Leverantörsmarknadsanalys 2016

Leverantörsmarknadsanalys 2016

Titel: Leverantörsmarknadsanalys 2016 Utgivningsdatum: April 2017 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Andersson Jan-Olof, ILvs och Anders Andersson, ILu Produktion: Form och event Tryck: Ineko Distributör: Trafikverket

Innehåll SAMMANFATTNING AV LEVERANTÖRSMARKNADSANALYS 5 BAKGRUND, SYFTE OCH INTRESSENTER 7 TRAFIKVERKETS INKÖPSVOLYM 2016 7 INTERNATIONELLA BYGG- OCH ANLÄGGNINGSMARKNADEN 7 DEN EUROPEISKA BYGG- OCH ANLÄGGNINGSMARKNADEN 8 Byggkonjunkturen i Europa 9 DEN SVENSKA BYGG- OCH ANLÄGGNINGSMARKNADEN 9 Marknadens storlek 9 Branschstruktur 10 Bygg- och anläggningsmarknadens leverantörer och dess lönsamhet 10 Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige 10 Investeringsindex väg och järnväg 11 TRAFIKVERKETS LEVERANTÖRSMARKNAD, KONKURRENS OCH PRISUTVECKLING 12 Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad entreprenad 12 Väg marknad, konkurrens och prisutveckling 13 Investeringar 13 Underhåll i baskontrakt på väg 13 Övrigt underhåll på väg 13 Järnväg marknad, konkurrens och prisutveckling. 13 Investering exklusive bana, el, signal och tele (BEST) 14 Investering bana, el, signal och tele (BEST) 14 Underhåll i baskontrakt på järnväg 14 Övrigt underhåll järnväg 14 Övergripande branschstruktur tekniska konsulter 15 Tekniska konsulter marknad, konkurrens och prisutveckling 15 Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling 17 It marknad, konkurrens och prisutveckling 18 El marknad, konkurrens och prisutveckling 18 TRAFIKVERKETS OCH BYGGMARKNADENS FRAMTIDA UTVECKLING 19 Byggkonjunkturen och Trafikverkets kommande inköpsvolym 19 Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta 21 Upphandling och projektgenomförande 21 Trafikverkets paketering av upphandlingar 22 Förutsättningar för små och medelstora företag 22 Förutsättningar för utländska företag 22 Leverantörsutveckling 23 Långsiktig hållbarhet 23 3

Styrning och kontroll 24 Inköpsplanering och kommunikation 24 ANALYS OCH SLUTSATSER 24 BILAGA 1A SNABBA FAKTA OM TRAFIKVERKETS INKÖPSVOLYM 27 BILAGA 1B SNABBA FAKTA OM TRAFIKVERKETS INKÖPSVOLYM 28 BILAGA 2 EUROPAKONJUNKTUREN 29 BILAGA 3A ANDEL UTLÄNDSKA LEVERANTÖRER 30 BILAGA 3B ANDEL SMÅ OCH MEDELSTORA LEVERANTÖRER SME) 31 BILAGA 4A INVESTERING VÄG, MARKNADSANDELAR 32 BILAGA 4A INVESTERING VÄG, MARKNADSANDELAR 33 BILAGA 4B UNDERHÅLL BASKONTRAKT VÄG, MARKNADSANDELAR 34 BILAGA 4B UNDERHÅLL BASKONTRAKT VÄG, MARKNADSANDELAR 35 BILAGA 4C ÖVRIGT UNDERHÅLL VÄG, MARKNADSANDELAR 36 BILAGA 4C ÖVRIGT UNDERHÅLL VÄG, MARKNADSANDELAR 37 BILAGA 5A INVESTERING EXKLUSIVE BEST JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 38 BILAGA 5A INVESTERING EXKLUSIVE BEST JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 39 BILAGA 5B INVESTERING BEST JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 40 BILAGA 5B INVESTERING BEST JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 41 BILAGA 5C UNDERHÅLL BASKONTRAKT JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 42 BILAGA 5C UNDERHÅLL BASKONTRAKT JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 43 BILAGA 5D ÖVRIGT UNDERHÅLL JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 44 BILAGA 5D ÖVRIGT UNDERHÅLL JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 45 BILAGA 6A TEKNISKA TJÄNSTER OCH KONSULTER VÄG, MARKNADSANDELAR 46 BILAGA 6A TEKNISKA TJÄNSTER OCH KONSULTER VÄG, MARKNADSANDELAR 47 BILAGA 6B TEKNISKA TJÄNSTER OCH KONSULTER JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 48 BILAGA 6B TEKNISKA TJÄNSTER OCH KONSULTER JÄRNVÄG, MARKNADSANDELAR 49 BILAGA 7 IT-MARKNAD OCH NYCKELTAL 50 4

Sammanfattning av leverantörsmarknadsanalys Den här rapporten presenterar Trafikverkets leverantörsmarknadsanalys 2016. I den här sammanfattningen kan du läsa en komprimerad version av analysen och dess slutsatser. Trafikverket köper in för cirka 40 miljarder kronor om året Trafikverket köper årligen in produkter och tjänster för cirka 40 miljarder kronor. För att kontinuerligt skapa mer nytta för pengarna, med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet, krävs en fungerande marknad. I den här rapporten analyseras olika delmarknader, med särskilt fokus på anläggningsmarknaden som svarar för cirka 90 procent av Trafikverkets inköpsvolym. Den europeiska bygg- och anläggningsmarknaden Anläggningsmarknaden håller på att internationaliseras där allianser, jointventure, företagsuppköp är på väg att skapa en internationell marknad, vilket gäller både entreprenader och tekniska konsulttjänster. Flera av de största aktörerna på byggmarknaden har europeisk nationalitet, men asiatiska och amerikanska entreprenörer har den senaste tiden ökat sina investeringar i Europa kraftigt. Stora internationella entreprenörer anpassar sig till affärsmodeller och platser. De arbetar både i konsortier eller i andra alliansformer och upprättar dotterbolag i de länder de satsar på. Trafikverkets erfarenheter från besök ute i Europa och genomförda upphandlingar visar att det är främst spanska, italienska, franska och tyska entreprenörer som är intresserade av projekt i Skandinavien. Engelska leverantörer har inte visat lika stort intresse. Bygg- och anläggningsföretagens lönsamhet Anläggningsföretagens vinstmarginal har uppgått till omkring 2 procent de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Det är betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. Anläggningsmarknad och entreprenader utländska företag visar fortsatt intresse för Sverige De traditionellt stora svenska entreprenadföretagen dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Ett antal utländska företag utmanar dock de traditionella företagen när det gäller Trafikverksprojekt. Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör flera riktade insatser för sänka inträdesbarriärer och attrahera utländska leverantörer. Exempel på sådana insatser är att Trafikverket besöker handelskamrar och företag, anordnar internationella leverantörsdagar, skapar större paket i stora projekt, översätter delar av förfrågningsunderlag till engelska och minskar antalet konkurrensbegränsande krav. Andelen utländska företag har som följd av detta ökat de senaste åren. Anläggningsmarknad och entreprenader små och medelstora företag Trafikverket förenklar också för små och medelstora företag att lämna anbud, och där är utmaningen till stor del en informationsfråga. Trafikverket har många mindre projekt som lämpar sig för små och medelstora företag samt att Trafikverket har särskilda ramavtal inom markentreprenader som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Anläggningsmarknad och tekniska konsulter företagen minskar i antal på grund av uppköp Det är en internationell trend att mindre företag köps upp av större företag. Det finns en ambition hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Svenska företag växer genom uppköp och söker sig in på nya kompetensområden, och de breddar sig också genom att söka sig ut i världen på olika sätt. Internationella aktörer söker sig i sin tur även till Sverige. Trenden är att vi är på väg mot en global marknad. Uppköpstrenden börjar visa sig i Trafikverkets upphandlingar där det genomsnittliga antalet anbud har minskat från cirka 4 stycken (2014) till cirka 3 stycken, under 2016. Antal företag som har 80 procent av inköpsvolymen har minskat till 13 stycken under 2016 (jämför 25 stycken 2014). Trafikverket har här en utmaning att försöka attrahera utländska konsulter till den svenska marknaden, i större omfattning, för att bibehålla konkurrensen. Konkurrensen är generellt god på marknaden för tekniskt godkänt material Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket är bundet av en monopolsituation. Priserna på tekniskt godkänt material har gått nedan med cirka 5 procentenheter sedan 2015, men förväntas nu stiga under 2017. 5

Trafikverket köper elektricitet via de nordiska elbörserna för maximal konkurrens Prisutvecklingen på elmarknaden har varit relativt gynnsam det senaste året med ett genomsnittligt pris på 35,49 öre per kwh (jämför 36,23 öre 2015 och 39,13 öre 2014) och det gör att dagens priser är relativt låga. Målet med Trafikverkets elhandel är att priset aldrig ska överstiga det budgetpris som sätts upp i det kategoriteam som Trafikverkets deltar i. Trafikverket har en effektiv elhandel. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att det skapas maximal konkurrens eftersom samtliga aktörer på marknaden har möjlighet att vara med. It-tjänster köps framförallt in via ramavtal Trafikverket har köpt så kallade mellanhandslösningar (ofta kallade konsultmäklare) i flera fall samt att Trafikverket använder ramavtal och statliga ramavtal i stor grad, ökat behov av it leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden. Sammantaget har det medfört att genomsnittligt antal anbud gått ned. Trafikverkets behov av leverantörers helhetsåtagande för ökad effektivitet gör att antalet leverantörer minskar, vilket är i linje med Trafikverkets strategi. Totala bygginvesteringarna bedöms öka kraftig i storstadsområdena med risk för överhettning Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Det ger en risk för överhettning i dessa områden. Enligt Sveriges byggindustrier bedöms de totala bygginvesteringarna (hus, lokaler och anläggningar) att öka kraftigt i region Stockholm/Öst och region Väst de närmsta åren. Regeringen kommer under första halvåret 2018 fatta beslut om en ny nationell plan för statens transportinfrastruktur för år 2018-2029 (Prop.2016/17:21). Planen omfattar 622,5 miljarder kronor (2017 års prisnivå), vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan. Det föreligger stor risk för överhettning med flera stora Trafikverksprojekt och utbyggnad av tunnelbanesystem. Sammantaget kan överhettningen leda till färre anbud, högre priser, bristande kvalitet, brister i arbetsmiljö samt kompetens- och resursbrist. Trafikverket har idag ett flertal aktiviteter på gång som kan mildra effekterna av tidigare nämnda risker - se sammanställning nedan Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket använder sig av så kallade typprojekt. Med utgångspunkt från en komplexitets- och osäkerhetsbedömning med tillhörande bedömning av frihetsgrader ger det grund för val av typprojekt. Varje typprojekt har en övergripande strategi angiven. Det skapar en övergripande effektivitet när det gäller val av entreprenadform, ersättningsform, samverkansform, bonus mm. Detta tillsammans med utvecklingsfrämjande åtgärder skapar förutsättningar för ökad produktivitet och innovation. Vidare är Trafikverkets inriktning är att välja totalentreprenad (där förutsättningar för det finns) och där eftersträva ökade frihetsgrader och mindre detaljering. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Trafikverket bedriver en aktiv uppföljning och utveckling av leverantörer, där parterna gemensamt utvecklar metoder och leveranser under olika samverkansformer. Leverantörsbedömningar är även i valda fall grund för bonus och utvärdering, och de kan på sikt utgöra grund för diskvalificering av leverantörer. Trafikverket paketerar entreprenader i 5 miljardersklassen i ett och samma kontrakt. Det skapar intresse hos stora europeiska leverantörer, vilket skapar internationell konkurrens. Andelen utländska leverantörer har som följd av detta ökat de senaste åren. Paketering för serieproduktion görs genom att lägga samman enskilda objekt som tillsammans skapar förutsättningar för serieproduktion och skalfördelar. Vidare så satsar Trafikverket på systematiskt styrning och uppföljning av sociala krav (skatter, minimilöner, barnarbete, arbetsmiljö etc.), minimering av negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, samt sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ökad styrning och kontroll har införts för entreprenader genom ökade krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en överhettad marknad blir styrning och kontroll än viktigare. Inköpsplanering, framförhållning i inköpstidplan, paketering i tidigt skede av inköpsplaneringen, fördelning av projekt över tid utifrån marknadssituation, samordning av projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum, internationell marknadsföring av projekt, sänkta inträdesbarriärer för utländska företag/små och medelstora företag, styrning och kontroll av leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) samt branschsamverkan blir viktiga ingredienser för Trafikverket i en alltmer överhettad svensk byggmarknad. Trafikverket har behov av att skapa handlingsplaner och där konkretisera vad som behöver genomföras. 6

Bakgrund, syfte och intressenter Bakgrund och syfte Trafikverkets inköpsvolym uppgick 2016 till ca 40 miljarder kronor. För att kontinuerligt skapa mer för pengarna med avseende på kostnadsutveckling och kvalitet kräver det fungerande leverantörsmarknader. Syftet med analysen är att beskriva olika leverantörsmarknaders funktion och vad Trafikverket övergripande gör för att utveckla olika delmarknader. Rapporten fokuserar på anläggningsmarknaden beroende på att ca 90 % av Trafikverkets inköpsvolym avser den marknaden. Intressenter Regering, Trafikverkets styrelse/ledningsgrupp Internråd, Inköpsråd, Inköpskommitté Kategori- och leverantörsteam Förvaltare huvudprocesser, Byggherrerådet Inköpsdirektör (har funktionellt ansvar för inköpsprocessen) Inköpschefer, Inköpscontrollers Inköpare, kvalificerade inköpare Leverantörsmarknadens aktörer Trafikverkets inköpsvolym 2016 Trafikverkets inköpsvolym år 2016 (miljoner kronor) Investeringar Underhåll Övrig verksamhet Väg Järnväg Trafikverkslags 7 552 10 137 696 10 593 7 473 928 övergripande verksamhet 72 33 2 449 Summa inköpsvolym 18 217 17 643 4 073 Summa inköpsvolym 18 385 18 994 2 554 39 933 Figur 1. Inköpsvolymen för Trafikverkets 10 största leverantörer uppgår till 21 266 miljoner kronor och motsvarar 53 procent av den totala inköpsvolymen. De 70 största leverantörerna representerar 80 procent av den totala inköpsvolymen. I den totala inköpsvolymen för samtliga trafikslag enligt ovan ingår it med 1 610 miljoner samt tekniska tjänster och konsulter med 4 201 miljoner. Under 2016 avslutades 711 upphandlingar. Antal leverantörer är 10 226. För mer detaljer, se bilaga 1. Internationella bygg- och anläggningsmarknaden Internationella byggföretag i världen: I topp på listan över världens största globala företag 2016, ligger tre kinesiska företag. Studerar vi istället de största byggföretagen som har årsomsättning utanför hemlandet får vi den rankning som figur 2 visar. RANK 2016/2015 Företag 1/1 ACS, ACTIVIDADES DE CONSTRUCCIÓN Y SERVICIOS, Madrid, Spain 2/2 HOCHTIEF AG, Essen, Germany 3/5 CHINA COMMUNICATIONS CONSTRUCTION GROUP LTD., Beijing, China 4/4 VINCI, Rueil-Malmaison Cedex, France 5/3 BECHTEL, San Francisco, Calif., U.S.A 6/13 ODEBRECHT ENGENHARIA E CONSTRUÇÃO SA, São Paulo, SP, Brazil 7/6 TECHNIP, Paris, France 8/9 STRABAG SE, Vienna, Austria 9/7 BOUYGUES SA, Paris, France 10/8 SKANSKA AB, Stockholm, Sweden Figur 2. Källa: De 10 största internationella byggföretagen i världen 2016, The Top 250 International Contractors, ENR, 2015 års årsomsättning. 7

Enligt statistiken i figur 2 är det främst europeiska företag som har sin årsomsättning från arbete utanför det egna hemlandet. Det innebär att kinesiska byggföretag främst arbetar på den kinesiska marknaden. Trafikverkets erfarenheter från besök ute i Europa och genomförda upphandlingar visar att det är främst spanska, italienska, franska och tyska entreprenörer som är intresserade av projekt i Skandinavien. I kapitel Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling återfinns information kring de utländska företag som återfinns på den svenska marknaden och vilka som visar intresse för den svenska marknaden. Internationella design företag i världen De största internationella design företagen vars årsomsättningar är genererade utanför företagets hemland räknas upp i storleksordning i figur 3. RANK 2016/2015 Företag 1/6 WSP GLOBAL INC., Montreal, Quebec, Canada 2/3 ARCADIS NV, Amsterdam, The Netherlands 3/2 WORLEYPARSONS, North Sydney, NSW, Australia 4/5 JACOBS, Pasadena, Calif., U.S.A 5/1 AECOM, Los Angeles, Calif., U.S.A. 6/4 FUGRO NV, Leidschendam, The Netherlands 7/8 DAR AL-HANDASAH CONSULTANTS (SHAIR & PARTNERS), Cairo, Egypt 8/7 FLUOR CORP., Irving, Texas, U.S.A. 9/14 MOTT MACDONALD, Croydon, Surrey, U.K 10/15 TECNICAS REUNIDAS, Madrid, Spain Figur 3. Källa: De 10 största internationella design företagen i världen 2016, The Top 225 International Design Firms, ENR, 2015 års årsomsättning. Trafikverket har en utmaning att försöka skapa intresse, hos ovan nämnda, för den svenska marknaden. WSP och Aecom arbetar redan på den svenska marknaden och Matt Macdonald samt Arcadis har visat intresse för den svenska marknaden. Huvudfokus är dock den europiska marknaden se kommande rubrik. Den europeiska bygg- och anläggningsmarknaden Euroconstruct-marknaden omfattar 19 europeiska länder och utgörs av nästan alla västeuropeiska länder (EU och EFTA) och ett antal östeuropeiska stater, se kartan i figur 5. Det totala värdet av anläggningsmarknaden i Euroconstruct-området var cirka 308 miljarder euro 2016. Flera av världens största entreprenörer finns på Euroconstruct-marknaden i länder så som exempelvis Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Spanien, se figur 4. Andra stora europeiska leverantörer som bör nämnas är Ferrovial (Spanien), Bilfinger (Tyskland) och BAM Group (Nederländerna). Trafikverket har potentiella leverantörer på Euroconstruct-marknaden och gör ett stort antal riktade insatser för att attrahera utländska leverantörer se kapitel Trafikverkets och byggmarknadens framtid utveckling. 8

I nedanstående sammanställning återfinns de största europeiska företagen sett till omsättning: RANK 2015/2014 1/1 Vinci (Frankrike) 2/2 ACS (Spanien) 3/3 Bouyguens Construction Divisions (Frankrike) 4/4 Hochtief (Tyskland) 5/5 Skanska (Sverige) 6/6 Eiffage (Frankrike) 7/8 Saipem (Italien) 8/7 Strabag (Österrike) 9/10 Technip (Frankrike) 10/9 Balfour Beatty (Storbritannien) Figur 4. Källa: Europe's largest construction companies based on revenue 2014, CE-100 A KHL special report. Euroconstructmarknaden omfattar 19 europeiska länder se karta nedan Figur 5. Euroconstructmarknaden omfattar 19 europeiska länder. Byggkonjunkturen i Europa Under 2017 och 2018 förväntas den totala byggmarknadens omsättning i Europa öka med cirka 2 procent årligen. Den årliga genomsnittliga ökningen för anläggningsmarknaden under 2017 till 2019 bedöms stiga med 2,6 procent. En historiskt kraftig nedgång och måttlig återhämtning på den europeiska byggmarknaden skapar förutsättningar för fortsatt europeiskt intresse för den svenska marknaden. Arbetet blir dock något svårare i och med att den europeiska byggmarknaden har vänt från en betydande nedgång till tillväxt. Trafikverket konkurrerar i högre grad med företagens hemmamarknader som nu växer. Se mer detaljer om byggkonjunkturens utveckling i Europa i bilaga 2. Den svenska bygg- och anläggningsmarknaden Marknadens storlek Enligt Sveriges byggindustrier har den svenska byggmarknaden omsatt över 530 miljarder kronor de senaste åren, varav omkring 400 miljarder kronor har utgjorts av bygginvesteringar. Bygginvesteringar omfattar ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler samt investeringar i anläggningar. Anläggningsinvesteringarna i Sverige har under de senaste åren omsatt över 80 miljarder kronor (Sveriges Byggindustrier). Till anläggningssektorn räknas 9

förutom vägar, gator och järnvägar även el- och värmeverk, vatten- och reningsverk, byggnadsverksamhet kopplad till transporter samt post- och telekommunikation. Inom anläggningsmarknaden används stora resurser till att underhålla och reparera anläggningar. Sveriges byggindustrier bedömer att det rör sig om 20 till 30 miljarder kronor per år. Totalt omsätter därmed anläggningsmarknaden omkring 100 110 miljarder kronor per år. Trafikverket upphandlar anläggningsentreprenader och konsulter för cirka 35 miljarder kronor per år, vilket utgör omkring 30 procent av anläggningsmarknaden. Branschstruktur De tio största byggkoncernerna i Sverige 2015, sett till omsättning, listas nedan (Sveriges Byggindustrier): Peab Skanska NCC JM Veidekke Svevia Infranord Serneke Group AB Strukton Rail AB Erlandsson Bygg Företagen till vänster är också de största leverantörerna till Trafikverket. Undantaget är JM och Erlandssons Bygg som till största delen arbetar med husbyggnad. De tio största konsultkoncernerna inom bygg- och anläggning samt koncerner med Multi Disciplin verksamhet, i Sverige 2016, sett till omsättning (Svenska Teknik och Designföretagen): ÅF Sweco WSP Sverige Företagen till vänster är också till stor del leverantörer till Trafikverket. Ramböll Tyréns AB Rejlerskoncernen Cowi AB Norconsult AB Bjerking AB ELU Konsult Bygg- och anläggningsmarknadens leverantörer och dess lönsamhet Teknikkonsultföretagens vinstmarginal (årets resultat dividerat med nettomsättning) har minskat från ca 9 procent (2010) till ca 6 procent (2016) (Svenska Teknik & Designföretagen). Lönerna stiger mer än arvodena. Byggentreprenörers vinstmarginal har uppgått till mellan 8 till 10 procent under de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Anläggningsföretagens vinstmarginal har uppgått till omkring 2 procent de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Det är betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige Konjunkturläget för totala bygginvesteringar (bostäder, lokaler och anläggningar) påverkar genom sin storlek (cirka 430 miljarder kronor) i hög grad anläggningsinvesteringarnas (cirka 80 miljarder kronor) prisutveckling. Upp- och nedgångar för de totala bygginvesteringarna påverkar starkt anläggningsmarknadens prisutveckling. De totala bygginvesteringarna har stigit kraftigt under 2016 och bedöms stiga kraftigt även under 2017 för att mattas av betydligt 2018. Husbyggnationen står för den största delen av den kraftiga tillväxten. 10

Anläggningsinvesteringarna har haft en god tillväxt under 2016 men bedöms minska med 1 procent under 2017 (Sveriges Byggindustrier, mars 2017) se tabell 6 nedan. Anläggningsinvesteringarna förväntas ta fart ordentligt under 2018 - en uppgång med 6 procent. 2015 2016 2017 2018 Totala bygginvesteringar +8 +10 +8 +1 Anläggningsinvesteringar +4 +5-1* +6 Figur 6. *Sveriges byggindustrier gör prognoser på så sätt att de projekt som bedöms starta fördelas ut på det anta år som projektet ska pågå. Ett 10-miljarders projekt som pågår i 5 år ger därmed 2 miljarder per år. Totalt bedöms anläggningsinvesteringar minska med 1 procent under 2017, och stiga med 6 procent under 2018. Trafikverket och andra stora beställare har dock flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena, vilket ger risk för överhettning i dessa områden. Mer detaljer kring byggkonjunkturen framgår av kapitel Trafikverkets och byggmarknadens framtid utveckling. Investeringsindex väg och järnväg De totala bygginvesteringarnas omsättning hade en stark tillväxt under 2015, men trots den kraftiga ökningen var prisutvecklingen återhållsam. Investeringsindex för järnväg steg med 1,7 procent och investeringsindex för väg minskade med 3 procent. Investeringsindex för väg har minskat, till stor del beroende på att oljepriset gått ned kraftigt (olja och bitumen i vägasfalt är en betydande del i vägkostnaden). Under 2016 var de totala bygginvesteringarnas omsättningsökning fortsatt hög och där bygg- och anläggningsmarknaden kan anses vara inne i en stark högkonjunktur, vilket förklarar varför investeringsindex för väg har ökat med 3,8 procent, och investeringsindex för järnväg har ökat med 4,2 procent under 2016. Se vidare figur 7 nedan. Figur 7. Den översta kurvan visar järnvägsindex (innehåller schablonindex för typprojekt järnväg/viktat index baserat på entreprenadindex/e84). Kurvan därunder visar vägs totalindex för väginvesteringar baserat på entreprenadindex/e84. Indexen ger en viss indikation om väg- och järnvägsinvesteringars prisutveckling. 11

Trafikverkets leverantörsmarknad, konkurrens och prisutveckling Övergripande branschstruktur anläggningsmarknad entreprenad Skanska, NCC, Peab, Svevia och Infranord dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Historiskt har dessa företag sökt ökad kontroll över hela produktionskedjan för att på så vis kunna öka lönsamheten. Det innebär strategiskt sett att företagen samverkar med leverantörer och investerar i egen produktion av viktiga råvaror. Flera av företagen äger asfaltverk, betongstationer och bergtäkter. Sammantaget begränsar det här konkurrensen. Ett antal större utländska leverantörer utmanar de svenska företagen. Nedan räknas upp ett urval av utländska leverantörer som finns på den svenska marknaden: Implenia Construction (Tyskland/Schweiz) Veidekke (Norge) Lemminkäinen (Finland) STRABAG AB (Österrike) CMC/Vianini (Italien) Idom (Spanien) Aecom (US) Systra, (Frankrike) Infratek (Norge) Även andra internationella företag har visat intresse (Camilla Ahston, Ilu) för våra projekt, såsom exempelvis italienska anläggningsentreprenörerna Salini Impregilo, Astaldi och Itinera S.p.A, det irländska konsultföretaget Arup, det brittiska konsultföretaget MottMacDonald, de franska företagen Engie, Bouygues, Colas Rail och Eiffage, de spanska företagen OHL, Dragados, Ferrovial Agroman, och COPASA, amerikanska Bechtel med flera. Flera av de största aktörerna på byggmarknaden har europeisk nationalitet, men asiatiska och amerikanska entreprenörer har den senaste tiden ökat sina investeringar i Europa kraftigt. Stora internationella entreprenörer anpassar sig till affärsmodeller och platser. De arbetar både i konsortier eller i andra alliansformer och upprättar dotterbolag i de länder de satsar på. Främst spanska, italienska, franska och tyska leverantörer visar intresse för vår svenska marknad. Engelska leverantörer har inte visat lika stort intresse. Nedan beskrivs några trender inom anläggningsmarknad entreprenad och vilka konsekvenser de bedöms skapa. Trender entreprenad Internationalisering, allianser, jointventure och uppköp Vägentreprenörer går in på järnväg. Nya entreprenörer på järnvägsunderhållsmarknaden på väg in eller växer till. Kassaflöde prioriteras före vinst Formalia allt viktigare Konsekvenser En internationell marknad när det gäller stora projekt. Sundare konkurrens och på sikt hållbara priser. Högre innovationstakt. Lägre anbudspriser, betydande ändring och tilläggsarbeten och låg innovationstakt. De stora entreprenadföretagen anlitar eller anställer fler jurister. Mer juridiskt hållbara anbud? Hårdare kontraktsreglering i genomförandefasen? Trafikverkets upphandlingar av Trafikslagen väg och järnväg framgår av kommande sidor. Fokus ligger på att lyfta upp avvikelser och där konkurrensen fungerar mindre bra. Vad Trafikverket övergripande gör för att skapa bättre fungerande marknader framgår av kapitel Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling 12

Väg marknad, konkurrens och prisutveckling Svevia har under ett flertal år satsat på att öka företagets effektivitet, vilket börjar ge ekonomiskt resultat. Svevia visar under 2016 sitt bästa resultat någonsin. Skanska, NCC och Peabs visar positivt resultat som övergripande är i nivå med föregående år. Svevias resultatökning skiljer sig från de övriga företagen. Mer detaljer kring trafikslag väg återfinns i bilaga 1 och 4. Konkurrenssituationen de senaste 3 åren är relativt likartad med avseende på genomsnittligt antal anbudslämnare se diagram nedan! Figur 8 Antal leverantörer som motsvarar 80 procent Figur 9 Genomsnittligt antal anbud Investeringar NCC, Peab, Svevia och Skanska dominerar. Implenia och SBT Sweden är ett utländska företag som ökat sina marknadsandelar väsentligt det senaste året. Underhåll i baskontrakt på väg Svevia har i särklass den största marknadsandelen inom baskontrakt på väg (kontrakt för vägunderhåll i ett specifikt geografiskt område). NCC, Peab och Skanska är stabila utmanare. Prisnivån är historiskt låg med stora inslag av spekulativ prissättning samt låg innovationstakt. Trafikverket gör i samråd med branschen en översyn av affärsformer med tydliga funktionskrav, med inriktning mot högre grad av samverkan, bättre tillståndsbeskrivning, mer precisa mängder som grund för mängdreglering, kontroll av leveranser samt ökad möjlighet till innovation. Övrigt underhåll på väg Övrigt underhåll på väg är underhåll som utförs utanför ramen för ett baskontrakt. Svevia dominerar inom övrigt underhåll, tätt följt av NCC. Peab och Skanska utmanar också, med likartade marknadsandelar. Järnväg marknad, konkurrens och prisutveckling. Infranord har minskat sina marknadsandelar, vilket även gäller Skanska mellan åren 2012-2016. Historiskt mindre leverantörer har ökat sidan marknadsandelar. Strukton har ökat sina kontraktsvolym med ca 90 procent mellan åren 2012 2016 (i ökningen ligger även Struktons förvärv av BB Rail). VR Track har ökat sina volymer med 48 procent. Infranord har under ett flertal år satsat på att öka företagets effektivitet. Efter att i ett flertal år gått med förlust eller visat nollresultat gör nu Infranord ett rejält vinstlyft under 2016. Strukton visar inte lika bra resultat men går med vinst. VR-Track gör betydande förluster. Mer detaljer kring trafikslag järnväg återfinns i bilaga 1 och 5. 13

Konkurrensen har minskat betydligt det senaste året med avseende på antalet anbudslämnare se diagram nedan. Figur 10 Antal leverantörer som motsvarar 80 procent Figur 11 Genomsnittligt antal anbud Investering exklusive bana, el, signal och tele (BEST) NCC, Peab och Skanska dominerar med likartade marknadsandel. Utmanare är Implenia och i synnerhet Svenska entreprenad i Mälardalen som ökat sina marknadsandelar betydligt. Investering bana, el, signal och tele (BEST) Peab, Svensk järnvägsteknik, Infranord, Bombardier, Strukton dominerar. Det finns dock betydande aktörer med specialnischer, till exempel Siemens och Eltel. Underhåll i baskontrakt på järnväg Baskontrakt för järnväg är kontrakt för järnvägsunderhåll i ett specifikt geografiskt område. Infranord dominerar här starkt, före Strukton (som köpt BB Rail), VR-Track och Infratek. Struktons köp av BB Rail har minskat konkurrensen. Prisnivån är historiskt sett mycket låg med spekulativ prissättning samt låg innovationstakt. Den politiska diskussionen om konkurrensutsättning eller inte har ökat osäkerheten. Antalet företag som har 80 procent av inköpsvolymen har uppgått till 2 de senaste tre åren och medeltalet anbudslämnare uppgår till 2,0 (jämför med 2,3 under 2015 och 2014) Baskontrakt järnväg fortsätter därmed att vara en utmaning. För att skapa en bättre fungerande marknad har Trafikverket förtydligat begreppen fel och skada som en del i kontraktsregleringen och skapat en regleringsmodell för ökat slitage vid trafikförändringar, som en del i att minska tvisterna inom branschen (tvister utgör barriär för nya aktörer). Ytterligare initiativ under införande är fler utförandeentreprenader, bonusmodell, servicefönster (tider i spår som möjliggör effektivare underhållsåtgärder), samverkansformer och tillhandahållande av mer betydande maskiner. Övrigt underhåll järnväg Övrigt underhåll är underhåll som utförs utanför ramen för ett baskontrakt. Infranord, Strukton och Svenska järnvägsteknik dominerar inom övrigt underhåll. Det finns dock en bred leverantörsbas med 37 företag som tillsammans har 80 procent av inköpsvolymen. 14

Övergripande branschstruktur tekniska konsulter På den svenska marknaden dominerar ÅF, Sweco, ÅF, WSP, Ramböll, Tyréns och Cowi marknaden för tekniska konsulter inom infrastruktur. Det finns också en stor mängd mindre konsultbolag men få mellanstora. Marknadens har genomgått en kraftig konsolidering från ett 50-tal företag till ca 25 stycken på grund av uppköp och internationalisering. De stora bolagen fortsätter förvärva mindre bolag. ÅF har varit mest aktiva 2016 och fortsätter växa och utmanar de tidigare etablerade företagen. Förvärv av utländska bolag utgör en ökad andel av förvärven. En växande trend är olika former av mellanhandslösningar, ofta kallade konsultmäklare. Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten presenterade i januari 2017 en rapport Mellanhänder i offentlig upphandling för att skapa klarhet i ett antal frågeställningar runt tillämpning i offentlig verksamhet. När reglerna nu klarnar kommer sannolikt användandet av mellanhandslösningar öka inom flera områden. Ett flertal utländska konsultbolag visar intresse för Sverige och den nordiska infrastrukturmarknaden. Detta gäller såväl projekterande konsulter som projektledningsföretag. Nedan beskrivs några trender inom anläggningsmarknad tekniska konsulter och vilka konsekvenser de bedöms skapa. Trender tekniska konsulter Internationalisering, konsolidering genom uppköp Många uppdrag, högt resursutnyttjande, framförallt i storstadsområdena Konsekvenser Färre aktörer men internationell konkurrens Resurs- och kompetensbrist hos konsultbolagen Fortsatt prispress med låga anbudspriser Lönerna stiger mer än arvodena Anmälda ÄTA-arbeten ökar. Behovet ökar av leveranskontroll som leder till fler kontraktsfrågor att hantera och reglera i genomförandefasen. Lägre lönsamhet för konsultföretagen Trafikverkets upphandling av tekniska konsulter framgår av följande text. Mer detaljer framgår av bilaga 6. Vad Trafikverket gör för att skapa bättre fungerande marknader framgår av kapitel "Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling" Tekniska konsulter marknad, konkurrens och prisutveckling ÅF, Sweco, WSP och Tyréns dominerar tätt följt av Ramböll och Cowi. Sweco har tappat marknadsandelar och sin dominans där ÅF och Tyréns ökar sina marknadsandelar. Sammantaget ger det en mer balanserad marknad. Figuren nedan visar att koncentrationsgraden ökar kraftigt och antalet anbudslämnare minskar, vilket har sin grund i en pågående globalisering där det förekommer ett stort antal företagsköp (se figur 14), en medveten paketering från Trafikverkets sida samt att Trafikverket har ramavtal i större grad än tidigare. Priserna har sjunkit 15

inom flera områden och inslag av spekulativ prissättning finns. Trafikverket arbetar för att öka kalkylerbarheten och skapa en ökad enhetlighet över landet. Internationell marknadsföring av Trafikverkets uppdrag är ett sätt att öka konkurrensen. Figur 12 Antal leverantörer som motsvarar 80 procent Figur 13 Genomsnittligt antal anbud Exempel på de senaste årens förvärv framgår av punktlistan nedan samt företagens marknadsandelar i figur 14 nedan: Sweco förvärvade Vectura Consulting under 2013 och Grontmij blev en del av Sweco 1 oktober 2015. Under 2016 förvärvas tyska Ludes (cirka 100 medarbetare). ÅF förvävade EQC-företagen 1 juni 2015 och köpte den svenska delen av Reinertsen under 2016 och Sandellsandberg (verksamma inom bland annat arkitektur). WSP förvärvade Faveo under hösten 2015, FLK i Växjö samt PRD konsult. Tyréns förvärvade under 2015 byggkonsultföretaget Samcon och under 2016 företaget AQ Arkitekter. Ramböllkoncernen köpte finska Projektus. Rejlers förvärvade företaget Orbion Consulting AB. Trafikverkets största leverantörer inom tekniska tjänster och konsulter år 2012-2016 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Sweco ÅF WSP Tyréns AB Cowi Ramböll Rejlers Sverige år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 Atkins BombardierNorconsult Figur 14 Trafikverkets största leverantörer inom tekniska tjänster och konsulter 16

Tekniskt godkänt material konkurrens och prisutveckling Nuvarande konkurrenssituation Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan många svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket lider av monopolsituation. I de stora upphandlingarna, som representerar cirka 80 procent av inköpsvolymen för tekniskt godkänt material, får Trafikverket i genomsnitt nästan fem anbud. För det volymmässigt allra största materialet, räler, råder för närvarande köparens marknad till följd av överkapacitet i Europa. I de mindre upphandlingarna, som representerar en stor andel av artiklarna inom tekniskt godkänt material, är konkurrensen dock mer begränsad och antalet anbud ligger i genomsnitt på cirka 2,1. Kostnadsutveckling 2016 och förväntad utveckling 2017 De råvaror som påverkar kostnadsnivån för tekniskt godkänt material är framför allt järnmalm (som främst påverkar prisnivån på banmaterial) och koppar (som främst påverkar prisnivån på elkraftmaterial). Under 2015 gick priserna ner rejält på dessa råvarumarknader. Orsaken var att efterfrågan i Kina kraftigt minskade, samtidigt som gruvbolag över hela världen har ökade sin kapacitet. Järnmalmspriset gick 2015 ner med över 40 procent och kopparpriset med cirka 15 procent. Under 2016 har dock priset på järnmalm stabiliserats och vänt svagt uppåt, medan priset på koppar har återhämtat nedgången under 2015. Prisutvecklingen under 2016 för Trafikverkets största områden inom tekniskt godkänt material (banmaterial) har varierat. För växlar och sliprar har prisnivån varit relativt konstant och för räler har marknadspriserna gått ned cirka 10 procent. På grund av att Trafikverket introducerat en ny form av lättare betongsliper för 25 tons axellast är bedömningen att Trafikverkets prisnivå för sliprar kommer att sjunka. I diagrammet nedan visas kostnadsutvecklingen sedan 2005 för Trafikverkets BEST-material (bana, el, signal och tele) i en typisk mil järnväg (materialprisindex), jämfört med marknadsprisutvecklingen enligt SCB (skuggindex). Man kan se att materialet idag är cirka 13 procent dyrare än för elva år sedan. En knapp tredjedel av denna ökning beror på att ett kraftigare kontaktledningssystem och även kraftigare betongsliprar har införts under perioden. Man kan även se att prisnivån har minskat med cirka fem procentenheter sedan våren 2015 till följd av råvaruprisnedgångarna. Eftersläpningen i materialprisindex mot marknadens skuggindex, beror på att det finns flera materialavtal som inte har råvaruklausuler. Diagrammet nedan indikerar att Trafikverkets priser på tekniskt godkänt material kommer att vända uppåt under första halvåret 2017. Figur 15 Kostnadsutveckling för Trafikverkets BEST-material (bana, el, signal och tele) 17

It marknad, konkurrens och prisutveckling Trafikverkets totala inköpsvolym avseende it uppgick till 1 610 miljoner kronor (+ 6 procent i jämförelse med föregående år) Trafikverket har en riktlinje för it-försörjning, som syftar till att skapa ändamålsenlig itförsörjning för att säkerställa Trafikverkets leveranser. För att uppnå detta krävs rutiner för att kontinuerligt utvärdera våra val av leveransformer och utveckla dessa så att it-leveranserna skapar avsett värde för Trafikverket. Ökat behov av it leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden. Trafikverket har köpt så kallade mellanhandslösningar (ofta kallade konsultmäklare) i flera fall samt att Trafikverket använder ramavtal och statliga ramavtal i stor grad. Det har medfört att genomsnittligt antal anbud gått ned till 1,5 (2,4 år 2014) samt att antal företag som har 80 procent av inköpsvolymen har minskat till 32 stycken (49 stycken år 2014) CGI är en leverantör som levererar arbetsplatsservice och it-konsulter via ett applikationsutvecklings- och applikationsförvaltningsavtal. Dessa avtal sträcker sig fram till 2020 respektive 2018, exklusive optioner. Det innebär att CGI toppar listan över de tio största it-leverantörerna för Trafikverket. Se mer detaljer i bilaga 7. El marknad, konkurrens och prisutveckling Trafikverket köper varje år cirka 2,7 TWh el för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov, varav 83 procent debiteras vidare till externa kunder (merparten järnvägsföretag). För 2016 blev elkostnaden inklusive nätkostnader cirka 1 130 miljoner kronor. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att vi får maximal konkurrens eftersom alla marknadens aktörer har möjlighet att vara med. Handeln görs med hjälp av externa portföljförvaltningsföretag. Eftersom börshandeln kräver daglig hantering, blir det billigare för Trafikverket om förvaltningen sköts av externa aktörer. Prisutvecklingen på elmarknaden har varit relativt gynnsam det senaste året med ett genomsnittligt pris på 35,49 öre per kwh (jämför 36,23 öre år 2015 och 39,13 öre år 2014) och det gör att dagens priser är relativt låga. Dock har det svenska priset på den nordiska marknaden blivit något högre, på grund av ett kabelbrott i Oslofjorden som gör att det blir en flaskhals i systemet och den billiga norska vattenkraften stängs inne. Trafikverkets kategoristrategi för el säger att vi ska prissäkra upp till 5 år i förväg med cirka 20 procent per år. På så sätt är vi säkrade till 90 procent, när vi går in i ett nytt år. Vi har regelbundna möten med vårt kategoriteam som består av Trafikverkets elgrupp (ILvte) och de järnvägsföretag som har valt att delta i kategoriteamet. Dessa är för närvarande SJ AB, Green Cargo, Hector Rail, LKAB och Arriva. Målet med vår elhandel är att vi aldrig ska överstiga det budgetpris som vi sätter upp i kategoriteamet. För 2017 har vi satt ett budgetpris på 34,8 öre per kwh (2016 års pris var 36,2 öre per kwh). Priset ska inte heller variera med mer än 2 öre per kwh mellan två budgetår. 18

Trafikverkets och byggmarknadens framtida utveckling Byggkonjunkturen och Trafikverkets kommande inköpsvolym Trafikverkets planerade åtgärder 2017 till 2020 Kommande år kännetecknas av kraftiga volymökningar, främst inom investerings- och underhållsverksamheten. Ökningen inom investeringsverksamheten gäller främst namngivna väg- och järnvägsprojekt. I slutet av perioden ökar volymerna då många stora projekt övergår i en produktionsfas och upparbetningstakten ökar. Underhållsåtgärderna ökar i slutet av perioden (2018 2020) som ett resultat av höjda anslag för vidmakthållande. Detta kommer att öka reinvesteringarna. Trafikverket planerar kraftiga volymökningar framöver. Sveriges totala byggkonjunktur bedöms redan 2017 vara ansträngd med avseende på brist på personer med rätt kompetens. Läs mer om detta i nästa avsnitt. Mdkr Trafikverkets planerade åtgärder år 2014-2020 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 år 2014 (Utfall) år 2015 (Utfall) år 2016 år 2017 år 2018 år 2019 år 2020 Investering Järnväg Investering Väg Underhåll Järnväg Underhåll Väg Figur 16. Trafikverkets planerade åtgärder år 2014 2020. I de planerade åtgärderna har interna kostnader och bidrag exkluderats, och volymen konsulter har summerats tillsammans med produktionskostnaden kommande år, eftersom fördelningen av den totala konsultvolymen inte är möjlig att uppskatta i detta skede. Trafikverket tilldelas mer pengar till vägar och järnvägar 2018 till 2029 Regeringen kommer under första halvåret 2018 fatta beslut om en ny nationell plan för statens transportinfrastruktur för år 2018-2029 (Prop.2016/17:21). Planen omfattar 622,5 miljarder kronor (2017 års prisnivå), vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan. För utveckling av transportsystemet föreslås 333,5 miljarder kronor, en ökning med 20 procent. Medel till drift och underhåll av järnvägen föreslås öka med 47 procent och uppgå till 125 miljarder kronor. Anslaget till drift och underhållsåtgärder för vägar föreslås öka med 7 procent till 164 miljarder kronor. Det framgår inte idag hur pengarna avses fördelas, per år, under ovan nämnda period. 19

Hela Sverige avser att öka byggandet finns det resurser? Konjunkturen 2015 till 2017: De totala bygginvesteringarna har stigit kraftigt under 2015 och 2016 (+8 procent respektive +10 procent) men bedöms fortsatt vara hög under 2017 och då med en bedömd uppgång på 8 procent (se diagram 17 till vänster nedan). Husbyggnationen står för en stor del av den kraftiga tillväxten. Anläggningsinvesteringarna har haft en god tillväxt under 2015 och 2016 men bedöms minska med 1 procent under 2017 (se diagram 17 nedan till vänster). Totalt bedöms anläggningsinvesteringarna stiga med 6 procent under 2018. Trafikverket och andra stora beställare har flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena, vilket ger risk för överhettning i dessa områden. Enligt Sveriges byggindustrier bedöms det totala antalet bygginvesteringar (hus, lokaler och anläggningar) öka kraftigt i region Stockholm/Öst och region Väst de närmsta åren. Det föreligger stor risk för överhettning i region väst och öst med flera stora Trafikverksprojekt och utbyggnad av tunnelbanesystem. Se diagram 17 till höger nedan. Figur 17 Totala bygginvesteringar i Sverige, region väst och region öst Konjunkturen 2018 till 2020: Sveriges totala byggkonjunkturläge bedöms redan 2017 vara ansträngt, med tanke på bristen på personer med rätt kompetens. Trafikverket planerar att öka investeringar och underhåll av vägar och järnvägar betydligt de närmsta åren. Till det ska läggas ett stor behov av att bygga hus med kringliggande infrastruktur. Lönsamheten är högre när det gäller husbyggnad. Resurser kan på marginalen gå mellan anläggning och husbyggnad. Det gör att Trafikverket ställs inför en mycket stor utmaning se sammanställning nedan. Enligt Sveriges byggindustrier bedöms totala bygginvesteringar (hus, lokaler och anläggningar) att öka kraftigt i region Stockholm/Öst och region Väst de närmsta åren. Det föreligger stor risk för överhettning med flera stora Trafikverksprojekt och utbyggnad av tunnelbanesystem. Sammantaget kan det leda till: färre anbud och högre priser bristande kvalitet brister i arbetsmiljö kompetens och resursbrist. Trafikverket arbetar med att förebygga ovan nämnda risker, vilket framgår av nästa avsnitt. 20

Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket har i den övergripande beställarstrategin som mål att skapa förutsättningar för ökad produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta och på så sätt kontinuerligt skapa mer för pengarna. Följande text beskriver övergripande vad som görs inom Trafikverket med avsikt att förverkliga ovan nämnda mål. Hur långt räcker nedan nämnda med avseende på de risker som lyftes upp på föregående sida? Upphandling och projektgenomförande Övergripande beställarstrategi: Trafikverket har sedan ett antal år gått i riktning mot att bli en renodlad beställare, med syftet att skapa mer för pengarna genom ökad produktivitet, innovation och konkurrens. Framgångsfaktorn avsågs och är fortsatt att upphandla totalentreprenader med funktionskrav där leverantören förutsätts kunna vara innovativ genom att tillåtas välja resurser, material och arbetsmetod som uppfyller ställda krav på slutleveransen. Användning av fast arvode (där förutsättningar finns) vid projekteringsuppdrag är en åtgärd för att skapa drivkrafter till ökad produktivitet och innovation. Ett alternativ är att ha fast arvode på en del av uppdraget och rörligt på resterande del, med utgångspunkt i kalkylerbarhet. Arbete genomförs även med att sänka inträdesbarriärer för svenska såväl utländska leverantörer, för att öka konkurrensen. Vidare är avsikten även att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet vid genomförande av upphandlingar. Större grad av standardisering för ökad produktivitet, ökat livscykeltänkande och ständiga förbättringar av verksamheten där lärande över gränser är viktiga inriktningar för Trafikverket. Trafikverkets typprojekt ger specifika upphandlingar en övergripande upphandlingsstrategi: Trafikverket använder sig av så kallade typprojekt. Med utgångspunkt från en komplexitets- och osäkerhetsbedömning med tillhörande bedömning av frihetsgrader ger det grund för val av typprojekt. Varje typprojekt har en övergripande strategi angiven. Enkla projekt med tillräckliga frihetsgrader förespråkar till exempel Trafikverkets samverkan bas, totalentreprenad och med fast pris. Komplexa projekt med mycket hög osäkerhet förespråkar till exempel Trafikverkets samverkan hög i kombination med djupare samarbete kring projektering genom Early Contracor Involvment (ECI) med användning av självkostnadsprincipen (löpande räkning), tidig upphandling grundat på ABK, eventuellt med fast entreprenörsarvode och/eller bonus för kvalitetsaspekter. Entreprenadform: Projektets förutsättningar utgör grunden för valet av entreprenadform. Trafikverkets inriktning är att välja totalentreprenad (där förutsättningar för det finns) och där eftersträva ökade frihetsgrader och mindre detaljering. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Samverkansform: Trafikverkets samverkan bas skapar förutsättningar för produktivitet och innovation genom gemensamma mål tillsammans med kontrakterad leverantör, gemensam riskhantering och metoder för konflikthantering. Vid osäkra och mycket komplexa projekt där löpande räkning och ekonomiskt incitament med riktkostnad används, är Trafikverkets samverkan hög en förutsättning för framgång. Ersättningsform: Entreprenad och samverkansform skapar förutsättningar för ökad produktivitet, men det är ytterst ersättningsform med olika incitamentstillägg, som till exempel bonus som skapar drivkrafter för leverantörer till ökad produktivitet och innovation. Utvecklingsfrämjande upphandling och åtgärder: Upphandling där nya lösningar inte utestängs utan där Trafikverket främjar utveckling genom att vi skapar möjlighet och drivkraft för våra leverantörer till utveckling, nytänkande och innovation. Åtgärder som kan vara aktuella är till exempel funktionskrav, innovationsbonus, kombinatorisk upphandling, frihetsgrader, konkurrensutpräglad dialog, tidig dialog med marknaden och marknadsremiss avseende förfrågningsunderlag. 21

Riskhantering: Trafikverket har som utgångspunkt att skapa förutsättningar för en rimlig riskfördelning mellan beställare och leverantör, genom att risken ska bäras av den part som har bäst förutsättningar att hantera och minska risken. Trafikverkets paketering av upphandlingar Utländska leverantörer är historiskt sett intresserade av större betongjobb, broar och tunnlar. Företagen uttrycker sitt intresse för jobb över 300 miljoner kronor, men under senare år har de även intresserat sig för betydligt mindre projekt, som ett sätt att lära sig om marknaden med begränsat risktagande. De största visar intresse för så stora jobb som 5 miljarder i ett och samma kontrakt. Västlänken är ett exempel där Trafikverket haft som strategi att ha större paket. Där handlades det upp tre kontrakt om 3 5 miljarder kronor, och två kontrakt om 0,7 2 miljarder kronor. För de kontrakt som är mer traditionella totalentreprenader har projektet fått ett stort intresse med mellan 8 11 ansökningar (prekvalificering) per kontrakt. Paketering för serieproduktion görs genom att lägga samman enskilda objekt som tillsammans skapar förutsättningar för serieproduktion och skalfördelar. Det ställs sedan i relation till konkurrenssituationen. Paketeringen görs även i form av ramavtal som avser markentreprenader upp till 5 miljoner kronor. Nuvarande ramavtal och kommande ramavtalsupphandlingar skapar förutsättningar för mindre företag. Förutsättningar för små och medelstora företag För att säkerställa en dynamisk marknad där små och medelstora företag kan växa och både agera som underentreprenör och där det är relevant som huvudentreprenör driver Trafikverket ett aktivt arbete med att främja förutsättningarna för små och medelstora företag. Trafikverket har de senaste åren tecknat ett flertal entreprenadkontrakt gällande stora projekt, vilket påverkar andelen små och medelstora företag. Andelen små och medelstora leverantörer har utvecklats på följande sätt (detaljer i bilaga 3b): För kontraktsvärde i kronor har andelen minskat och uppgår 2016 till 16 procent (2014 var det 28 procent) För antalet tecknade kontrakt har andelen minskat och uppgår till 36 procent (2014 var det 45 procent). Trafikverket har strategier för att sänka inträdesbarriärer för små och medelstora företag inom vissa utvalda områden till exempel mindre markentreprenader. Trafikverket har exempelvis genomfört ett antal ett antal pilotupphandlingar, med förenklade förfrågningsunderlag, för att attrahera små och medelstora företag. Slutsatsen är att det ofta behövs utbildning och information för att mindre leverantörer ska vilja lämna anbud. Maskinentreprenörsföreningen och Trafikverket har utformat en utbildning som behandlar Trafikverkets förfrågningsunderlag och som planeras att genomföras under våren 2017. Syftet är att få fler små och medelstora företag att lämna anbud. Trafikverket tillhandahåller även material i järnvägsprojekt, och har särskilda ramavtal inom entreprenad som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Förutsättningar för utländska företag Trafikverket strävar efter att attrahera utländska företag som vill etablera sig långsiktigt i Sverige. För att kunna genomföra planerade projekt, i den takt som regeringen beslutat, krävs att utländska företag anlitas. Det finns även fördelar med erfarenhetsutbyte med utländska företag för att öka innovationsgraden i branschen. Trafikverkets har de senaste åren tecknat ett flertal entreprenadkontrakt gällande stora projekt, vilket påverkar andelen små och medelstora företag. Andelen utländska leverantörer har ökat se sammanställning nedan: (detaljer i bilaga 3a): 22

Entreprenader (ökar) För kontraktsvärde i kronor har andelen ökat och uppgår till 28 procent 2016 (2014 var det 18 procent) För antalet tecknade kontrakt har andelen ökat och uppgår till 20 procent 2016 (2014 var det 16 procent). Tjänstekontrakt (ökar) För kontraktsvärde i kronor har andelen ökat och uppgår till 34 procent 2016 (2014 var det 29 procent) För antalet tecknade kontrakt har andelen ökat och uppgår till 23 procent 2016 (2014 var det 18 procent). Arbetet med att få fler utländska anbudslämnare samt samarbetet mellan utländska- och svenska bolag pågår kontinuerligt. I november genomfördes den internationella leverantörsdagen i Malmö med cirka 200 anmälda utländska gäster, där det bland annat gavs möjlighet till kortare möten mellan de internationella leverantörerna och projekten hos Trafikverket. Nyhetsbrev har skickats ut till intressenter och enskilda möten med utländska leverantörer har genomförts. Leverantörsutveckling Trafikverket följer upp och utvecklar sina leverantörer. Syftet med leverantörsutveckling är följande: ökad affärsmässighet samordnad och enhetlig kommunikation genom leverantörsteam uppföljning av leverantörens prestation i projekt utveckling av leverantörer genom dialog förbättringsåtgärder för både leverantörer och Trafikverket (branschutveckling) tydligare kravställning mot leverantör, ökad leveranskontroll och bättre affärer långsiktig hållbarhet (miljö, säkerhet och sociala aspekter) samt ökad kontroll av efterlevnaden av krav. En affärsmässig relation där Trafikverket systematiskt följer upp leverantören och där parterna gemensamt utvecklar metoder och leveranser ger mer nytta för pengarna. Leverantörsbedömningar är även i valda fall grund för bonus och utvärdering, och på sikt även för diskvalificering. Uppföljningen sker genom leverantörsteam för de stora leverantörerna, och genom leverantörsansvariga för de medelstora leverantörerna. Ett verktyg för leverantörsuppföljning (IT-system med benämning UppLev) har implementerats och ska på sikt fungera som stöd för såväl förbättringsprojekt som kvalificering och bonus eller mervärden. Långsiktig hållbarhet Trafikverket satsar på hållbarhet och ser det som ett arbete för att skapa konkurrens på lika villkor. Trafikverket satsar på systematiskt styrning och uppföljning av sociala krav (skatter, minimilöner, barnarbete, arbetsmiljö etc.), minimering av negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, samt sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Under 2017 gör Trafikverket en särskild satsning när det gäller kontroll av leverantörs uppfyllande av sociala krav med bland annat ett 100-tal revisioner med detta fokus. Syftet är att säkerställa att inte Trafikverkets leverantörer skapar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot de sociala krav Trafikverket ställer i genomförda upphandlingar. 23

Styrning och kontroll Ökad styrning och kontroll har införts för entreprenader genom ökade krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en överhettad marknad, där kvalitet och arbetsmiljö riskerar att försämras, blir styrning och kontroll än viktigare. Inköpsplanering och kommunikation Genomförandeplan 6 år: Trafikverket kommer under 2017 att ta fram och publicera en genomförandeplan som syftar till att skapa en samordnad planering av trafikering, investering- och underhållsåtgärder. Genomförandeplanen utgår från gällande nationell plan för transportsystemet, beslutade länstransportplaner och övriga väsentliga politiska beslut, till exempel beslut i budgetprocessen. Planen är 6-årig och syftar till att överbrygga avståndet mellan den långsiktiga planeringen och den korta och medellånga planeringen. Inköpstidplan: På Trafikverkets externa webbplats trafikverket.se publiceras månatligen en inköpstidplan som innehåller planerade upphandlingar för kommande perioder. Inköpstidplanen översätts även till engelska. Inköpsplanering, framförhållning i inköpstidplan, paketering i tidigt skede av inköpsplaneringen, fördelning av projekt över tid utifrån marknadssituation, samordning av projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum, internationell marknadsföring av projekt, sänkta inträdesbarriärer för utländska företag/små och medelstora företag, styrning och kontroll av leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) samt branschsamverkan blir viktiga ingredienser för Trafikverket i en alltmer överhettad svensk byggmarknad. Analys och slutsatser Trafikverket upphandlar anläggningsentreprenader och konsulter för cirka 35 miljarder kronor per år, vilket utgör omkring 30 procent av anläggningsmarknaden. Trafikverket är en så stor aktörer på marknaden, vilket gör att Trafikverkets strategier får stor betydelse för branschen. Trafikverket har i och med det också ett stort ansvar för branschens utveckling. I vilken grad Trafikverket har fungerande delmarknader och vad som görs för att skapa förutsättningar för mer fungerande marknader framgår av respektive rubrik nedan. Bygg- och anläggningsföretagens lönsamhet Teknikkonsultföretagens vinstmarginal (årets resultat dividerat med nettomsättning) har minskat från ca 9 procent (2010) till ca 6 procent (2016) (Svenska Teknik & Designföretagen). Lönerna stiger mer än arvodena. Byggentreprenörers vinstmarginal har uppgått till mellan 8 till 10 procent under de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Anläggningsföretagens vinstmarginal har uppgått till omkring 2 procent de senaste 5 åren (Sveriges Byggindustrier). Det är betydligt mer lönsamt att bygga hus än anläggningar, men det innebär ofta även ett större risktagande. Anläggningsmarknad och entreprenader utländska företag visar fortsatt intresse för Sverige De traditionellt stora svenska entreprenadföretagen dominerar anläggningsbranschen när det gäller väginvesteringar, investeringar i banvallar, drift, tunnel och underhållsbeläggning. Ett antal utländska företag utmanar dock de traditionella företagen när det gäller Trafikverksprojekt. Trafikverket har potentiella leverantörer på världs- och Europamarknaden och gör flera riktade insatser för sänka inträdesbarriärer och attrahera utländska leverantörer. Exempel på sådana insatser är att Trafikverket besöker handelskamrar och företag, anordnar internationella leverantörsdagar, skapar större paket i stora projekt, översätter delar av förfrågningsunderlag till engelska och minskar antalet konkurrensbegränsande krav. Andelen utländska företag har som följd av detta ökat de senaste åren. 24

För att få god konkurrens på marknaden behöver Trafikverket ytterligare utveckla tät kontakt med europeiska företag, sammanfattning av uppdrag på engelska, tillåta engelska som arbetsspråk och ta lärdom av andra organisationer som redan har engagerat stora internationella leverantörer. Anläggningsmarknad och entreprenader små och medelstora företag Trafikverket förenklar också för små och medelstora företag att lämna anbud, och där är utmaningen till stor del en informationsfråga. Trafikverket har många mindre projekt som lämpar sig för små och medelstora företag samt att Trafikverket har särskilda ramavtal inom markentreprenader som ska ge mindre företag möjlighet att lära sig marknaden. Anläggningsmarknad och tekniska konsulter företagen minskar i antal på grund av uppköp Det är en internationell trend att mindre företag köps upp av större företag. Det finns en ambition hos teknikkonsulterna att bli allt större, som en del i en ökad globalisering. Svenska företag växer genom uppköp och söker sig in på nya kompetensområden, och de breddar sig också genom att söka sig ut i världen på olika sätt. Internationella aktörer söker sig i sin tur även till Sverige. Trenden är att vi är på väg mot en global marknad. Uppköpstrenden börjar visa sig i Trafikverkets upphandlingar där det genomsnittliga antalet anbud har minskat från cirka 4 stycken (2014) till cirka 3 stycken, under 2016. Trafikverket har här en utmaning att försöka attrahera utländska konsulter till den svenska marknaden, i större omfattning, för att bibehålla konkurrensen. Konkurrensen är generellt god på marknaden för tekniskt godkänt material Marknaden för tekniskt godkänt material kännetecknas av god konkurrens mellan svenska och utländska leverantörer. Undantaget är reservdelar till redan installerade system, där Trafikverket är bundet av en monopolsituation. I de större upphandlingarna som motsvarar cirka 80 procent av inköpsvolymen, erhåller Trafikverket cirka 5 anbud i genomsnitt. Konkurrensen är överlag god. Priserna på tekniskt godkänt material har gått nedan med cirka 5 procentenheter sedan 2015, men förväntas nu stiga under 2017. Trafikverket köper elektricitet via de nordiska elbörserna för maximal konkurrens Trafikverket köper varje år cirka 2,7 TWh el för både Trafikverkets och hela järnvägsbranschens behov, varav 83 procent debiteras vidare till externa kunder (merparten järnvägsföretag). Trafikverket har en effektiv elhandel. All el köps in via de nordiska elbörserna Nordpool Spot (för den fysiska leveransen) och Nasdaq Commodities (för finansiella prissäkringar). Börshandeln gör att det skapas maximal konkurrens eftersom samtliga aktörer på marknaden har möjlighet att vara med. It-tjänster köps framförallt in via ramavtal Trafikverket har en riktlinje för it-försörjning, som syftar till att skapa ändamålsenlig it-försörjning för att säkerställa Trafikverkets leveranser. För att uppnå detta krävs rutiner för att kontinuerligt utvärdera våra val av leveransformer och utveckla dessa så att it-leveranserna skapar avsett värde för Trafikverket. Trafikverket har köpt så kallade mellanhandslösningar (ofta kallade konsultmäklare) i flera fall samt att Trafikverket använder ramavtal och statliga ramavtal i stor grad, ökat behov av it leder till ökade behov av både resurser och helhetsåtaganden. Sammantaget har det medfört att genomsnittligt antal anbud gått ned till 1,5 (2,4 år 2014) samt att antal företag som har 80 procent av inköpsvolymen har minskat till 32 stycken (49 stycken år 2014). Behov av helhetsåtagande för ökad effektivitet gör att antalet leverantörer minskar, vilket är i linje med Trafikverkets strategi. Totala bygginvesteringarna bedöms öka kraftig i storstadsområdena med risk för överhettning 25

Trafikverket och andra stora beställare har dock flera stora projekt på gång de närmaste åren, främst i storstadsområdena. Det ger en risk för överhettning i dessa områden. Enligt Sveriges byggindustrier bedöms de totala bygginvesteringarna (hus, lokaler och anläggningar) att öka kraftigt i region Stockholm/Öst och region Väst de närmsta åren. Regeringen kommer under första halvåret 2018 fatta beslut om en ny nationell plan för statens transportinfrastruktur för år 2018-2029 (Prop.2016/17:21). Planen omfattar 622,5 miljarder kronor (2017 års prisnivå), vilket är drygt 100 miljarder mer än nu gällande plan. Det framgår inte idag hur pengarna avses fördelas under ovan nämnda period. Sammantaget kan överhettningen leda till färre anbud, högre priser, bristande kvalitet, brister i arbetsmiljö samt kompetens- och resursbrist. Trafikverket har idag ett flertal aktiviteter på gång som kan mildra effekterna av tidigare nämnda risker - se sammanställning nedan Trafikverkets arbete med att öka produktivitet, innovationsgrad, konkurrens och samhällsnytta Trafikverket använder sig av så kallade typprojekt. Med utgångspunkt från en komplexitets- och osäkerhetsbedömning med tillhörande bedömning av frihetsgrader ger det grund för val av typprojekt. Varje typprojekt har en övergripande strategi angiven. Det skapar en övergripande effektivitet när det gäller val av entreprenadform, ersättningsform, samverkansform, bonus mm. Detta tillsammans med utvecklingsfrämjande åtgärder skapar det förutsättningar för ökad produktivitet och innovation. Vidare är Trafikverkets inriktning är att välja totalentreprenad (där förutsättningar för det finns) och där eftersträva ökade frihetsgrader och mindre detaljering. Detta för att öka leverantörers möjligheter till lönsamhet när det gäller utveckling av metoder och produkter. Trafikverket bedriver en aktiv uppföljning och utveckling av leverantörer, där parterna gemensamt utvecklar metoder och leveranser under olika samverkansformer. Leverantörsbedömningar är även i valda fall grund för bonus och utvärdering, och de kan på sikt utgöra grund för diskvalificering av leverantörer. Trafikverket paketerar entreprenader i 5 miljardersklassen i ett och samma kontrakt. Det skapar intresse hos stora europeiska leverantörer, vilket skapar internationell konkurrens. Andelen utländska leverantörer har som följd av detta ökat de senaste åren. Paketering för serieproduktion görs genom att lägga samman enskilda objekt som tillsammans skapar förutsättningar för serieproduktion och skalfördelar. Vidare så satsar Trafikverket på systematiskt styrning och uppföljning av sociala krav (skatter, minimilöner, barnarbete, arbetsmiljö etc.), minimering av negativ påverkan på miljö och arbetsmiljö, samt sysselsättningsfrämjande åtgärder som ska ge möjligheter till personer som står långt från arbetsmarknaden. Ökad styrning och kontroll har införts för entreprenader genom ökade krav och skärpt uppföljning av beställarens och leverantörers kontrollprogram och kontrollplaner. I en överhettad marknad, där kvalitet och arbetsmiljö riskerar att försämras, blir styrning och kontroll än viktigare. På Trafikverkets externa webbplats trafikverket.se publiceras månatligen en inköpstidplan som innehåller planerade upphandlingar för kommande perioder. Inköpstidplanen översätts även till engelska. Inköpstidplanen är viktigt verktyg för att visa marknaden vad som är på gångs framöver och som ett internt planeringsverktyg för Trafikverket. Inköpsplanering, framförhållning i inköpstidplan, paketering i tidigt skede av inköpsplaneringen, fördelning av projekt över tid utifrån marknadssituation, samordning av projekt utanför Trafikverket med avseende på anbudsdatum, internationell marknadsföring av projekt, sänkta inträdesbarriärer för utländska företag/små och medelstora företag, styrning och kontroll av leveranser (kvalitet och arbetsmiljö) samt branschsamverkan blir viktiga ingredienser för Trafikverket i en alltmer överhettad svensk byggmarknad. Trafikverket har behov av att skapa handlingsplaner och där konkretisera vad som behöver genomföras. 26

Bilaga 1a Snabba fakta om Trafikverkets inköpsvolym Inköpsvolym 2016 i miljoner kronor 39 933 -Trafikverkets 10 största leverantörer motsvarar cirka 53 procent av den totala inköpsvolymen. -Trafikverkets 100 största leverantörer motsvarar cirka 84 procent av den totala inköpsvolymen. -Totalt antal leverantörer i Trafikverket är 10 226 stycken. Inköpsvolym per trafikslag jan-dec 2016, Mnkr Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 3 909 Mnkr 10 % Region Mitt 4 630 Mnkr 12 % varav Investeringar (vägar och järnvägar) 18 217 Mnkr Underhåll 17 643 Mnkr Övrig verksamhet 4 073 Mnkr Region Väst 8 075 Mnkr, 20 % Region Stockholm/Öst 12 416 Mnkr 31 % Hela riket Nationella åtgärder 3 194 Mnkr, 8 % Region Syd 4 829 Mnkr 12 % Hela riket Centrala funktioner 2 880 Mnkr, 7 % 27

Från vem köper Trafikverket ifrån? Bilaga 1b Snabba fakta om Trafikverkets inköpsvolym Trafikverkets totala inköpsvolym år 2016, uppgick till 39 933 miljoner kronor (i nivå med föregående år) och investeringar och underhållsåtgärder utgör cirka 90 procent av den totala inköpsvolymen. Inköpsvolymen för Trafikverkets 10 största leverantörer uppgick till 21 266 miljoner kronor (cirka 53 procent av den totala inköpsvolymen år 2016). * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden Nyckeltal väg 2016 2015 2014 Nyckeltal järnväg 2016 2015 2014 Inköpsvolymer, miljoner kronor Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 7 552 4 032 6 105 6 855 3 917 6 432 8 008 2 874 7 216 Inköpsvolymer, Miljoner kronor Investering exkl. BEST Investering BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 7 806 2 788 3 543 3 930 8 262 2 902 3 351 3 834 7 539 2 122 3 246 4 281 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 22 3 19 29 3 20 25 3 15 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Investering exkl. BEST Investering BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 32 12 2 37 26 11 2 46 31 16 2 37 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Investeringar Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övriga åtgärder 3,8 3,5 4,0 3,7 3,1 4,0 3,9 3,3 3,7 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Investering exkl. BEST Investering BEST Underhåll, bas kontrakt Underhåll, övrigt 2,6 2,1 2,0 3,2 3,4 3,3 2,3 3,1 3,3 3,3 2,3 3,2 28

Bilaga 2 Europakonjunkturen Byggmarknaden 2017 till 2019 byggmarknaden växer fortfarande men i en långsammare takt Trenden för 2017 2019 är fortsatt positiv men har också försämrats jämfört med föregående prognos som gjordes i juni. I junirapporten förväntades 2017 vara något starkare än 2016, följt av en viss inbromsning 2018. Tanken bakom detta scenario var ett teoretisk gyllene tillfälle under 2015 2016 bestående av rätt kombination av villkor (ekonomi på uppgång, billiga krediter) för att möta en potentiell efterfrågan som hade försummats eller blivit uppskjuten under åren av kris och den skakiga tiden efter krisperioden. Efter detta skulle byggsektorn komma i balans. Men denna hypotes med en tvåårig rush (2015 2016) är inte längre en del av det centrala scenariot. I stället föreslås nu en mycket plattare utsikt med mycket liknande tillväxthastigheter (2,1 till 2,2 procent) för åren från 2017 till 2019. Den ekonomiska prognosen för 2017 är inte särskilt uppmuntrande: bara 1,4 procents tillväxt, vilket är mindre än 2014. Som jämförelse kan nämnas att det är värt att fundera på om byggprognosen på 2,1 procent kan vara för optimistisk. Men byggindikatorer tycks stödja hypotesen att det momentum som byggdes upp i början 2016 inte är helt förlorat. Tidigare har påpekats att EU:s byggnadsförtroende har överträffat långtidsmedelvärdet under de inledande månaderna 2016, och så långt är det inga tecken på förändring i denna trend. Byggnadsförtroendet i euroområdet framskrider med en långsammare takt, men i mitten av året hade det också vuxit över sitt långsiktiga genomsnitt. Anläggningsmarknaden År 2015 upplevde anläggningsmarknaden en betydande expansion som den nyligen tillgängliga statistiken placerar på 3,5 procent. Men redan i juni 2016 visade prognosen för året att produktionen skulle vara oförmögna att växa lika mycket som 2015. Nu när Europa är på mot en långsammare ekonomisk återhämtning har regeringar defensiva investeringspositioner som påverkar anläggningsmarknaden negativt. Därför har den bräckliga möjligheter till tillväxt i 2016 utvecklats negativt (-1,0 procent). Det är intressant att identifiera de länder som drabbas mest av den negativa utveckling på anläggningsmarknaden 2016 och se hur olika orsakerna är. Detta är fallet med de fyra centralöstra länderna som redan i föregående prognos förväntade en avmattning 2016 på grund av övergångsperioden mellan slutet av 2007 2014 och starten av nästa omgång av EU:s strukturfonder som kommer pågå till 2020. Sedan har vi Portugal och Spanien, två länder som redan står inför problem med skatteobalanser som bara har förvärrats under de senaste månaderna. Slutligen är det Storbritannien, det enda fall där anläggningsmarknaden inte var särskilt utsatt (i prognosen i juni förväntades anläggningsmarknaden i Storbritannien växa med 3,7 procent per år i genomsnitt i 2016 2018) men de senaste händelserna orsakar en betydande negativ utveckling under 2016 (-6 procent) och stagnation under 2017 (0,7 procent) och 2018 (0,3 procent). Men de brittiska experterna varnar oss för bräckligheten i prognosen under dessa förhållanden. Till exempel skulle det inte vara överraskande om de brittiska myndigheterna meddelade mer investeringar i infrastrukturen för att motverka en hypotetisk minskning av konsumtionen. Den genomsnittliga ökningen för anläggningsmarknaden under 2017 2019 är 2,6 procent. Listan över de 9 länder som kommer att uppleva negativ tillväxt under 2016 blir kortare under 2017. Endast Spanien och Tjeckien kommer att förbli i recession, även om Irland också kan ansluta sig till gruppen med liten marginal. Därför kommer perioden med lågkonjunktur i anläggningsmarknaden vara övergående och Euroconstruct-genomsnittet kommer att växa igen till 1,8 procent så tidigt som 2017. Under 2018 2019 kommer Tyskland att bromsa in. På den positiva sidan så kommer den östeuropeiska länder att kommer att köra igen på full fart, med prognoser långt över de europeiska genomsnitten. 29

Bilaga 3a Andel utländska leverantörer Definition av utländska leverantörer Huvudprincipen är att ett företag definieras som utländskt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. Om företaget tillhör en koncern i Sverige vars svenska koncernmoder är utlandsägd räknas också hela koncernen som utländsk. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationalitet på alla ingående bolag. Entreprenadkontrakt Andelen utländska leverantörer ökar, både när det gäller antalet och avseende kontraktsvolym i kronor, vilket är ett resultat av att Trafikverket eftersträvar större entreprenadpaket i komplexa och stora projekt. Studera vidare utvecklingen av andelen utländska företag i figurer nedan! Tjänstekontrakt Studera utvecklingen i figurer nedan!. 30

Bilaga 3b Andel små och medelstora leverantörer SME) Trafikverket har under 2016 haft en kontraktvolym om 15 825 miljoner kronor (i nivå med föregående år) vilket omfattar totalt 237 kontrakt. Kontraktsvärdet för SME var under motsvarande period 3 110 miljoner kronor (föregående år 3 527 miljoner kronor) och omfattar 134 kontrakt (föregående år 196 stycken) Redovisningen inkluderar objektsspecifika kontrakt samt ramavtalsavrop. Trafikverket har de senaste åren tecknat ett flertal entreprenadkontrakt gällande stora projekt vilket påverkar andelen små och medelstora företag. 31

Bilaga 4a Investering väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende investering väg, år 2016, uppgick till 7 552 miljoner kronor (+10 procent jämfört med 2015). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer uppgick till 4 736 miljoner kronor (cirka 63 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen inom investering väg har ökat det året. Ökningen inom investering väg beror till största delen av volymökningar i de stora projekten, E4 Förbifart Stockholm och Västsvenska paketet. Implenia och SBT Sweden är företag vars marknadsandelar har ökat väsentligt senaste året. Koncentrationen inom investering väg ökar något och antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen.uppgår till 22 stycken (föregående år 29 stycken). * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Investering väg 10 största leverantörer: NCC Peab Svevia Skanska JV Marieholmstunneln HB ÅF Implenia WSP Sweco SBT Sweden 986 883 636 548 425 289 276 247 230 218 911 714 503 388 257 257 190 172 245 96 688 956 840 805 197 259 100 145 248 3 32

Bilaga 4a Investering väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för investeringar väg. Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 7 552 miljoner kronor Region Nord 374 Mnkr 5 % Region Mitt 590 Mnkr, 8 % Region Väst 2 436 Mnkr, 32 % Region Stockholm/Öst 3 153 Mnkr 42 % Hela riket Nationella åtgärder 161 Mnkr 2 % Region Syd 809 Mnkr 11 % Hela riket Centrala Funktioner 29 Mnkr 33

Bilaga 4b Underhåll baskontrakt väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym av underhåll baskontrakt väg, år 2016, uppgick till 4 032 miljoner kronor (+3 procent jämfört med 2015). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer för underhåll baskontrakt, väg, uppgick till 4 021 miljoner kronor (cirka 99 procent av den totala inköpsvolymen). Baskontrakten domineras i stort av några få leverantörer. Svevia behåller sin dominerande ställning. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Baskontrakt, väg 10 största leverantörer: Svevia NCC Peab Skanska Mesta Sandahls BDX Företagen Green Landscaping Ramböll Stockholm Vatten VA 2 055 837 764 235 55 46 16 7 3 3 2 036 783 654 291 60 41 26 4 4 4 1 375 598 511 267 49 34 30 1 6 4 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 34

Bilaga 4b Underhåll baskontrakt väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym period 2016 för underhåll baskontrakt väg Total volym 4 032 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 730 Mnkr 18 % Region Mitt 904 Mnkr 22 % Region Väst 816 Mnkr, 20 % Region Stockholm/Öst 791 Mnkr 20 % Region Syd 791 Mnkr, 20 % 35

Bilaga 4c Övrigt underhåll väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende övrigt underhåll väg uppgick under 2016 till 6 105 miljoner kronor (-5 procent jämfört med 2015). Övrigt underhåll är åtgärder som inte utförs inom ramen för baskontrakt. I inköpsvolymen ingår bland annat förebyggande och avhjälpande åtgärder inom beläggning (cirka 2 300 miljoner kronor), broåtgärder (cirka 750 miljoner kronor) och vägmarkering och vägbelysning (cirka 460 miljoner kronor) samt bärighets och tjälsäkringsåtgärder (cirka 1 376 miljoner kronor). Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 19 stycken (i stort sett i nivå med föregående år). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 4 373 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 72 procent av den totala inköpsvolymen och är i nivå med föregående år. Marknadsandelarna bland de 10 största leverantörerna varierar mellan åren och exempelvis uppvisar Svevia, Skanska och NCC sjunkande volymer medan Peab ökat sina marknadsandelar. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Övrigt underhåll, väg, 10 största leverantörer: Svevia Peab NCC Skanska Sandahls Lemminkäinen Sweco Vattenfall BDX Företagen Veidekke 1 134 844 843 726 214 165 137 106 103 102 1 287 672 880 806 144 302 143 111 158 14 1 717 844 1 128 803 81 232 188 103 145 5 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 36

Bilaga 4c Övrigt underhåll väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för övrigt underhåll väg Total volym 6 105 miljoner kronor Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Region Nord 945 Mnkr 15 % Region Mitt 1 162 Mnkr 19 % Region Väst 1 316 Mnkr 22 % Region Stockholm/Öst 1 407 Mnkr 23 % Hela riket Nationella åtgärder 310 Mnkr 5 % Region Syd 906 Mnkr 15 % Hela riket Centrala Funktioner 59 Mnkr 1 % 37

Bilaga 5a Investering exklusive BEST järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende investering exkl. BEST järnväg, år 2016, uppgick till 7 806 miljoner kronor (-5 procent jämfört 2015). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 4 441 miljoner kronor, och motsvarar cirka 57 % av den totala inköpsvolymen (i nivå med föregående år). Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 32 stycken (en ökning i jämförelse mot föregående år då antalet var 26). Skanska, Peab och Implenia uppvisar minskade marknadsandelar medan NCC och Svenska Entreprenad i Mälardalen ökar ytterligare sina volymer. De tekniska konsultföretagen har visar på ökade marknadsandelar och den främsta anledningen att många investeringsprojekt befinner sig i en uppstartseller avslutningsfas. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Investeringar exkl. BEST, järnväg, 10 största leverantörer: NCC Sweco ÅF Peab Svenska Entreprenad i Mälardalen Skanska Skanska-MTH Marieholmsbron HB Implenia WSP Bombardier 962 554 542 469 426 407 296 282 268 235 845 523 488 647 340 770 428 365 167 148 650 490 163 452 104 745 271 354 108 117 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 38

Bilaga 5a Investering exklusive BEST järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för investering exklusive BEST järnväg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 7 806 miljoner kronor Region Nord 185 Mnkr, 2 % Region Mitt 512 Mnkr, 7 % Region Väst 1 753 Mnkr, 22 % Region Stockholm/Öst 4 056 Mnkr 52 % Hela riket Nationella åtgärder 375 Mnkr, 5 % Region Syd 923 Mnkr, 12 % Hela riket Centrala funktioner 2 Mnkr 39

Bilaga 5b Investering BEST järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende investering BEST Järnväg, år 2016, uppgick till 2 788 miljoner kronor (-4 procent jämfört med 2015). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörerna uppgick till 2 118 miljoner kronor (cirka 76 procent av den totala inköpsvolymen). Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 12 stycken (i nivå med föregående år). Svensk Järnvägsteknik, Segermo Entreprenad ökar stark sina marknadsandelar medan Infranord, Strukton och Peab minskar sina volymer. Koncentrationen inom investering BEST järnväg har ökat över åren, delvis beroende på att Trafikverket Materialservice tillhandahåller tekniskt godkänt material i större omfattning än tidigare år. Trafikverket Materialservice köper tekniskt godkänt material av cirka 230 materialleverantörer och köpte under år 2016 för cirka 2 121 miljoner kronor. De största materialleverantörerna är Vossloh, Voestalpine, Bombardier, Abetong, Strängbetong och Strukton. Tekniskt godkänt material anvisas eller tillhandahålls av Trafikverket till investering BEST järnväg samt underhåll järnväg. Sedan beslutet om att tillhandahålla material togs 2013 har andelen tillhandahållet material ökat i och med att modellen används i fler kontrakt. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Investering BEST, järnväg, 10 största leverantörer: Trafikverket Materialservice Peab Svensk Järnvägsteknik Infranord Bombardier Strukton Siemens Eltel Segermo Entreprenad NCC 462 348 279 243 211 159 120 107 103 86 483 409 58 328 191 373 146 63 47 125 191 132 169 221 111 148 153 41 0 55 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 40

Bilaga 5b Investering BEST järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för investering BEST järnväg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 2 788 miljoner kronor Region Nord 448 Mnkr, 16 % Region Mitt 311 Mnkr, 11 % Region Väst 475 Mnkr, 17 % Region Stockholm/Öst 1 069 Mnkr 38 % Hela riket Nationella åtgärder 149 Mnkr, 6 % Region Syd 247 Mnkr, 9 % Hela riket Centrala Funktioner 89 Mnkr, 3 % 41

Bilaga 5c Underhåll baskontrakt järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende underhåll baskontrakt järnväg uppgick, år 2016, till 3 543 miljoner kronor (+6 procent i jämförelse med föregående år). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer uppgick till 3 525 miljoner kronor (cirka 99 procent av den totala inköpsvolymen). Koncentrationen inom området har ökat över åren och omfattar ett fåtal stora aktörer och Infranord behåller sin dominerande ställning men uppvisar under senaste året sjunkande marknadsandelar. Strukton och VR Track utmanar och har ökat sina volymer. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Baskontrakt Järnväg 10 största leverantörer: Infranord Strukton VR track Infratek Trafikverket Materialservice NCC Eitech Bombardier Peab Green Cargo 1748 1006 523 199 22 16 6 2 2 1 1 854 803 408 165 33 27 0 0 4 3 1 887 800 259 155 14 23 3 0 14 1 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 42

Bilaga 5c Underhåll baskontrakt järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för underhåll baskontrakt väg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 3 543 miljoner kronor Region Nord 497 Mnkr, 14 % Region Mitt 630 Mnkr, 18 % Region Väst 783 Mnkr, 22 % Region Stockholm/Öst 1 022 Mnkr 29 % Region Syd 611 Mnkr, 17 % 43

Bilaga 5d Övrigt underhåll järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende övrigt underhåll, järnväg, uppgick, år 2016, till 3 930 miljoner kronor (+2 procent jämfört med 2015). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer för övrigt underhåll järnväg, uppgick till 2 392 miljoner kronor (cirka 61 procent av den totala inköpsvolymen). ). Övrigt underhåll är åtgärder som inte utförs inom ramen för baskontrakt. I inköpsvolymen ingår bland annat underhållsåtgärder och reinvesteringar inom spår (cirka 1 300 miljoner kronor), el, signal och tele (cirka 870 miljoner kronor) akut felavhjälpning (cirka 110 miljoner) projekteringar (cirka 175 miljoner kronor). Infranord dominerar fortfarande som största leverantör inom området och har under det senaste året tagit tillbaka en del av tidigare förlorade volymer. Svensk Järnvägsteknik utmanar och ökar sina marknadsandelar, Vossloh tillhör också de som ökar sina volymer. Materialservice köper tekniskt godkänt material av cirka 230 materialleverantörer och köpte under år 2016 för cirka 2 121 miljoner kronor. De största materialleverantörerna är Vossloh, Voestalpine, Bombardier, Abetong, Strängbetong och Strukton. Tekniskt godkänt material anvisas eller tillhandahålls av Trafikverket till investering BEST järnväg samt underhåll järnväg. Sedan beslutet om att tillhandahålla material togs 2013 har andelen tillhandahållet material ökat i och med att modellen används i fler kontrakt. Marknadsandelar 2016 2015 2014 Övrigt underhåll järnväg, 10 största leverantörer Infranord Strukton Trafikverket Materialservice Svensk Järnvägsteknik Sweco Leonhard Weiss Speno Vossloh ELTEL Railcare 658 405 391 265 225 147 119 74 56 53 461 276 359 70 274 177 230 8 64 63 848 424 526 170 154 207 165 2 83 64 * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. 44

Bilaga 5d Övrigt underhåll järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016 för övrigt underhåll järnväg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 3 930 miljoner kronor Region Nord 628 Mnkr, 16 % Region Mitt 463 Mnkr, 12 % Region Väst 543 Mnkr, 14 % Region Stockholm/Öst 711 Mnkr 18 % Hela riket Nationella åtgärder 735 Mnkr, 19 % Region Syd 473 Mnkr, 12 % Hela riket Centrala Funktioner 377 Mnkr, 9 % 45

Bilaga 6a Tekniska tjänster och konsulter väg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende Tekniska tjänster och konsulter väg, uppgick, år 2016, till 1 620 miljoner kronor (i nivå med föregående år). Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer för tekniska tjänster och konsulter väg, uppgick till 1 197 miljoner kronor (cirka 74 procent av den totala inköpsvolymen). Utvecklingen tenderar mot alltmer ökad koncentration då ett flertal stora förvärv genomförts de senaste åren vilket påverkar marknaden. Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 16 stycken (24 stycken föregående år). Sweco tappar marknadsandelar och ÅF WSP samt Tyréns ökar sina volymer. De stora konsultföretagen har ofta en omfattande verksamhet och arbetar på en bred marknad. Verksamheten spänner över flera trafikslag och kategorier, huvudsakligen inom tekniska tjänster och konsulter men även inom exempelvis entreprenader, underhåll och it. Trafikverket fördelar sin totala inköpsvolym i olika kategorier. Kategori Tekniska tjänster och konsulter omfattas i huvudsak av projektering, bygg- och projektledning samt mätningstjänster. * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden. Nyckeltal väg 2016 2015 2014 Inköpsvolymer, miljoner kronor Tekniska tjänster och konsulter, väg 1 620 1 600 1 777 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Tekniska tjänster och konsulter, väg 16 24 24 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Tekniska tjänster och konsulter, väg 3,3 4,0 4,4 46

Bilaga 6a Tekniska tjänster och konsulter väg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016, för tekniska tjänster och konsulter väg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 1 620 miljoner kronor Region Nord 166 Mnkr 10 % Region Mitt 216 Mnkr 13 % Region Väst 366 Mnkr 23 % Region Stockholm/Öst 638 Mnkr 39 % Hela riket Nationella åtgärder 68 Mnkr, 5 % Region Syd 164 Mnkr 10 % Hela riket Centrala Funktioner 2 Mnkr 47

Bilaga 6b Tekniska tjänster och konsulter järnväg, marknadsandelar Trafikverkets totala inköpsvolym avseende Tekniska tjänster och konsulter järnväg uppgick år 2016 till 2 577 miljoner kronor (+16 procent jämfört med 2015). De tekniska konsultföretagen visar på ökade marknadsandelar och den främsta anledningen att många investeringsprojekt befinner sig i en uppstartseller avslutningsfas. Inköpsvolymen för de 10 största leverantörer för tekniska tjänster och konsulter järnväg, uppgick till 2 038 miljoner kronor (cirka 79 procent av den totala inköpsvolymen och koncentrationen fortsätter att öka inom området till ett fåtal stora aktörer). Utvecklingen tenderar mot alltmer ökad koncentration då ett flertal stora förvärv genomförts de senaste åren vilket påverkar marknaden. Antal leverantörer som har 80 procent av inköpsvolymen uppgår till 10 stycken (12 stycken föregående år). Sweco behåller sin dominerande ställning som största leverantör och ÅF, WSP och Cowi ökar sina marknadsandelar. De stora konsultföretagen har ofta en omfattande verksamhet och arbetar på en bred marknad. Verksamheten spänner över flera trafikslag och kategorier, huvudsakligen inom tekniska tjänster och konsulter men även inom exempelvis entreprenader, underhåll och it. Trafikverket. fördelar sin totala inköpsvolym i olika kategorier. Kategori Tekniska tjänster och konsulter omfattas i huvudsak av projektering, bygg- och projektledning samt mätningstjänster. * Trafikverkets största leverantörer redovisas utifrån koncernförhållanden Nyckeltal järnväg 2016 2015 2014 Inköpsvolymer, miljoner kronor Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 2 577 2 225 1 814 Antal leverantörer som motsvarar 80 % av volymvärdet Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 10 12 25 Antal anbud per upphandling (genomsnittligt) Tekniska tjänster och konsulter, järnväg 3,0 3,6 3,9 48

Bilaga 6b Tekniska tjänster och konsulter järnväg, marknadsandelar Trafikverkets inköpsvolym år 2016, för tekniska tjänster och konsulter järnväg Hur fördelas inköpsvolymen i Trafikverket Total volym 2 577 miljoner kronor Region Nord 94 Mnkr 4 % Region Mitt 161 Mnkr 6 % Region Väst 831 Mnkr 32 % Region Stockholm/Öst 1 160 Mnkr 45 % Hela riket Nationella åtgärder 156 Mnkr 6 % Region Syd 174 Mnkr 7 % Hela riket Centrala Funktioner 1 Mnkr 49