Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser
Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift i den meningen att det är opponenten som står för huvuddelen av programmet. Alla uppsatsseminarier blir trevligare om opponenten vinnlägger sig om att ge såväl positiv som negativ kritik. Opponenten anger i hög grad tonen och stämningen på ett seminarium genom sitt sätt att opponera. Han/hon bör därför sträva efter att skapa en så positiv stämning som möjligt, utan att därför undvika att ta upp svagheter i det diskuterade arbetet. Syftet med ett ventileringsseminarium är inte i första hand att avslöja fel och brister i en uppsats, utan att på ett seriöst sätt tränga in i en uppsats innehåll. En uppsats utgörs av en redovisning av en forsknings-, utvärderings- eller utvecklingsuppgift. Den måste därför bedömas enligt de kriterier som gäller för vetenskapliga arbeten inom psykologin. Det bör betänkas att en ventilering ofta är det enda tillfället då uppsatsens vetenskapliga aspekter ordentligt avhandlas. Uppsatsseminarier har, förutom en examinerande funktion, också en pedagogisk funktion. Att gå på andras uppsatsseminarier är ofta lärorikt. Vill man lära sig hur man kan organisera och framföra en opposition på en uppsats brukar det bästa sättet vara att delta som åhörare vid några seminarier. Opponentens förberedelser Opponenten bör noggrant förbereda sig för sin uppgift - alltid göra en disposition över sina synpunkter och ha ett manuskript i skriven form ( stolpar ) att följa vid seminariet. I vissa fall kan det vara lämpligt med en storbilds-dia där synpunkterna sammanfattas och eventuella figurer visas. Nedan följer ett antal frågor som kan vara bara att ha i huvudet vid genomläsningen av uppsatsen: Frågeställningar om forskningsansats m.m. - Vad är det för forskningsansats, t.ex. explorativ, deskriptiv, hypotestestande, etc? - Vad är det för en typ av studie, t ex fallstudie, sambandsstudie, experimentell etc? - Hur ser undersökningens frågeställningar ut? - Har frågeställningen några brister och i så fall vilka? - Är frågeställningen klart formulerad? - Är frågan huvudsakligen praktisk eller teoretisk? - Är studien trovärdigt förankrad i litteraturen? - Finns det någon hypotes? - Är hypotesen klart formulerad? - Är hypotesen baserad på någon teori eller på tidigare empiriska fynd och i så fall vilken eller vilka? - Antas en relation mellan variabler föreligga och i så fall hur? - Är begreppen operationaliserade och i så fall hur? Design och metod - Vilken typ av design är det frågan om?
Seminariebehandling av uppsatser 3 - Är uppläggningen tillräckligt genomarbetad? - Har författaren vidtagit några åtgärder i undersökningen för att gardera sig mot några alternativa tolkningar av resultaten och i så fall vilka? (Att ursäkta undersökningens brister i den rapport man skriver är inte att vidta åtgärder). - Hur har man garderat sig mot alternativa tolkningar? - Är samplet representativt för någon population och i så fall vilken? - Är observationerna, skattningarna etc. trovärdiga (reliabla, valida)? - Vilken typ av bearbetning av data har författaren använt? - Vilken typ av statistisk metod och varför just den? - Har databearbetningen skett på ett korrekt sätt? Slutsatser - Kan slutsatserna styrkas av data? - Hänger slutsatserna ihop med hypoteserna och frågeställningarna på ett bra sätt? - Vilka alternativa tolkningar har författarna missat? - Finns det några hot mot slutsatserna som beror på metodologiska brister? - Har undersökningen något nyhetsvärde, vilken ny kunskap har den genererat och vilken relevans har den för samtiden, framtiden och psykologin? - Saknas hänvisningar till relevant litteratur? - Hur är de etiska aspekterna hanterade? - Allmänt slutomdöme beträffande klarhet i framställningen, könsbundet språk, redovisningen av data i tabeller och figurer och övriga redaktionella synpunkter. Utöver ovanstående punkter kan även följande punkter uppmärksammas vid kvalitativ analys Relevans: Hur angelägen och meningsfull är den företeelse eller det problem som undersökningen avser att avtäcka? Angelägen för vem? För vem är resultaten betydelsefulla? På vilket sätt? Äkthet: Är de framkomna resultaten äkta, autentiska i bemärkelsen väl verklighetsförankrade? Har materialet närhet till de sammanhang där företeelsen visar sig i sin naturliga ursprunglighet? Vilken kvalitet och anknytning har den insamlade informationen till den studerade företeelsen? Instämmande: Har tolkningarna gjorts med inlevelse och lyhördhet, så att det mest väsentliga har lyfts fram? Inre samstämmighet: Verkar det presenterade sammanhängande, rimligt och meningsfullt? Samspelar delarna och helheten med varandra på ett förståeligt sätt? Är resonemangen någorlunda motsägelsefria och välmotiverade? Går det att finna adekvata konkreta exempel för de mer generella resonemangen och tvärtom? Begriplighet: Är presentationen av det man kommit fram till formulerad på ett begripligt och förståeligt sätt för tilltänkta mottagare? Har den en kommunicerbar form? Är formuleringarna och begreppen lämpliga och strukturerade på ett klargörande sätt, så att budskapen i dem går fram? Lämpar den sig för såväl muntlig som skriftlig framställning?
Seminariebehandling av uppsatser 4 Fruktbarhet: Kan det man kommit fram till fördjupa förståelsen av den studerade företeelsen i sitt konkreta sammanhang? Kan resultaten generaliseras till jämförbara sammanhang? Har man kunnat avtäcka och formulera väsentliga frågor och problem? Finns det ansatser till svar och lösningsförsök? Kan resultaten ge upphov till nya intressanta frågor, problem, idéer och teorier som är värda att reflektera över? Kan arbetet och resultaten ge upphov till någon förändrad eller konstruktiv handling i avsedda konkreta sammanhang? Vems kunskapsutveckling premierar de? Uppsatsseminariets formaliteter Respondenten rättar Respondenten (den som författat uppsatsen) ges först möjlighet att rätta till de eventuella felaktigheter som finns i uppsatsen. Det kan röra sig om att något fallit bort vid utskriften av uppsatsen, att figurer är omkastade etc. Respondenten skall inte rätta alla detaljer som kan vara felaktiga, utan bara sådana fel som gör att meningar får felaktig innebörd, eller att sammanhanget i de förda resonemangen ändras. Opponenten sammanfattar Det tillhör en god akademisk tradition att inte kritisera något som man inte grundligt satt sig in i. Opponenten skall därför göra en sammanfattning av huvuddragen i uppsatsen. Sammanfattningen bör koncentreras till det centrala i uppsatsen, som i de flesta fall är någon form av empirisk undersökning. Det skall således inte vara en noggrann genomgång av alla delar av uppsatsen. I sammanfattningen av undersökningsdelen bör tonvikten läggas på: a) Vilka är de frågeställningar som författaren velat belysa? b) Hur ser undersökningsmetodiken ut som han/hon använt för detta? (alltså en sammanfattning av uppsatsens metodikdel). c) Vilka slutsatser har författaren dragit av sin undersökning? Sammanfattningen är inte den viktigaste delen av ventileringen, utan bör maximalt ta 15-20 minuter. Respondenten korrigerar/kompletterar Respondenten ges sedan möjlighet att korrigera opponentens sammanfattning om det är några moment i uppsatsen som inte kommit med och som respondenten anser viktiga, eller om opponenten missuppfattat något i uppsatsen. Opponentens synpunkter/diskussion Huvuddelen av seminariet ska ägnas åt opponentens synpunkter och kritik (både positiv och negativ) av uppsatsen. Synpunkterna och kritiken skall inriktas på uppsatsens innehåll, och endast i mindre utsträckning på s k redaktionella aspekter. Diskussionen bör alltså koncentreras på stora frågor som uppsatsen aktualiserar, och inte på eventuella associationer som uppsatsen kan ge upphov till, och som egentligen ligger utanför själva uppsatsen. Detta innebär att synpunkter på layout, rubriksättning, referenslistans utseende och författarens sätt att uttrycka sig inte får ta mer än en liten del av tiden i anspråk. Redaktionella synpunkter av nämnda slag sammanfattas kort i slutet av seminariet. Vanligen bör huvuddelen av tiden ägnas åt inomparadigmatiska frågeställningar, men de utom- eller mellanparadigmatiska ska därför inte helt glömmas bort.
Seminariebehandling av uppsatser 5 Att inrikta synpunkter och kritik på uppsatsens innehåll innebär att man kritiskt granskar: a) Introduktionsdelens täckning av den aktuella litteraturen. b) Huruvida introduktionen på ett naturligt sätt leder fram till de frågeställningar man söker svar på i uppsatsen c) Om frågeställningarna är möjliga att besvara, överhuvudtaget och med den metodik som används i undersökningen. d) Den använda metodikens tillförlitlighet och relevans. e) Om de slutsatser författaren dragit verkligen kan dras utifrån de resultat som erhållits (d.v.s. om det finns alternativa tolkningar av de resultat som erhållits, och som författaren förbisett). g) Om författaren i diskussionen på ett kritiskt sätt granskat den använda metodiken och redogjort för dess styrka och svagheter. Övriga aspekter som också bör beröras i förekommande fall är etiska frågor, könsbundet språk, jämställdhet etc. En viktig sak för opponenten att hålla i minnet är att göra uppföljningsfrågor. Det händer ibland att respondenten undviker att svara på de frågor som ställs genom att börja tala om något annat än det frågan gällde. Det är opponentens uppgift (inte seminarieledarens) att gå vidare med följdfrågor (eller fråga om igen) om respondenten inte besvarar frågan. Övriga frågor Efter opponenten ges möjlighet för seminarieledaren och övriga seminariedeltagare att komma med frågor och synpunkter. Därefter avslutas seminariet, vanligen med att opponenten är den förste att gratulera respondenten till ett gott arbete och ett väl genomfört försvar av uppsatsen.