Socioekonomisk analys socioekonomiska bokslut och sociala investeringar en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se) 2014-05-25
VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID???
DET BLIR FÖR DYRT
KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ
En kort intro Framväxten av sociala investeringar Det blir för dyrt 1979 Tänk långsiktigt 2004 PO-reformen 2006 Att stämma i bäcken 2008 Utanförskapet effektivitet sociala inv 2009 Utbildning i metoden av 80 kommuner 2010 Sociala investering mål eller medel 2013 Hantverksspår & strategispår 2014 Sammalagt 35 års erfarenheter och något hundratal projekt, utbildning i metoden av 80-tal kommuner, landsting och samordningsförbund liksom ett stort antal nationella aktörer
Sociala investeringar (investeringsfonder) en trend!!! Är det bra eller dåligt???
Social impact bonds
Sociala investeringar två bilder
STRATEGIN MEN VAD VILL JAG? A) HJÄLPA PATRIK? (symptombehandling) B) FÖRHINDRA ATT FLER PATRIK KOMER I KLÄM? (orsaksbehandling)
Om det droppar vatten ur en kran var bör jag lägga mitt fokus på att torka under kranen med en trasa eller att stänga kranen?
Sociala investeringsfonder Strategiskt mål En metod att i grunden byta perspektiv, höja effektiviteten, skapa lärande och förändra sättet att fördela resurser och fatta resurs-fördelningsbeslut Operativt mål En metod att få fram resurser för att lösa konkreta preventionseller rehabiliteringsproblem
De sociala investeringsfondernas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL
Sociala investeringar en trend!!! Är det bra eller dåligt??? DET BEROR PÅ!!!
Några centrala påståenden Skolmisslyckanden kostar mänskligt och ekonomiskt Det går att räkna på Det finns ingen brist på resurser men rikligt med felanvända resurser Tidig intervention kan vara extremt lönsamt Varför gör vi då inte detta? A) kortsiktigheten B) omfördelningseffekterna i stuprören
Varje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap 210 Mdr Per årskull Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?
Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det? Vad beror det på? Vad kostar det? Kan vi minska det och både spara pengar och bygga ett bättre samhälle? Effektivitetsspåret Hur fördelar och använder vi alla de resurser vi förfogar över? Är vi effektiva i vår resursanvändning? Kan vi använda våra resurser smartare än idag? HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?
VARFÖR UPPSTÅR PROBLEMET?
DYRT ONÖDIGT KRÄVER UTHÅLLIGHET LÅNSIKTIGTHET & SAMVERKAN
Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Fattigdom Självskadebeteende Psykisk ohälsa Asocialitet Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Kognitiva svårigheter Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik
Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med
Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA 500.000
?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader
ADHD genomsnittskostnad 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan www.seeab.se www.socioekonomi.se
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr Kr ADHD Worst Case ADHD Best Case 700 000 700 000 600 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Kr ADHD Ackumulerad WC-BC 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Långsiktighet Samverkan Vinst; 2 Mkr/person Övriga 1 000 000 500 000 Breakeven Rättsväsendet Landsting 0-500 000 Kommun Försäkringskassan Ålder
Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något? www.seeab.se www.socioekonomi.se
PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL 20 30 Mkr GROV VÅLDS- VERKARE 50 Mkr LÅNGTIDS- ARBETSLÖS 10 12 Mkr
HAR DU HELHETSSYN?
SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE
Hur ser aktörskartan ut? Individen i centrum eller i väntrum Ett gytter utan tydliga och fungerande gränser och roller ideella organisationer ESF företag samordningsförbund gymnasieskolan näringslivskontoret rättsväsendet CSN vuxenutbildning Arbetslös arbetsförmedling SFI försäkringskassa försörjningsstöd Arbetsmarknadskontoret psykiatri kronofogde SKL beroendevård primärvård Missbruksvård riksdag departement
Den omöjliga försörjningssituationen Starta eget bidrag OSA Lönebidrag Förstärkt anställningsstöd Etableringsersättning Studiebidrag Introduktionsersättning Sjukpenning Trygghetsanställning Nystartsjobb A-kassa Ekonomiskt bistånd Särskilt anställningsstöd Glappersättning CSN Studiemedel Yrkesintroduktionsanställning Aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Rehabersättning Instegsjobb Vem betalar? Inkvalningsgrunder? Närhet till arbetsmarknaden? Motprestationer? Vem får pengarna den enskilde eller arbetsgivaren? Incitament?
Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem Och det där med helhetssyn???
SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID KULTUR BARN- & UNGDOMSSPYKIATRI VUXENPSYKIATRI PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKVÅRD KOMMUN LANDSTING F-KASSA A-FÖRMEDL
KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER
Och det där med långsiktighet och framförhållning???
KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID VINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se
HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???
SE & INSE PROBLEMET FÖRSTÅ MEKANISMERNA BAKOM VILJA, KUNNA & VÅGA PÅVERKA AGERA???
INEFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING ÖKAT UTANFÖRSKAP
En tanke i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?
Detta har att göra med begreppet effektivitet
Kan det vara så att kring det mesta av vad vi gör har vi inte en aning om ifall det är smart, rätt och effektivt?
Kostnads- Effektiva EFFEKTIVITET metoder
KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER
Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?
NEJ!!!!
ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet Defensiv eller offensiv resursanvändning EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad
KORTSIKTIGHET SOCIALA INVES- TERINGAR UTAN- FÖRSKAP SOCIO- EKONOMISKA ANALYSER HELHETSSYN LÅNGSIKTIGHET STUPRÖR FRAGMENTERING SOCIO- EKONOMISKA BOKSLUT
Sociala investeringar ett synsätt och en metod att få resurser för tidiga insatser, prevention, långsiktighet och uthållighet
Sociala investeringsfonder minst 50 60? kommuner (av ca 290) har skapat cirka 70 kommuner diskuterar Mer än 1.000 miljoner kronor
En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp
FÖR ATT UNDVIKA KONFLIKTER KRING BEGREPPET SOCIAL INVESTERINGSFOND SKILJ FORMALIA FRÅN FUNKTION
Man kan se sociala investeringar som en metod att fullfölja kommunallagens krav på god ekonomiskt hushållning (KL 8.1)
ARBETSGÅNG SOCIALA INVESTERINGAR 1 BESLUT FÖRANK- RING 2 STRATEGI 3 ORGA- NISATION 4 BESLUTS- PROCESS KRITERIER 5 INVES- TERINGS- KALKYL 6 BOK- FÖRING 9 LÄRANDE UTVECKLING 8 UPPFÖLJNING UTVÄRDERING 7 GENOMFÖRANDE
Beslut och förankring Argumenten Prevention en bra affär Vi är idag inte effektiva Det går att visa vinster Det går att plocka hem dessa vinster Det ryms inom dagens regelverk Förankring Politisk ledning Politisk opposition Nyckelpersoner chefer Ekonomer Media
Beredningsgrupp Organisation Soc + skola + fritid Andra aktörer Förvaltningschefernas roll Ekonomernas roll Beslutsgrupp KS-fråga Nyckelfrågor Ekonomernas roll
Exempel på sökkriterier Samverkan minst två förvaltningar Tydlig långsiktighet Väldefinierat problem/målgrupp Social investeringskalkyl med känslighetsanalys Kunskapsbaserat Hur skapa lärande (implementering) Hur utvärdera
Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter
Uppföljning och utvärdering Uppföljning vad har hänt Ekonomiska effekter Effekter på klienter Effekter på organisation Utvärdering - Orsakerna bakom varför? Synsättförändring Metodförändring Strukturförändring Samverkansrelationer
Risker och fällor vid utvärdering och mätning av resultat Kortsiktighetsfällen Snabba vinster premieras Ovanan Har aldrig gjort förr synsätt & kompetens Glädjekalkylsfällan Alla vill vara duktiga Konkurrensfällan Vem är bäst Mätbarhetsfällan Det mätbara eller det viktiga
Sociala investeringar två bilder
STRATEGIN MEN VAD VILL JAG? A) HJÄLPA PATRIK? (symptombehandling) B) FÖRHINDRA ATT FLER PATRIK KOMER I KLÄM? (orsaksbehandling)
De sociala investeringsfondernas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL
STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN ERSÄTTNINGS- & RESURS- FÖRDELNINGS SYSTEM LAGSTIFTNING RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL
SOCIAL INVESTERINGS- PLAN KORTSIKTIGHET STRATEGISK UTVECKLING REAKTIV STRATEGI??? UTAN- FÖRSKAP SOCIALA INVES- TERINGAR HELHETSSYN LÅNGSIKTIGHET STUPRÖR FRAGMENTERING OPERATIVA PROJEKT.- MEDEL Och sedan????
Sociala investeringsfonder Strategiskt mål En metod att i grunden byta perspektiv, höja effektiviteten, skapa lärande och förändra sättet att fördela resurser och fatta resurs-fördelningsbeslut Operativt mål En metod att få fram resurser för att lösa konkreta preventionseller rehabiliteringsproblem
STRATEGISKT MÅL FÖRÄNDRINGAR AV ORGANISATION & STYRSYSTEM OPERATIVT MÅL LYCKAS MED PROJEKTET
Sociala investeringar lärdomar så här långt En insiktsskapande process kring effektivitetsfrågan Lätt få genomslag I stor omfattning ett operativt perspektiv Mängder med spännande bra projekt Soc ek kalkyler pedagogisk draghjälp Onödiga friktioner kring bokföringsfrågan Svårt att ta ett språng upp till en strategisk nivå
Sociala investeringar några enkla slutsatser Ett sätt frigöra resurser för att skapa långsikthet och helhetssyn i beslutsfattandet Introducerar ett nytt och tämligen enkelt sätt att se på resursstyrning och effektivitetsbegreppet Därmed ett sätt att öka resurseffektiviteten Förutsätter förmågan och vilja att göra sociala investeringskalkyler
Sociala investeringar vilka problem ställer det till? Risken med en tillfällig trend Allt vi gör kring barn och unga är ju på sätt och vis en investering Hur välja vad vi ska satsa på Hur få effekt bortom det enskilda investeringsprojektet Måste du kalla det investeringsfond?
Provocerande reflektioner Make it simple Se upp för evidens-talibaner Det centrala är perspektivskiftena Från kostnads till investeringstänkande Från folkhälso- och utanförskapsperspektiv till management- och effektivitetsperspektiv I all förändring är riktningen viktigare än hastigheten
MEN KOM IHÅG Sociala investeringsfonder är bara ett medel för att skapa ett perspektivskifte
Några utmaningar
Samverkansinvestering - kostnader STRUKTUR- KOSTNADER SKAPA STRUKTUR LEDA STRUKTUR UTVÄRDERA STRUKTUR INSATS- KOSTNADER SCREENINGKOSTNAD BEDÖMNINGSKOSTNAD INSATSKOSTNAD A) MER B) LÄNGRE C) SAMMANSATT OMFÖRDELNINGSKOSTNADER MELLAN AKTÖRER ÖVER TID
Vinsterna av den sociala investeringen KONKRETA VINSTER Produktionsvärden (skatteintäkter) Minskade insatser Minskade kostnader för försörjning INDIREKTA VINSTER Metodkunskap Samspel det offentliga & näringsliv Samhällsklimat (det sociala kapitalet) Samverkanskompetens OMFÖRDELNINGSEFFEKTER MELLAN AKTÖRER ÖVER TID FINANSIELLT - REALT
VIN- NARE FÖR- LORA- RE VEM? NÄR? VAD? VILKA?
OMFÖRDELNING AV EFFEKTER ÖVRIGT SAMHÄLLE SOCIAL- TJÄNST ÖVRIG OFF SEKTOR SKOLA
Omfördelningseffekter av sociala investeringar FRÅN KOSTNADER PÅ KORT SIKT INTÄKTER PÅ LÅNG SIKT FRÅN REALA KOSTNADER FIANSIELLA KOSTNADER KOSTNADER FÖR DEN INVESTERANDE AKTÖREN VINSTER FÖR ANDRA AKTÖRER
Det inomkommunala omfördelningsproblemet eller att sila mygg och svälja kameler
Att förändra våra styr och uppföljningssystem?
Socioekonomiskt bokslut = ett sätt att värdera och kvantifiera ett verksamhets samhällsnytta, i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen Analysen bygger på a) teorin om externa effekter b) teorin om samhällsekonomiska analyser c) kalkylmodell för att omvandla detta till bokslut
Styr- och uppföljningssystemens roll är att fungera som en kompass för att försäkra sig om en god resurshushållning!!! Fungerar det så?
EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER
FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ADM EK BIST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER
Socioekonomiskt bokslut = att gå från organisations/ företags- till samhällsperspektiv på en åtgärd Vinst 2011 Intern resultaträkning Bolag "Samhälle" Socioekonomisk resultaträkning
Skuggsystem för ekonomistyrning - socioekonomiskt bokslut arbetsmarknadskontoret Arbetsmarknadskontoret 459 långtidsarbetslösa, flyktingar och andra komplikationer (psyk, somatik, missbruk, kultur, språk) 218 av dessa in i arbete(47%) Arbetskontorets resultaträkning 4 Mkr En bra affär, eller???
Resultaträkning Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Rätts- Bolaget Arbetsmarknadskontoret Intäkt 0 0 0 18 823 000 0 0 0 18 823 000 Kostnad 22 743 000 0 0 0 0 0 0 22 743 000-3 920 000 Arbetsförmedling Intäkt 0 3 063 000 0 0 0 0 0 3 063 000 Kostnad 0 16 023 000 0 0 0 0 0 16 023 000-12 960 000 Försäkringskassa Intäkt 0 0 5 513 400 0 0 0 0 5 513 400 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 5 513 400 Kommun Intäkt 0 0 0 42 261 864 0 0 0 42 261 864 Kostnad 0 0 0 18 823 000 0 0 0 18 823 000 23 438 864 Landsting Intäkt 0 0 0 0 4 900 800 0 0 4 900 800 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 4 900 800 Rättsväsende Intäkt 0 0 0 0 0 1 021 000 0 1 021 000 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 1 021 000 Övriga Intäkt 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Produktionsvärde Intäkt 16 023 000 0 0 0 0 0 0 16 023 000 16 023 000 Summa 34 017 064 TMJ
Resultaträkning Summa Arbetsförmedlinkassa Kommun Landsting väsende Övriga Summa Vinst Försäkrings- Rätts- Bolaget Arbetsmarknadskontoret Intäkt 0 0 0 18 823 000 0 0 0 18 823 000 Kostnad 22 743 000 0 0 0 0 0 0 22 743 000-3 920 000 Arbetsförmedling Intäkt 0 3 063 000 0 0 0 0 0 3 063 000 Kostnad 0 16 023 000 0 0 0 0 0 16 023 000-12 960 000 Försäkringskassa Intäkt 0 0 5 513 400 0 0 0 0 5 513 400 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 5 513 400 Kommun Intäkt 0 0 0 42 261 864 0 0 0 42 261 864 Kostnad 0 0 0 18 823 000 0 0 0 18 823 000 23 438 864 Landsting Intäkt 0 0 0 0 4 900 800 0 0 4 900 800 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 4 900 800 Rättsväsende Intäkt 0 0 0 0 0 1 021 000 0 1 021 000 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 1 021 000 Övriga Intäkt 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Produktionsvärde Intäkt 16 023 000 0 0 0 0 0 0 16 023 000 16 023 000 Summa 34 017 064
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kr/Ackumulerat/Diskonterat Investeringskalkyl 20 år balansräkning för framtida välfärdsskuld 700 000 000 Vinster 600 000 000 500 000 000 400 000 000 300 000 000 200 000 000 Finansiellt Produk onsvärde Insatser realt 100 000 000 0 År 1 2 3 4 5 10 20 Realt aktör 9 622 700 32 879 527 48 852 622 61 139 619 70 000 434 96 298 282 135 679 081 Produktionsvärde 15 406 731 44 516 428 78 568 096 107 401 530 135 020 391 224 387 340 358 213 566 Finansiellt 8 371 364 11 816 039 19 158 160 27 832 760 34 088 481 52 654 721 80 457 503 AMK
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Kr/Ackumulerat/Diskonterat Investeringskalkyl 20 år 700 000 000 En mandatperiod 600 000 000 500 Ca 000 000 200 Mkr Vinster 400 000 000 300 000 000 200 000 000 Finansiellt Produk onsvärde Insatser realt 100 000 000 0 År 1 2 3 4 5 10 20 Realt aktör 9 622 700 32 879 527 48 852 622 61 139 619 70 000 434 96 298 282 135 679 081 Produktionsvärde 15 406 731 44 516 428 78 568 096 107 401 530 135 020 391 224 387 340 358 213 566 Finansiellt 8 371 364 11 816 039 19 158 160 27 832 760 34 088 481 52 654 721 80 457 503 AMK
Några enkla slutsatser kring socioekonomiska bokslut Effekterna av att bryta utanförskap går att mäta De går att integrera med offentliga och privata uppföljningssystem i form av en bokslutsmodell Effekterna är stora Man får ett helhetsperspektiv på kostnader och intäkter Man kan följa omfördelningseffekter Man kan synliggöra det som annars ofta är osynligt Därmed skapas förutsättningar för klokare beslut
KOM IHÅG ATT socioekonomiska bokslut endast är ett medel att gå bortom dagens kortsiktiga och fragmenterade styr- och uppföljningssystem
Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering? Före? synliggöra risken Efter? värdera resultatet
Socioekonomiska analyser Vi har utbildat cirka 80 kommuner flera av dem använder metoden regelbundet för detta har vi ett utbildningsprogram
Socioekonomisk besluts-, investerings- och riskanalys långtidsarbetslösa unga Tierpsmodellen Långtidsarbetslösa unga 19-29 Samverkansprojekt 60 unga Cirka 20 fått jobb, utbildning eller praktik Kommunen överväger att ta över projektet, kostnad cirka 4 Mkr/år En bra eller dålig affär? Vad händer om - analys
Dagens resultat i Tierpsmodellen
Tierpsmodellen en pessimistisk prognos
Tierpsmodellen ett RIKTIGT pessimistiskt scenario
Tierpsmodellen breakeven under mandatperioden (2 i arbete)
Socioekonomiska analyser några Går att göra enkla slutsatser Tämligen enkelt att lära ut Vidgar perspektivet till lång sikt och helhetssyn Ett pedagogisk instrument för dialog mellan ekonomer och verksamhetsansvariga Kan bidra till högre resurseffektivitet
Vad har vi lärt oss av att utbilda ca 80 Det går kommuner i soc ek analyser? Ger meningsfull information Används Ger oväntade och stora spridningseffekter Nytt synsätt på ekonomistyrning Nytt samspel mellan ekonomer och verksamhetsansvariga
KOM IHÅG ATT Socioekonomiska är bara ett pedagogiskt hjälpmedel för att konkretisera insikten om att långsiktiga insatser kan vara en god social investering
AKTUELLA SOC EK UPPDRAG Miljonprogramproblematiken Husby, Lindängen, Hovsjö, SABO-företagen Social oro, Vit Makt, Gäng kriminalitet Dalarna, Teskedsorden Soc ek bokslut Fryshuset, Telge, ICA Effekter av skolmisslyckanden på arbetsmarknaden HI, vägar till arbete, teknikstöd i skolan Mellan stolarna problematiken på arbetsmarknaden Samordningsförbunden i Södertälje, Uppsala, Trelleborg & Nacka samt K2 i Södertälje Utbildning i soc ek investeringsanalys och sociala investeringsfonder Ett stort antal kommuner
DETTA VÄCKER FRÅGAN; VAD AVGÖR HUR VI FÖRDELAR VÅRA RESURSER I STORT I VÅR ORGANISATION?
TVÅ SVAR Tradition Så brukar det vara Så har vi alltid gjort Svårigheten att flytta resurser Särintressen Analys Det mest kostnadseffektiva Evidens Politik och ideologi
Ersättningssystemens genomslag belöna långa relationer klient - vårdgivare belöna samverkan mellan olika vårdgivare belöna långsiktiga resultat belöna tidiga insatser belöna informationsutbyte belöna valfrihetsmodeller som leder till samverkan, långsiktighet och minskad segregation avsätt särskilda medel för och belöna nätverksbyggare bestraffa aktörer som inte samverkar
Några utmaningar
De sociala investeringsfondernas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL