Karl Martin Sjöstrand 2009-06-06 ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader ResursRådet ska arbeta med personer som inte får sina behov tillgodosedda inom befintliga verksamheter hos huvudmännen eller genom de samverkansinsatser samordningsförbundet genomför. Till målgruppen hör personer som varit sjukskrivna längre än 60 dagar, har tidsbegränsad sjukersättning, annan långvarig frånvaro från arbetsmarknaden och eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Målsättningen för insatsen är att personer får arbete eller underlättar att han/hon får arbete. ResursRådet gör en bedömning och ett ställningstagande som kan innebära att köpa utrednings- eller rehabiliteringstjänster när ingen av huvudmännen har möjlighet till detta. Insatsen kan bestå av utbildning, arbetsprövningar, arbetsträning mm förutom utredning. Det är viktigt att huvudmännens möjligheter först är ordentligt prövade. När ResursRådet bedömer att samordnade insatser inte längre är aktuella rekommenderar de ett avslut och ger en rekommendation om fortsatt handläggning hos någon av huvudmännen. En Gemensam Individuell Handlingsplan lämnas till ResursRådet vid remittering. Planen sammanställs av handläggaren på respektive myndighet tillsammans med personen som remitteras. I planen finns frågeställning och förslag till åtgärd. Följande rapport omfattar uppgifter om deltagarna i ResursRådet under åren 2006 2008. ResursRådet har gjort en bedömning och har haft möjlighet att köpa olika insatser för deltagaren. Inledningsvis presenteras uppgifter om deltagarna: kön, ålder, remitterande myndighet osv. Därefter presenteras deltagarnas försörjningsstatus efter 12 och 18 månader. Uppgifter om status är begränsat till årgångarna 2007 och 2008 eftersom uppgifter om status inte föreligger för deltagare som startade i verksamheten under 2008. De rapporterade resultaten skall inte ses som en utvärdering av verksamheten. För att genomföra en utvärdering skulle vi ha behövt jämföra med resultaten för en grupp av individer i jämförbar situation, men som inte fått del av verksamheten. Någon sådan grupp har vi dock inte haft tillgång till. Resultaten kan sammanfattas i följande punkter: Majoriteten av deltagarna har remitterats till ResursRådet från socialtjänsten, 56 procent i genomsnitt under de tre åren 2006 2008. Knappt 30 procent remitterades från försäkringskassan. Mer än hälften av deltagarna hade ekonomiskt bistånd och en femtedel hade sjuk/aktivitetsersättning. Andelen med sjukpenning var under 2006 och 2007 ungefär en tiondel men fördubblades mellan 2007 och 2008. Ekonomiskt bistånd dominerade bland männen. I genomsnitt hade 75 procent av männen ekonomiskt bistånd mot drygt 40 procent av kvinnorna. Kvinnorna var däremot överrepresenterade både bland dem som hade tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning (30 procent, jämfört med 10 procent bland männen) och de som hade sjukpenning (16 procent, att jämföra med 9 procent bland männen). 21 procent av alla kvinnor och 32 procent av alla män hade inte ersättning från någon av huvudmännen 18 månader efter start. 36 procent av männen med ekonomiskt bistånd vid start hade ingen ersättning vid uppföljningen, mot 25 procent av kvinnorna. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Skillnaden kan hänföras till att andelen med ekonomiskt bistånd är avsevärt större bland männen än bland kvinnorna, 77 procent mot 46 procent, och till att utfallet för personer med ekonomiskt bistånd är gynnsammare bland männen än bland kvinnorna.
2 18 månader Följande punkter sammanfattar utfallet 18 månader efter Resursrådsmötet för 87 personer som bedömdes av ResursRådet under 2006 och 47 personer under 2007. Sammanfattningsvis är det påtagliga skillnader mellan de olika grupperna i vilken utsträckning man övergår från en viss ersättningsform till ingen ersättning. Utfallet är gynnsammast för personer som vid starten hade a-kassa eller ekonomiskt bistånd. Bland de 76 personer som vid aktualiseringen hade ekonomiskt bistånd hade 23 personer eller 30 procent ingen ersättning vid uppföljningen. 12 personer hade övergått till sjuk/aktivitetsersättning och 10 personer till en kombination av ekonomiskt bistånd och a-kassa. 28 personer eller 37 procent hade fortfarande ekonomiskt bistånd. Av de 30 personer som vid aktualiseringen hade tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning var det endast två personer eller 7 procent som inte hade ersättning vid uppföljningen. För övriga har ingen förändring skett, man hade fortfarande tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning. För de som hade och fortfarande har tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning har de flesta fått förberedande insatser för att kvalificera sig för FAROS samverkan. Många av dem är fortfarande i den insatsen och en uppföljning av dessa personer kommer att ske. För de flesta av de 13 personer som tidigare hade sjukpenning har ersättningsformen förändrats. Ett antal har övergått till tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning eller a-kassa. Endast en person hade inte någon ersättning alls vid uppföljningen. Ingen av de 8 personer som vid aktualiseringen hade a-kassa är vid uppföljningen kvar i denna ersättningsform. Fem personer har övergått till sjukpenning eller tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning. Tre hade inte någon ersättning vid uppföljningen. 12 månader Följande punkter sammanfattar utfallet efter 12 månader för 87 personer som bedömdes av ResursRådet under 2006 och 86 personer under 2007. Andelen som ej hade ersättning från någon huvudman vid uppföljningen efter 12 månader ökade starkt mellan år 2006 och 2007, från 8 procent för 2006 till 23 procent för 2007. Förändringen är statistiskt säkerställd. Skillnaden i resultat mellan de två åren beror framför allt på att utfallet för personer som hade ekonomiskt bistånd har blivit gynnsammare. År 2006 var det endast 7 procent i den grupp som hade ekonomiskt bistånd vid start som inte hade någon form av ersättning efter 12 månader. År 2007 var motsvarande tal 33 procent. Förändringen är statistiskt säkerställd. Den starka förändringen i andel ekonomisk biståndstagare som ej hade ersättning efter 12 månader omfattar både män och kvinnor. Bakgrundsdata Antalet personer som bedömdes i ResursRådets var 87 under 2007 och 2008 och 79 under 2008 (tabell 1). Männens andel har ökat starkt under de tre åren, från omkring 30 procent 2006 till 52 procent 2008. Tabell 1 Antal deltagare efter startår och kön KÖN STARTÅR Kvinnor Män Totalt 2006 61 26 87 2007 49 38 87 2008 38 41 79 Total 148 105 253
Ungefär en tredjedel av deltagarna var under 35 år, en tredjedel mellan 35 och 44 år och en tredjedel 45 år eller äldre. Men ålderssammansättningen varierade avsevärt mellan åren (tabell 2). Under 2007 var deltagarna i genomsnitt yngre än under de två övriga åren. Tabell 6 Genomsnittlig kostnad per insats, efter ålder och kön Kön Ålder Kostnad och Kvinnor Män Samtliga personer 15 24 Kostnad 17938 34600 26269 Antal personer 4 4 8 25 34 Kostnad 36510 32375 34886 Antal personer 34 22 56 35 44 Kostnad 37028 34167 35718 Antal personer 32 27 59 45 54 Kostnad 39188 32132 36209 Antal personer 26 19 45 55 64 Kostnad 44083 31903 39211 Antal personer 6 4 10 All Kostnad 37072 33043 35352 Antal personer 102 76 178 3 Uppgift om ersättning efter 12 och 18 månader föreligger endast för dem som bedömdes av ResursRådet under 2006 eller 2007. Uppgift om ersättning efter 18 månader har dessutom endast kunnat inhämtas för de som bedömdes av ResursRådet fram till halvårsskiftet 2007 (tabell 7) Tabell 7 Antal deltagare som följs upp efter 12 respektive 18 månader. Startår Uppföljning 12 månader Uppföljning 18 månader 2006 87 87 2007 86 47 Summa 173 134 Majoriteten av deltagarna har remitterats till verksamheten från socialtjänsten, 56 procent i genomsnitt under de tre åren (tabell 3). Knappt 30 procent remitterades från försäkringskassan. Andelen som remitterades från Arbetsförmedlingen har avtagit samtidigt med att arbetsmarknadsläget successivt förbättrats under de tre åren, medan andelen remitterad från försäkringskassan ökade. Tabell 3 Remitterande myndighet, procentuell fördelning Remitterande STARTÅR myndighet 2006 2007 2008 Total Försäkringskassan 25 28 33 29 AF 8 6 4 6 Soc 53 61 53 56 Vården 14 3 8 8 Oden mm 0 2 3 2 Total 100 100 100 100 Mer än hälften av deltagarna hade ekonomiskt bistånd och en femtedel hade tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning (tabell 4). Andelen med sjukpenning var under 2006 och 2007 ungefär en tiondel men fördubblades mellan 2007 och 2008.
4 Tabell 4 Deltagarnas fördelning efter ersättningsform, procentuell fördelning STARTÅR Ersättningsform 2006 2007 2008 Total Ingen ersättning 0 0 1 0 Partiell S/A 1 1 0 1 Hel S/A 23 21 18 21 Partiell 0 1 1 1 Sjukpenning Hel sjukpenning 8 9 20 12 A-kassa 7 3 1 4 Ek bistånd 53 63 54 57 Annat 8 1 4 4 Total 100 100 100 100 Ekonomiskt bistånd dominerade bland männen. 75 procent av männen hade ekonomiskt bistånd mot drygt 40 procent av kvinnorna (tabell A i bilaga). Kvinnorna var däremot överrepresenterade bland dem som hade tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning (30 procent i genomsnitt för 2006 2008, jämfört med 10 procent bland männen) och bland dem som hade sjukpenning (16 procent, att jämföra med 9 procent bland männen). (Tabell B och C i bilaga). Insatserna har framför allt varit av rådgivande karaktär 1, arbetsträning eller ARU/FMU 2. Tabell 5 Deltagarnas fördelning efter insats, procent STARTÅR INSATS 2006 2007 2008 Total Rådgivande 31 22 34 29 Arbetslivsinriktad rehabilitering 3 2 1 2 Arbetsträning 30 47 47 41 Terapi 3 1 3 2 ARU/FMU 26 24 13 21 Hälsofrämjande 0 2 1 1 Annat 6 1 1 3 Total 100 100 100 100 Tyngdpunkten för deltagare med tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning och sjukpenning har legat på arbetsträning och i andra hand varit av rådgivande karaktär. För deltagare som hade A-kassa eller ekonomiskt bistånd har insatserna varit fördelade på främst ARU/FMU, arbetsträning och rådgivande (tabell E i bilaga). 1 Rådgivande karaktär kan vara återremittering för ex komplettering, huvudmännens möjligheter är inte uttömda, avslag på köp 2 Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning/försäkringsmedicinsk utredning
Försörjning efter 12 och 18 månader De förändringar som har skett i försörjningen mellan programstart och uppföljning efter 18 månader framgår av tabell 8 och 9 (det är bara några enstaka personer som har partiell sjuk/aktivitetsersättning eller partiell sjukpenning, både vid programstart och vid uppföljning). Partiell respektive hel ersättning särredovisas därför inte i tabellerna nedan, men finns särredovisade i tabellbilagan, där också uppgifter för 2006 och 2007 redovisas separat för uppföljning efter 12 och 18 månader). Tabell 8 Ersättningsform vid aktualisering i verksamheten och efter 18 månader, personer som aktualiserats 2006 eller 2007. Antal personer Ersättningsform vid aktualisering i verksamheten Ersättningsform efter 18 månader S/A Sjukpenning A- Ek Annat Total kassa bistånd Ej ersättning 2 1 3 23 4 33 Sjukpenning 0 3 2 1 0 6 S/A 28 4 3 12 1 48 A-kassa 0 4 0 1 2 7 Ek bistånd 0 1 0 28 0 29 Sjukpenning + Ek bistånd 0 0 0 1 0 1 A-kassa + Ek bistånd 0 0 0 10 0 10 Total 30 13 8 76 7 134 5 Tabell 9 Ersättningsform vid aktualisering i verksamheten och efter 18 månader, personer som aktualiserats 2006 eller 2007. Procentuell fördelning Ersättningsform vid aktualisering i verksamheten Ersättningsform efter 18 månader S/A Sjukpenning A-kassa Ek bistånd Annat Ej ersättning 7 8 38 30 57 25 Sjukpenning 0 23 25 1 0 4 S/A 93 31 38 16 14 36 Total A-kassa 0 31 0 1 29 5 Ek bistånd 0 8 0 37 0 22 Sjukpenning + Ek bistånd 0 0 0 1 0 1 A-kassa + Ek bistånd 0 0 0 13 0 7 Total 100 100 100 100 100 100
Resultaten kan sammanfattas i följande punkter. 30 personer med tidsbegränsad sjuk/aktivitetsersättning vid aktualiseringen av dem hade endast två personer eller 7 procent ingen ersättning vid uppföljningen. För övriga har ingen förändring skett, de flesta har fått förberedande insatser för att kvalificera sig för FAROS samverkan. Många av dem är fortfarande aktiva i den insatsen och en uppföljning av dessa personer kommer att ske. 13 personer hade sjukpenning vid start, endast en person hade inte någon ersättning alls vid uppföljningen. För de flesta av dem har ersättningsformen förändrats, ett antal har övergått till sjuk/aktivitetsersättning eller a-kassa. 8 personer hade a-kassa vid aktualiseringen, ingen av dem är kvar i denna ersättningsform vid uppföljningen. Tre av dem hade inte någon ersättning vid uppföljningen. Fem personer hade övergått till sjukpenning eller sjuk/aktivitetsersättning. 76 personer hade ekonomiskt bistånd vid aktualiseringen av dem hade 23 personer eller 30 procent ingen ersättning vid uppföljningen. 12 personer hade övergått till sjuk/aktivitetsersättning och 10 personer till en kombination av ekonomiskt bistånd och a-kassa. 28 personer eller 37 procent hade fortfarande ekonomiskt bistånd. Sammanfattningsvis är det således påtagliga skillnader mellan de olika grupperna i vilken utsträckning man övergår från en viss ersättningsform till ingen ersättning. Utfallet är gynnsammast för personer som har a-kassa eller ekonomiskt bistånd, och minst gynnsamt för de som hade sjuk/aktivitetsersättning. 6 I tabell N:1 i tabellbilagan redovisas den andel som vid uppföljningen efter 18 månader inte hade ersättning från någon av huvudmännen, fördelat efter ersättningsform och insats. Det rör sig i de flesta kombinationer om ett fåtal individer. Det är endast för personer som vid starten hade ekonomiskt bistånd som antalet personer är tillräckligt stort för att kunna resonera kring. Uppgifterna i tabellen ger dock inte underlag för slutsatsen att resultaten skiljer sig mellan olika slag av insatser. En eventuell skillnad i resultaten kan dessutom bero på att de individer som väljs ut till olika insatser skiljer sig åt, och behöver alltså inte nödvändigtvis bero på skillnader i effektivitet. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att utfallen framför allt styrs av vilken situation den enskilda individen befann sig i vid starten, det vill säga ersättningsformen, medan den insats individen fått del av ger mindre påtagliga utslag. I tabell N:2 och N:3 i bilagan redovisas motsvarande uppgifter för kvinnor och män. Omräknat till procent visar uppgifterna att 21 procent av kvinnorna och 32 procent av männen inte hade ersättning från någon av huvudmännen 18 månader efter start. Skillnaden kan hänföras dels till att andelen med ekonomiskt bistånd är avsevärt större bland männen än bland kvinnorna, 77 procent mot 46 procent, och dels till att utfallet för personer med ekonomiskt bistånd är gynnsammare bland männen än bland kvinnorna. 36 procent bland män med ekonomiskt bistånd vid start hade ingen ersättning vid uppföljningen, mot 25 procent bland kvinnorna. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. I tabell O:1 och O:2 i bilagan redovisas uppgifter för andelen som ej hade ersättning från någon huvudman vid uppföljningen efter 12 månader, för startår 2006 respektive 2007. Antalsuppgifterna i tabellerna motsvarar en andel utan ersättning på 8 procent för 2006 och 23 procent för 2007. Det har alltså skett en avsevärd ökning i andelen som inte hade ersättning mellan de två åren. Förändringen är statistiskt säkerställd 3. Skillnaden i resultat mellan de två åren beror framför allt på att utfallet för personer som hade ekonomiskt bistånd har blivit gynnsammare. År 2006 var de endast 7 procent i den grupp som hade ekonomiskt bistånd vid start som inte hade någon form av ersättning efter 12 månader. År 2007 var motsvarande tal 33 procent. Förändringen är statistiskt säkerställd 4. 3 t-värdet är 2,80 vilket i detta fall motsvarar ett p-värde= 0,0057 4 t-värdet är 3,38 vilket i detta fall motsvarar ett p-värde= 0,0010
7 Förändringen i andel ekonomisk biståndstagare som ej hade ersättning efter 12 månader omfattar både män och kvinnor (tabell 10). Tabell 10 Andel utan ersättning från någon huvudman vid uppföljning efter 12 månader, efter kön och startår, personer som hade ekonomiskt bistånd vid start Kvinnor Män Startår Antal med ekonomiskt bistånd vid start Andel utan ersättning från någon huvudman efter 12 månader, procent Antal med ekonomiskt bistånd vid start Andel utan ersättning från någon huvudman efter 12 månader, procent 2006 27 0 19 16 2007 24 29 31 35 I tabellerna P:1 P:3 och Q:1 Q:3 i tabellbilagan redovisas på motsvarande sätt den andel som vid uppföljningen efter 18 månader hade sjuk/aktivitetsersättning från någon av huvudmännen, fördelat efter ersättningsform och insats. Man kan notera att nästan samtliga som vid programstart hade sjuk/aktivitetsersättning fortsatte i samma ersättningsform efter 18 månader, oavsett vilken insats man fått del av.