Kurslitteratur US129U - Svenska för gymnasielärare, 30 hp (91-120) - ingår i Lärarlyftet, 30 hp Delkurs 1: Bedömning av språkfärdighet och provkonstruktion, 7,5 hp Alderson, J.C. & Banerjee, J. (2002). Language testing and assessment (Part 2). I: Language teaching 35. S. 79-113. Hämtas på www.sub.su.se e-tidskrifter Language teaching. (34 s.) Buck, G. (2001). Assessing listening. Cambridge: Cambridge University Press. Kap 1-5. (153 s.) Hughes, A. (2003). Testing for language teachers. (2nd ed.) Cambridge: Cambridge University Press. E-bok, Stockholms universitetsbibliotek. (251 s.) OECD - Organisation for Economic Co-operation and Development. (2009). The PISA 2009 Framework - Key competencies in reading, mathematics and science. Reading Framework. S. 19-82. Hämtad 2012-02-27: http://www.oecd.org/dataoecd/11/40/44455820.pdf. Sundberg, G. (2002). Att bedöma texter. I: Språkvård 2/2002 (även i Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter [2006]). Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 102-110. Elektronisk resurs. (6 s.) Sverige. Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket. Kap 2-5. Hämtad 2012-02-21: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144. Wrigstad, T. (2004). Sfi-provet som bedömningsinstrument - teoretiska och praktiska perspektiv. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 715-742. (27 s.) En artikel ur tidskrifterna Language Testing eller Language Assessment Quarterly. (Väljs i samråd med läraren.) Maximalt 50 sidor enligt lärares anvisning kan tillkomma. Delkurs 2: Skrivutveckling under gymnasiet, 7,5 hp Provkod: SKR1, Skrivutveckling I, 5 hp
Bellander, T. (2010). Ungdomars dagliga interaktion: en språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2010. Uppsala. Hämtad 2012-05-14: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:359585. (Ca 75 sidor enligt lärares anvisning.) Bergman-Claeson, G. (2003). Tre lärare - tre världar: lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. PU 2003:1. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Uppsala universitet. Uppsala. Hämtad 2012-05-14: http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:133925. (115 s.) Blåsjö, M. (2010). Skrivteori och skrivforskning: en forskningsöversikt. (2. utökade uppl.) MINS 56. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (ca 70 s.) Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kap. 1, 3. 4. (50 s.) Holmberg, P. & Wirdenäs, K. (2010). Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. I: Språk & Stil 20, NF. (25 s.) Ivanič, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I: Language and Education. Vol. 18. Nr 3. S. 220-245. Elektronisk resurs. (25 s.) Norberg Brorsson, B. (2007). Man liksom bara skriver: skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2007. Hämtad 2012-05-14: www.oru.se. Kap 2, 5-7. (89 s.) OECD - Organisation for Economic Co-operation and Development. (2005). DESECO. The definition and selection of key competences. Hämtad 2012-05-14: http://www.oecd.org/dataoecd/47/61/35070367.pdf. (20 s.) Sundberg, G. (2006). Att bedöma andraspråkstexter. I: Josephson, O. (red.) Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 102-111. (9 s.) Sverige. Skolverket. Ämnesplaner och betygskriterier för gymnasiet (svenska och svenska som andraspråk). Hämtad 2012-05-14: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg/laroplanerkursplaner-amnesplaner Uppsala universitet. (2012). Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. Hämtad 2012-05-14: http://www.nordiska.uu.se/. En lic.avhandling/uppsats enligt lärares anvisning (Ca 120 s.) En vetenskaplig artikel/ett vetenskapligt kapitel enligt lärares anvisning. (Ca 25 s.)
Provkod: SKR2, Skrivutveckling II, 2,5 hp Berge, A. & Blomqvist, P. (u.u. 2012). Skrivundervisning: i samspel med litterära texter. Stockholm: Liber. (165 s.) Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Uppsala: Hallgren & Fallgren. (Valda delar, 30 sidor.) Hoel, T. L. (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, 70 sidor.) Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008. (Valda delar, 40 sidor.) Sverige. Skolverket. Kursplaner och betygskriterier för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2012-05-14: http://www.skolverket.se/kursplaner-och-betyg. Artiklar från aktuell ämnesdidaktisk forskning om ca 25 sidor. Delkurs 3: Litteratur och intersektionalitet, 7,5 hp Provkod: LITT, Litteratur, 5 hp Arping, Å. & Nordenstam, A. (red.) (2010). Genusvetenskapliga litteraturanalyser. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (C:a 100 sidor enligt lärarens anvisning.) De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. (C:a 15 sidor enligt lärarens anvisning.) Graeske, C. (2006). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska. Tidskrift för litteraturvetenskap 2010: 3 4. Lund: Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap. S. 119-132. (13 s.) Lorentzen, J. (2006). Ibsen and Fatherhood. New Literary History 2006:4. Charlottesville: Univ. of Virginia. S. 817-836. Lorentzen, J. & Ekenstam, C. (red.) (2006). Män i Norden: manlighet och modernitet 1840-1940. Möklinta: Gidlund. S. 13-47, 167-207. Lykke, N. (2003). Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 24(2003):1. Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. S. 47-56.
Nilsson, M. (2010). Den föreställda mångkulturen: klass och etnicitet i svensk samtidsprosa. Hedemora: Gidlund. (228 s.) Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel: receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Göteborg. Kap. 1 och 7 + ett valfritt kapitel av 3-6. Williams, A. Arbetarlitteraturen i seminarierummet. Läsning och samtal om klass och identitet. I: Lunds universitet. Språk- och litteraturcentrum. Litteraturvetenskap (2011). Från Nexø till Alakoski: aspekter på nordisk arbetarlitteratur. Lund: Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. S. 13-24. Dessutom läses skönlitteratur i anslutning till analyser (c:a 1 000 sidor) enligt lärarens anvisning. Provkod: LIDI, Litteraturdidaktik, 2,5 hp Bommarco, B. (2006). Texter i dialog: en studie i gymnasieelevers litteraturläsning. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006. Malmö. (Valda sidor, 53 sidor.) Hultin, E. (2009). Det ovanliga i vanliga klassrumssamtal. I: Bergman, L. (2009). Makt, mening, motstånd: [litteraturundervisningens dilemman och möjligheter]. Stockholm: Liber. (34 s.) Molloy, G. (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 3 och 4. (68 s.) Molloy, G. (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 4, 5, 6 och 7. (120 s). Artiklar från aktuell ämnesdidaktisk forskning om ca 25 sidor. Delkurs 4: Litteratursociologi, 7,5 hp Genomgående handböcker: Björkman, M. (red.) (1998). Böcker och bibliotek: bokhistoriska texter. Lund: Studentlitteratur. Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.) (1997). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Lenemark, C. (red.) (2012). Litteraturens nätverk: berättande på Internet. Lund: Studentlitteratur.
Melberg, A. (red.) (1975). Den litterära institutionen: studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Stockholm: Rabén & Sjögren. Aspelin, K. (1975). Textens dimensioner: problem och perspektiv i litteraturstudiet. Stockholm: PAN/Norstedt. S. 126-208, 237-248. (11 s.) Benjamin, W. (1970). Baudelaire och bohemen. I: Aspelin, K. (red.). Marxistiska litteraturanalyser. Stockholm: PAN/Norstedt. S. 277-295. (18 s.) Benjamin, W. (1997). Konstverket i reproduktionsåldern. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 99-129. (30 s.) Bennich-Björkman, B. (1997). Författarkarriär och litteraturfunktion i det äldre svenska samhället. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 345-354. (9 s.) Bourdieu, P. (1997). Men vem har skapat skaparna?. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 131-144. (13 s.) Broady, D. (2000). Inledning. I: Bourdieu, P. Konstens regler: det litterära fältets uppkomst och struktur. Stehag: B. Östlings bokförl. Symposion. S. 9-28. (19 s.) Carey, J. (1997). De intellektuella och massorna. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 145-166. (21 s.) Chartier, R. (1998). Läsare i det långa perspektivet - från codex till bildskärm. I: Björkman, M. (red.). Böcker och bibliotek: bokhistoriska texter. Lund: Studentlitteratur. S. 297-311. (14 s.) Escarpit, R. (1997). "Skapande förräderi "som nyckel till litteraturen. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 167-174. (7 s.) Forser, T., Olsson, T. & Tjäder, P.A. (1975). Akademikultur och litterär institution på 1880-talet. I: Melberg, A. (red.). Den litterära institutionen: studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Stockholm: Rabén & Sjögren. S. 180-208. (28 s.) Furuland, L. (1997). Litteratur och samhälle: om litteratursociologin och dess forskningsfält. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 15-49. (34 s.) Gunder, A. (2004). Berättelsens spel: Berättarteknik och ergodicitet i Michael Joyces afternoon, a story. Hyperworks. On Digital Literature and Computer Games. Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala universitet. S. 51-153. (102 s.)
Habermas, J. (1997). Offentlighetens sociala strukturer. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 175-199. (24 s.) Hermansson, K. (2012). Nätet i litteraturen. I: Lenemark, C. (red.). Litteraturens nätverk: berättande på Internet. Lund: Studentlitteratur. S. 113-125. (12 s.) Hirdman, Y. (1997). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 399-418. (19 s.) Ingvarsson, J. & Lindhé, C. (2012). Digitalisering och poetisk form. I: Lenemark, C. (red.). Litteraturens nätverk: berättande på Internet. Lund: Studentlitteratur. S. 97-109. (12 s.) Lindgren Leavenworth, M. & Isaksson, M. (2012). Fan fiction. I: Lenemark, C. (red.). Litteraturens nätverk: berättande på Internet. Lund: Studentlitteratur. S. 77-93. (16 s.) Lovell, T. (1997). Kapitalismen och romanen. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 223-249. (26 s.) Luckács, G. (1997). Den unge Werters lidanden. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 251-266. (15 s.) Melberg, A. (1975). Inledning. I: Melberg, A. (red.). Den litterära institutionen: studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Stockholm: Rabén & Sjögren. S. 9-29. (20 s.) Nunberg, G. (1998). Böckernas plats i den elektroniska reproduktionens tidsålder. I: Björkman, M. (red.). Böcker och bibliotek: bokhistoriska texter. Lund: Studentlitteratur. S. 266-294. (28 s.) Peurell, E. (1998). En författares väg: Jan Fridegård i det litterära fältet. Diss. Uppsala: Universitet. S. 31-72. (41 s.) Radway, J. (1995). Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. I: Hedman, D. (red.). Brott, kärlek, äventyr: texter om populärlitteratur. Lund: Studentlitteratur. S. 284-309. (25 s.) Sahlin, G. (1989). Författarrollens förändring och det litterära systemet 1770-1795. Diss. Stockholm: Universitet. S. 44-56, 64-95, 230-263. (46 s.) Said, E.W. (1997). Jane Austen och imperiet. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 287-307. (20 s.) Steiner, A. (2009). Litteraturen i mediesamhället. Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-4. S. 9-152. (143 s.)
Steiner, A. (2012). Digital litteraturkritik. I: Lenemark, C. (red.). Litteraturens nätverk: berättande på Internet. Lund: Studentlitteratur. S. 51-63. (12 s.) Svedjedal, J. (1997). Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 67-88. (21 s.) Thorsell, L. (1997). Den svenska parnassens "demokratisering" och de folkliga bildningsvägarna. I: Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.). Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 519-552. (33 s.) Watt, I. (1975). Romanens framväxt. I: Melberg, A. (red.). Den litterära institutionen: studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Stockholm: Rabén & Sjögren. S. 96-128. (78 s.) Williams, R. (1977). Marxism and literature. Oxford: Oxford University Press. S. 75-141. (66 s.) Dessutom läses några skönlitterära texter i anslutning till analyser (c:a 500 sidor) enligt lärarens anvisning.