Barnövervikt i praktiken Paulina Nowicka, Carl-Erik Flodmark och Studentlitteratur 2006. om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor.



Relevanta dokument
Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Vad väljer du till mellanmål?

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Tio steg till goda matvanor

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

6 h &udtips l 4 frukostar

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

En riktig må bra-kasse!

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

s matdagbok (Skriv barnets namn)

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Vad påverkar vår hälsa?

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Maria Svensson Kost för prestation

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Diabetesutbildning del 2 Maten

o m m at och m otion?

Sunda matvanor för skolbarn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Årets Pt 2010 Tel

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mellanmål på fritids

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Anna-Karin Jälminger

Planering av måltiderna

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Kontaktuppgifter & arbete

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Maten under graviditeten

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Bra mat för hela familjen

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Barnets hälsa i fokus

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Hem- och konsumentkunskap

Maghälsa Kostdagbok. Använd den här dagboken för att skriva upp vad du äter och dricker varje dag under 14 dagar.

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bra mat för seniorer

Läsa och förstå text på förpackningar

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Våga Vara Mätt

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

Älsklingsmat och spring i benen

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Återhämtningsmål direkt efter träning

Varför ska man ha ett balanserat?

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Transkript:

FAMILJEVIKTSKOLA översikt över alla träffar Familjeviktdag 1 Fokus: Introduktion, inskrivning, information om Familjeviktskolan Del 1 Presentation av programmet och behandlingsteamet. Vanliga frågor och svar om övervikt och fetma: Hur blir man överviktig? Hur utvecklas fetma? Hur vanligt är övervikt och fetma bland barn? Vad finns det för hjälp? Vad kan man göra som förälder, syskon eller annan släkting? Del Mat och rörelse Lektion 1 Föreläsning om enkla råd om bra mat och dryck samt praktiska tips om vardagsmotion, motion och sporter. Hemuppgift om fysisk aktivitet. Smaktester mineralvatten med olika smaker. Del Mätning och vägning I väntan på vägningen: Utvärdering enkäter. Familjeviktdag Fokus: Diskussion om vad som har hänt sedan första träffen. Fördjupa kunskaperna om mat och motion. Del 1 Vanliga frågor och svar om bra mat och motion. Del Mat och rörelse Lektion Frågesporter om mat och motion med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på programmet. Diskussion om favoritsport (redovisning av hemläxan). Smaktester ost och bröd. Hemläxa om favoritrecept. Del Föräldragrupp Frågesporter om mat och motion med priser. Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Vilka lösningar har fungerat? Del 4 Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från första träffen. Diskussion om förändringar som kan relateras till resultaten. I väntan på vägningen: Kostregistrering. Familjeviktdag Fokus: Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att bli om att ha en bra planering. Del 1 Diskussion om förändringar sedan förra gången samt strategier inför sommaren som är en annorlunda tid för viktarbetet med nya utmaningar och nya möjligheter. Del Mat och rörelse Lektion Bra mat under en dag grupparbete. Bättre och sämre val av glass, paketglass, pålägg. Diskussion om favoritrecept (redovisning av hemläxan). Del Föräldragrupp Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran. Del 4 Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från förra träffen. Diskussion om vilka förändringar som kan relateras till resultaten. I väntan på vägningen: Frågesport för alla om mat och motion. Familjeviktdag 4 Fokus: Avslutning. Uppföljning. Information vad som händer efter avslutad Familjeviktskola. Del 1 Sammanfattning om vilka förbättringar som har skett och hur man ska upprätthålla det nya beteendet. Frågestund om vilken ytterligare information som behövs för att kunna fortsätta med den nya livsstilen. Tips om hur man får mer kunskap om mat och rörelse. Tips om bra kokböcker och hemsidor. Del Mat och rörelse Lektion 4 Grupparbete kring bra mat under en dag Del Mätning och vägning. Jämförelse av resultaten från förra träffen. Diskussion om vilka förändringar som kan relateras till resultaten samt sammanfattning av viktförändringar sedan första Familjeviktdagen. I väntan på vägningen: Utvärdering enkäter. 1

Familjeviktdag 1 Förslag till tidsschema 08.00 09.15 Introduktion Hela teamet är på plats och alla barn och familjer (högst 1 familjer) Presentation av behandlingsteamet. Vanliga frågor och svar till läkare och beteendevetare Gruppindelning 09.15 09.0 Paus, byte av lokal 09.0 10.0 Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare och/eller sjuksköterska Vikt och längd Blodtryck Psykolog Administration av enkäten Jag tycker jag är Grupp (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 1 Dietist och/eller sjuksköterska Enkäter: Viktkort Mat Viktkort Motion Food Frequency Questionnaire Smaktester av mineralvatten (under ifyllnaden av enkäterna) Lektion 1: Enkla råd om bra mat och dryck samt vardagsmotion, övrig motion och sporter Hemuppgift om fysisk aktivitet 10.0 10.40 Paus, byte av lokal 10.40 1.00 Grupp (6 barn med sin familj) Mat och motion Lektion 1 Dietist och/eller sjuksköterska Enkäter: Viktkort Mat Viktkort Motion Food Frequency Questionnaire Smaktester av mineralvatten (enkäterna fylls i) Lektion 1: Enkla råd om bra mat och dryck samt vardagsmotion, övrig motion och sporter Hemuppgift om fysisk aktivitet Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare och/eller sjuksköterska Vikt och längd Blodtryck Psykolog Administration av enkäten Jag tycker jag är

Familjeviktdag Förslag till tidsschema 08.00 08.50 Introduktion Hela teamet är på plats samt alla barn och familjer (högst 1 familjer). Frågor och svar: Dietist och sjuksköterska: Frågor och svar om bra mat och motion. Frågestund 08.50 09.00 Paus (byte av lokal) 09.00 10.0 Grupp A (6 barn och deras föräldrar) Grupp B (6 barn, föräldrafritt) Grupp BF (Föräldrar till barnen i grupp B) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Assistent Kostregistrering Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på Familjeviktskolan. Om favoritsport (redovisning och diskussion av hemläxan). Smaktester (ost och brödsorter) Hemläxa om favoritrecept. Föräldragrupp Psykolog Frågesport 1 och med priser. Grupparbete: Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Redovisning och diskussion. 10.0 10.40 Paus (byte av lokal) 10.40 1.00 Grupp B (6 barn och föräldrar) Grupp A (6 barn, föräldrafritt) Grupp AF (Föräldrar till barnen i grupp A) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Assistent Kostregistrering Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Diskussion om förändringar i livsstilen sedan förra besöket samt förväntningar på Familjeviktskolan. Om favoritsport (redovisning och diskussion av hemläxan). Smaktester (ost- och brödsorter) Hemläxa om favoritrecept. Föräldragrupp Psykolog Frågesport 1 och med priser. Grupparbete: Vad var bra sedan sist? Vad vill jag få ut genom att delta i Familjeviktskolan? Redovisning och diskussion.

Mat och rörelse: Lektion Barngruppen (Föräldrafritt) Kl. 09.00 10.0 Grupp B Kl. 10.40 1.00 Grupp A Börja med en kort allmän presentationsrunda i gruppen (namn, ort, skola). Dela därefter ut frågesport 1 och. Frågesport är ett bra sätt att involvera barnen i ämnet på ett roligt sätt. Även de blygare barnen kan aktiveras genom att enskilt arbeta med frågor. Frågesport är också ett sätt att kontrollera kunskapsläget och starta en diskussion om viktiga ämnen på ett annorlunda sätt. Den här frågesporten kan användas både på barn och vuxna. Det är viktigt att påpeka att uppgifter om kaloriinnehållet i olika produkter ständigt förändras och bör också kontrolleras. De flesta livsmedelsföretag har bra hemsidor med information om sina produkter besök dem gärna och håll dig uppdaterad och inspirerad. Frågesport 1 A. Hur många äpplen går det på 100 gr choklad? 1 8,5 äpplen x 1 äpplen 4,5 äpplen B. Hur mycket mindre kalorier finns det i minimjölk i förhållande till lättmjölk per dl? 1 10 kcal x 15 kcal 5 kcal C. Hur många stycken Hallonsplitt Light går på en Magnum Cone Mandel? 1 x 5 10 D. Hur många kalorier ger en matsked olja? 1 5 kcal x 84 kcal 14 kcal E. Blir jag av med min mage om jag gör sit-ups? 1 Ja x Nej Utslagsfrågan: Hur många kalorier ger en Happy Meal med Cheeseburgare? Svar: 4

Framtiden skapas nu. Barnövervikt i praktiken Frågesport A. När tar du flest steg? 1 En vardag x En helgdag Ingen skillnad B. Vilken grönsak är nyttigast? 1 Tomat x Gurka Morot C. Hur många gånger per dag ska man äta enligt den allmänna rekommendationen? 1 5 gånger x gånger gånger D. Det nyttigaste mellanmålet är: 1 Korv med bröd x Smörgås Inget alls; man kan hoppa över mellanmålet och spara till en riktig måltid E. Varför ska vi röra på oss? 1 För skelettet x För skelettet och hjärtat För skelettet, hjärtat och huvudet F. Vilken symbol på förpackningen visar att det här livsmedlet har mer fiber och mindre fett? 1 Svanen x Nyckelhålet Kravmärkt G. Vilken är den rätta Tallriksmodellen, alltså hur man kan lägga upp maten på tallriken? 1 x Pasta Potatis Ris Kött Fisk Pasta Potatis Ris Kött Fisk Grönsaker Grönsaker Pasta Potatis Ris Kött Fisk Grönsaker 5

Redovisning av hemuppgiften från första gången: MIN FAVORIT- IDROTT Under Familjeviktdag 1 har barnen fått i uppgift att beskriva sin favoritidrott samt fundera över om det finns någon idrott som de skulle vilja pröva på. Eftersom det finns en risk att många barn inte har med sig svaren på hemuppgiften, dela ut nedanstående instruktion. Låt barnen svara i lugn och ro och därefter läsa upp sina svar. Målet med uppgiften är att ta del av deras erfarenheter inom idrotten samt att få dem mer motiverade att testa nya aktiviteter. När barn själva beskriver olika idrotter inför gruppen kan andra i gruppen bli nyfikna och kanske ta upp en ny aktivitet. Tänk på den roligaste idrotten som du har testat eller som du utövar just nu? Skriv ner tre meningar om vad det är som gör att den här idrotten är så kul. Min favoritidrott är därför att Tänk på en idrott som du aldrig har prövat men som verkar spännande och kul. Du har kanske sett den på tv eller tittat på när någon annan utövar den här idrotten. Skriv ner tre meningar om varför just den här idrotten verkar så rolig. En idrott som verkar spännande och kul är därför att 6

Hemuppgift till nästa gång: MIN FAVORITRÄTT Målet med denna uppgift är att barnen ska få en ökad insikt i matlagningsprocessen. Att de ska bli medvetna om vilka ingredienser som ingår och hur man tillreder maten. Ett annat delmål med uppgiften är att skapa en dialog kring matlagningen mellan den som förbereder maten (oftast föräldern) och barnet. Det tredje delmålet är att med hjälp av svaren från nedanstående uppgift diskutera hur man kan göra favoriträtter nyttigare. Det kan dels ske genom att man byter ingredienser och dels genom att man ändrar matlagningstekniken. Tänk på den godaste rätten som du har smakat? Ta reda på receptet och skriv ner det här: Den godaste rätten jag har smakat är För att tillaga den rätten behöver jag dessa ingredienser: Så här lagar man den: Uppmana barnen att fråga sina föräldrar eller andra familjemedlemmar om hjälp. Barnen kan gärna genomföra denna övning i samarbete med familjen. När uppgiften delas ut, be barnen välja en hemlagad maträtt, och inte en maträtt som kan köpas på en restaurang. 7

Mitt namn Dagens datum.. Vad åt och drack du igår 4h recall Tid Måltid Frukost, lunch, middag, kvällsmat eller mellanmål? Beskriv mat och dryck Hur mycket och vad var det för maträtt eller livsmedel? 8

Familjeviktdag Förslag till tidsschema 08.00 09.00 Introduktion med fokus på: Hela teamet plus alla familjer Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att vara? 08.00 08.0 Föräldrar och barn fyller i ett frågeformulär om vad som har varit bra sen sist samt sommarplaneringen. 08.0 08.40 Diskutera i små grupper utifrån det ifyllda formuläret. 08.40 09.00 Vad har varit bra sen sist? Hur kommer sommaren att bli? Redovisning och diskussion med hela teamet. Utrymme för allmänna frågor. 09.00 09.05 Paus (byte av lokal för grupp A) 09.05 10.0 Grupp A (Barn och föräldrar) Grupp B (Barnen) Grupp BF (Föräldrarna till grupp B) Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Hälsoutbildad vårdpersonal/ undersköterska Gemensam frågesport om mat och rörelse Mat och rörelse: Lektion Dietist Frågesport 1 och med priser. Bra mat under en dag grupparbete Glass Paketglass Pålägg Föräldragrupp Psykolog Föräldrastöd Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran. 10.0 10.5 Paus (byte av lokal) 10.5 1.00 Grupp A (Barnen) Grupp B (Barn och föräldrar) Grupp AF (Föräldrar till grupp A) Mat och rörelse: Lektion Dietist Bra mat under en dag grupparbete Glass Paketglass Pålägg Mätning och vägning Sjuksköterska Vikt Längd Hälsoutbildad vårdpersonal/ undersköterska Gemensam frågesport om mat och rörelse Föräldragrupp Psykolog Föräldrastöd Vad kan jag göra som förälder tips och råd om relationer och uppmuntran. Vanliga frågor och svar om relationer och uppmuntran. 9

Uppgift glasstest Välj ett antal populära glassar, både isglassar och vanliga gräddglassar. Samla förpackningarna och dela ut tillsammans med uppgifterna nedan. Ge barnen 10 min för att titta på förpackningarna och svara på frågorna. Därefter redovisas svaren muntligt. Tidsåtgång: 15 min. Tips: De större glassproducenterna har utmärkta Internetsidor med detaljerade uppgifter om näringsinnehållet för varje glass. En enklare lista med innehållet på kcal/100 gr, kcal per styck eller pinne samt socker och fett i gram per 100 gr är ett utmärkt verktyg för nedanstående uppgift. Glasstest 1 Hitta tre glassar som har flest kalorier per styck? Hitta tre glassar som har minst kalorier per styck? Hitta tre glassar som har mest fett per 100 g? 4 Hitta tre glassar som har minst fett per 100 g? 5 Hitta tre glassar som är dina favoriter, alltså din topp-trea? 10

Uppgift paketglasstest Välj ett antal populära paketglassar, både isglass och sorbet samt vanlig gräddglass. Samla förpackningarna och dela ut med nedanstående uppgifter. Ge barnen 10 min för att titta på förpackningarna och svara på frågorna. Därefter redovisas svaren av barnen. Tidsåtgång: 15 min. Tips: De större glassproducenterna har utmärkta internetsidor med detaljerade uppgifter om näringsinnehållet för varje glass. En enklare lista med innehållet på kcal/100 gr, kcal per styck eller pinne samt socker och fett i gram per 100 gr är ett utmärkt verktyg för nedanstående uppgift. Paketglasstest: 1 Hitta tre paketglassar som har flest kalorier per portion? Hitta tre paketglassar som har minst kalorier per portion? Hitta tre paketglassar som har mest fett per 100 g? 4 Hitta tre paketglassar som har minst fett per 100 g? 5 Hitta tre paketglassar som är dina favoriter, alltså din topp-trea? 6 Jämför de tre paketglassar som har mest kalorier per portion med de styckvisa glassarna, dvs. förra listan? Vad hittar du för skillnad? Svar: Paketglass speciellt sorbet kan vara ett bra alternativ till efterrätt. Paketglass är mycket nyttigare än andra efterrättsval som tårtor, kakor och godis. Barn som försöker begränsa sin guldkant eller välja en nyttigare variant av guldkanten uppskattar oftast variationen bland glassar. 11

Uppgift 4 pålägg Låt barnen lista femton exempel på vanliga pålägg. Hjälp till genom att anteckna förslagen på tavlan eller låt någon från gruppen vara sekreterare och skriva på tavlan. Ge därefter barnen 10 minuter för att svara på nedanstående frågor. Därefter redovisas svaren muntligt. Tidsåtgång: 15 min. Pålägg test 1 Skriv ner tre pålägg som du oftast har på smörgåsen? Skriv ner tre pålägg som du aldrig har på smörgåsen? Vilket är det godaste pålägget du vet? Svar: Målet med denna övning är att inspirera barnen till att variera påläggen. Barn liksom vuxna fastnar lätt vid en sorts pålägg. Övningen ger också ett tillfälle att diskutera olika alternativ till varje pålägg. Om barnen gillar att ha korv på sin smörgås kan man ge skilda exempel på nyttigare köttpålägg. Kom ihåg att grönsaker förhöjer smaken och mättnadskänslan och trivs bra på en smörgås. Dessutom hjälper en C-vitaminrik grönsak (till exempel paprika eller tomat) till att ta upp järnet från ett järnrikt livsmedel som skinka eller leverpastej. Utbudet av nyttiga pålägg växer ständigt och det är svårt att hålla sig uppdaterad på nya, goda och nyttiga varianter. Äter barnen många smörgåsar per dag, kan valet av pålägg vara betydelsefull för hälsa och vikt. 1

Frågesport För både barn/ungdomar och vuxna 1 Hur många sockerbitar finns det i ett paket (500 g) Kalaspuffar? 1 0 x 49 5 För att få i sig tillräcklig med C-vitamin (dvs. täcka dagens behov) räcker det att man äter 1 En och en halv apelsin x Två apelsiner Fyra apelsiner Dagsbehovet av kalcium (kalk) får man i sig genom 1 7 dl mjölk (ungefär glas) x 10 skivor ost 1,6 kg broccoli 4 När du köper bröd så väljer du det nyttigaste brödet på följande sätt: 1 Jag tittar på färgen, ju mörkare bröd desto nyttigare. x Jag tittar på innehållsdeklarationen och väljer det brödet som har minst fett. Jag tittar på innehållsdeklarationen och väljer det brödet som har minst kcal/gram och mest fibrer. 5 Det bästa sättet att förbränna kalorier genom träning är: 1 Att träna så intensivt som möjligt. Ju snabbare jag springer desto mer fett förbränner jag. x Att träna lågintensivt och lite längre, dvs. det är bättre att gå i raskt tempo i 0 minuter än att springa i 15. Att styrketräna, då bygger man muskler samtidigt som man förbränner fett. 6 Livsmedelsverket har en hemsida med adressen: 1 www.livsmedelsverket.se x www.slv.se www.livsmedel.se Utslagsfrågan: Hur många kalorier ger Dumstrut Cola (Åhus/Nestlé)? 1

Familjeviktdag 4 Förslag till tidsschema 08.00 09.00 Introduktion Hela teamet är på plats samt alla barn och familjer (högst 1 familjer) Fokus: Avslutning, sammanfattning och tips inför framtiden. Information om vad som händer efter avslutad Familjeviktskola. Sammanfattning om vilka förbättringar som har skett och hur man ska upprätthålla det nya beteendet. Frågestund om vilken information som behövs för att kunna fortsätta med den nya livsstilen. Tips om hur man kan veta mer om mat och motion. Tips om bra kokböcker och hemsidor 09.00 09.10 Paus, byte av lokal 09.10 10.0 Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare, sjuksköterska Vikt och längd Psykolog Enkäten Jag tycker jag är Grupp (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 4 Dietist Enkäter om mat och rörelse Bra mat under en dag grupparbete 10.0 10.40 Paus, byte av lokal 10.40 1.00 Grupp 1 (6 barn med sin familj) Mat och rörelse Lektion 4 Dietist Enkäter om mat och motion Bra mat under en dag grupparbete Grupp (6 barn med sin familj) Mätning, vägning, fylla i formulären Läkare, sjuksköterska Vikt och längd Psykolog Enkäten Jag tycker jag är 14

Bilaga 1 4 bra frukostförslag Alternativ 1 1 tallrik (50 g) lättfil (0,5 % fett) 4 msk müsli 1 skiva rågbröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva ost (fetthalt 10 % eller 17 %) 1 glas lättmjölk Alternativ 1 portion havregrynsgröt (vatten + gryn) 0,5 glas lättmjölk på gröten 0,5 rårivet äpple eller 4 msk osockrat äppelmos 1 skiva knäckebröd 1 tsk mjukost 1 glas lättmjölk Alternativ skivor fullkornsbröd 1 kokt ägg 1 tsk kaviar 1 tsk leverpastej skivor gurka 1 glas lättmjölk Alternativ 4 1 tallrik lättfruktyoghurt (0,5 % fett eller mindre) 1 dl cornflakes (ca halva drickglaset) 1 skiva fullkornsbröd 1 tsk lättmargarin 1 skiva skinka, kokt eller rökt 1 glas lättmjölk 15

Flickor med AD/HD Bilaga 11 bra mellanmål 1 skiva fullkornsbröd, lättmargarin, 1 skiva skinka och en tomatskiva knäckebröd med mager mjukost och 1 glas lättmjölk knäckebröd med mager leverpastej och gurka samt 1 apelsin osötade fullkornsskorpor med 1 skiva mager ost och en skiva tomat osötade kex med mager mjukost och 1 päron En halv tallrik lättyoghurt med 4 matskedar müsli 1 skiva knäckebröd med kaviar och 1 äpple En halv tallrik lättfil med 4 matskedar osötat äppelmos och 1 glas lättmjölk 1 fullkornsbröd med Keso och ett glas lättmjölk 1 kopp av soppa, t.ex. Varma Koppen och 1 skiva fullkornsbröd med 1 skiva mager ost 1 RisiFrutti Lätt eller 1 MiniMeal eller 1 Keso och/eller Kalvin Yoghurt eller liknande samt ett smörgåskex 16

Bilaga Kallelsebrev till Familjeviktskolan Datum Till målsman för: Bästa föräldrar, Vi har mottagit en remiss rörande Ert barn. Vi vill nu veta om Ni är intresserade av delta i Familjeviktskolan. Familjeviktskolan är ett skräddarsytt program för behandling av övervikt som fokuserar på familjens och barnets egna resurser samt möjligheter till förändring. Ni kommer bland annat att få information om medicinska aspekter av övervikt samt praktiska råd om vad som brukar fungera bra och mindre bra och hur man som förälder på bästa sätt kan hjälpa sitt barn. Förutom många enkla och effektiva mat- och motionsråd får ni också en möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter med andra familjer i samma situation. Familjeviktskolan är en behandlingsform som bygger på gruppträffar. Hela familjen bjuds in till tre halvdagsträffar var tredje månad med början i oktober. Således förutsätter Familjeviktskolan ett aktivt deltagande av såväl barnet som föräldrarna. Grupperna är åldersanpassade: en grupp för barn 1 14 år och en grupp för ungdomar 15 19 år. I varje grupp kommer det att finnas högst 1 familjer. Under dessa halvdagar får familjen träffa hela behandlingsteamet som består av barnläkare, sjuksköterska, dietist och psykolog. Om ni har några frågor om behandlingsprogrammet kontakta gärna Anna Svensson, sjuksköterska, på tfn Om ni är intresserade av att delta i Familjeviktskolan skicka talongen nedan till oss senast den... Med vänliga hälsningar Anders Andersson, barnläkare Anna Svensson, sjuksköterska Emma Svensson, dietist Erik Svensson, psykolog Klipp här! Skickas till (Adress) Svarstalong Barnets namn: Barnets personnummer: Ja, jag vill komma till Familjeviktskolan. Nej, vi är intresserade av andra alternativ. Nej, vi har hittat andra alternativ. Målsmans underskrift 17

Flickor med AD/HD Bilaga 4 VIKTKORT Mat Dagens datum Barnets namn: Barnets personnummer: Jag brukar äta frukost (kryssa för ett alternativ): Varje dag Nästan varje dag (fem gånger i veckan) En till fyra gånger i veckan Aldrig Jag brukar äta mindre eller mer än en portion av skollunchen (kryssa för ett alternativ): Aldrig eller väldigt sällan (någon gång i månaden) En eller två gånger i veckan Tre till fyra gånger i veckan Alltid (fem gånger i veckan) Jag brukar äta mellanmål på fritis /hemvist (kryssa för ett alternativ): Aldrig (är inte med på fritis) En till två gånger i veckan Tre till fyra gånger i veckan Alltid (fem gånger i veckan) 18

Om du äter mellanmål på fritis/hemvisten vilka är de tre vanligaste mellanmål som ni brukar få? De tre vanligaste mellanmålen är: 1 Jag brukar äta mellanmål (smörgås, frukt eller flingor) när jag kommer hem efter skolan, innan jag äter middag (kryssa för ett alternativ): Alltid (fem gånger i veckan) Tre till fyra gånger i veckan En till två gånger i veckan Aldrig Jag brukar för det mesta (kryssa för ett alternativ) Äta lika mycket som min mamma när vi äter middag Äta mindre än min mamma när vi äter middag Äta mer än min mamma när vi äter middag Jag brukar äta mer än en portion på kvällen (kryssa för ett alternativ): Aldrig eller en gång i veckan Två gånger i veckan Tre till fem gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag Jag brukar för det mesta minst fyra gånger i veckan äta en extra måltid på kvällen (kryssa för ett alternativ) Ja, jag brukar äta frukt, flingor eller smörgås efter kvällsmaten Ja, jag brukar äta varm mat på kvällen efter kvällsmaten Nej, jag brukar inte äta något på kvällen efter kvällsmaten Jag brukar äta något av följande: godis, chips, kakor, choklad, hamburgare, pizza och glass (isglass räknas inte). Kryssa för ett alternativ: Aldrig eller en gång i veckan Två gånger i veckan Tre till fem gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag 19

Flickor med AD/HD Jag brukar dricka (kryssa för ett alternativ) Högst tre glas mjölk om dagen Mer än tre glas mjölk om dagen Dricker inte mjölk alls Jag brukar dricka (kryssa för ett alternativ) Vanlig mjölk Mellanmjölk Lättmjölk Minimjölk Dricker inte mjölk alls Jag brukar dricka högst ett glas juice, O boy, vanlig saft eller vanlig läsk (ej lightdrycker) om dagen (kryssa för ett alternativ) Jag, jag dricker högst ett glas om dagen av dessa drycker Nej, jag dricker mer än ett glas om dagen av dessa drycker Hemma brukar vi använda livsmedel med nyckelhålet (kryssa för ett alternativ) Jag, det stämmer Nej, det stämmer inte Mina tre favorithuvudrätter (Den godaste maten du vet!) Nr 1 Nr Nr 0

Bilaga 5 VIKTKORT Motion Dagens datum Barnets namn: Barnets personnummer: Jag deltar i skolgymnastiken (kryssa för ett alternativ): En gång i veckan Två gånger i veckan Tre gånger i veckan Jag har inte skolgymnastik på schemat nu Jag deltar inte i skolgymnastiken Annat Jag är med i en idrottsförening eller idrottsklubb och tränar: (kryssa för ett alternativ) En gång i veckan Två gånger i veckan Tre gånger i veckan Fyra gånger i veckan Fem eller fler gånger i veckan Annat Vilka idrotter/aktiviteter brukar du utöva och har gjort det under den senaste månaden? Berätta om alla dina idrotter och aktiviteter som du utövar på fritiden, oavsett om du är med i en klubb eller inte. Det kan vara Friskis & Svettis, regelbundna promenader, scouterna, innebandy, dans, aerobic, simning, golf, styrketräning och ridning eller om du brukar spela fotboll med dina kompisar på gården eller kanske regelbundet spelar pingis på fritis. 1

Flickor med AD/HD Min huvudidrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Min andra idrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Min tredje idrott/aktivitet är Hur många timmar i veckan brukar du utöva den här idrotten? timmar i veckan Annat.. Jag brukar för det mesta minst tre gånger i veckan (kryssa för ett alternativ): cykla till skolan i min (sammanlagt till och från skolan) gå till skolan i min (sammanlagt till och från skolan) åka bil till skolan åka buss till skolan Annat Jag har (kryssa för ett alternativ): långt till mina kompisar och jag brukar gå eller cykla för att träffa dem. långt till mina kompisar och jag brukar ta bussen/åka bil för att träffa dem. nära till mina kompisar. Jag brukar för det mesta minst fyra gånger i veckan (kryssa för): vara utomhus med mina kompisar i en timme gå ut med hunden, minst 0 minuter per gång Jag brukar röra på mig gå till och från skolan, promenera, springa, cykla, idrotta (kryssa för ett alternativ): mindre än en timme per dag mer än en timme per dag mer än två timmar per dag

Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta och titta på TV (räkna inte dataspel och Internet) under en vanlig vardag utöver din skoltid? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta och titta på TV (räkna inte dataspel och Internet) under en helgdag, dvs. lördag eller söndag? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta vid datorn (räkna dataspel och Internet, men inte läxor) under en vanlig vardag utöver din skoltid? Svar: timmar/dag Hur många timmar per dag i genomsnitt brukar du sitta vid datorn (räkna dataspel och Internet, men inte läxor) under en helgdag, dvs. lördag eller söndag? Svar: timmar/dag