Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI 2012. Med fokus på Familjeavdelningen KARLSTAD.SE

Relevanta dokument
MÅNADSUPPFÖLJNING AUGUSTI 2013

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2012 års bokslut

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2013

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk uppföljning per oktober 2018

Ekonomisk rapport efter maj 2016

Ekonomisk rapport efter oktober 2016

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Ekonomisk rapport efter mars 2018

Ekonomisk rapport efter juli 2015

Resultat september 2017

Uppföljningsrapport, november 2018

Uppföljningsrapport, april 2018

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Ekonomisk rapport efter september 2016

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Ekonomisk rapport efter april 2015

Månadsrapport augusti 2016

MÅNADSUPPFÖLJNING MAJ 2013

Månadsrapport februari 2016

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING AUGUSTI Med fokus på sommaren KARLSTAD.SE

Uppföljningsrapport, juni 2018

Uppföljningsrapport, oktober 2018

Månadsrapport augusti 2017

Uppföljningsrapport, september 2018

Uppföljningsrapport, juli 2018

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Månadsrapport oktober

Månadsrapport augusti 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

Månadsrapport juli 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Lägesrapport april Socialnämnd

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Information om ensamkommande barn

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Uppföljningsrapport, februari 2019

Information om ensamkommande barn

Månadsrapport juli 2017

Månadsrapport december 2015

Ekonomisk rapport efter maj 2015

Ekonomirapport efter juli 2014

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Gemensam information tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden kl

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Befolkningsutveckling

MÅNADSUPPFÖLJNING SEPTEMBER 2013

Ärende nr 2 Bilaga VON 2018/34/1. VOO Maj 2018

ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMNDEN

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Ekonomisk rapport efter mars 2014

MÅNADSUPPFÖLJNING NOVEMBER 2012

Månadsrapport. Socialnämnden

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

SOCIALNÄMNDEN - prognos Nämnd: 7 Socialnämnden Projekttyp: Drift

ARBETSMARKNADS OCH SOCIALNÄMNDEN

Vad har vi konkret dragit ner på för att klara oss med lägre statliga ersättningsnivåer?

BESLUT. Tillsyn av hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga vid Hagens skol- och behandlingshem i Kungsbacka

Ekonomisk rapport efter oktober 2013

Information om ensamkommande barn

Ekonomisk månadsrapport för oktober 2010

Uppehållstillstånd 2014

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

STATISTIK IFO Ekonomiskt bistånd Missbruk Barn och ungdomar. Anmälan enligt 14:1 SoL. Ansökan enl SoL* personer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Verksamhetsuppföljning Socialnämnden ,00 12,00

MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI 2013

Månadsrapport februari 2015

Hantering av 2014 års ekonomiska resultat, disponering av över- och underskott

1 September

Granskning av handläggning och boendelösningar avseende asylsökande barn

Ekonomisk månadsrapport för november 2010

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016

Månadsrapport december 2016

Ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga

Utbildningsdag för blivande gode män för ensamkommande barn/ungdomar. 2 november 2015 KCCC, Karlstad

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2012

Sekreterare Eric Styffe

Begäran om medel för organisering av mottagandet av ensamkommande barn och flyktingar KS-2014/151

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS)

att jobba på socialförvaltningen

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Integrationsenheten Haparanda Stad

Uppföljningsrapport, mars 2018

Månadsrapport september

Fastställd av kommunstyrelsen

Socialkontoret. Tjänsteutlåtande

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, Omvårdnadsnämnden och Socialnämnden. Kommunstyrelsen 27 augusti 2019

Information om ensamkommande barn

Månadsrapport. Socialförvaltningen Apr 2016

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Månadsrapport februari 2019

Begäran från socialnämnden om medel för full kostnadstäckning för mottagandet av ensamkommande för 2017 SN-2017/33

Transkript:

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens MÅNADSUPPFÖLJNING FEBRUARI Med fokus på Familjeavdelningen KARLSTAD.SE

EKONOMI 1 UTFALL Prognosen för visar ett nollresultat för verksamheten. Kostnaderna för externa placeringar för barn, unga och vuxna kan leda till ytterligare besparingsåtgärder för övrig verksamhet under. Kostnaden för externa institutionsplaceringar var oerhört höga för år 211. Budgeten överskreds med 14 mnkr. Kostnaden för LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) avseende extern placering och assistent/ledsagare överskred budgeten med 2,5 mnkr. Prognosen för försörjningsstöd visar ett underskott på 3 mnkr för. Med tanke på de nya ekonomiska prognoserna så är det troligt att kostnaderna inte kommer att minska utan riskerar att fastna på en fortsatt hög nivå i jämförelse med budget. Ramen för försörjningsstöd är 61,1 mnkr för år.

2 Diagrammet visar att kostnaden låg på drygt 6 mnkr 27 men då är det viktigt att känna till att från maj 28 till januari 21 fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under. Vi har också blivit 2 654 fler medborgare sedan 27, vilket också ökar våra kostnader. Den ändrade tillämpningen och de ändrade reglerna i sjukförsäkringssystemet innebär fortfarande att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt försörjningsstöd. Under 211 är det ca 2 hushåll som har beviljats försörjningsstöd utifrån dessa ändrade regler och tillämpningar. Det medför en kostnadsförskjutning från stat till kommun på 18 % av försörjningsstödskostnaderna för 211, det vill säga cirka 16-17 miljoner kronor. Denna utveckling ställer dessutom större krav på förvaltningen vad gäller rehabiliterande insatser och arbetsträningsplatser. Årsredovisningen för 211 är upprättad och Arbetsmarknads- och socialnämndens resultat visar ett underskott i driftbudgeten på 1 411 tkr, ett underskott i budgeten för försörjningsstöd på 31 953 tkr, samt ett överskott på investeringsbudgeten på 2 223 tkr.. Förvaltningens förslag på besparingar i verksamheten inför år 211 var på 1,7 mnkr. De besparingarna är genomförda. Under hösten tog förvaltningen fram en åtgärdsplan för att klara budgeten 211 och. Under 211 krävdes ytterligare en besparing på ca 4 mnkr. Planerad uppstart av sysselsättning och dagverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning inom LSS startas inte 211. Beslut om behandlingstid för avgiftning förkortas från tre veckor till fem dagar och avgiftning ska i första hand ske i hemmaplanslösning. I möjligaste mån stop för institutionsplacering samt omplacering till billigare alternativ. Restriktiv hållning vid inköp. Avsluta elevassistentuppdrag. Vikariat tillsätts inte (utom i undantagsfall). De besparingarna är också genomförda. Inför krävs i nuläget en besparing på 4 mnkr för att klara budgeten. Om antalet externa placeringar fortsätter vara på samma höga nivå som 211 krävs ytterligare besparingar. Kristin Johansson, ekonomichef.

MED FOKUS PÅ FAMILJEAVDEL- NINGEN Avdelningen informerar om boendestöd Viken, mottagandet av de ensamkommande ungdomarna, utvärdering Stödcentrum/Nyckeln och om inflödet till avdelningen. ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Sedan våren 28 har Familjeavdelningens Boendeenhet tagit emot ensamkommande barn/ungdomar. Mottagandet byggde från början på ett avtal med Migrationsverket om 1 platser för asylsökande i åldern 16-18 år. De första ungdomarna var kurder, irakier och afghaner, en kom från Georgien och senare kom några från Somalia. Samtliga var pojkar. Avtalet om platser utgick ifrån att asylprocessen vanligtvis tog upp till ett år. De asylsökande ungdomarna placerades på Västby i Molkom. Avdelningen avtalade också om 15 platser för ungdomar som fått uppehållstillstånd, PUT. PUT-boendet Atlas på Rosenbadsgatan startades efter sommaren 28. Fortfarande var handläggningstiderna långa på Migrationsverket och inflödet av asylsökande stort. På Atlas öppnades möjligheten under en tid att också placera några asylsökande där. Under 29 lyckades Migrationsverket trimma asylprocessen till ca tre månader vilket plötsligt medförde ett snabbare flöde, med krav på fler PUT-platser. 21 tecknades ett nytt avtal om 3 asylplatser och 25 PUTplatser. Sirius i Molkom startades för de asylsökande ungdomarna. I takt med att PUT beviljas flyttas de över till Västby eller till Atlas. Under 21 flyttade de första ungdomarna vidare i den planerade boendekedjan. Det så kallade 18+boendet Solen ligger på Norra Kyrkogatan och består av sju små lägenheter. Ett ytterligare steg i kedjan utgör egna lägenheter med sociala kontrakt. Ungdomarna bor själva men har stöd och tillsyn av personal från Atlas. De ungdomar som kommer nu är främst afghaner. 8 flickor sammanlagt har tagits emot, varav 3 är kvotflyktingar. Flickorna kommer från Afrika med ett undantag, en flicka från Irak. För ett bra mottagande av flickor, eftersträvas att ha minst 2 flickor samtidigt. Då asylprocessen nu sker relativt snabbt, krävs en beredskap för genomströmningen. Det innebär i praktiken att det måste finnas lite luft i boendekedjan. Alla PUT-platser kan inte vara belagda hela tiden, då uppstår stopp i flödet. Under 21 kunde 7 ungdomar flyttas ut i eget boende med socialt kontrakt och lika många under 211. I januari flyttade en ungdom vidare och målet är att ytterligare 7 ska kunna flytta till egen lägenhet. Att boendekedjan fungerar är i hög grad beroende av att Boendeenheten tilldelas tillräckligt många små lägenheter. För dagen är fördelningen på de olika boendena så här: Sirius, 3 ungdomar. Västby, 5 ungdomar. Atlas, 11 ungdomar. Solen, 7 ungdomar. Sociala kontrakt, 14 ungdomar. På externa institutioner, 5 ungdomar. I familjehem, 2 ungdomar. I början gick alla i skolan på Tullholmens IVIK-program. Under 211 omorganiserades gymnasieskolorna och nu delas ungdomarna upp i språkintroduktion och yrkesintroduktion. De kan gå på Nobel, Tingvalla och i vissa fall Komvux. Under sommaren 211 hade Boendeenheten en egen sommarverksamhet på Killstad. Tre anställda ansvarade för sommarskola, kulturverksamhet och uteverksamhet. De flesta ungdomar deltog förutom några som skaffat sommarjobb på egen hand. Allt fler av ungdomarna uppvisar vid ankomsten betydande psykiska och psykosociala problem. Några är traumatiserade och i behov av speciella behandlingsformer som kräver externa placeringar. Under fyller 5 ungdomar 21 år och ingår då inte längre i Familjeavdelningens mottagande. Tillsammans med IFA finns en gemensam plan för deras fortsatta framtid. Den fortsatta integrationsprocessen är en utmaning och en mycket angelägen fråga är boendet. Boendeenheten planerar att starta ett utslussningsteam med lokaler på Mariedalsgatan. Där är syftet att ge de som bor i egen lägenhet ett vardagsstöd. Där ska ungdomarna kunna få hjälp med allt som andra ungdomar får hjälp av sina föräldrar med vid en flytt hemifrån. Verksamheten ska också utgöra en möjlig mötesplats för att undvika ensamhet och isolering. Under de år som Karlstad tagit emot de ensamkommande ungdomarna, har Boendeenheten arbetat mycket med att klargöra medarbetarnas olika roller. Man har också satsat på utbildning, studiebesök och handledning. Två av medarbetarna har nu ansvaret som samordnare för boendena, vilket innebär ett dagligt ansvar för den löpande praktiska verksamheten. 3

Under resans gång har olika modeller prövats och tagit form. Verksamheten är flexibel och har anpassats till de föränderliga villkor som gäller. Idag konstateras att de olika stegen i boendekedjan fungerar väl och kommer att fungera ännu bättre med utökat utslussningsstöd. STÖDCENTRUM Stödcentrums verksamhet riktar sig till kvinnor och män, 18 år och äldre, som upplevt våld i nära relation. På Stödcentrum arbetar två kuratorer. Verksamheten består av två delar, en stödfunktion och ett tillfälligt boende, Nyckeln. Under 211 har 24 kvinnor och 21 barn bott i det tillfälliga boendet, totalt 1557 boendenätter. I en av våra fyra lägenheter har den boende möjlighet att ta med husdjur och där har det under året bott fem katter. I Stödfunktionen har vi under 211 haft kontakt med 113 personer. Av dessa har 67 personer haft kontakt med Stödfunktionen mer än en månad. Ungefär hälften av de som har bott i det tillfälliga boendet har valt att ha en fortsatt kontakt i Stödfunktionen efter utflytt. Under kontakten i Stödfunktionen, men även i samtalskontakten som vi har med den boende under vistelsen på Nyckeln arbetar vi för att: undersöka var i uppbrottsprocessen personen befinner sig, så att vi kan erbjuda rätt stöd, den våldsutsatta ska information om vilken hjälp som finns att få, lägga ansvaret där det hör hemma, hos förövaren, undersöka hur det traumatiska bandet ser ut, vad är det som gör att det är så svårt att avsluta relationen, man ska få kunskap om hur man påverkas av att leva i en relation där det förekommer våld, både fysiskt och psykiskt, man ska hitta strategier för att lära sig att leva med sina upplevelser, sätta ord på upplevelser. Under tiden som man bor i det tillfälliga boendet har vi ambitionen att vi ska ha ett samordningsmöte. Samordningsmöte innebär att de personer, ofta myndighetspersoner, som arbetar för den boende, träffas och tillsammans med den boende gör en planering över vad som ska göras och hur detta ska gå till. Vår upplevelse är att samordningsmötet tydliggör vilka olika arbetsuppgifter vi har, både för den boende men även för oss själva. Detta minskar risken för att vi alla arbetar med samma sak i förändringsprocessen. Under 211 har det gjorts 11 interjuver med personer som bott på Nyckeln och även haft stödkontakt med Stödcentrum. Av dessa har åtta barn, som även de bott på Nyckeln. Personerna har bott allt från en natt till åtta månader på Nyckeln. Med utgångspunkt från intervjuerna kan man sammanfattningsvis säga att personerna är nöjda och känner att de fått både praktisk och emotionell hjälp. EFFEKTER Nöjdhet hänger inte alltid ihop med effekt. Samtliga har varit nöjda, men man kan också beskriva att man har fått framtidshopp. Man har på ett pedagogiskt sätt fått växa, bli självständig och klara sig själv. En annan effekt har varit att man upplevt en stressreduktion. BOENDE Många uppger att det varit värdefullt att man har fått hjälp och stöd snabbt. Men man saknar ibland en högre bemanning. Framför allt har det framförts önskemål om att det skulle vara bemannat kvällar och helger samt att det skulle finnas någon som är ansvarig för barnen. Man beskriver en svårighet att vara ensam när man inte mår bra. Många av de intervjuade framför att när man mår som sämst vill man prata med någon som man känner. Man beskriver att man både varit delaktig och kunnat påverka situation och planeringen framåt. Man känner att man har fått hjälp att våga, och motivation till, att bli mer självständig. Man beskriver att tillvaron på Nyckeln har varit strukturerad och förutsägbar, bland annat genom schema som visar när personalen är tillgänglig samt tider för gemensamma aktiviteter. Gemensamma aktiviteter som fika, matlagning och utflykter har varit på en lagom nivå där man fått delta på sina egna villkor. Dessa aktiviteter får man även gärna vara med på efter man flyttat från Nyckeln, vilket flera också väljer att göra. De kvinnor som haft med sig barn berättar att det varit bra för barnen att få lugn och ro. Men som mamma saknar man ett praktiskt stöd, det blir extra påtagligt om det inte finns någon barnomsorg. Man har önskemål om mer som aktiverar barnen. MYNDIGHETSKONTAKT Vi på Stödcentrum brinner för samordning, något som vi också kan se i våra intervjuer att de boende efterfrågar i högre grad. Man pratar om att många myndighetskontakter har varit bra men svårbegripliga. Man har känt en stress, att det har varit mycket information och att man upplever att man inte alltid blivit lyssnad på. 4

KORTA BESKRIVNINGAR FRÅN DE INTERVJUADE OM STÖDCEN- TRUM Det är en verksamhet som beskrivs som lugn, trygg och som man gärna skulle rekommendera till andra. Att man har möjlighet att få hjälp med det man behöver när man behöver det, att det är lättillgängligt. Man upplever att personalen har varit neutrala till förövaren men inte till våldet. Man uppskattar den framtidstro som växt fram under kontakten. En person beskriver det som Det bästa som hänt mig, ni har hjälpt mig upp igen. Annelie och Sara, kuratorer på Stödcentrum. VIKEN Viken är ett boende med stöd som riktar sig till unga vuxna 18 till 25 år med en omfattande social problematik. Vikens verksamhet har permanentats och flyttat till Norra Allén på Norrstrand. I december började fyra nya medarbetare vilket möjliggjort bemanning även nattetid. Arbetsgruppen består nu av tio medarbetare med dygnetruntschema. Två trapphus är färdigställda med sammanlagt tio små lägenheter och en lägenhet som ska användas som akutlägenhet. Tyvärr har två lägenheter nyligen vattenskadats och det är oklart när de kan tas i bruk igen. Det innebär en boendeplats mindre och att akutlägenheten inte kan utnyttjas ännu. I skrivandes stund är alla lägenheter uppbokade, sju ungdomar bor där redan och två är på väg in. Av de aktuella kommer fem ungdomar från Familjeavdelningen, tre från Vuxenavdelningen och en från IFA. Dessutom har arbetsgruppen åtta pågående stödkontakter utanför huset. De nya lokalerna och bemanningen dygnet runt har medfört en större trygghet för de boende. Förbättringen märks genom en allmänt trevligare stämning. När det blir oroligt runt någon boende, är det en stor fördel att personalen finns på plats hela tiden. Fortfarande får personalen jobba hårt för att få vara delaktig i vars och en process. Det är en ständig balansgång mellan att respektera den enskildes integritet och att samtidigt bedöma behovet av konkret stöd. Stödet måste individanpassas och vara både konsekvent och flexibelt. Förändringen och utökningen av personal ställer nya krav på arbetsgruppen. Interna rutiner för information och rapportering blir viktigt. Ytterligare en utmaning är att man i fortsättningen ska dokumentera allt i det nya verksamhetssystemet Viva. åt ungdomar/unga vuxna med missbruk/beroende och deras anhöriga. Ann-Sofie Nordenberg, metodutvecklare. INFLÖDET TILL FAMILJEAVDELNINGEN Fram till 29 ökade antalet anmälningar för varje år, se diagram nästa sida. Ökningen bromsades upp under 21 för att under 211 åter ta fart. Antalet anmälningar har sedan 27 ökat med 722 anmälningar eller 83 %. Antalet anmälningar står inte i proportion till den demografiska utvecklingen. Antalet 2 åringar totalt ligger i stort sett på samma nivå 211 som under 27. En viss förändring har dock skett inom åldersgrupperna. Åldersgruppen 7-12 år är lika stor, gruppen 13-2 år har minskat något men gruppen -6 år har ökat med 7 % eller med 428 individer. I totala antal sker flest anmälningar i tonårsgruppen, men den största procentuella ökningen har skett i åldersgruppen - 6 år, se diagram nästa sida. Där har antalet anmälningar sedan 27 ökat med 32 i antal eller med 161 %. Tittar man på anmälningsorsaker där någon form av våld ingår, direkt eller indirekt mot barnet, har anmälningarna i åldersgruppen -6 år ökat med 214 %, från 44 anmälningar till 138. Anledningen till ökningen kan dels vara en faktisk ökning. En av orsakerna kan också vara skärpta rutiner i handläggningen och tillkomsten av Barnahus, som bidragit till att skapa ett förtroende för socialtjänsten. Det i sig kan vara en indikator på att satsningar på utveckling och förbättringar i verksamheten inte med automatik minskar inflödet. Det kan också vara så att fler utsatta barn upptäcks, genom att fler vågar anmäla och att barn själva berättar i större utsträckning än tidigare. Det stora inflödet innebär en stor press på socialsekreterarna. Antalet utredningar ökar, antalet insatser att följa upp ökar samtidigt som det ställs allt större krav på kvalitet i verksamheten. Familjeavdelningen arbetar intensivt med att enbart placera de barn och ungdomar på institution som det är alldeles nödvändigt för och att samtidigt begränsa behandlingstidens längd, då kostnaderna för institutionsvården ökat påtagligt under de senaste åren. En naturlig slutsats till de ökade kostnaderna är att koppla inflödet av anmälningar till ett ökat behov av institutionsvård. Under 28 var utfallet 2 årsplaceringar på institution, men antalet unika individer var 51. 5

Under 211 också 51 unika individer placerade, men antalet årsplaceringar var 22. Det innebär att placeringstiden för varje individ har ökat något. Det i sin tur vittnar om mer komplexa behov och en högre kostnad per dygn. Avdelningen hade under 211 flera mor/barnplaceringar och i två fall krävdes extrapersonal som avdelningen fick bekosta. Att trots allt inte fler individer totalt placerats trots det stora inflödet bekräftar att det pågår ett intensivt arbete med att hitta alternativa lösningar. 6 Vid årsskiftet hade Familjeavdelningen 2 institutionsplacerade. Det innebär att kostnadsutfallet ligger inom budgeterad ram. Antalet är likafullt ett observandum; i januari 211 var antalet 18 men kostnaderna eskalerade under året och helårsresultatet blev ett stort överskridande. Värmlandskommunerna har precis tecknat ett nytt ramavtal för HVB-hem. Förhoppningsvis kommer avtalet att innebära en lägre dygnskostnad i flera fall. Svårigheten är att flertalet av de upphandlade hemmen ligger långt bort, vilket i sig är resurs- och kostnadskrävande.

7 Nyckeltal Utbetalt försörjningsstöd är satt i förhållande till antalet invånare i kommunen. Förvaltningens placeringskostnader presenteras gentemot budget för placeringarna Antal familjehemsplacerade barn och ungdomar 14 135 antal 13 125 12 21 211 115 11 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal institutionsplacerade barn och ungdomar 35 3 antal 25 2 15 1 21 211 5 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal externa institutionsplacerade vuxna 6 5 antal 4 3 2 211 1 Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec varav missbruk

8 Nyckeltal Försörjningsstöd i kronor utbetalt per invånare belopp i kr 14 12 1 8 6 4 Utbetalt per invånare 211 Budget kr / inv 2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalt per invånare Placeringskostnader barn och ungdomar i tkr 7 6 belopp i tkr 5 4 3 2 Kostnad placeringar FAM 211 budget placeringar FAM 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kostnad placeringar FAM Externa placeringskostnader vuxna i tkr 3 25 belopp i tkr 2 15 1 5 Kostnad placeringar VUX 211 budget placeringar VUX Kostnad placeringar VUX jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec