Hur påverkar användning av 5:2-metoden olika hälsofaktorer? Miriam Waubert de Puiseau

1 Hur påverkar användning av 5:2-metoden olika hälsofaktorer? Miriam Waubert de Puiseau Gymnasiearbete 100p, NA11a 2013/2014 Handledare Niclas Wahlgren Vägga gymnasieskola Karlshamn

Sammanfattning (Abstract) 2 The 5:2-diet is a very new but also very big phenomenon especially in America and Europe. It is based on eating a restricted amount of calories two days of the week and eating normal the remaining days. The 5:2-diet claims that by eating only 25% of the normal intake of calories the two fastdays, you will get a lot of healthbenefits such as reduced cholesterols, bloodpressure and bloodsugars, losing weight and even live longer. The intention with this article is to closer examine which effect the 5:2-diet has on these different healthfactors. I hope to illustrate the positive and negative sides of the diet. The diet were used by a testgroup of six persons in six weeks. We tested bloodsugars, cholesterols, bloodpressure and BMI before and after this testperiod. The result showed the best changes in the subjects who had the most abberant values. For those without abberant values were the result very small changes, both positive and negative. The method is effective and sympatic as a weight-reducing diet as it only affects two chooseble days of the week. This makes the 5:2-diet less limiting than other diets. A larger testgroup, and maybe a longer period of trial, will be needed to get a more reliable results. To increase the scientificity a controllgroup should be chosen along with the testgroup. All further studies in the subject is much needed.

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Syfte och frågeställning... 8 3. Metod... 8 4. Resultat... 11 4.1. Fakta... 11 4.2. Redovisning... 14 5. Slutsatser och diskussion... 18 6. Källförteckning... 21

1. Bakgrund Det har länge diskuterats om periodisk fasta skulle kunna leda till några hälsofördelar. Det är mycket vi inte vet om periodisk fasta. Det har gjort väldigt få ordentliga studier på hur det kan främja hälsan. På grund av att det gjorts så få studier är det mycket oklart vilket fastemönster som ger bäst resultat. Det finns allt från 5:2 och varannandagsfasta till flerdagsfasta till fastor där man fastar bestämda timmar på dygnet. Det finns även skilda åsikter om hur mycket och vad man ska äta under sin fasta. Enligt 5:2-metoden ska man äta 25% av sitt vanliga intag men det finns inga underlag på att det skulle vara det mest verksamma (NHS, 2013). Micheal Mosley, brittisk journalist och läkare, tog upp frågan i dokumentären Eat, Fast & Live longer som sändes i augusti 2012 (av SVT sedan mars 2013). Han menar där att med hjälp av periodisk fasta skulle man både kunna förbättra olika hälsofaktorer, gå ner vikt och kanske till och med leva längre. Mosley är grundaren till 5:2-dieten. I dokumentären provar Mosley dieten i nio veckor och går ner i vikt samt förbättrar sina kolesterol- och blodsockervärden. Även Karolinska sjukhuset ska försöka fylla några av luckorna. Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning, har startat upp ett projekt med 90 försökspersoner som under ett halvår ska följa 5:2-metoden. De kommer sedan titta på riskfaktorer som hjärt-kärlsjukdomar, cancer, demens och typ2 diabetes (Broström, 2014). 5:2 dieten går ut på att man 2 dagar i veckan minskar sitt energiintag. Dessa två dagarna äter man 25% av sitt normala dagliga intag, vilket betyder att man som kvinna får i sig ungefär 500 kalorier på en fastdag och som man 600 kalorier. För att fastan ska blir så effektiv som möjligt ska man försöka vara utan mat så lång tid som möjligt, alltså är de mest effektiva alternativen att hoppa över antingen frukost eller middag. Detta betyder dock inte att man ska placera sina två fastedagar direkt efter varandra. De övriga fem dagarna får man äta hur mycket man vill. (Hälsosidorna, 2014) I dokumentären berättar de även om en studie på en grupp människor som följde varannandagsfasta. Det förväntade var att man efter en fastedag med ett intag på 25% av normalintaget skulle äta 175% dagen efter (ickefastedag). Det skedde dock inte, utan på dagarna utan fasta intogs ungefär 110% av normalintaget. Denna nedskärning av det totala kalori-intaget är vad som leder till viktnedgång. 4

5 De hälsofaktorer som sägs förbättras av 5:2-metoden. BMI Med hjälp av BMI, Body Mass Index, räknar man på förhållandet mellan en persons vikt och längd. Ekvationen som används för att räkna ut BMI är personens vikt i kg delat på personens längd i meter i kvadrat:. Enligt WHO (World Health Organization) ser uppdelningen ut som nedan: BMI Under 18,5 Undervikt 18,5-24,9 Normalvikt 25,0-29,9 Övervikt 30,0-34,9 Fetma klass 1 35,0-39,9 Fetma klass 2 Över 40,0 Fetma klass 3 Att tillägga är att dessa värden är felvisande för barn upp till 18 år eller kroppsbyggare då muskler väger mer än fett (Stjernström Roos, 2013). Blodtryck Blodtrycket är det tryck som skapas i artärerna när hjärtat pumpar ut blod. Blodtrycket mäts i enheten millimeter kvicksilver (mmhg), det du då får ut är ett övre och ett undre värde, t.ex. 140/90. Det övre värdet är det systoliska trycket. Det är det högsta trycket under ett hjärtslag, alltså precis när hjärtat slår. Rekommenderat är att det systoliska trycket ska vara 140 eller mindre. Det undre värdet är det diastoliska trycket. Det är istället det lägsta trycket under ett hjärtslag, alltså när hjärtmuskeln slappnar av. Det diastoliska trycket är rekommenderat att vara 90 eller mindre. Högt blodtryck (hypertoni) räknas till en av folksjukdomarna, medan lågt blodtryck (hypotoni eller hypotension) inte ses som någon sjukdom. Det höga trycket gör att blodkärlen blir stelare och mindre elastiska och därmed ökar risken för att kroppens blodkärl skadas. När kärlen skadas växer även risken för åderförkalkning vilket kan leda till hjärtinfarkt. Samma sak sker i hjärnans små blodkärl, där leder det höga blodtrycket till att plack lättare fastnar på kärlens vägg, vilket lätt leder till en stroke. Ett högt blodtryck beror ofta på flera saker så som ärftliga anlag, övervikt, stress och alkoholkonsumtion, men många med högt blodtryck hjälps utav att gå ner i vikt och motionera. Till högt blodtryck räknas ett tryck som är över 140/90, det betyder dock inte att alla med ett tryck över 140/90 behöver medicineras. Om endast ett av trycket är förhöjt, som t.ex. 180/80 eller 135/100 betecknas det också som högt blodtryck (Hernborg, 2012). Ett lågt blodtryck däremot är inte farligt. De besvär man kan få är yrsel och svimningskänslor. Personer med lågt blodtryck kan till exempel få blodtrycksfall om de reser sig hastigt, då blodtillförseln till hjärnan plötsligt minskar. De kan då uppleva yrsel och att det svartnar för ögonen. Det man kan göra för att motverka lågt blodtryck är regelbunden motion och att dricka mycket vätska. Först när blodtrycket är nere på 90/60 betecknas det som lågt blodtryck (Signäs, 2013).

Glukos, HbA1c Kroppen behöver energi och kroppens främsta bränsle är druvsocker, glukos. För att cellerna ska kunna ta upp glukos behövs insulin. Människor med diabetes typ1 producerar inget eget insulin, medan diabetes typ2 beror på att kroppen har blivit mindre känslig mot insulinet. För att fastställa att någon har diabetes krävs flera glukos-tester. Om man har något förhöjda värden kallas det pre-diabetes. Personer med pre-diabetes har en högre risk att få diabetes i framtiden, om de inte gör livsstilsändringar. Glukosvärdet visar en ögonblicksbild av blodsockret och kan antingen göras kapillärt eller venöst, man får då ut lite olika värden om man inte fastar (Eenfeldt, 2013). Glukosvärdet ska ligga under 7 mmol/l fastande, helst mellan 4-6 mmol/l. Diabetes anses man ha om efter två eller flera blodprover som visat >7mmol/l fastande. Om man visar ett värde mellan 6,1-6,9 flera gånger, kan man få göra andra undersökningar som glukosbelastning för att fastställa om man har diabetes eller inte (Enander, 2013-05). HbA1c säger mer om en persons blodsocker, då det visar hur blodsockret sett ut de senaste 2-3 månaderna. HbA1c är hemoglobin som har blivit försockrat. Desto mer socker det finns i blodet, desto mer hemoglobin ombildas till HbA1c. När sockret omvandlat hemoglobinet till HbA1c, kan det inte bildas tillbaka till hemoglobin. På det sättet kan blodprovet visa hur blodsockret legat de senaste månaderna. Rekommendationerna är att en person fram till 50 års ålder bör ligga under 42 mmol/mol, över 50 år bör du ligga under 46 mmol/mol. För personer med diabetes är normalvärdena annorlunda (Enander, 2013-04). Kolesterol, HDL, LDL, Triglycerider Kolesterol är idag ofta framställt som något farligt som direkt leder till blodproppar, kärlkramp med mera. Detta är inte hela sanningen. Kolesterolet behövs i alla kroppens celler, främst i hjärnan, och är också råvaran för att kunna bilda steroidhormoner som D- vitamin och könshormonerna östrogen och testosteron. Eftersom kolesterol är en lipid, alltså ett fettämne, och inte vattenlösligt kan det inte transportera sig själv genom blodbanan. Det packas därför i små paket som kallas lipoproteiner för att kunna transporteras till celler som behöver kolesterol. Största delen av kolesterolet som finns i kroppen bildas i levern, men kolesterolet kommer även direkt från mat. Från levern transporteras det i olika stora lipoproteiner ut i kroppen (Hjärt-lungfonden, 2012;Eenfeldt, 2013-04). De största lipoproteinerna kallas VLDL (Very Low Density Lipoprotein) och är de som kallas triglycerider vid blodprov. De bär med sig både kolesterol och triglycerider, alltså det som vanligtvis kallas fett. VLDL binds periodvis till olika celler som behöver kolesterolet och blir därmed mindre och mindre. När det stora lipoproteinet reducerats till en viss storlek kallas det LDL (Low Density Lipoprotein). Detta mindre lipoprotein har en högre täthet. LDL kallas ofta det onda kolesterolet och innehåller mycket kolesterol som det släpper ut till celler med LDL-receptorer. Ju mer kolesterol LDL släpper ifrån sig, desto mindre och tätare blir den. Den mindre och tätare LDL har lättare för att oxidera och fastna i en skadad cellvägg. Det goda kolesterolet HDL (High Density Lipoprotein) är det paket 6

som tar upp det överflödiga kolesterolet och transporterar tillbaka det till levern där det omvandlas till gallsyra (Eenfeldt, 2013-04). 7 Enkelt sagt vill man uppnå låga värden av triglycerider och LDL, och ett högt värde av HDL. Totalkolesterolet är svårtolkat, då det inte berättar vilket sorts lipoprotein det består av. Läkemedelsverket rekommenderar att totalkolesterolet ska ligga under 5 mmol/l. Detta värde är dock något som går att diskutera då varannan frisk 30åring och 90-95% av alla 60 åringar har ett totalkolesterol över 5 (Wahlberg 2008). LDL-halten bör vara under 3 mmol/l, HDL över 1 mmol/l och triglycerider under 2 mmol/l (Håkansson, 2013). (I resultatdelen används Landstingets referensvärden.) IGF-1 IGF-1 (Insulin-like Growth Factor) är en faktor som det pratas om väldigt mycket i samband med 5:2-dieten. I puberteten stimulerar hormonet kroppen för att få en så stor tillväxt som möjligt. Hormonet driver på cellerna att reproducera. Effekten på vuxna är dock osäker. I dokumentären möter man professor Valter Longo som är expert på åldrande. Han har genom genteknik skapat en mus som förväntas leva 40% längre än normal, detta genom att musens kropp producerar väldigt låga nivåer av hormonet IGF-1. Höga nivåer av hormonet verkar leda till uppsnabbat åldrande och även åldersrelaterade sjukdomar. Precis som med mössen leder låga nivåer av hormonet till en immunitet mot diabetes och cancer även hos människor. Genom att kroppen istället för att nyproducera celler reparerar dem eller förnyar dem minskar risken för ålderrelaterade sjukdomar. Hos människor kallas det Laron syndrom och visar sig även genom att personerna ifråga är väldigt korta. Studier visar att IGF-1 skulle kunna sänkas av att äta mindre och äta mindre protein. Anledningen verkar vara att när vår kropp inte längre får mat går vi från tillväxtläge till reperationsläge. När IGF-1 sänks, sätts olika reperationsgener igång enligt Lango. Det är detta reperationsläge som 5:2-dieten vill sätta igång med den periodiska fastan då fasta leder till en mycket mer dramatisk sänkning av IGF-1 än vad man får av att minska proteinintaget.

8 2. Syfte och frågeställning Då 5:2-metoden är väldigt ny och har haft en explosionsartad spridning i världen är den outforskad. Den sägs som diet ha positiv inverkan på fler hälsofaktorer än bara vikten, som t.ex. blodtryck, blodfetter och blodsockret. Intentionen med detta arbete är att närmare undersöka vilken effekt metoden har på dessa hälsofaktorer. Vilken effekt har 5:2-metoden på ovan stående hälsofaktorer? 3. Metod Ett arbete som byggs upp på att observera om en metod fungerar eller ej kräver testpersoner. Desto större gruppen av testpersoner är desto mer trovärdigt blir resultatet. Eftersom detta är ett arbete utan någon egen budget krävs en avgränsning som gör arbetet genomförbart. Därmed ska 5:2-metoden användas av testpersoner och de hälsofaktorer som metoden sägs påverka ska undersökas före och efter användning av metoden. Med hjälp av verksamhetschef och läkare Katharina Prenzlau Johansson på Landstinget Blekinge kunde priserna för de olika proverna fastställas. Då priserna för blodproverna varierar mycket gjordes en uppställning för ett ungefärligt pris per testperson per provtillfälle. IGF-1 är ett mindre vanligt prov och var därför dyrare. Även om IGF-1 är en väldigt intressant faktor i arbetet gick det inte att ha med den i observationen. Då en avgränsning var bestämd kunde antalet testpersoner avgöras. Sex testpersoner kändes realistisk och utförbart. Det bestämdes även att testperioden skulle vara sex veckor lång. Detta ansågs vara tillräckligt länge för att se resultat men tillräckligt kort för att inte avskräcka möjliga testpersoner. Nästa steg i processen var att hitta sex testpersoner som var överviktiga, hade något varierande ålder men där majoriteten var i 40-60 års åldern och som var fria från kolesterolsänkande och blodtryckssänkande mediciner. För att nå den åldersgruppen bad jag bland annat mina föräldrar diskutera ämnet på deras arbeten. Utan problem fick jag ihop min grupp på detta sätt. Upplägget planerads enligt följande schema: Vecka Planering 38 Projektvecka. Möta testpersonerna. Informera om 5:2-metoden. BMI och blodtryck tas. Provtagningstider beställs. Prover tas och resultat av dem fås denna vecka. 39 Testvecka 1. Testpersonerna börjar 5:2-dieten. 40 Testvecka 2. 41 Testvecka 3. Denna vecka skrivs matdagbok av testpersonerna för att få en inblick i matintaget. 42 Testvecka 4. 43 Testvecka 5. 44 Testvecka 6. Sista veckan. Prover tas. 45 Provresultaten kommer in. Möte där resultaten visas och även enkel statistik över hur gruppens olika faktorer i allmänhet förändrats, BMI och blodtryck tas.

9 Ett möte planerades till den första projektveckan. Inför mötet krävdes att all information deltagarna behövde skulle finnas tillgänglig för dem. När vi träffades fick de varsitt informationspapper om 5:2-metoden och hur projektet skulle gå till. Vid samma tillfälle samlades alla testpersoners BMI in, efter 10 minuters vila mätte ansvarig läkare blodtrycket på samtliga testpersoner och provtagningstider för både före och efter testperioden beställdes. Provsvaren som visade hur personernas värden såg ut innan 5:2-metoden skickades individuellt ut. Då vissa resultat var avvikande fick ansvarig läkare ta kontakt med testpersonen ifråga för att avgöra vad som hade lett till värdet. Inför den tredje testveckan skickades ett meddelande ut om hur de skulle hantera matdagboken, hur de skulle skriva och räkna kalorierna. Då testperioden var slut gick deltagarna till sina bestämda provtagningstider och när resultaten hade kommit in träffades alla igen. Precis som vid första mötet fastställdes testpersonernas BMI och blodtryck. Det visades enkel statistik över hur gruppens värden hade förändrats och alla fick se sina individuella värden. Under tillfället fick deltagarna även chans att diskutera hur de hade upplevt testperioden. Tillsammans med ansvarig läkare gick jag igenom alla resultat för att diskutera vissa avvikelser. När det kom till att skriva rapporten blev majoriteten av källorna internetbaserade. Detta på grund av hur outforskad 5:2-metoden är. Även kunskapen om de hälsofaktorerna som är välkända hittades lättast genom internet. När det gällde nyare och okända faktorer så som IGF-1 har de rönen som tagits upp i Eat, fast and live longer varit de jag tagit vara på och sammanfattat. Min främsta källa har varit sidan 1177 vilket ses som Sveriges samlingsplats för hälsa och vård. Även sidor som WHO, NHS, hjärt-lungfonden och läkartidningen har bistått med fakta som är kvalitetssäkrade på olika sätt. De källor jag har ifrågasatt är Hälsosidorna och kostdoktorn. De är inte granskade av någon myndighet eller expert och ska därför kritiskt läsas. Dessa har valts på grund av att de använder sig av ett sådant språk och håller så grundläggande nivå att jag utan någon medicinsk utbildning kan förstå och förklara.

10 4. Resultat 4:1 Fakta Nedan ses resultaten för varje enskild testpersons blodprover före och efter sex veckors användning av 5:2-metoden. Som skrivet i bakgrunden är det önskade resultatet en höjning av HDL och en sänkning av resterande faktorer. Här ses även hur deras BMI och blodtryck förändrats. Avvikande resultat kommenteras i fotnoter. Testperson nr 1 - Man, 50 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 6,5 5,7 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 37 34 Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 5,9 5,3 HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 0,6 0,7 LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l - 1 3,3 Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 7,71 2 2,96 BMI 18,5-24,9 35 Fetma klass 2 33 Fetma klass 1 Blodtryck 150/80 140/65 Testperson nr 2 - Kvinna, 62 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 4,9 4,9 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 37 38 Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 5,1 5,2 HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 1,6 1,4 LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l 3,1 3,5 Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 0,99 0,85 BMI 18,5-24,9 27 Övervikt 26 Övervikt Blodtryck 135/80 135/75 Testperson nr3 - Man, 60 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 6,6 6,2 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 36 35 Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 5,7 5,7 HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 1,5 1,4 LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l 3,7 3,6 Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 1,15 1,33 BMI 18,5-24,9 31,5 Fetma klass 1 30,5 Fetma klass 1 Blodtryck 140/85 135/80 1 Pga de höga triglyceridvärdena testpersonen hade kunde LDL-kolesterolet inte räknas ut. 2 Ansvarig läkare kontaktade testpersonen för att undersöka om provet verkligen gjorts fastande. Provet hade gjorts fastande (vilket värdet på glukos-p påvisar), och testpersonen har fått liknande och högre triglyceridvärden innan.

11 Testperson nr 4 - Kvinna, 45 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 5,5 5,4 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 38 39 Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 4,7 4,7 HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 1,2 1,1 LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l 3,1 3,2 Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 0,82 0,67 BMI 18,5-24,9 32,5 Fetma klass 1 30 Övervikt Blodtryck 110/80 115/75 Testperson nr 5 - Kvinna, 49 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 5,2 4,9 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 36 37 Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 4,6 4,4 HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 1,7 1,5 LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l 2,6 2,6 Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 0,58 0,69 BMI 18,5-24,9 35 Fetma klass 2 32 Fetma klass 1 Blodtryck 110/70 115/70 Testperson nr 6 - Man, 18 år. Analysbeteckning Referens intervall Före Efter Glukos-P 4,2-7,7 mmol/l 5,4-3 HbA1c (IFCC) 31-46 mmol/mol 29 - Totalkolesterol 3,3-6,9 mmol/l 3,6 - HDL-kolesterol 0,8-2,1 mmol/l 0,9 - LDL-kolesterol 1,4-4,7 mmol/l 1,8 - Triglycerider 0,45-2,6 mmol/l 1,96 - BMI 18,5-24,9 35 Fetma klass 2 - Blodtryck 120/75-3 Då denna testperson avbröt försöket, finns inga resultat.

12 4:2 Redovisning av undersökning Endast en av de totalt sex testpersoner hade värden som låg utanför referensintervallet. Det var testperson 1 som hade förhöjda triglyceridvärden som var uppe på 7,71 mmol/l och för lågt HDL-värde. Vidare kommer de olika hälsofaktorerna analyseras enskilt, då med de fem testpersoner med värden både före och efter testperioden. När det gäller just glukosvärdet visar det en som en ögonblicksbild av hur blodsockret ser ut precis vid tillfället när blodprovet tas. I tabell 1 ser vi hur 4 av 5 deltagare har lägre glukosvärden efter användningen av 5:2- metoden. Ingen av försökspersonernas blodsocker hade blivit sämre efter testperioden. Gällande förändringen i HbA1c är den inte lika entydig. Förändringarna är mycket små (se tabell 2) och ligger alla inom referensintervallet för vad som ses som normalt. Endast två av fem testpersoner sänkte sina HbA1cvärden. Som läst i bakgrunden är totalkolesterol ett svårtolkat värde då man inte vet vilken sorts lipoproteiner det består av. Enligt tabell 3 har endast en av fem testpersoner fått ett högre värde efter testperioden, medan två av fem har förblivit oförändrade.

HDL är det lipoprotein som bär tillbaka det överflödiga kolesterolet som har lätt för att oxidera och fastna på cellväggen. Vi vill därför ha ett så högt värde som möjligt av HDL för att slippa hjärt-kärlsjukdomar. Försöksperson 1 hade värden under referensintervallet både före och efter testperioden. Denna försöksperson var den enda som höjde sitt HDL-värde under testperioden (se tabell 4). Övriga testpersoner sänkte sina HDL-värden. 13 LDL är egentligen inget enskilt blodprov utan räknas ut på laboratoriet genom ett samband mellan totalkolesterolet och triglyceriderna. På grund av att testperson 1 hade så högt triglyceridvärde kunde inte deltagarens LDL-värde räknas ut. Efter testperioden var triglyceriderna tillräckligt låga för att LDL-värdet skulle räknas ut. 1 av 5 deltagarna visade en höjning av LDL, men hela gruppen var inom referensintervallet. I tabell 5 kan man enkelt se fördelningen av värden på triglyceriderna. Som beskrevs i resultatet av LDL hade testperson 1 väldigt höga värden av triglycerider. Efter testperioden hade deltagaren sänkt detta värde med över 60%. Resterande testpersoner hade alla normala värden och hälften av dem sänkte sina värden och hälften höjde sina triglyceridvärden efter testperioden.

Samtliga testpersoner sänkte sitt BMI och minskade i vikt. De som sänkte sitt BMI minst (se tabell 6), testperson 2 och 3 var de som hade lägst BMI före testperioden. Den minsta viktminskningen var 3,1 kg, vilket då är ungefär 0,5kg/vecka. Detta är enligt Hälsosidorna (2014) den beräknade viktminskningen. Bland testpersonerna var den största viktminskningen 7 kg, vilket är över 1 kg/vecka och genomsnittet var en total viktminskning på 4,5 kg vilket är en minskning på 0,75kg/vecka. 14 Initialt hade endast en av fem försökspersoner ett systoliskt blodtryck som låg över referensintervallet, efter testperioden låg detta tryck inom referensintervallet. Övriga försökspersoner låg inom intervallet och förändringarna var både höjningar och sänkningar. Det diastoliska blodtrycket låg hos samtliga försökspersoner inom referensintervallet och sänktes även hos hela gruppen. Matdagbok Ur matdagböcker har genomsnittsvärden tagits ut. Dessa visar ett mycket lika kaloriintag mellan kvinnorna och männen både på fastedagarna och på ickefastedagarna (se tabell 7). Männen intog mindre kalorier än normalkosten som är 2400kcal på normala dagar och 600 på fastedagarna. Kvinnorna hamnade också under normalkosten på ickefastedagarna med lite över 500 kcal på fastedagarna. Kvinnornas genomsnitt på fastedagarna höjdes av två avvikande värden.

15 I tabell 8 visas männens individuella kaloriintag under veckan då matdagbok skrevs. Tabellen visar hur kaloriintaget ökar på lördagen. De kan även ses att kaloriintaget på dagarna efter fastedagar inte är förhöjt. Endast två av värdena ligger över det normala kaloriintaget för män, 2400kcal. I tabell 9 kan man se samma diagram för kvinnorna. Samma höjning på lördagen och även fredagen kan ses på försöksperson 4 och 5 som tidigare i veckan legat på lägre kaloriintag. Likaså visas ingen tendens till ett höjt kaloriintag dagen efter fastedagar. Endast två av värden ligger mycket över det normala kaloriintaget för kvinnor, 2000kcal. Däremot ligger flera av värdena precis över, försöksperson 2 hamnar på 3 av sina 5 icke-fastedagar på 2100kcal.

5. Slutsatser och diskussion Metod & genomförande Trovärdigheten av detta arbete begränsas av det mycket låga antalet försökspersoner. Även urvalet av försökspersoner var ovetenskapligt då det i riktiga studier ofta randomiseras både till en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Försöksgruppen hade initialt för få avvikande värden för att ge en riktigt bra bild av hälsofaktorernas förändring. För att kunna arbeta med en större grupp försökpersoner som har många mycket avvikande värden skulle det behövas mer medicinsk expertis vilket man inte har tillgång till för den här typen av projekt. Med givna förutsättningar har planeringen och genomförandet fungerat väl. Försökspersonerna följde sina uppgifter och tidsplaneringen höll. Med facit i hand skulle försökspersonerna behövt bättre information om matdagboken. Flera av de matdagböcker som skickades in var inte skrivna så som de förväntades vilket ledde till osäkra resultat då kaloriangivelser för icke-fastedagar saknades. Deltagarna upplevde att dieten kunde vara svår att hantera i sociala sammanhang då det sociala i dagens samhälle är väldigt sammanbundet med att äta. En biverkning som vissa ur gruppen stötte på var att de lätt blev frusna och trötta på eftermiddagarna. De lade fram att ett test som detta är mycket lättare att följa om man känner en positiv press från gruppen och projektledaren. Detta eftersom denna press skapar en bättre disciplin än den man själv kan skapa. De har även lärt sig mycket om mat som till exempel olika livsmedels kaloriinnehåll och blivit mer medvetna om sin egen kosthållning. Detta har indirekt lett till att de förändrat synen på mat i stort. Vissa av deltagarna hade innan testperioden känslor av rädsla kopplade till känslan av att vara hungrig. Att inte äta när man kände hunger skapade en sorts ångest. Efter testperioden hade deltagarna lärt sig att fasta inte är så farligt och likaså att hungern kan vara välkommen ibland. Resultat - Vad beror dem på? Vad påvisar dem? Generellt sett var utgångsvärdena mycket normala och endast några få av värdena var utanför referensintervallet. Det var främst försöksperson 1 som stod ut med sämre värden än de andra. Alla proverna genomfördes fastande, vilket betyder att när deltagarna tog blodprov på morgonen hade de inte ätit sen kvällen innan. Det innebär att kroppen hade både före och efter testperioden haft samma förutsättningar. De sänkta blodsockervärdena visar på ett mer stabilt blodsocker och en bättre hantering av blodsockret det i kroppen. Det är mycket positivt då för höga blodsockervärden på lång sikt kan leda till sjukdomar. HbA1c är en bild på hur blodsockret har sett ut de senaste 2-3 månaderna. Att testperioden endast var 6 veckor ligger troligtvis bakom att förändringen i värdena var små och att endast två av fem uppnådde önskade sänkningar. 16

17 Även totalkolesterolet gav väldigt otydliga resultat. Två av fem sänkte, två av fem var oförändrade och en av fem höjde sitt kolesterolvärde. Som omtalat innan ger totalkolesterolet ingen bra bild över hur kolesterolet är uppdelat. Resultaten bevisar alltså inte att uppdelningen av lipoproteiner hos deltagarna är oförändrad. En höjning av kolesterolet kan också bero på att deltagarna under testperioden möjligtvis har ätit mer protein än innan testperioden för att hålla sig mätta under fastedagarna. En ändrad kost kan också vara vad som ligger bakom höjningen i fyra av fem deltagares HDL-värden. Ökat intag av naturligt fett, alltså mättat fett höjer HDL-värdet. Intressant är också att den enda deltagaren som höjde sitt HDL-värde, var den som hade för låga värden. På samma sätt som HDL höjs av mättat fett, höjs LDL av snabba kolhydrater. Att bara en av fem deltagare har ökat sitt intag av snabba kolhydrater under testperioden är förståeligt då man under fastedagarna vill ha lång mättnadskänsla. Denna förändring av de olika lipoproteinerna beroende på vad ens kost bygger på har en stor grupp forskare kommit fram till i en artikel som heter Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet (Shai m.fl 2008). De utförde ett två-årigt projekt där deras försöksgrupp på 322 personer blev uppdelade i att äta lågkolhydratskost, medelhavskost eller fettsnål kost för att främst se vilken av dem som gav störst viktnedgång. De tittade även på hur kolesterolet förändrades av kosten. På bilden till höger kan ni se en av figurerna från deras artikel. Man kan se hur lågkolhydratskosten, som då äter mest fett, leder till de bästa HDL-värdena och triglyceriderna. De som åt fettsnål kost, och därför mycket kolhydrater, fick de sämsta LDL-värdena. I tabell 5 där förändringen i triglyceriderna visas ses en mycket liten förändring hos försöksperson 2, 3, 4 och 5. Försöksperson 1 däremot, visar en otrolig sänkning. Han påbörjade testet med det mycket för höga 7,71 mmol/l. Det förhöjda värdet skulle kunna bero på att provet inte utförts fastande. Ansvarig läkare extrakollade därför om så var fallet. Enligt försökspersonen hade provet utförts fastande och ännu högre triglycerider hade visats vid tidigare provtillfällen. Efter testperioden hade triglyceriderna sänkts till 2,96 mmol/l. Det är fortfarande inget bra värde, men det ligger mycket närmre ett normalvärde och minskar därför de risker som förekommer med förhöjda värden. Hypertriglyceridemi,

förhöjda triglycerider, ökar precis som med höga LDL-värden risken för aterosklerosrelaterade sjukdomar så som åderförkalkning och liknande. Vid mycket förhöjda värden (>10mmol/l) ökar även risken för pankreatit (inflammation i bukspottskörteln) vilket kräver akut medicinering. 18 BMI-förändringen var tydlig hos hela gruppen oberoende vilket initialt värde de hade men samtidigt var storleken på förändringen väldigt individuell. Den enklaste förklaringen skulle vara att det beror på vad man äter på sina icke-fastedagar, men detta motsäger delvis deltagarnas individuella kaloriintag (tabell 8 och 9). Försöksperson 5 hade den största BMIsänkningen och hade även det näststörsta totala kaloriintaget under veckan. Försöksperson 3 som hade störst kaloriintag fick den minsta BMI-sänkningen. Att BMI sjunker av att minska sitt kaloriintag under en längre period är självklart, men varför dessa personer med nästintill samma förutsättningar uppnår så olika stora förändringar kan av detta test inte klargöras. Den konsekventa minskningen av BMI stödjer däremot att det är en effektiv diet för viktminskning. De otydliga förändringarna i det systoliska blodtrycket går inte att utläsa mycket ifrån. Men tendensen till sänkning av det diastoliska trycket, även om förändringarna är inom referensintervallet, ses som positivt för hälsan då det sänker risken för hjärt-kärlsjukdomar. Sammanfattningsvis kan denna rapport stå för att 5:2-metoden har positiv effekt på de personer vars värden är avvikande. För personer vars värden inte är avvikande kan metoden både ge en positiv och en negativ förändring. Som viktminskande diet är 5:2- metoden effektiv och sympatisk då den inte begränsar livet i stort eftersom de fastande dagarna är valfria och relativt få. För att få en bättre syn på 5:2-metodens effekter på olika hälsofaktorer skulle det behövas studier med större försökgrupper och möjligtvis även längre testperiod. För att öka vetenskapligheten skulle det kunna tilläggas en kontrollgrupp. Vidare skulle studier om hur fastans upplägg påverkar effekten av hälsofördelarna vara mycket intressant.

6. Källförteckning 19 Digitala källor:broström, Lars (2014). Ny studie om 5:2-dieten. 03.01.14 <http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5746959> hämtad 28.01.14 Eenfeldt, Andreas (2013-04). Snabbkurs i kolesterol. 30.04.13. <http://www.kostdoktorn.se/kolesterol> hämtad 17.09.13 Eenfeldt, Andreas (2013-09). Blodsocker och diabetes. 25.09.13 <http://www.kostdoktorn.se/diabetes/blodsocker-och-diabetes> hämtad 27.01.13 Enander, Martin (2013-04), 1177. Blodprov: HbA1c. 26.04.13 <http://www.1177.se/skane/fakta-och-rad/undersokningar/hba1c/> hämtad 19.09.13 Enander, Martin (2013-05), 1177. Blodprov: P-glukos - blodsocker. 28.05.13 <http://www.1177.se/skane/fakta-och-rad/undersokningar/p-glukos--blodsocker/> hämtad 19.09.13 Hernborg, Anders (2012), 1177. Högt blodtryck. 06.11.12 <http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/hogt-blodtryck/> hämtad 18.09.13 Hjärt-lungfonden (2012). Vad är högt kolesterol? 16.05.12 <http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/halsa/riskfaktorer/hogt-kolesterol/> hämtad 17.09.13 Håkansson, Jan (2013), 1177. Höga blodfetter. 28.05.13. <http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/hoga-blodfetter/> hämtad 17.09.13 Eenfeldt, Andreas (2013-04). Snabbkurs i kolesterol. 30.04.13. <http://www.kostdoktorn.se/kolesterol> hämtad 17.09.13 Eenfeldt, Andreas (2013-09). Blodsocker och diabetes. 25.09.13 <http://www.kostdoktorn.se/diabetes/blodsocker-och-diabetes> hämtad 27.01.13 Enander, Martin (2013-04). Blodprov: HbA1c. 26.04.13 <http://www.1177.se/skane/fakta-och-rad/undersokningar/hba1c/> hämtad 19.09.13 Enander, Martin (2013-05). Blodprov: P-glukos - blodsocker. 28.05.13 <http://www.1177.se/skane/fakta-och-rad/undersokningar/p-glukos--blodsocker/> hämtad 19.09.13 Hernborg, Anders (2012). Högt blodtryck. 06.11.12

<http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/hogt-blodtryck/> hämtad 18.09.13 20 Hjärt-lungfonden (2012). Vad är högt kolesterol? 16.05.12 <http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/halsa/riskfaktorer/hogt-kolesterol/> hämtad 17.09.13 Håkansson, Jan (2013). Höga blodfetter. 28.05.13. <http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/hoga-blodfetter/> hämtad 17.09.13 Hälsosidorna (2014). Fasta, detox och hälsa. 25.01.14 <http://www.halsosidorna.se/fasta.htm> hämtat 27.01.14 NHS, National Health Service (2013). Does the 5:2 intermittent fasting diet work? 14.01.13 <http://www.nhs.uk/news/2013/01january/pages/does-the-5-2-intermittent-fastingdiet-work.aspx> hämtad 28.01.14 Shai, Iris m.fl. (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. 17.07.08 <http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmoa0708681#t=article> hämtad 30.01.14 Signäs, Gabriella (2013), 1177. Lågt blodtryck. 03.07.13 <http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/lagt-blodtryck/> hämtad 18.09.13 Stjernström Roos, Ingrid (2013), 1177. Så bedömer du din vikt. 25.05.13 <http://www.vardguiden.se/tema/halsa/livsstil/bmimidjematt/> hämtat 18.09.13 NHS, National Health Service (2013). Does the 5:2 intermittent fasting diet work? 14.01.13 <http://www.nhs.uk/news/2013/01january/pages/does-the-5-2-intermittent-fastingdiet-work.aspx> hämtad 28.01.14 Shai, Iris m.fl. (2008). Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet. 17.07.08 <http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/nejmoa0708681#t=article> hämtad 30.01.14 Signäs, Gabriella (2013). Lågt blodtryck. 03.07.13 <http://www.1177.se/blekinge/fakta-och-rad/sjukdomar/lagt-blodtryck/> hämtad 18.09.13 Stjernström Roos, Ingrid (2013). Så bedömer du din vikt. 25.05.13 <http://www.vardguiden.se/tema/halsa/livsstil/bmimidjematt/> hämtat 18.09.13

21 WHO. Body Mass Index - BMI. <http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/disease-prevention/nutrition/ahealthy-lifestyle/body-mass-index-bmi> hämtat 18.09.13 Videokällor:Videokällor: Eat, fast and live longer (2012). [TV-program] SVT Mars 2013. <http://vimeo.com/54089463> Tryckta källor: Wahlberg, Gustaf (2008). Det totala serumkolesterolvärden mellan 5 och 8 mmol/l. I: Läkartidningen nr 40, 2008, volym 105. Länk till artikeln: <http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=10414>