Tg12013 II-I än BESLUT rnspektionenforvárdoch omsorg 2015-03-31 Dnr 8.7.l-9753/ 2015 l AvdelningSydöst Attendo Sverige AB Michaela Hecht Gunnarsson BOX 715 michaela.hecht-gunnarsson@ivo.se 182 17 Danderyd Huvudman Attendo Sverige AB, org. nr 556148-5169 Box 715 182 17 Danderyd Ärendet Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förelägger med stöd av 13 kap. 8 SoL, Attendo Sverige AB (Attendo), att senast den 1juni 2015 vid vite om 800 000 kronor säkerställa att 0 samtliga boendeenheter vid äldreboendet Ekhult vårdboende i Linköpings kommun där personer med demenssjukdom befinner sig är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. 0 den enskilde som av något skäl inte kan öppna dörren till enheten vid behov och utan dröjsmål får hjälp med detta eller annat stöd den enskilde behöver. IVO förelägger dessutom Attendo att senast den 15 juni 2015 komma in med en redovisning av de åtgärder som vidtagits avseende föreläggandet. Inspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 Fax Ä Box 2163 registrator@ivo.se Org nr 202100-6537 > 550 02 Jönköping www.ivo.se
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 2(16) Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde den 13 februari 2014 en inspektion på Ekhults vårdboende i Linköping (Ekhult). Huvudman för boendet är Attendo. Syftet var att granska den enskildes inflytande och personalens möjligheter att utföra en god omsorg utifrån bl.a. bemanning, kompetens och samverkan. Vid Ekhult finns boende för 20 personer med demenssjukdom samt växelvård/korttidsvård för ca 20 personer. Inspektionen gjordes på korttidsenheten. IVO ställde efter inspektionen följande krav på åtgärder den 27 juni 2014: 0 Redovisa hur verksamheten säkerställer att avvikelser gällande insatser enligt socialtjänstlagen hanteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 0 Tillse att personalen ges återkommande information om sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. 0 Redovisa hur verksamheten kontrollerar att bemanningen överensstämmer med de boendes behov av insatser. 0 Säkerställa att enheterna för personer med demenssjukdom är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödj a de boende. 0 Säkerställa att den enskilde som av något skäl inte kan öppna dörren till enheten vid behov och utan dröjsmål får hjälp med detta eller annat stöd den enskilde behöver. En redovisning av vidtagna åtgärder inkom från Ekhults vårdboende, Attendo den 15 september 2014. IVO bedömde efter inkommen redovisning att Attendo hade vidtagit relevanta åtgärder avseende de tre första åtgärdskraven, men att brister kvarstod avseende bemanning nattetid och inlåsning av de boende på obemannade enheter. IVO beslutade därför att nännare granska bemanningen nattetid och genomförde en oanmäld inspektion på kvällen den 4 december 2014.
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 3(l6) Vid inspektionen intervjuades de två personal som var i tjänst och en rundvandring gjordes i lokalerna. Dagen därpå genomförde IVO:s representanter en muntlig återföring och dialog med verksamhetens ledning, bestående av Linda Collin, verksamhetschef, Henrik Edin, biträdande regionchef samt Lena Andersson, regionchef. Representanter från IVO var inspektörerna Annebritt Gustavsson, Anita Ohlsson samt Michaela Hecht Gunnarsson. Redovisning av til/syn Underlag Protokoll från inspektion den 5 mars 2014 IVO:s beslut den 27 juni 2014 Attendos redovisning, inkommen den 15 september 2014 Protokoll från oanmäld inspektion den 4 december 2014 Tjänsteanteckning avseende dialog med Attendos ledning den 5 december 2014 Yttrande från Attendo, inkommet den 9 februari 2015 Redovisning av inspektionen den 5 mars 2014 Nedan redovisas endast den del av protokollet som avser bemanningen nattetid, då kvarstående brister avser denna del. Vid intervjun med personalen framkom problem med bemanningen nattetid, exempelvis om flera av brukarna vill ha hjälp med sänggåendet eller annat och det behövs två personal för att utföra hjälpen. Det är två personer som arbetar på natten. De har ansvar för två demensenheter som finns på olika våningsplan i en huskropp. Varje demensenhet består av tio platser. Dörrarna till enheterna leder ut i ett trapphus och dörrarna låses med kodlås. Utöver de två demensenhetema ansvarar de för två våningar som finns i en annan huskropp där bl.a. korttidsplatserna finns. Husen har en förbindelse i källarplan. Detta innebär att de måste lämna enheterna obemannade vid flera tillfållen per natt.
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1 9753/2015 4(16) /VO:s beslut den 27juni 2014 IVO bedömde utifrån ovanstående information att det förelåg allvarliga brister avseende bemanningen nattetid då avdelningar där personer med demenssjukdom lämnades obemannade i stor utsträckning. Detta fick även till följd att de boende som själva inte kan låsa upp dörren till avdelningen var inlåsta då personal befann sig i en annan del av boendet. IVO beslutade därför om följande krav på åtgärder avseende dessa brister. 0 Säkerställa att enheterna för personer med demenssjukdom är bemannade under hela dygnet på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över och utan dröjsmål kan hjälpa och stödja de boende. 0 Säkerställa att den enskilde som av något skäl inte kan öppna dörren till enheten vid behov och utan dröj smål får hjälp med detta eller annat stöd den enskilde behöver. Av beslutet framgick vidare att IVO kan komma att utfärda ett föreläggande med vite om Attendo inte åtgärdar påtalade brister. Redovisning från Attendo, inkommen den 15 september 2014. Avseende påtalade brister i nattbemanningen anförde Attendo följande. Arbetet på de avdelningar på Ekhults vårdboende som huserar personer med demensdiagnos planeras och genomförs enligt avtal med uppdragsgivaren Linköpings kommun med utgångspunkt i de riktlinjer som Socialstyrelsen rekommenderar i sina föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. l dagsläget styrs bemanningen på avdelningarna utifrån avtal samt behov som uppmärksammas genom de individuella genomförandeplanerna. Om det uppdagas att en av de boende har behov av utökade omsorgsinsatser eller om omsorgsbehovet förändras under den boendes vistelse på så sätt att en boende är i behov av omfattande omsorgshjälp ansvarar verksamhetschef för att uppnå en hållbar förändring i bemanningen för att tillgodose de utökade behoven. Detta kan göras med hjälp av exempelvis extra resurspersoner. I dagsläget på de två avdelningar för personer med demenssjukdom på Ekhults vårdboende, har enligt de individuellt uppförda genomförandeplanema inte uppmärksammats ett utökat behov av personalstöd nattetid. Detta då det inte är vanligt förekommande att de boende är uppe på nätterna. Om så skulle vara fallet har det tagits i beaktande att den aktuella personalbemanningen är hjälpt av följande faktorer;
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 5(16) - Lokalemas utformning - Samtliga medarbetare som arbetar på nätterna är utbildade undersköterskor. - Personalen har stöd av rörelselann för att snabbt bli uppmärksammade på om någon av de boende vaknar, går upp och/eller är i behov av stöd och hjälp. Den personal som i dagsläget bemannat Ekhults vårdboende på nätterna har i sin arbetsbeskrivning fått direktiv om att arbetet alltid skall fördelas på så sätt att personalen utgår från varsin demensavdelning. Om det nattetid uppstår behov av stöd från extra personal utöver grundbemanningen finns möjlighet till hjälp från Attendos egna jour som utgår från Linköping. Vid påkallande av stöd från jouren kan hjälp infinna sig i verksamheten inom loppet av en halvtimme. l framtida planering kring bemanning av avdelningar med boende som har demensproblematik har tagits i beaktande Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen SOSFS 2012:l 2 som träder ikraft under 2015. l denna fråga inväntas besked från Linköpings kommun for vidare diskussion kring bemanningsförändringar på Ekhult Oanmäld inspektion den 4 december 2014 En oanmäld inspektion genomfördes den 4 december 2014 mellan klockan 21.15 och 23.30. Tjänstgörande personal intervjuades och en rundvandring i lokalerna genomfördes. Fysisk miljö Ekhults vård- och omsorgsboende består av två huskroppar med förbindelse i källarplan. I en huskropp finns ett korttidsboende i två plan med för närvarande 23 platser, fler personer delar rum än vid föregående inspektion. I den andra, nyare huskroppen finns två enheter för personer med demenssjukdom. Enheterna finns på två plan och det bor 10 personer på varje enhet. Intervjuer med nattpersonal Bemanning Det är två personer som arbetar på natten och de har ett övergripande ansvar for var sin del av boendet men hjälps åt vid behov och vid minst en planerad runda per natt. Det finns en sjuksköterska de kan ringa till men det tar oftast cirka /2- l timme innan hon kommer till Ekhult. Det finns också möjlighet att ringa efter en extra personal från ett äldrebo-
Inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 6(16) ende i Linköping, vilket dock aldrig har hänt. Extrapersonal sätts in vid exempelvis palliativ vård och för närvarande har dagpersonalens schematider förändrats så att de förstärker cirka en timma extra på kvällen och morgonen. Nattpersonalen har regelbundna träffar med enhetschefen men deltar oftast inte på de träffar som gäller dagpersonalen och övriga professioner. Det finns schemalagd rapporttid på kvällen och morgonen. Omsorgsbehov Personalen berättar att det är flera av de boende som behöver hjälp av två personer och att de hjälps åt vid behov, vilket är flera gånger per natt. Det finns alltid en inplanerad runda som tar cirka en timma då de tillsammans hjälper de boende. De flesta har fått hjälp av kvällspersonalen att lägga sig men några vill lägga sig senare. Enligt en av de intervjuade läggs dock oftast de som behöver hjälp av två personer av kvällspersonalen. På demensenheterna finns det alltid personer som är vakna och uppe och går på natten och som då oftast behöver tillsyn och stöd. Det har även förekommit att boende varit aggressiv mot personal eller annan boende. På korttidsboendet finns alltid ett varierande antal personer som har ett dement beteende eller demenssjukdom. En av de intervjuade uttrycker oro för vad som kan hända när enheterna lämnas obemannade och anser inte att de boendes behov kan tillgodoses nattetid. Förutom hjälp med personlig omvårdnad behöver de boende ibland samtal för att stilla oro och hjälp med något att äta. Personalen skriver avvikelser och pratar med ledningen om de anser att de inte kunnat ge en tillräcklig omvårdnad. De upplever dock att de inte får någon återkoppling från ledningen när det gäller avvikelserna. Det finns upprättade genomförandeplaner för de boende på demensenheterna och oftast även för de boende på korttidsplatsema. Vilka insatser som behövs på natten är dock inte väl beskrivna enligt personalen. Larm och inläsning Enligt den personal, som den aktuella natten arbetar på demensenheterna, har alla boende rörelselann. De personer som finns på korttidsboendet och har en demenssjukdom får även de ett rörelselann. Rummen är försedda med s.k. hotellås. Dörrarna från demensenheterna är alltid låsta och försedda med ett kodlås. Korttidsboendet som är i två plan har inte låsta dörrar mellan planen, där finns trappor mellan våningsplanen med stängda grindar och en hiss. Ytterdörren till detta boende har ett kodlås. Koden är dock utformad på ett svårbegripligt sätt. Personalen uppger att hon är beroende av rörelselamien för att upptäcka om någon stiger upp ur sängen och exempelvis faller. Om en eller flera personer däremot redan är uppe och går på natten och befinner sig i gemen-
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 7(16) samma utrymmen har hon ingen kontroll på vad som händer när hon befinner sig på den andra demensenheten eller på korttidsboendet. Hon kan inte heller uppmärksamma om någon vill komma ut från enheten. Dialog med Attendos ledning den 5 december 2014 Dagen efter den oanmälda inspektionen hade IVO:s representanter ett inplanerat möte med ledningen för Attendo. Syftet var att klargöra hur IVO ser på att boende med demenssjukdom lämnas utan tillsyn nattetid på låsta avdelningar och föra en dialog. Närvarande från Attendo var Linda Collin, verksamhetschef Henrik Edin, biträdande regionchef samt Lena Andersson, regionchef. IVO redogjorde för den oanmälda inspektion som genomfördes kvällen innan mötet, den 4 december och for de iakttagelser som gjordes avseende bemanningen nattetid. IVO påtalade att avdelningar i såväl demensboendet som korttidsboendet, där en del av de boende har demenssjukdom eller ett dement beteende, lämnas obemannade under långa perioder samt att de boende på demensenhetema är att betrakta som inlästa då personal inte finns på den låsta enheten. Vidare påtalades att larm används i stor utsträckning, såvitt har framkommit på varje individ, och att dessa larm i viss mån ersätter personal eftersom det är enda möjligheten för personalen att veta om det händer något på en avdelning där man inte befinner sig. Företrädare för Attendo uppgav att samtliga larm är individuellt bedömda och att en person på boendet inte har larm då den inte Önskar ha det. Larrnen är av samma typ och består av en dosa med rörelselarm som placeras på olika ställen för olika individer. En del har den vid sängen, vid t ex fallrisk, någon har den vid toaletten då personen behöver hjälp vid toalettbesök. Användande av larm utgår från enskildas behov och beslutas vid teamgenomgång där kontaktperson, chef, sjuksköterska och ofta samordnare deltar. Andelen personer med demens/ dement beteende varierar över tid på korttidsboendet. Attendos representanter anser att bemanningen utgår från de boendes behov och att personal uppmanas att signalera om det är oroligt. Tanken är att de boende ska sova nattetid och ha aktiviteter dagtid. Verksamhetschef har ofta kontakt med nattpersonal för att förhöra sig om situationen och om natten varit orolig. Kartläggning görs hela tiden. Det finns möjlighet att tillkalla extra resurs nattetid om det behövs. I forsta hand finns en resurs på boendet Åleryd som kan tillkallas. Det arbetar dessutom många personer nattetid vid Attendos övriga verksamheter inom Linköping varför hjälp finns om behov skulle uppstå.
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/2015 8(16) IVO refererade till en lagakraftvunnen dom avseende föreläggande gällande bristande nattbemanning och inlåsning vid Bräcke diakoni och redogjorde för hur IVO har bedömt att enheter lämnas obemannade med inlåsning som följd, samt att domstolarna har gjort samma bedömning. Attendo informerades om den fortsatta handläggningen avseende faktagranskning och kommunicering samt att Attendo kommer att beredas möjlighet att yttra sig skriftligt innan beslut i ärendet fattas. Yttrande från Attendo, inkommet den 9 februari 2015 Attendo har huvudsakligen anfört följ ande. Verksamhetschef och samordnare har dagliga möten där inkomna avvikelser avseende omvårdnad tas i beaktande vid planering av bemanning för såväl dag- som nattetid. Signalerar verksamhetens medarbetare genom avvikelser eller samtal att brukares tillstånd eller andra förutsättningar förändrats, så tas detta med i bedömningen när bemanningen planeras. Detta är av särskild vikt för nattbemanningens planering. Behov av bemanning bedöms utifrån flera parametrar av verksamhetschef utifrån samråd med omvårdnadspersonal, sjuksköterska och samordnare. Finns verksamhetschef inte tillgänglig, så finns en tydlig rutin där beslut om tillsättning av extra bemanningsresurser har delegerats till samordnare, sjuksköterska eller omvårdnadspersonal som är i tjänst. Således kan alltid resurser tillsättas för att ur ett bemanningsperspektiv säkerställa både brukarnas omvårdnadsbehov och omvårdnadspersonalens arbetsmiljö. Genomförandeplanema beskriver insatser över hela dygnet. Attendo hävdar att Ekhults vårdboende upprätthåller en god kvalitet och säkerhet även nattetid för den enskilde brukaren genom att systematiskt, utifrån aktuella genomförandeplaner, avvikelser, incidenter och professionella bedömningar, justera både insatser och personalresurser utifrån brukamas behov. Vid ökade behov sätts ytterligare resurser till utöver grundbemanning i den dagliga planeringen. Är behoven oväntade finns annan omvårdnadspersonal att tillkalla både från ambulerande hemtjänst och andra vårdboenden med tillgång till bil. Dessa medarbetare kan finnas på Ekhults vårdboende inom 20 minuter. Installationen av så kallade hotellås i varje lägenhetsdörr möjliggör för den enskilde brukaren att alltid kunna öppna sin lägenhet medan densamme inte behöver störas av andra brukare. De rörelselarm som används i verksamheten är individuellt utprovade och installeras först
Inspektionen för Vård och omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 9(16) efter samtycke från brukaren samt en behovsprövning där kontaktperson, samordnare, sjuksköterska och chef deltar. Rörelselarrnen är ett komplement till nattmedarbetamas närvaro på avdelningarna och till de tillsynsrundor, som görs regelbundet över natten och kan ses som ett arbetsredskap för att snart och utan att störa brukaren få en förvarning om denne behöver nattmedarbetamas tillsyn eller ej. Orsaken till att en brukare har rörelselann kan variera och anpassas alltid efter de individuella behoven som brukaren har. Det bör påtalas att rörelselarm i viss utsträckning även används dagtid då bemanningen är högre. Avsaknad av rörelselann på avdelningen skulle med stor sannolikhet fördröja tiden från avdelningen tillsynsbehov till insats, oavsett bemanning då omvårdnadspersonalen normalt inte ska befinna sig inne på brukarnas rum nattetid. I Verksamheten arbetar omvårdnadspersonalen systematiskt med ett rikt utbud av enskilda och gemensamma aktiviteter för brukarnas välbefinnande men också för att bidra till en så regelbunden dygnsrytm och god nattsömn som möjligt, för de brukare som har en demenssjukdom. Verksamhetens erfarenheter är att detta arbete ger goda resultat där flertalet brukare med demenssjukdom sover nattetid. Som beskrivits ovan tillsätter verksamheten resurser om brukarnas tillsynsbehov förändras. Nattmedarbetama utgår alltid från demensavdelningarna i verksamheten och rör sig ofta och mycket mellan avdelningarna. Som en skyddsåtgärd är avdelningarnas ytterdörrar låsta med kodlås både för att skydda brukarna och verksamheten från yttre störningar men också för att värna brukarnas liv och hälsa. Det finns en stor risk att brukare med demenssjukdom förirrar sig eller skadar sig om de lämnar verksamheten ensamma. Nattmedarbetamas frekventa närvaro och uppsikt över avdelningarna i kombination med en god kännedom om brukarnas hälsotillstånd och behov ger förutsättningar att utan dröjsmål kunna närvara och skydda brukaren vid de tillfällen då brukare nattetid uttrycker en önskan om att lämna boendet. För brukare med demenssjukdom finns det i genomförandeplanen inskrivet om brukaren själv kan öppna ytterdörren eller ej, vilket ger omvårdnadspersonalen kännedom om vilka brukare som kan behöva assistans för att öppna avdelningarnas ytterdörrar. Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits är det Attendos uppfattning att Ekhults vårdboende uppfyller kraven på god kvalitet som föreskrivs i socialtjänstlagen. Attendo ger brukarna på Ekhults vårdboende en
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 10(16) trygg och säker omvårdnad där omsorgspersonalen utan dröjsmål kan hjälpa och ge stöd till varje enskild brukare även nattetid. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser l kap l 3 kap. 3, 5 kap 5 och 13 kap 8 socialtjänstlagen (2001:453) SoL 2 kap l Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 201 l :9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bemanning Insatser inom socialtj änsten ska vara av god kvalitet. För utförande ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet och kvaliteten av verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL). Avsikten med bestämmelsen är att garantera kvalitet i den verksamhet som bedrivs och i de insatser som ges. Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter som verksamheten omfattas av och beslut som har meddelats enligt sådana föreskrifter (2 kap. 1 SOSFS 2011:9). Vissa faktorer är av stor betydelse för att en verksamhet ska sägas ha god kvalitet. Bl.a. ska socialtjänstens insatser ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. Detta förutsätter att verksamheten har tillräckligt med personal och att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet och ett sådant förhållningssätt till de hjälpbehövande att de upplever trygghet i mötet med socialtjänsten och i den värd som ges (se prop. 1996/972124 s. 52). Kommunen är skyldig att inrätta särskilda boendeforrner för äldre människor som behöver särskilt stöd (5 kap. 5 andra stycket SoL). Bestämmelsen innebär en skyldighet att när insatser som kan ges i hemmet är otillräckliga, erbjuda de äldre ett boende som kan tillgodose kraven på en högre grad av omsorg. De särskilda boendeforrnerna ska uppfylla tre grundläggande krav: - bostaden ska vara så utformad att den boende kan utveckla sina personliga resurser att leva ett självständigt liv - den boende ska varje tid på dygnet kunna erhålla de tjänster som krävs för att den boende ska kunna klara sin tillvaro och känna sig trygg
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 l 1(16) - det ska finnas tillgång på personal som kan bedöma när det behövs social eller medicinsk vård och som kan svara för att sådan ges. Dessa boendefonner bör vara så utfonnade att den enskilde även nattetid kan erhålla de tjänster som han eller hon behöver för att klara sin tillvaro och känna trygghet (se prop. 1979/ 80:1 s. 53 samt prop. 1990/91 :14). Beträffande kvalitet i äldreomsorgen gäller att verksamheten ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmanderätt, integritet, trygghet och värdighet. Detta förutsätter att omsorgs- och vårdinsatser utfonnas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. En av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå god kvalitet i omsorgen om äldre är tillgången till personal med lämplig utbildning och kompetens samt ett tydligt och engagerat ledarskap (se prop. 1996/972124 s.53 54). Inspektionen för vård och omsorg tar som utgångspunkt i bedömningen att personer med demenssjukdom är en utsatt grupp med behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. I särskilda boenden för äldre med demenssjukdom är närheten till personal dygnet runt mycket viktig för att uppnå trygghet och säkerhet. Avsikten med boendefonner för service och omvårdnad är att garantera att den som behöver kan få den kvalificerade tillsyn och omvårdnad som krävs. Det medför att bemanningen måste vara sådan att personalen har uppsikt över de boende och kan ge det stöd och den hjälp de behöver. Med tillräcklig bemanning menar IVO en bemanning som gör det möjligt för personalen att hålla uppsikt och finnas tillgänglig för de boende och tillgodose behov av stöd och hjälp. Behov av stöd och hjälp till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa kan föranledas av att en person med demenssjukdom riskerar att lida fysisk eller psykisk skada eller orsaka fysisk eller psykisk skada hos andra. IVO anser att ett demensboende som inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjuda ett tryggt boende för målgruppen, ytterst inte kan anses uppfylla kraven på god kvalitet som föreskrivs i socialtjänstlagen. Tillgänglig personal dygnet runt för personer med demenssjukdom är en förutsättning för att verksamheten ska säkerställa vård- och omsorgstagamas behov av trygghet och säkerhet. Personer med demenssjukdom är helt beroende av tillgänglig personal alla tider på dygnet. IVO hänvisar vidare till Förvaltningsrätten i Jönköpings dom i mål nr 1625-14 där motsvarande förhållanden förelåg på ett boende och där förvaltningsrätten delade IVO:s bedömning att enheter med demenssjuka inte kan lämnas utan tillsyn samt att de boende var att betrakta som inlåsta då
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/2015 12(16) personal inte fanns på plats. Efter att begäran om prövningstillstånd avslagits av såväl Kammarrätten i Jönköping som Högsta förvaltningsdomstolen har denna dom vunnit laga kraft. Ekhult är ett boende som fördelar sig på två huskroppar i två våningsplan. I den ena huskroppen finns ett demensboende med två avdelningar, en på varje våningsplan. Båda avdelningar är låsta. Det finns tio platser på vardera avdelning. I den andra huskroppen finns två avdelningar för korttidsboende, en på vaij e våningsplan. Det är inte låst mellan dessa båda avdelningar men ytterdörren till byggnaden är låst. Korttidsboendet hade vid tidpunkten för inspektionen 23 platser. Detta kan variera något då man ibland placerar två boende i samma rum. Även här bor det personer med demensdiagnos eller ett dement beteende. Antalet varierar dock. Mellan avdelningarna i denna byggnad finns en trappa med grind samt en hiss. Mellan de båda huskroppama finns en förbindelse i form av en lång korridor i källarplan med låsta dörrar. Grundbemanningen nattetid i de båda boendena är totalt två personal. Deras utgångsplacering är en i vardera byggnad. De gör minst en gemensam runda varje natt hos alla boende. Den tar cirka en timme. Utöver det behöver de hjälpas åt med flera boende som alltid kräver dubbelbemanning. Detta händer flera gånger varje natt. Personal vittnar om att boende som behöver dubbelbemanning oftast läggs av kvällspersonalen. Vidare uppges att det på demensavdelningarna alltid finns personer som är vakna och uppe och går på natten och behöver då oftast tillsyn och stöd. Det förekommer även att boende kan vara aggressiva mot andra boende eller mot personal. Det framkommer att extrapersonal från ett annat av Attendos boenden, eller sjuksköterska kan tillkallas vid behov. Enligt ledningen vid Attendo kan de vara på plats inom 20 minuter. Dessa befinner sig dock på flera mils avstånd och enligt personal kommer sjuksköterska inom /2-1 timme. Det andra boendet har man inte kontaktat nattetid för hjälp. Attendos ledning anför att verksamheten ger brukarna på Ekhults vårdboende en trygg och säker omvårdnad där omsorgspersonalen utan dröjsmål kan hjälpa och ge stöd till varje enskild brukare även nattetid och att man uppfyller kraven på god kvalitet som föreskrivs i socialtjänstlagen. IVO delar inte denna uppfattning av följande skäl. IVO bedömer utifrån lokalemas utformning att det inte är möjligt att ha uppsikt över den avdelning som lämnas obemannad, än mindre när man är i en annan byggnad, vilket sker nattetid vid såväl planerad som oplanerad bortavaro. Grundbemanningen är sådan att några avdelningar måste vara konstant obemannade då det finns två personal till fyra avdelningar. Så gott som samtliga boende med demens har rörelselarrn på sina rum och det är med hjälp av dessa som personalen kan uppmärksamma att nå-
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 13( 16) gon är uppe om man själv befinner sig i en annan del av boendet. Om de boende är uppegående i de allmänna utrymmena på avdelningen kan man dock inte uppmärksamma om någon är i behov av stöd och hjälp. IVO bedömer att Attendo inte har vidtagit åtgärder i enlighet med de krav som ställdes i beslut från den 27 juni 2014 och som även muntligen har klargj orts för Attendos ledning den 5 december 2014, och att missförhållanden som innebär att personer med demenssjukdom lämnas utan tillsyn kvarstår. Attendo uppfyller enligt IVO bedömning inte kraven på god kvalitet enligt 3 kap 3 SoL då bemanningen inte motsvarar de boendes behov nattetid. Attendo ska därför säkerställa att avdelningarna vid Ekhults vårdboende där personer med demenssjukdom vistas och bor, är bemannade på ett sådant sätt att personalen har uppsikt över enheterna och snabbt kan uppmärksamma och utan dröjsmål hjälpa och stödja personer som inte är orienterade i tid och rum och som inte kan påkalla hjälp genom att själva hantera lann. Läsning av dörrar Enligt l kap. 1 SoL ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Detta förutsätter att omsorgs- och vårdinsatser utformas med utgångspunkt från den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Insatser som ges med stöd av SoL bygger på frivillighet och SoL innehåller inte någon bestämmelse till stöd för inlåsning av enskilda i särskilda boendefonner. Inlåsning av dem som vistas på särskilt boende får inte förekomma utan samtycke från de som vistas på boendet. Ytterdörren till en särskild boendefonn kan visserligen vara låst, så som är brukligt i de flesta människors hem. Detsamma gäller dörrar till avdelningar och enheter. Låset måste dock vara konstruerat så att den enskilde själv kan låsa upp. Att använda alltför komplicerade lås som i praktiken förhindrar den enskilde att öppna dörren är att betrakta som inlåsning. Samma gäller för lås med kodlås om uppgift om koden saknas eller de boende inte kan förstå hur låset ska hanteras även om koden finns tillgänglig. Däremot finns inget hinder mot att dörren har ett lås som det tar en viss tid att öppna. Det framkommer att ytterdörrarna på varje våningsplan är låsta på demensboendet. På korttidsboendet är dörren till byggnaden låst liksom förbindelsen till den andra huskroppen. När personalen lämnar enheterna på det sätt som redovisas under den del i beslutet som rör bemanning, får detta även följ den att de boende som saknar möjlighet att själva låsa upp eller få hjälp, i praktiken är inlåsta. En låst lägenhet
Inspektionen for vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/ 2015 14(16) eller enhet/ avdelning begränsar de boendes möjligheter till självbestämmanderätt och rörelsefrihet. Det är inte förenligt med lagens krav på god kvalitet att avdelningarna vid Ekhults vårdboende lämnas obemannade och låsta. Verksamheten ansvarar för att det finns tillräckligt med resurser och personal för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. För att personer med demenssjukdom i dessa situationer ska få en god vård och omsorg som tillgodoser de enskildas behov av trygghet och säkerhet ska det finnas personal som utan dröjsmål kan hjälpa enskilda som av något skäl inte kan öppna dörren själv. Attendo ska därför säkerställa att de enskilda som av något skäl inte kan öppna dörren till boendet vid behov och utan dröjsmål får hjälp med detta eller får annat stöd de behöver. Larm Vid inspektion har framkommit att samtliga personer inom demensenheterna har någon form av rörelselarrn i sina lägenheter som aktiveras när de rör sig i sin lägenhet. Detsamma gäller de personer som har demenssjukdom eller liknande tillstånd vid korttidsboendet. Attendos ledning har uppgett att en person inte har larm, beroende på att denne har motsatt sig detta samt att installation av alla larm föregås av individuell bedömning. IVO har inga synpunkter på att larm ibland efter en individuell bedömning kan utgöra ett nödvändigt komplement i vården och omsorgen hos denna målgrupp. Attendo gör gällande att alla larm är individuellt bedömda. Mot bakgrund av att samtliga boende på demensenhetema har rörelselarrn, utom en person som aktivt har motsatt sig detta, finner IVO att det framstår som sannolikt att larm används systematiskt och att bedömningen avseende behov av larm hos enskilda utgår även från den bristande bemanningen. Eftersom bemanningen är sådan att några avdelningar måste vara konstant obemannade utgör larmen enda möjligheten för personalen att bli medvetna om att någon boende är uppstigen och kan vara i behov av stöd. Larrnen blir då inte endast ett komplement i vården och omsorgen utan utgör närmast en ersättning för personal som inte finns på plats, för att uppmärksamma behov hos dessa boende. IVO vill framhålla att omständigheten att man har lann hos så gott som samtliga boende på demensenhetema på intet sätt rättfárdi gar eller uppväger att enheterna lämnas obemannade.
Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.7.1-9753/2015 15(16) Sammanfattande bedömning Enligt 13 kap. 8 SoL har IVO möjlighet att förelägga den som ansvarar för en verksamhet som står under tillsyn, att avhjälpa missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Av prop. 2008/09:l60 s. 82 framgår att ett exempel när föreläggande ska kunna utfärdas är när ett demensboende inte på ett tillfredställande sätt kan erbjuda ett tryggt boende för målgruppen. IVO konstaterar att de brister avseende bemanning och inlåsning som framgår av ovanstående, utgör missförhållanden av betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. IVO har i tidigare beslut påtalat att Attendo måste åtgärda bristema avseende obemannade enheter för personer med demenssjukdom samt inlåsning på dessa enheter, utan att verksamheten har åtgärdat bristema. IVO bedömer därför att beslutet om föreläggande ska förenas med ett vite av kännbar storlek. Mot denna bakgrund och med stöd av vad som ovan anförts finner Inspektionen för vård och omsorg att förutsättningar föreligger för att Attendo med stöd av 13 kap. 8 SoL ska föreläggas att åtgärda de missförhållanden som konstaterats. Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Birgitta Hagström. I den slutliga handläggningen har enhetschefen Margareta Fransson, avdelningsjuristen Hans Yngve och inspektörema Annebritt Gustavsson och Anita Ohlsson deltagit. lnspektören Michaela Hecht Gunnarsson har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg Birgi a Q Michaela Hecht unnarsson Hur man överklagar, se bilaga
Inspektionen for vård och omsorg Dnr 8.7.l-9753/ 2015 l6(l6) Bilaga Hur man överklagar Den som vill överklaga Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) beslut ska skriva till Förvaltningsrätten i Jönköping. Skrivelsen ställs alltså till förvaltningsrätten men ska skickas eller lämnas till IVO. Överklagandet ska ha kommit in till IVO inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som klaganden begär. Vidare ska IVO:s diarienummer anges. Om sista dagen för överklagandet infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.