Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Relevanta dokument
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2]

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

1 Grundläggande Ellära

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Komplexa tal. j 2 = 1

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

LABORATION 3. Växelström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Mät kondensatorns reaktans

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Referens :: Komplexa tal version

Spolens reaktans och resonanskretsar

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Referens :: Komplexa tal version

IE1206 Inbyggd Elektronik

Impedans och impedansmätning

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Sammanfattning av likströmsläran

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelström. Emma Björk

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Laboration - Va xelstro mskretsar

IE1206 Inbyggd Elektronik

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Komplexa tal. j 2 = 1

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Impedans och impedansmätning

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Sammanfattning. ETIA01 Elektronik för D

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Växelström och reaktans

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Complex numbers. William Sandqvist

Motorprincipen. William Sandqvist

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur

IE1206 Inbyggd Elektronik

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Växelström = kapitel 1.4 Sinusformade växelstorheter

Introduktion till modifierad nodanalys

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Transkript:

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad växelström som ju ändrar sig kontinuerligt??

Växelström genom resistor En sinusformad växelström i R (t genom en resistor R ger ett proportionellt sinusformat spänningsfall u R (t enligt OHM s lag. Strömmen och spänningen blir i fas. ngen energi lagras i resistorn. Visarna R och R blir parallella med varandra. i R ( t R sin( ωt ur ( t ir ( t R ur ( t R R sin( ωt R ˆ R R Vektor visare ˆ R R R Komplexa visare Visarna kan vara toppvärdesvisare eller effektivvärdesvisare så länge man inte blandar olika typer.

Växelström genom spole t t t u t t i t u t t i + ω π ω ω ω ω ω 2 sin( ˆ cos( ˆ ( d ( d ( sin( ˆ ( En sinusformad växelström i (t genom en spole ger på grund av självinduktionen ett spänningsfall u (t som ligger 90 före strömmen. Energi som lagras i magnetfältet används till denna spänning. Visaren fås som ω och den ligger 90 före. Storheten ω är beloppet av spolens växelspänningsmotstånd, reaktansen X [Ω]. När man räknar med komplexa visare multiplicerar man ω med talet j, detta vrider spänningsvisaren +90. Metoden håller automatiskt reda på fasvinklarna! j j X ω Vektor visare Komplexa visare

Växelström genom kondensator 2 sin( ˆ cos( ˆ ( sin( ˆ ( d ( ( ( d d d ( d t t t u t t i t t i t u t i t q t t u Q ω π ω ω ω ω ω En sinusformad växelström i (t genom en kondensator laddar upp denna med spänningsfallet u (t som ligger 90 efter strömmen. Energi lagras i det elektriska fältet. Visaren fås som /(ω och den ligger 90 efter. Storheten /(ω är beloppet av kondensatorns växelspänningsmotstånd, reaktansen X [Ω]. Vektor visare

Komplexa visare och reaktansens tecken Om man använder komplexa visare får man med spänningsvisarens fasvridning -90 genom att dividera /(ω med konstanten j. Metoden med komplexa visare håller automatiskt reda på fasvinklarna om vi betraktar kondensatorns reaktans X som negativ, och därmed spolens X som positiv. - j X Komplexa visare ω ω

R allmänhet innehåller våra nät en blandning med olika R och. Fasvinkeln mellan och är då inte ±90 utan kan ha vilket värde som helst. En positiv fasvinkel innebär att induktanserna dominerar över kapacitanserna, induktiv karaktär ND. En negativ fasvinkel innebär att kapacitanserna dominerar över induktanserna, kapacitiv karaktär KAP. Kvoten mellan spänning och ström, växelströmsmotståndet, kallas för impedans [Ω]. OHM s växelströmslag:

Exempel. Visardiagram. Vid en viss frekvens f har kondensatorernas reaktans X och resistorn R samma växelströmsmotstånd [Ω]. Använd de elementära visardiagrammen för R och som byggstenar för att rita hela kretsens visardiagram ( vid frekvensen f.

Exempel. Visardiagram. 2 riktfas ( horisontell 2 R 2 2 3 2 R R 4 R + 2 5 R 2 R 2 2 6 + 2

mpedansen Kretsens växelströmsmotstånd, impedansen, får man som kvoten av och visarna. Fasvinkeln ϕ är vinkeln mellan och visarna. Strömmen ligger före spänningen i fas, så kretsen har kapacitiv karaktär, KAP. ( Något annat hade väl knappast varit att vänta eftersom det inte finns några spolar i kretsen

Gör själv

Reaktansens frekvensberoende X ω X ω 2π f λ ω c f

Reaktansens frekvensberoende X [Ω] X [Ω] f [Hz] f [Hz] X ω X ω

OG OG diagram log( X skala [Ω] log( X skala [Ω] log( f skala [Hz] log( f skala [Hz] Spolens och kondensatorns frekvensberoende blir symmetriskt i log-log - skala

nnan Mathematica!

Komplexa visare, -metoden + 90 arg(j j arg( j j 90 arg(j j j 0 arg( R R X X R R ω ω ϕ ω ω ϕ ω ϕ Komplexa visare. OHM s lag för R och. Komplexa visare. OHM s lag för. ] m[ ] m[ arctan ] Re[ ] m[ arctan arg( ] Re[ ] Re[ arg( arg( arg arg( R X ϕ själva verket blir det fyra användbara samband! Re, m, Abs, Arg

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz f 503200 6 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j + R // 20-0 j+ (5-5 j 4-3 j ( + 3 j ( + 3 j 0,4 +,2 j 0, 4 +, 2 j 0,4 2 +,2 2,26

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// 2 4 j f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j (0,4 +,2 j (-0 j 2 4 j 2 2 + ( 4 2 2,65

Exempel. Komplexa visare. 2 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 2 Spännings delning 2 2 R // + 8 + 4 j 8 2 R // + 4 2 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// 8,94 f 503200 6 R R + 0 j 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j 0 0 j (0 + 0 j 5-5 j j (+ 3 j 20 20 8 + 4 j -0 j+ (5-5 j -3 j (+ 3 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j 2 8 + 4 j -0 j 0,4 + 0,8 j 0,4 + 0,8 j 0,4 2 + 0,8 2 0,89

Exempel. Komplexa visare. R 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j

Exempel. Komplexa visare. R 20 V 320 µf R 0 Ω f 50 Hz R// f 503200 6 0 j R 0( 0 j (0 + 0 j 5 5 j R + 0 0 j (0 + 0 j R R 2 8 + 4 j 0 0,8 + 0,4 j R 0,8 + 0,4 j 0,8 2 + 0,4 2 0,89

Vrida diagrammet När vi ritade visardiagrammet var det naturligt att använda 2 som riktfas (horisontell, med -metoden var den naturliga riktfasen (reell. Eftersom det är enkelt att vrida diagrammen, så har man i praktiken frihet att välja vilken storhet som helst till riktstorhet. arg( 2 arg(8 + 4j arctan (cos( 26,7 + jsin( 26,7 4 8 26,7 Multiplicera alla komplexa tal med denna faktor så genomförs vridningen!

Sammanfattning Sinusformade växelstorheter kan representeras som visare, phasors, belopp fasvinkel. En visare (phasor kan antingen ses som en vektor angiven i polära koordinater, eller som ett komplext tal. Det är viktigt att kunna beskriva växelströmsfenomen utan att för den skull behöva kräva kunskaper om komplexa tal därav vektormetoden. De komplexa talen och -metoden är kraftfulla verktyg som underlättar behandlingen av växelströms-problem. nom elektroniken har de generaliserats till olika transform-metoder som Fourier-transformen och aplace-transformen, så elektroingenjörens användning av komplexa tal är omfattande.

Admittans, konduktans, susceptans R + jx R Re[ ] X m[ ] Y Y G + jb G Re[ ] B m[ ] Y Vid parallellkopplade komponenter kan det ibland vara bekvämare att räkna med impedansens inverterade värde. mpedansen består av realdel R, resistans, och imaginärdel X, reaktans. Kondensatorns reaktans är negativ. Admittansen Y består av realdel G, konduktans, och imaginärdel B, suceptans. Spolens suceptans är negativ.