Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 2013 Del 1. Rågsvedsskolan U T B I L D N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N

S Rågsvedsskolan U T B I L D N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 2013 Del 1 R Å G S V E D S S K O L G R Ä N D 8, 124 65 B A N D H A G E N 08-508 49 3 0 0, 508 49 320

SID 2 (30) Planen gäller för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklass och fritidshemmet på Rågsvedsskolan. Den uppdaterades senast november 2012. Planen gäller från 2012-10-01 till 2013-09-30. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Utvärdering av Rågsvedsskolan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 2012... 5 Redovisning av arbetet med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011 2012... 5 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 5 Åtgärdande arbete... 6 Hur går vi vidare? Slutsats och analys av det insamlade utvärderingsmaterialet... 7 Fokusmål för läsåret 2012/2013... 8 Ansvarsfördelning... 8 Rektor... 8 All personal... 8 Eleverna... 8 Vårdnadshavare... 9 Skolans rutiner för att:... 9 1. Främja... 9 2. Förebygga... 9 2. Åtgärda... 10 3. Utvärdera... 10 Antimobbningsteamet... 11 Referenslista... 11 Bilaga 1... 12 Definitioner... 12 Bilaga 2... 14 Rågsvedsskolans Ordningsregler... 14 Bilaga 3... 15 Rutiner vid händelser... 15 Bilaga 4... 18 Utredning av kränkande behandling (6 kap. 10 skollagen) och diskriminering (diskrimineringslagen 2008:567) gällande... 18 Bilaga 5... 20 Rutiner vid kränkande behandling... 20 Bilaga 6... 21 Bilaga 7... 21

SID 3 (30) Bilaga 7... 22 Skollagen 20120:800 kapitel 5 och 6... 22 5 kap. Trygghet och studiero... 22 Bilaga 8... 28 Diskrimineringslagen (2008:567)... 28

SID 4 (30) Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Vi har denna plan mot diskriminering och kränkande behandling för att visa hur vi arbetar mot alla former av kränkningar och diskriminering. Bakgrund Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Vi har valt att upprätta en gemensam plan och kalla den för Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan ska arbeta främjande och förebyggande för att förhindra att elever eller personal utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vision Vår vision är att Rågsvedsskolan ska vara en skola öppen för alla där religion, etnicitet, kön, intressen eller utseende inte spelar någon roll för hur man blir bemött av elever eller personal på skolan. Elevernas framtidstro, glädje och trygghet i skolan spelar stor roll i deras kunskapsutveckling. Därför möter vi eleverna med tydlighet, höga förväntningar och lyhördhet inför deras mål. Tillsammans skapar vi den goda skolan! Övergripande mål varje anställd - är väl förtrogen med diskrimineringslagen, skollagen samt Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. - är en god förebild genom att inte diskriminera och kränka andra människor. - skyndsamt utreder och åtgärdar fall av diskriminering och kränkande behandling. - dokumenterar och följer upp varje företeelse av diskriminering och kränkande behandling. - upplever sin arbetsplats som trygg. - bidrar till att utvärdera Rågsvedskolans arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje elev - känner till Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. - respekterar människors lika värde. - upplever skolans verksamhet som trygg.

SID 5 (30) - inte diskriminerar eller kränker andra människor. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling. - utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. - kan leva sig in i och förstå andra människors situation. - bidrar till att utvärdera Rågsvedskolans arbete med diskriminering och kränkande behandling. varje förälder - känner till Rågsvedsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. - vid händelse av kränkning eller diskriminering, samtalar med sina barn om, att respektera andra människor och att ta ansvar för sina handlingar. - har förtroende för att skolan kan hantera situationer av kränkande behandling och diskriminering. - underrättar skolans personal snarast vid kännedom om ett fall av diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering av Rågsvedsskolan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 2012 Redovisning av arbetet med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011 2012 Främjande arbete Skolan har under läsåret haft både temadagar, elevens val, friluftsdagar, turneringar och fördjupningsveckor. Vi har under dessa dagar haft grupper med blandade åldrar för att främja att alla elever lär känna varandra. Skolan har under året startat arbetet med Lugn skolstart genom att servera frukost till de elever på skolan som önskar. Där träffas elever över klassgränser och därmed skapas en struktur på morgonen som främjar elevernas trygghet och prestationer under skoldagen. Förebyggande arbete Sedan januari 2012 har rastvärdar synliga reflexvästar för att underlätta för eleverna att snabbt veta var vuxna är under rasterna. Vi har under året försökt att ha fler aktiviteter ute på rasterna. Under läsåret har ett Lugn uppis startas. Det var ett önskemål från eleverna under läsåret innan. Lugn uppis är en plats där elever i år 4 9 har möjligheten att sitta i lugn och ro och pyssla under rasterna. I maj 2012 frågade vi eleverna i en enkät om deras syn på arbetsmiljö och trygghet på skolan. Nästa år kommer vi att genomföra samma enkät för att få ett resultat att utgå från för att se om arbetsmiljön för eleverna utvecklas och hur de mår. Enkätens resultat ligger till grund för

vilka åtgärder vi kommer att fortsätta att arbeta med under läsåret 2012 2013, för att främja och förebygga diskriminering och kränkande behandling. SID 6 (30) Samtidigt gjorde vi en kartläggning över de platser på skolan där eleverna känner sig otrygga. Vi har även försökt att fånga upp tankar och idéer som vi fått när vi haft samtal kring dessa frågor i mindre grupper, klasser och elevråden. Hösten 2011 upptäckte vi att det förekom maktlekar på skolan. Personalen har haft diskussioner och fått mer kunskap kring hur dessa lekar förekommer och genom detta kunna arbeta medvetet för att få ett slut på dessa lekar. Skolan har utsett ett elevskyddsombud. Dock har det inte funnits någon grundutbildning att erbjuda. Vi räknar med att utbilda elevskyddsombud under hösten 2012. Under läsåret har några klasser arbetat med vett och etikett på nätet. Vi har använt ett material från Ungdomsstyrelsen och kommer att lägga upp en plan för hur vi fortsätter detta arbete. Skolbiblioteket har medvetet köpt in böcker för olika åldrar som behandlar ämnet jämställdhet och likabehandling. Arbetet med att utveckla Rågsvedsseniorerna har inte fullföljts under läsåret till förmån för andra förebyggande aktiviteter. På slutet av läsåret har elevhälsoteamet tittat på de utredningar som vi har gjort under året och försökt att analysera när och hur elever riskerar att bli diskriminerade eller kränkta under skoltiden. Analysen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet för att främja och förebygga diskriminering och kränkningar. Elever och personal på skolan har även under året observerat platser, lekar, aktiviteter eller annat som medför risk för diskriminering eller kränkningar. Även detta tar vi med oss för att planera inför kommande läsår. Åtgärdande arbete Under läsåret 2011 2012 var framtagandet av en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling ett av skolans fokusområden. Skolutvecklingsgruppen utsåg ett arbetsutskott som har arbetade med detta under hela läsåret. I utskottet ingick Håkan Strandlund (skolpsykolog), Roland Karlsson (specialpedagog) och Susanne Tidestrand (biträdande rektor). I april 2012 utökades utskottet med Maria Rosell (specialpedagog). Metoder för att arbeta fram en ny plan har varit: litteraturläsning samlat idéer från andra skolor samtal med elever i små grupper

SID 7 (30) samtal med skolans elevråd samtal och information till all personal på Rågsvedsskolan samtal och diskussioner i elevhälsoteamet besöka olika myndigheters hemsidor (Skolverket, Skolinspektionen, DO och BEO) Arbetsutskottet och elevhälsoteamet har arbetat intensivt med att försöka förtydliga ansvar, rutiner och dokumentation för att möta de krav som ställs i Skollagen och Diskrimineringslagen. Under läsåret har vi förändrat vårt utredningsarbete. Vi har gått från att vara två vuxna vid varje utredandesamtal till att vara en vuxen. Detta för att säkerställa att maktrelationen i samtalet blir jämlikt. Vi har gjort organisatoriska förändringar till detta läsår när det gäller antimobbningsarbetet. Tidigare år har skolan haft en speciell antimobbningsgrupp som har skött alla inkomna anmälningar och utredande samtal. Från och med detta läsår ligger uppdraget hos elevhälsovårdsteamet, där några medlemmar från gamla antimobbningsteamet ingår. Ett syfte var bland annat att göra fler personalen delaktiga i trygghetsarbetet. Hur går vi vidare? Slutsats och analys av det insamlade utvärderingsmaterialet Språkbruket Språkbruket på skolan leder ofta till kränkande behandling. Efter att ha analyser många av de utredningar vi gjort under läsåret 2011 2012 kan vi se att många av konflikterna startar med att någon kränker någon genom att säga något kränkande till den andra. Ofta kränker den andra tillbaka, vilket också kan leda till fysiska kränkningar. Vår slutsats är att detta är något vi måste fokusera på under läsåret 2012 2013. Rastaktiviteter De flesta av de yngre eleverna på skolan upplever att de har roliga raster. Med stigande ålder så upplever fler att rasterna inte är lika roliga. I enkäten från våren 2012 framkommer det att de önskar fler aktiviteter. Vi behöver fortsätta att diskutera denna fråga och utveckla rastaktiviteter för elever i olika åldrar. Lagspel Personal har under året sett att det ofta uppstår osämja och bråk när lag ska delas in för att t ex spela fotboll eller leka tjuv och polis. Elever har berättat och genom enkätsvar kan vi se att elever också delar den bilden. Skolan behöver under nästa läsår arbeta med denna fråga. För tufft spel

Genom samtal med elever och genom observation bland personal ser vi att vi måste förebygga och förhindra att elever känner att spelet på fotbollsplanen är för tufft och att tafattlekar kan bli för tuffa. De äldre eleverna tar över fotbollsplanen Elever berättar att äldre elever tar över fotbollsplanen när de spelar. SID 8 (30) Otrygga platser på skolan Kartläggningen visar att det finns några platser där eleverna känner sig otrygga. Vi behöver analysera dessa platser och fundera över lösningar. Fokusmål för läsåret 2012/2013 Minska antalet verbala kränkningar med 20 % från föregående år. Öka antal elever som upplever att skolans verksamhet är trygg med 20 % från föregående läsår. Varje elev på skolan ska ha kännedom om planen mot diskriminering och kränkande behandling. I Rågsvedsskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling del 2 kan man läsa vilka aktiviter vi kommer att ha under läsåret för att nå våra fokusmål för läsåret 2012/2013. Ansvarsfördelning Rektor har det yttersta ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling årligen upprättas och efterlevs. Rektor ansvarar också för att personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Vidare ansvarar rektor för att vikarier och andra som rör sig på skolan får ta del av planen mot diskriminering och kränkande behandling. All personal är skyldig att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att vid kränkande handlingar omedelbart reagera och ingripa samt att så fort som möjligt utreda händelsen. Allvarligare ärenden överlämnas till AMT, antimobbningsteamet, som kontinuerligt informerar rektor. Personal vänder sig till skolledning och skyddsombud om de blir utsatta för mobbing, våld, hot eller kränkande behandling. Personal ska alltid fylla i en händelse rapport, som ska lämnas till skolledning och skyddsombud. Skolledning, skyddsombud, elevskyddsombud på skolan träffas regelbundet för att följa upp de händelser som inträffat på skolan och planera åtgärder för förbättrade insatser. På händelse rapporten ska man också på en karta rita in var händelser inträffat. Eleverna ska trivas och känna samhörighet med skolans personal och varandra. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna för att god inlärning ska kunna ske. Du kan som elev

SID 9 (30) genom ett trevligt bemötande vara till stor hjälp för att skapa en trygg och trivsam skola. Om du någon gång blir utsatt för mobbning, våld, hot eller kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Detta gäller också dig som känner någon som är utsatt. Det går även bra att vara anonym. Vårdnadshavare är viktiga. Om både skola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar klassläraren/mentorn, fritidshemspersonal, skolsköterskan eller skolledningen. Det går även bra att vara anonym. Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Tecken som kan tyda på mobbning är om barnet/ungdomen visar ovilja att gå i skolan, har ont i huvudet eller magen, vill inte berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv. Vårdnadshavare skall ta direkt kontakt med skolan om de misstänker att sitt barn/ungdom är utsatt för diskriminering och/eller kränkande behandling. Skolans rutiner för att: 1. Främja Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer ofta i den ordinarie undervisningen, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Beställa elevmaterial som kan användas i klasserna för att diskutera frågor som rör diskriminering och kränkande behandling. Kompetensutveckling genom att beställa och diskutera de rapporter och annat material som har kommit under det senaste året. Temadagar och idrottsdagar genomförs ibland i åldersblandade grupper för att stärka banden inom skolan. 2. Förebygga Enkäter visar att det ofta är på raster barn blir kränkta och för att förebygga detta har vi alltid gott om vuxna ute på rastgården. Inriktningen framöver kommer att vara att vuxna ska sätta igång med rastaktiviteter för att förebygga. Information ges till alla elever och vårdnadshavare om vårt arbete mot kränkande behandling under läsåret och på väl synliga ställen i skolan hänger anslag med vilka vuxna som ingår i antimobbingteamet. En genomgång av planen mot diskriminering och kränkande behandling ska alltid göras i samband med introduktion av nya elever och personal. Handlingsplanen finns tillgänglig i verksamhetshäftet på expeditionen och på skolans hemsida. Rågsvedsskolans ordningsregler finns som bilaga till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling och är uppsatta överallt i skolan.

SID 10 (30) 2. Åtgärda Upptäcka: Alla på skolan har ansvar att se, höra och berätta. Elever kan vända sig till vem som helst i personalen om eleven eller någon annan blir diskriminerad, kränkt, mobbad eller illa behandlad. Personalen på Rågsvedsskolan prioriterar goda relationer med eleverna, vilket gör det lättare för eleverna att berätta. Eleverna har mentorer de träffar flera gånger i veckan. Vi genomför kartläggningar varje år. Personal vänder sig till skolledningen om de känner sig kränkt, mobbad eller illa behandlad. Vårdnadshavare vänder sig till någon som är med i antimobbingteamet eller till mentor. Elever kan också lägga anonyma meddelanden till Antimobbingteamet i en vit brevlåda som sitter mellan biblioteket och skolpsykologens rum. Utreda: Om någon bevittnar någon form av kränkande behandling skall personal direkt ingripa med direkta tillsägelser, annars får elever signaler att det är acceptabelt. När vi får kännedom om att någon utsatts för kränkande behandling eller mobbning stöttar vi den utsatte eleven, tar reda på vad som hänt och vi ser till att han/hon har tillgång till en trygg zon och extra uppbackning av de vuxna. Därefter meddelas berörd klasslärare/mentor om vad som hänt och vilka åtgärder som har vidtagits. Alla vuxna i skolan har ansvar att motverka kränkande behandling och ha samtal med elever som bråkar, beter sig illa eller stör undervisningen på olika sätt. Om kränkningarna är systematiska och mer allvarliga, kan elever, vårdnadshavare eller personal vända sig till någon i antimobbningsteamet. Åtgärder: Om en elev känner sig kränkt av en vuxen är det rektor som utreder vad som hänt och vidtar eventuella åtgärder. Skolledningen utreder när personal anmäler att de blivit kränkt, mobbade eller illa behandlade. 3. Utvärdera Uppföljning och utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling görs årligen inom ramen för den skriftliga kvalitetsredovisningen. I samband med detta upprättas den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling.

SID 11 (30) Antimobbningsteamet I antimobbningsteamet ingår elevhälsoteamet och pedagogisk personal. Elever, vårdnadshavare och personal kan vända sig till: Ingalill Hägglund Susanne Tidestrand Håkan Strandlund Heli Kantonen Jill Linnér Roland Karlsson Maria Rosell Viveca Öste Josephine Thoursie Conny Johansson Johanna Guter Rektor Biträdande rektor Skolpsykolog Skolsjuksköterska Studie och yrkesvägledare Förskollärare och specialpedagog Specialpedagog Lärare Skolvärd Fritidsledare Elevcoach Följande arbetsgång används av antimobbningsteamet: Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Samtal med alla inblandades vårdnadshavare. Rapport till klasslärare/mentor. Rapport till rektor och elevhälsoteam. Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljningssamtal med den utsatte och sedan med alla inblandade. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbningsteamet konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. Rapportera in kränkningar till huvudman. Referenslista Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 2010:800. (2010). Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd, Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverket. (2011). Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning.

SID 12 (30) Bilaga 1 Definitioner 1 En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskriminerings- grunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inrymmer vi i den här planen sexuella trakasserier i begreppet trakasserier Diskriminering och annan kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Den kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk och återkommande. Det kan vara retande, trakasserier, hotelser, lindrigt och grövre våld, kränkande ord, provokationer, allmän hänsynslöshet, eller kränkningar i text eller bild, via mobiltelefon eller på internet. 1 Definitionerna är hämtade från Skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

SID 13 (30) Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker barn eller personal eller deras värdighet. Det kan vara svårt att skilja mobbning från vanliga konflikter och bråk. Mobbning är när en elev upprepade gånger utsätts för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, slag). Det är mobbning när parterna inte är jämnstarka utan den ena parten är ständigt i underläge och vid upprepade tillfällen blir kränkt. Det är mobbning, när syftet med dispyter och handlingar vid upprepade tillfällen är att skada eller nedvärdera någon. Låtsatsbråk, maktlekar och skämtkränkningar. Det händer att barn och ungdomar brottas, slåss och bråkar på låtsas. Det är mycket svårt för andra att se om dessa låtsasbråk är lek för båda parter eller om någon behöver hjälp. Det är svårt för inblandade att veta var gränsen går innan det blir allvar och någon blir skadad eller känner sig kränkt. Låtsatsbråk, maktlekar och skämtkränkningar är därför inte tillåtna på vår skola

SID 14 (30) Bilaga 2 Rågsvedsskolans Ordningsregler Rågsvedsskolans policy vilar på orden kunskap, trygghet, trivsel och goda relationer. Alla kränkningar är förbjudna enligt lag. Vi har våra ordningsregler för att visa att vi bemöter varandra som vi själva vill bli bemötta. Därför behandlar vi varandra på ett trevligt sätt kommer vi i tid har vi med rätt materiel till lektionerna ska elever endast vara i korridorer och klassrum där klassen har sin undervisning har vi mobiltelefoner avstängda under lektion tar vi av oss mössa, keps och ytterkläder i klassrummet och i matsalen har vi inte med oss godis och läsk till lektionen lämnar inte år F-6 skolområdet under skoltid är rökning förbjudet under skoltid polisanmäls kriminella handlingar t ex misshandel, vandalism, hot, kränkningar, stöld mm KONSEKVENSER Om man bryter mot någon av ovanstående regler gäller nedanstående konsekvenslista. 1. Samtal med eleven All personal på skolan 2. Rapport till klasslärare/mentor All personal på skolan 3. Telefonkontakt med vårdnadshavare All personal på skolan 4. Vårdnadshavare kallas till skolan Pedagogisk personal a) med klasslärare/mentor. b) med rektor/elevhälsoteam. 5. Vårdnadshavare kallas akut till skolan för beslut om åtgärd. OBS! Vid avstängning, rektors beslut. Eventuell anmälan till polis eller socialtjänst. 6. Skriftligvarning 7. Tillfällig omplacering 8. Tillfällig placering vid annan skolenhet (5 kap 13 ) 9. Avstängning (5 kap 14 )

SID 15 (30) Bilaga 3 Rutiner vid händelser Ingalill Hägglund Rektor Rågsvedsskolan All personal på skolan har ett gemensamt ansvar för alla elever. Vi har gemensamma ordningsregler och en plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för alla. Vid misstanke om brott, kontaktas alltid rektor. Rektor konsulterar polismyndigheten och gör en polisanmälan. Vid misstanke om kränkning, mobbning eller diskriminering skall antimobbningsteamet kontaktas. Eleverna skall vara delaktiga i arbetet med allas trygghet, och att skolans ordningsregler följs, genom att skolan utser elevråd och elevskyddsombud. Skolledningen och elevskyddsombuden på skolan träffas vid minst två tillfällen per termin, för att följa upp de händelser som inträffat på skolan och för att planera åtgärder för förbättrande insatser. Händelse elev elev: Steg 1. Steg 2. Steg 3. Uppmana eleven att ändra sitt beteende. Den vuxne som har uppmärksammat konflikten, stoppar konflikten, tar reda på vad som hänt, uppmärksammar eleven/eleverna på att det som hänt bryter mot skolans ordningsregler/planen mot diskriminering och kränkande behandling. Den vuxna kontaktar vid behov elevens/elevernas mentor. Vid allvarligare händelser ska den vuxne eller mentorn kontakta vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt och sparas. Rektor och antimobbningsteamet ska informeras. Vid upprepade händelser kontakta vårdnadshavare. Informera någon i antimobbningsteamet om du befarar att det är kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. De upprepade händelserna utreds och följs upp. Detta arbete dokumenteras skriftligt och sparas. Fyll i en Anmälan av arbetsmiljörisk/problem. Vid ytterligare upprepade händelser, anmäler mentor till rektor, som beslutar om ett elevvårdsmöte eller fortsatta åtgärder. Händelsen utreds skyndsamt, dokumenteras skriftligt och sparas. Kopia på dokumentationen från steg 1 och 2 lämnas till rektor. Berörda informeras om beslut och uppföljning av beslut skall ske inom en rimlig tid.

SID 16 (30) Steg 4. När en situation uppstår där alla interna åtgärder och samverkan med vårdnadshavare och elev inte leder till förändrat beteende. Rektor beslutar om vidare insatser och vårdnadshavare delges beslut och möjligheten att överklaga. Rektor informerar huvudman. Exempel på vidare insatser är; särskild undervisning, byte av skola, polisanmälan och anmälan till socialtjänsten. Händelse Elev vuxen Steg 1. Steg 2. Den vuxne uppmanar eleven att ändra sitt beteende. Vid allvarligare händelse fyll i en Anmälan av arbetsmiljörisk/problem. Kontakta närmaste rektor/chef som avgör om åtgärder. Vårdnadshavare informeras. Vid upprepade händelser kontaktas vårdnadshavare. Händelsen dokumenteras skriftligt av den vuxne. Fyll i en Anmälan om arbetsmiljörisk/problem. Rektor/chef kontaktas som avgör om vidare åtgärder skall vidtas. Händelse Vuxen - elev Steg 1. Steg 2. Steg 3. Steg 4. Händelsen utreds av rektor/chef genom att samtliga parter avhörs. Utredningen dokumenteras skriftligt. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Vårdnadshavare underrättas. Möte mellan vuxen och elev planeras för att tilltron mellan vuxen och elev ska återupprättas. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Vid återupprepad konflikt mellan vuxen och elev. Möte med elev, vårdnadshavare och vuxen. Rektor/chef kallar. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet. Plan för återupprättande av tilltro mellan vuxen, vårdnadshavare och elev upprättas. Vid allvarligare händelser kontaktas personalavdelningen som erbjuds att närvarar vid samtalet. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Om konflikten kvarstår och händelser upprepas Personalavdelningen kontaktas. Händelsen dokumenteras och eventuellt beslut om vidare påföljd tas enligt gällande lagstiftning. Den vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud närvarande vid samtalet.

SID 17 (30) Händelse vuxen - vuxen Steg 1. Steg 2. Steg 3. Närmaste chef kallar till enskilda samtal, som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Handlingsplan upprättas med syfte att återskapa tilltron mellan båda parter. Uppföljningsmöte av handlingsplanen bokas vid tillfället. Uppföljning sker med båda parter. Upprepad konflikt mellan vuxna, alternativt; ej löst konflikt mellan vuxna. Samtal med närmaste chef som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Handlingsplanen revideras med syfte att återskapa tilltron mellan båda parter. Beslut om åtgärder tas, t.ex. konfliktlösningssamtal, besök företagshälsan, handledning. Upprepad allvarlig konflikt mellan vuxna, alternativt; ej löst allvarlig konflikt mellan vuxna. Samtal med närmaste chef som utreder händelsen. Alla parter är hörda. De vuxna ges möjlighet att ha fackligt ombud/skyddsombud närvarande vid samtalet. Efter utredande samtal sker återkoppling till parterna. Företagshälsan alternativt Personalavdelningen kontaktas, som närvarar vid samtalet. Händelsen dokumenteras och ev. beslut enligt gällande lagstiftning och praxis hos arbetsgivaren. Beslut dokumenteras.

SID 18 (30) S Rågsvedsskolan Bilaga 4 U T B I L D N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N Utredning av kränkande behandling (6 kap. 10 skollagen) och diskriminering (diskrimineringslagen 2008:567) gällande Datum för händelsen:... Ärende nummer. Plats för händelsen: Namn Klass.... Ärendet utreds av Ärendet anmäldes av.... Utredande samtal Ärendet bedöms vara kränkning diskriminering Åtgärd vidtagen Vårdnadshavare kontaktad datum.. Mentor informerad datum.. Rektor och EHT informerad datum.. kopia av utredningen till EHT

SID 19 (30) Datum för händelsen... Ärende nummer Namn Klass... Uppföljande utredning Uppföljande utredning Vårdnadshavare kontaktad Mentor informerad Rektor och EHT informerad datum.. datum.. datum.. kopia av utredningen till EHT

SID 20 (30) Bilaga 5 S U T B I L D N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N G R U N D S K O L E A V D E L N I N G E N Rutiner vid kränkande behandling 1. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen (vidaredelegation till rektor enligt ärendegrupp 202 i delegationsordningen) är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Nedanstående uppgifter måste snarast insändas till resp verksamhetssekreterare så fort skolan fått kännedom om kränkande behandling. Anmälningsdatum: Initialer och födelseår utsatt elev: Typ av kränkning: Elev-elev: Personal-elev Utrett: Vidtagna åtgärder: Skolans namn: Rektorns namn:

SID 21 (30) S U T B I L D N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N G R U N D S K O L E A V D E L N I N G E N Bilaga 6 Arbetsfördelning vid akuthändelse/incident Namn: Vem kontaktar vårdnadshavare? Namn: Vem kontaktar vårdnadshavare? Vem informerar mentor/ fritidshemspersonal? Vem informerar mentor/ fritidshemspersonal? Händelse: Datum: Plats: Närvarande: Kontakt med andra myndigheter Bilaga 7 Övrig information Informerat rektor Informerat bitr. rektor Informerat personal EHT Annan berörd personal Skyddsombud

SID 22 (30) Bilaga 7 Skollagen 20120:800 kapitel 5 och 6 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde (2 ), - arbetsmiljö (3 och 4 ), - ordningsregler (5 ), - disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 ), och - dokumentation (24 ). Tillämpningsområde 2 Om inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 gäller också för fritidshemmet. Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. Ordningsregler 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Disciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för rektor och lärare 6 Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 får det beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Utvisning ur undervisningslokalen 7 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

SID 23 (30) Kvarsittning 8 Under samma förutsättningar som i 7 får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Utredning 9 Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. 10 Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Skriftlig varning 11 Efter en utredning enligt 9 första stycket får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillfällig omplacering 12 I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Tillfällig placering vid en annan skolenhet 13 Om åtgärder enligt 12 inte är tillräckligt ingripande eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Avstängning i vissa obligatoriska skolformer 14 I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 inte uppnåtts eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas.

SID 24 (30) Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 Ett beslut enligt 14 får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas. En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Inhämtande av yttrande och information till berörda 16 Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Avstängning i de frivilliga skolformerna 17 I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om 1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, eller 4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero. Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt första stycket 2-4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avstängningstid i de frivilliga skolformerna 18 Beslut enligt 17 får inte avse avstängning under längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket. Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår. Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 tredje stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet förlängas med ytterligare en vecka. Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag 19 Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, om 1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och 2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart. Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

SID 25 (30) Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag 20 Ett beslut om avstängning enligt 19 ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning. Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 tredje stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med ytterligare en vecka. Inhämtande av yttrande 21 Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning enligt 17 eller 19 ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18 år, samråd även ske med socialnämnden. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett sådant beslut som avses i 17 tredje stycket och 19 tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet. Omhändertagande av föremål 22 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 23 Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 vapenlagen (1996:67) eller 5 lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Dokumentation 24 Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut. 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

SID 26 (30) Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.

SID 27 (30) Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.

SID 28 (30) Bilaga 8 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 2 kap Förbud mot diskriminering och repressalier Utbildning Diskrimineringsförbud 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall en utbildningsanordnare genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder, som söker eller har antagits till utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller till utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder. Lag (2010:861). 6 Förbudet i 5 hindrar inte 1. åtgärder som är ett led i strävanden att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen (2010:800), 2. tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om utbildning i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan eller fritidshemmet, eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen, eller