Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson

Relevanta dokument
Umeå Universitet Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

Tentamen i Konstruktionsteknik

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

Exempel 7: Stagningssystem

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Tentamen i Konstruktionsteknik

Exempel 13: Treledsbåge

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

Exempel 3: Bumerangbalk

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Exempel 5: Treledstakstol

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

Exempel 11: Sammansatt ram

3. Bestäm tvärsnittsklass för en balk av VKR 120 x 120 x 4,5-profil i stålkvalitet S355 som endast är påverkad av moment.

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

Dimensionering i bruksgränstillstånd

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB

Tentamen i Konstruktionsteknik

CAEBSK10 Balkpelare stål

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

CAETRA10 Balkpelare trä

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Exempel. Inspecta Academy

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION


Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

Översättning från limträbalk till stålbalk (IPE, HEA och HEB)

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

caeec301 Snittkontroll stål Användarmanual Eurocode Software AB

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB


Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Projekteringsanvisning

INNEHÅLL LAST- KONSTAN- TER U-STÅNG U-BALK UPE- BALK IPE- BALK HEA- BALK HEB- BALK HEM- BALK VKR- RÖR KKR- RÖR KONSTR- RÖR VINKEL- STÅNG T-STÅNG

Exempel 14: Fackverksbåge


Spännbetongkonstruktioner. Dimensionering i brottgränstillståndet

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

caeec209 Pelartopp Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av pelartopp. Rev C

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

BISTEEX SL ÖVNINGSEXEMPEL I STÅLBYGGNAD FÖR BYGG- INGENJÖRSUTBILDNINGEN VID CTH

Dimensionering för moment Betong

caeec240 Grundplatta betong Användarmanual Eurocode Software AB Program för dimensionering av grundplattor m h t stjälpning, marktryck och armering.

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Samverkanspålar Stål-Betong


Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

Formelblad, lastfall och tvärsnittsdata

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.

Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie

Bilaga Övningsexempel

2 kn/m 2. Enligt Tabell 2.5 är karakteristisk nyttig last 2,0 kn/m 2 (kategori A).


Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

Ba rande tra konstruktioner, 7,5 hp

VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Följande ska redovisas/dimensioneras

caeec220 Pelare betong Användarmanual Eurocode Software AB

Projekteringsguide byggnader.

Dimensionering för moment och normalkraft stål/trä KAPITEL 9 DEL 2


caeec204 Sprickvidd Användarmanual Eurocode Software AB

konstruktionstabeller rör balk stång

Plannja Lättbalk Teknisk information

caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB

Dimensioneringssystem för hattbalkar enligt Eurokoder

Transkript:

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson

SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån givna förutsättningar vad gäller snö- och nyttig last.. De delar som har dimensionerats är takbalk, innerbalkar, bla, bla,. För fasadpelare har beräkningar utförts med både första och andra ordningens teori. Bla, bla, bla. Fasadbalken har dimensionerats med hänsyn både till moment enligt elasticitetsteori och gränslastteori. Bla, bla.. Resultatet av dimensioneringen blev att takbalken ska utföras av en IPE-profil med stålkvalitet bla, bla.. Innerbalkarna ska vara en HEB med dimension bla, bla. Vid en jämförelse av beräkningarna för pelaren utförda med första och andra ordningens teori så Handberäkningarna har även verifierats med hjälp av datorberäkningsprogrammet Frameanalysis. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 INLEDNING 4 TEORI 5 GENOMFÖRANDE 7 RESULTAT 9 SLUTSATS 10 BILAGOR 2

FÖRORD Denna rapport är resultatet av en projektuppgift i kursen byggnadsmekanik II på byggnadsingenjörsprogrammet i bla, bla. 3

1. INLEDNING Utifrån en tilldelad ritning över en flervåningsbyggnad i stål, se bilaga 1 ska stålstommen dimensionernas. Bla, bla. Dimensioneringen har därför gått till så att handberäknade krafter och moment för balkar och pelare har verifierat dessa beräkningsprogrammet Frame-analyses. 4

2. TEORI I nedanstående avsnitt presenteras de teorier och formler som använts för beräkningar av de olika stomkomponenterna bla bla bla. Teorier och formler är hämtade ur Heyden [1] och Johannesson [2]. 2.1 Innerbalkar Innerbalkarna ligger fritt upplagda mellan innerpelarna och momentkapaciteten beräknas enligt ekvation (1). (1) Z är tvärsnittets plastiska böjmotstånd och σ motsvarar materialets sträckgräns. Hattbalkens plastiska böjmotstånd fås genom att dela in tvärsnittet i två lika stora delar och bla, bla. För det angripande momentet M S gäller: M S M R M S fås för en fritt upplagd balk ur ekvation (2). (2) 2.2 Fasadbalkar. 2.2.1 Moment enligt elasticitetsteori. 2.2.1 Moment enligt gränslaststeori. 2.3 Takbalkar Takbalken fungerar som en fritt upplagd balk och momentkapaciteten beräknas enligt elasticitetsteori med hjälp av ekvation (1), avsnitt 2.1.. 5

2.4 Innerpelare För innerpelarna sätts knäcklängden lika med fria våningshöjden och beräknas därför med Eulers knäckningsfall 2 enligt ekvation (3). (3) P c är pelarens kritiska last och βl är den effektiva knäcklängen där β sätts till 2 för innerpelarna. E är materialets elasticitetsmodul och I är tvärsnittets tröghetsmoment. 2.5 Fasadpelare Bla, bla 2.5.1 Dimensionering enligt 1 a ordningens teori 2.5.2 Dimensionering enligt 2 a ordningens teori 6

3. GENOMFÖRANDE Dimensioneringen började med innerbalkarna, fasadbalkar och takbalkar. Detta för att få upplagskrafter att lastnedräkna till övriga delar i stommen. De laster som utgör förutsättningarna för dimensioneringen ses i tabell 3.1. Tabell 3.1, Lastförutsättningar Snölast [kn/m 2 ] Nyttig last [kn/m 2 ] Huvudlast: 1,50 Vanlig last: 1,05 Huvudlast: 3,75 Vanlig last: 2,63 Handberäkningarna för krafter och moment verifierades senare i beräkningsprogrammet Frame-Analyses. Bla, bla. 3.1 Innerbalkar 3.2 Fasadbalkar 3.2.1 Moment enligt elasticitetsteori 3.2.2 Moment enligt gränslastteori 3.3 Takbalkar För takbalken blir den dimensionerande lastkombinationen endast snölasten som huvudlast och egentyngden på takkonstruktionen eftersom ingen nyttig last verkar på taket. Eftersom c/c- avståndet mellan takbalkarna är 10,8 meter enligt ritningen i bilaga 1 så blir den dimensionerande utbredda lasten: (1,5+0,6) 10,8 = 22,68 kn/m. Alla balkar får samma tvärsnittsdimension som den längsta balken, dvs den mest belastade. Stålkvaliteten väljs till S275. Det angripande momentet M S beräknas ur ekvation (2). Därefter sätts M S = M R varefter erforderligt värde på Z kan bestämmas ur ekvation (1) och balkprofil kan väljas. Bla, bla bla.. 7

8

3.4 Innerpelare 3.5 Fasadpelare 3.5.1 Dimensionering enligt 1 a ordningens teori 3.5.2 Dimensionering enligt 2 a ordningens teori 9

4. RESULTAT I kapitlet redovisas de dimensioner som beräkningarna resulterat i för de olika stomdelarna i stålbyggnaden. Detaljerade handberäkningar återfinns i bilaga 2 och datorberäkningarna för krafter och moment i bilaga 3. 4.1 Innerbalkar. 4.2 Fasadbalkar. 4.3 Takbalkarna Till takbalkar väljs IPE?. Stålkvalitet 275JR. 4.4 Innerpelare. 4.5 Fasadpelare. 10

5. SLUTSATS Eftersom uppgiften inte krävde eurocode som utgångspunkt för dimensionering bör resultaten endast ses som en fingervisning om hur. bla, bla, bla.. Skillnaden mellan resultatet för fasadbalken beräknad med elasticitets- och gränslaststeori blev. vilket kan ses som. bla, bla, bla. 1 a ordningens teori gjorde att fasadpelarens dimensioner.., bla, bla. Då pelaren beräknades med 2 a ordningens teori så blev bla, bla, bla. Skillnaden kan ses som väldigt. bla, bla, bla. Bla, bla, bla Vid en jämförelse med datorberäkningarna i Frame-analysis så kan man konstatera att bla, bla, bla. 11

6. REFERENSER [1] Heyden, Dahlblom, Olsson och Sandberg. (2013). Introduktion till Strukturmekaniken. [2] Johannesson och Vretblad.(2011). Byggformler och tabeller. 12

BILAGOR 13