta Andnöd Illamående Klåda Förstoppning Sår Psykisk Nedstämdhet Oro/ ångest Förvirring Depression sömn & stress Total smärta Existentiell Meningslöshet Skuld Övergivenhet Religion Dödsångest Social Relationer Ensamhet Ekonomi Boende 9

Hur uttrycks smärta?

Tankar att ta med hem Vilka riktlinjer/rutiner använder ni på er arbetsplats gällande smärta? Hur uppmärksammar ni smärta hos patienter med kognitiv svikt? Var och vem dokumenterar? Hur väl lyckas vi med symtomlindring?

Bästa symtomlindring är ni som kan uppmärksamma problematiken och/eller förändringen Muskler och leder Hud och slemhinnor Mag-tarm-kanalen och urinvägar Andnöd, hosta, slem, hicka Oro, ångest och förvirringstillstånd Symtomskattning är VAS, NRS, SÖS-stickan och Abbey Pain Scale

Smärta hos äldre: allmänt 50-80% av sjukhemspatienter har smärta ibland konstiga uttryck ingen smärta alls vid infarkt, magsår, blindtarmsinflammation... enbart rastlöshet, aggression enbart akut förvirringstillstånd och oro nytillkommen aptitlöshet enbart kväljningar, illamående

Ofrivillig ensamhet och smärta (Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003)

Ofrivillig ensamhet och smärta (Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE 2003) Ofrivillig ensamhet = ingen att prata med, att bli utesluten, inte få vara med,, mobbad osv. = social pain research Ny hjärnforskning med magnetröntgen visar: Vid ofrivillig ensamhet =social smärta aktiveras hjärnans smärtcentrum! Därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam!

Smärta föder smärta Smärta Oro, dödsångest -man börjar känna efter - smärtan känns starkare

Regelbunden dosering eller vid behov? Kan vara olyckligt på grund av tre skäl 1. Om man låter en patient få ont innan man ger smärtstillande läkemedel, krävs större totaldos för att uppnå smärtfrihet! 2. Patienten hinner ha ont i onödan 3. Risken är stor att patienten inte får behandlingen fast personen har ont! 17

Utmaningar för undersköterskor i palliativ vård Vad kan jag själv påverka? Vem är jag, vad är min roll? Vara tydlig i min kommunikation Hjälpmedel, verktyg? Lita på min egen magkänsla och övertygelse av vad jag observerar Våga diskutera och åtgärda brister som ger obehag

Palliativ perspektiv 1 del medicin + 3 delar empati och kommunikation (Peter Ekevig)