Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Relevanta dokument
Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Lågt kväveupptag senaste veckan

Sista mätningen för den här säsongen

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder har gett ökat upptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Liten mineralisering denna vecka

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Högt kväveupptag senaste veckan

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder ger snabb utveckling

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Markens mineralisering högre än normalt

Årets kvävemätningar har startat

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Markens mineralisering medel jämfört med

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget har tagit fart

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Utnyttja restkvävet i marken

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Här finns en kort beskrivning av CropSAT

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Optimal N-giva på våren till höstraps

CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävepass med Gunsorna

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Kvävestrategi i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Kvävestrategi i höstvete

Maltkorn och Yara N-Sensor

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt 10 kg N/ha tagits upp och totalt i fälten har 15 kg N/ha tagits upp. Utvecklingen har också tagit fart och de flesta fält har nu kommit upp i DC 32. Veckans mätningar gjordes 23 maj, förutom Veckholm som vi mätte fredag den 20 maj. Runt Enköping har det regnat ca 8 mm sedan förra mätningen medan det bara har kommit någon enstaka millimeter i Uppsalatrakten. Marktemperaturen har återigen gått upp till ca 15 grader vilket gör att vi har gynnsammare förhållanden för mineralisering igen. Utvecklingen går framåt och de flesta fält är nu uppe i DC 32, ett par är i DC 31 och ett par i DC 37. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 23 maj 2016 Varmare väder ger åter ett ökat kväveupptag Efter den här veckans mätningar ser vi att kväveupptaget tagit ett nytt kliv uppåt. I snitt har upptaget i nollrutan ökat med 10 kg N/ha. Variationen är dock stor, lägsta upptaget i nollrutorna ligger på 3 kg N/ha och högsta på 18 kg N/ha sen förra veckans mätning. I de gödslade fälten är upptaget av kväve i snitt 15 kg N/ha, men även här är variationen stor. Det

fält som tagit upp mest kväve den senaste veckan har tagit upp 42 kg N/ha medan det fält som tagit upp minst endast har tagit upp 4 kg N/ha. Medelvärdet för det totala upptaget är nu ca 75 kg N/ha där ca hälften kommer från mineraliserat kväve. Variationen spänner mellan ca 130 kg N/ha och ca 30 kg N/ha. Tänk på inomfältsvariationen Som ni ser är variation mellan fälten där vi mäter stor. I Veckholm där vi mäter på två ställen på samma fält ser vi även att variationen är stor även inom fält se ruta 2a och 2b. Vi kan anta att det är likadant på de flesta platser, att både leverans av kväve från marken och hur mycket gödselkväve grödan hittills har tagit upp skiljer sig åt. Vi har gjort ett utdrag från CropSAT från fältet i Veckholm och här ser vi att det går ett gulare stråk i den övre delen av fältet, här ligger ruta 2b. Ruta 2a ligger i den nedre delen av fältet, nära gården. Här är färgen grönare vilket betyder att beståndet är kraftigare, detta återspeglas i våra mätningar. Har du tillgång till sensor som kan mäta variationen i kväveupptag inom fältet inför gödsling är det ett bra sätt att fördela kvävet. Gå också gärna in på CropSAT där det redan finns flera bilder för i år och se hur just ditt fält ser ut och hur det har utvecklats från den första bilden fram tills nu. Ruta 2b Ruta 2a Bild 2. Fältet i Veckholm, här ligger ruta 2a och 2b. Den ungefärliga platsen för rutorna är utmärkta med pilar.

CropSAT och vegetationsindex Även i år medverkar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetationsindexkartor under vår och försommar, genom att vi bekostar inköp av satellitbilder. Du kommer åt kartorna från Greppa Näringens webbplats under Räkna själv (www.greppa.nu), eller via CropSAT (www.cropsat.se). Nytt för i år är att du på precisionsskolans hemsida kan se över vilka områden det finns aktuella satellitbilder (www.precisionsskolan.se). Nytt för året är också att bilderna kommer från några olika satelliter och de från Sentinel (markerade med S i CropSAT) är mer högupplösta, pixlar 10m*10m istället för 20m*20m. Därför tar det lite längre tid att ladda upp dessa. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 30 maj. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

1 Västerås I Västerås är bestånden ganska olika. Fältet med ärter som förfrukt har ett mycket bra bestånd, medan beståndet med höstvete som förfrukt är ett ojämnt och svagt bestånd. Den här veckan ser vi att fältet med ärter som förfrukt har ett upptag på ca 40 kg N/ha vilket ger ett totalt upptag på ca 130 kg N/ha. 1a Västerås (ff ärter) DC31, 23 maj, 2016 1b Västerås (ff höstvete) DC 31, 23 maj 2016

2 Veckholm Skillnaden mellan ruta 2a och 2b som ligger i var sin ände av samma fält består. Upptaget i ruta 2a är 13 kg N/ha högre den här veckan och ruta 2b har tagit upp 10 kg N/ha sen förra mätningen. Skillnaden mellan rutorna är ca 25 kg N/ha. 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart ML ML ML Mullhalt 3-6 3-6 3-6 Stallgödsel nej nej nej Sort Norin Norin Julius Förfrukt höstvete höstvete höstvete Sådatum 06 september 06 september 12 september Skott/m 2 på våren 1041 715 Förväntad skörd 8000 ton/ha 8000 ton/ha 8000 ton/ha 11 april 140 140 140

2a Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj 2016 2c Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj 2016 2b Veckholm (ff höstvete) DC32, 13 maj 2016

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs är grödan kraftig. Kväveupptaget har ökat med 16 kg N/ha sedan förra veckan i fältet och med 11 kg N/ha i nollrutan. Totalt har ca 130 kg N/ha tagits upp där ca 60 % kommer från mineraliserat markkväve. 3 Enköpingsnäs Jordart ML Mullhalt 2 Stallgödsel nej Sort Norin Förfrukt träda svart Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 870 Förväntad skörd 8000 ton/ha 13 april 135 3 Enköpingsnäs (ff svartträda) DC 32, 17 maj 2016

4 Svinnegarn I Svinnegarn har fälten relativt lika förutsättningar men vi kan se en förfruktseffekt där upptaget i nollrutorna skiljer mer än 25 kg/ha mellan de olika fälten. Kväveupptaget den senaste veckan har varit relativt lågt, ca 5 kg N/ha i båda nollrutorna och ca 5 kg N/ha i det gödslade fälten. Kvävet som tagits upp den här veckan verkar alltså komma från marken. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart ML ML Mullhalt 0 0 Stallgödsel Rötslam Rötslam Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 02 oktober 02 oktober Skott/m 2 på våren 607 858 Förväntad skörd 7000 ton/ha 7000 ton/ha 15 april 120 120

4a Svinnegarn (ff höstvete) DC 30, 17 maj 2016 4a Svinnegarn (ff ärter) DC 30, 17 maj 2016

5 Enköping I Enköping är beståndet i nollrutan mycket tunt. En ny bladnivå har utvecklats och det gula från förra veckan har vuxit bort. Upptaget i nollrutan ligger på ungefär samma nivå och upptaget i fältet har ökat med 10 kg N/ha. 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,6 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstvete Sådatum 04 oktober Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 6800 ton/ha 01 april 110 12 maj 60 5 Enköping (ff höstvete) DC 30, 17 maj 2016

6 Torstuna Det är relativt stor skillnad på bestånden på de olika fälten även om förutsättningarna på de båda fälten är likartade förutom förfrukten. Fältet med ärter som förfrukt har haft ett kraftigare upptag senaste veckan och har tagit upp ca 25 kg N/ha. Fältet med höstvete som förfrukt har inte tagit upp lika mycket, 10 kg N/ha sedan förra veckan. Andelen som kommer från marken är 40% respektive 60%. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh mmh Stallgödsel nej nej Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 04 oktober 04 oktober Skott/m 2 på våren 502 637 Förväntad skörd 6500 ton/ha 6500 ton/ha 21 april 124 124

6a Torstuna (ff höstvete) DC 30, 17 maj 2016 6b Torstuna (ff ärt) DC 30, 17 maj 2016

7 Örsundsbro I Örsundsbro är skillnaden mellan fält och nollruta fortfarande mycket liten. Ca 15 kg N/ha har tagits upp sedan förra veckan. 7 Örsundsbro Jordart mmh ML Mullhalt 3,6 Stallgödsel nej Sort Julius Förfrukt vårvete Sådatum 03 oktober Skott/m 2 på våren 463 Förväntad skörd 6500 ton/ha 12 april 108 7 Örsundsbro (ff vårvete) DC 30, 17 maj 2016

8 Lövstalöt I Lövstalöt är beståndet mycket frodigt. Sedan förra veckan har både nollruta och fält tagit upp ca 20 kg N/ha. Det vill säga hela upptaget den här veckan verkar komma från mineralisering. 8 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 10 september Skott/m 2 på våren 887 Förväntad skörd 7500 ton/ha 16 april 120 8 Lövstalöt (ff höstraps) DC 31, 17 maj 2016

9 Uppsala Fältet i Uppsala är frodigt och även nollrutan ser väldigt grön ut. Precis som i Lövstalöt så är upptaget sen förra veckan ca 20 kg N/ha både i fält och i nollrutan. Det vill säga även här verkar veckans upptag komma från mineraliserat kväve. 9 Uppsala Jordart ML Mullhalt 3 Stallgödsel nej Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren 1027 Förväntad skörd 7500 ton/ha 04 april 120 9 Uppsala (ff höstraps) DC31, 17 maj 2017

10 Börje I fältet i Börje har drygt 20 kg N/ha tagits upp den senaste veckan. Mineraliseringen går fortfarande långsamt i nollrutan så det mesta kommer från tillfört gödselkväve. 10 Börje Jordart ML Mullhalt 3,9 Stallgödsel nej Sort Olivin Förfrukt höstvete Sådatum 21 september Skott/m 2 på våren höstvete Förväntad skörd 7500 ton/ha 15 april 120 10 Börje (ff höstvete) DC 31,17 maj 2016