Metodrekommendationer för WIS, del 4. SKRIVREKOMMENDATIONER - Hur aktören skriver i WIS

Metodrekommendationer för WIS, del 4 SKRIVREKOMMENDATIONER - Hur aktören skriver i WIS

Senast reviderad 2010-09-09. MSB:s kontaktperson: Magnus Levein, 010-240 51 30

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 6 1. Varför behövs metodstöd för hur aktören skriver i WIS?... 7 2. Dagboksflikar... 8 2.1 En dagboksflik för varje händelse...8 2.2 Tydliga benämningar...8 2.3 Utdelade dagboksflikar...9 2.4 Interna dagboksflikar...10 2.5 Kopplade dagboksflikar...10 2.6 Avsluta en dagboksflik...11 3. Noteringar... 12 3.1 Rubrik...12 3.2 Innehåll...12 3.3 Händelsetid...13 3.4 Ny notering eller uppdatering...13 3.5 Kommentarer till redaktören...13 3.6 Kategorier på noteringarna...13 3.6.1 Beslut... 14 3.6.2 Lägesrapport... 14 3.6.3 Information... 15 4. Säkerhet och sekretess... 17 4.1 Allmän handling...17 4.2 Arbetsmaterial...17 4.3 Hantering av personuppgifter i WIS...17 5. Rekommendationer... 18

4

5 Sammanfattning I detta metodstöd fokuserar vi på hur aktören bör skriva i WIS. När aktörer delar information på ett likartat sätt och med gemensamma verktyg förbättras möjligheten att nå en gemensam lägesbild av en kris. Överenskommelser om hur aktörer ska använda gemensamma verktyg är också en viktig del i arbetet med att förbättra samverkan. Kapitel 1 beskriver syftet med metodstödet. Kapitel 2 innehåller rekommendationer för benämning och strukturering av dagboksflikar. Kapitel 3 ger råd och rekommendationer för hur man kan strukturera skrivandet i noteringar och anteckningar. Kapitel 4 innehåller information om sekretess och personuppgifter. Kapitel 5 sammanfattar MSB:s rekommendationerna för hur man skriver i WIS.

6 Bakgrund WIS är framtaget för att underlätta informationsspridningen mellan och inom aktörerna i krishanteringssystemet, såväl före som under och efter en händelse. Målet var, och är fortfarande, att WIS ska användas på bred front i hela det svenska krishanteringssystemet. Genom att dela information om aktuellt läge vid kriser kan aktörerna samordna hanteringen av krisen och informationen till allmänheten på ett bättre sätt. WIS utvecklades av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (KBM) som ett led i att främja användningen av Internet som informationskanal i krishanteringsarbetet. I samband med att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades den 1 januari 2009 fördes ansvaret för WIS över till MSB. I augusti 2009 startade MSB ett projekt för att undersöka behovet av ytterligare rekommendationer kring hur aktörerna bäst använder WIS. Första delen av projektet visade att det finns ett stort behov av ytterligare metodstöd. Steg 2 i projektet var att ta fram det efterfrågade stödet. MSB har konstaterat att följande fem metodstöd bör tas fram: 1. Etablering - Rekommendationer och tips för hur aktören kan bli en aktiv aktör i WIS. 2. Vardagsanvändning - Rekommendationer och tips för hur aktören använder WIS före krisen. 3. Övning - Rekommendationer och tips för hur aktören genomför övningar i WIS. 4. Skriva - Rekommendationer och tips för hur aktören skriver i WIS. 5. Sortera - Rekommendationer och tips för hur aktören sorterar information i WIS. Intervjuer med aktiva aktörer samt tidigare inkomna synpunkter har legat till grund för slutsatser och rekommendationer. Detta dokument utgör Metodstöd 4 Skriva - Rekommendationer och tips för hur aktören skriver i WIS.

7 1. Varför behövs metodstöd för hur aktören skriver i WIS? För all information är det ett grundläggande kriterium att den ska vara lätt att förstå och ta del av. Det som skrivs i WIS är inget undantag. Det är därför viktigt att det finns samförstånd kring vad och hur man skriver. Syftet med detta metodstöd är att skapa en samsyn på hur man skriver i WIS. Här beskrivs till exempel hur anteckningar, noteringar och dagboksflikar i WIS bör benämnas för att underlätta såväl förståelsen som informationssorteringen. Det är viktigt att aktörer publicerar och delar med sig av lägesrapporter, fattade beslut och övrig information i WIS. Målet är att berörda aktörer har samma informationsmängd att utgå ifrån, vilket ökar möjligheten att nå en gemensam lägesuppfattning. Vid en större händelse kommer mycket information att publiceras i WIS. En aktör måste kunna sålla fram och ta del av relevant information från ett mycket stort urval. Därför är det viktigt att tänka på att underlätta sökbarheten så mycket som möjligt redan när informationen matas in i systemet. Eftersom informationen som finns i WIS inte blir tydligare än det som matas in så är sorteringen starkt kopplat till hur man har valt att skriva och benämna dagboksflikar och noteringar. I metodstöd 5 beskrivs hur man sorterar information i WIS.

8 2. Dagboksflikar Varje aktör beslutar själv hur många dagboksflikar som behövs för den egna dagboken och vad respektive dagboksflik ska innehålla. Skapande av dagboksflikar och dokumentation av en händelse bör ske så snart det är tydligt att aktören berörs av händelsen. Bedömningen görs av personal i krisledande befattning eller motsvarande i samråd med aktörens ledning. Det är viktigt att renodla innehållet i dagboksflikarna genom att undvika publicering av en notering i mer än en dagboksflik. När noteringen publiceras i två eller flera dagboksflikar uppträder de sedan som separata noteringar och en eventuell redigering av noteringen måste då göras flera gånger. Alla nyttjare inom den egna organisationen har tillgång till samtliga dagboksflikar hos den egna aktören, oavsett om de är interna, utdelade, kopplade eller visade (externa dagböcker). Tydliga riktlinjer och en tydlig struktur för aktörens dagboksflikar underlättar för de egna nyttjarna när de ska skapa noteringar och söka information. För att skapa en överblick över vad som publicerats internt och i en utdelad dagboksflik kan aktören vid behov koppla interna och utdelade dagboksflikar, se metodstöd 5. 2.1 En dagboksflik för varje händelse Om det under en pågående händelse inträffar ytterligare en händelse som påverkar aktören, bör ansvarig redaktör skapa en ny dagboksflik för denna händelse. Det är den egna aktören som bedömer och beslutar om det finns behov av en ny dagboksflik, men huvudregeln bör vara minst en dagboksflik för varje händelse. Till exempel har en dagboksflik publicerats inför en annalkande storm. Under stormen inträffar en fartygskollision med medföljande oljeutsläpp till havs. Berörda aktörer bör då ha två utdelade dagboksflikar, en för stormen och en för oljeutsläppet. I de två händelserna kommer olika aktörer att vara berörda, och händelserna kommer troligtvis att ha olika förlopp och tidslängd. Det är viktigt att informera om att en ny dagboksflik publiceras för den tillkommande händelsen, t.ex. genom en notering i den utdelade dagboksfliken för Stormen. 2.2 Tydliga benämningar Det är viktigt att dagboksfliken ges ett sådant namn att andra aktörer förstår vad informationen handlar om. Det är den aktör som först skapar en dagboksflik som styr benämningen i ett första skede. Andra aktörer bör försöka

9 välja samma eller liknande benämningar. Om det rör sig om en större händelse med många berörda aktörer kan det vara lämpligt att via t.ex. telefonmöten komma överens om en gemensam benämning för alla aktörer. Under en händelses förlopp kan det finnas behov eller orsak att byta namn på dagboksfliken. Det är då viktigt att informera om detta genom t.ex. en notering i dagboksfliken. De kopplingar som är gjorda hos andra aktörer kvarstår även om dagboksflikens benämning ändras. Dagboksflikens namn ska inledas med något av orden: Utdelad Intern Kopplad Syftet med detta är att tala om för de egna nyttjarna samt för andra aktörer vilken form av information som finns i respektive dagboksflik. Observera att vid en övning är det mycket viktigt att benämningen på dagboksfliken tydligt visar att det handlar om övning, exempelvis ÖVNING Utdelad Skogsbrand. I Metodstöd 3 finns mer information och tips kring övningar i WIS. Namnet på den aktör som publicerar en dagboksflik ska inte ingå i dagboksflikens namn. Denna information framgår ändå på flertalet platser i systemet, t.ex. listan i dagboksflikarna och i huvudet på noteringen. När det gäller exempelvis stormar eller oväder är det lämpligt att även ge en tidsangivelse, t.ex. datum. Detta eftersom det ofta inträffar flera väderrelaterade händelser under året. Datum skrivs som ååmmdd, d.v.s. 081203 för en händelse som inträffar den tredje december 2008. Vid händelser som pågår under flera dagar samt vid förvarningar om kommande händelser används det datum när händelsen startade eller när den förväntas inträffa. Exempel på benämningar Utdelad Blåtunga augusti 2009 Intern TiB dagbok 2010 Intern Pandemin Info underlag 090810 Kopplad Pandemi centrala myndigheter 2.3 Utdelade dagboksflikar De utdelade dagboksflikarna ska innehålla information som dels beskriver läget hos den egna aktören, dels bedöms vara av intresse för andra aktörer (kommuner, länsstyrelser, myndigheter, privata organisationer m fl.) samt bidrar till aktörernas gemensamma lägesbild.

10 Information av rent intern karaktär och som har betydelse enbart för den egna verksamheten ska inte publiceras i en utdelad dagboksflik. Det finns annars en stor risk att andra aktörer överbelastas med information. Varje aktör beslutar själv till vilka andra aktörer man delar ut en publicerad dagboksflik, men rekommendationen är att dela ut så brett som möjligt, helst till alla svenska aktörer i WIS. Tänk dock på att under aktörsgruppen Övriga aktörer finns även en del icke-myndigheter. En bred utdelning ger andra aktörer möjlighet att själva besluta om de vill ta del av informationen. Kom ihåg att uppdatera utdelningen regelbundet. Nytillkomna aktörer får annars inte tillgång till er utdelade information. From våren 2010 erbjuds även aktörer i våra nordiska grannländer möjlighet att vara aktör i WIS. Till denna grupp av aktörer bör utdelningen ske med större eftertanke, enbart sådant som är av direkt intresse för dem bör delas ut. Detta eftersom information som delas ut över nationsgränserna kan begäras ut enligt flera länders offentlighetslagstiftning. 2.4 Interna dagboksflikar De interna dagboksflikarna är till för internt bruk. Här publiceras sådan information som är av intresse för den egna organisationen. Interna dagboksflikar delas inte ut till andra aktörer. De interna dagboksflikarna kan t.ex. innehålla information om: Vilka enheter/grupper inom den egna organisationen som är aktiva under händelsen. Vem eller vilka som är ansvariga för de olika enheterna/grupperna samt deras ersättare. Kontaktvägar, kontaktpersoner, bemanningslistor, avlösningstider m.m. Mötestider, genomgångar, protokoll. Kortare sammanfattningar om vad som hänt, är på gång och planeras inom de olika funktionerna. Dagbok/logg för krishanteringsorganisationen. I Metodstöd 2 finns tips om hur man kan använda WIS i vardagen med syfte att upprätthålla kunskaperna hos de egna nyttjarna. 2.5 Kopplade dagboksflikar I kopplade dagboksflikar sammanställs information från flera aktörer. Ansvarig redaktör väljer vilken information som är av intresse för den egna organisationen samt hur sammanställningen sker. Redaktören ska också bevaka när aktörer publicerar nya dagboksflikar. En kopplad dagboksflik bör inte delas ut till andra aktörer. Genom att dela ut en kopplad dagboksflik styr man omedvetet den information som andra

11 aktörer får del av. Varje aktör ska istället aktivt välja vilken information de vill ta del av, var och hur (visad eller kopplad). Vid en kris som berör många aktörer eller som drabbar ett stort geografiskt område bör varje aktör överväga att skapa flera kopplade dagboksflikar. Det underlättar överblick av läget inom olika sektorer eller geografiska områden. I Metodstöd 5 finns information och förslag på hur man kan koppla andra aktörers utdelade dagboksflikar för att få en bra struktur på informationen för den egna aktörens dagbok. 2.6 Avsluta en dagboksflik Det är även viktigt att avsluta en dagboksflik när en händelse är över och läget har återgått till det normala. Beslut om att avsluta en dagboksflik ligger hos aktörens ansvarige redaktör, dock givetvis i samarbete med organisationens övriga beslutsfattare vid en kris. Diarieföring och arkivering bör ske direkt när krisen är över. Dagboksfliken kan avslutas men bör inte tas bort ur systemet direkt, eftersom det är viktigt för andras diarieföring att de finns kvar i WIS under en viss tid. En rekommendation från MSB är att material i WIS sparas ett halvår efter avslutad händelse innan det tas bort. Aktören bör utse en arkivansvarig redaktör som före, under och efter en händelse har yttersta ansvaret för att diarieföra och arkivera samt avsluta och ta bort dagboksflikar.

12 3. Noteringar Nedanstående rekommendationer gäller såväl texter som skrivs i anteckningsböcker så som material som publiceras i dagboksflikar. Det är viktigt att tänka på läsbarheten för mottagaren redan när man börjar skriva en notering. Vem ska läsa den, kan de förstå innehållet, är det rätt kategori? 3.1 Rubrik Det är viktigt att noteringarnas rubriker är tydligt formulerade för att man inte ska behöva öppna och läsa en notering för att förstå vad den i huvudsak handlar om. Men antal tecken i en rubrik bör begränsas för att öka läsbarheten i dagboksflikens lista. Exempel på rubriker: Riksväg 90 avstängd norr om Kramfors på grund av ras. Översvämning Helge å, läge kl 13.00 Kontaktlista Vattenläcka i område XX, beslut om begränsad användning Pressinformation kl 13.00, stängning av Sandborgsskolan. 3.2 Innehåll Så fort en aktör har tillgång till ny information, har fattat ett beslut, vidtagit åtgärder eller om läget för aktörens ansvarsområde har förändrats bör uppdatering ske i WIS. All information som publiceras i WIS bör vara verifierad och kontrollerad. Om den inte är det ska det framgå tydligt. På så sätt minskas även risken för ryktesspridning. Noteringarna i WIS bör vara korta och koncisa, med precisa angivelser avseende geografi, tid, fakta, personer etc. Långa detaljbeskrivningar, bakgrundsmaterial och källangivelser kan man bifoga som fil eller hänvisa till länk för ytterligare information, men en kort sammanfattning bör stå i själva noteringen. Tänk på att bifogade filer måste tas ut i särskild ordning inför arkivering. Noteringar i WIS ska skrivas så att alla som använder systemet lätt ska kunna sätta sig in i händelsen. WIS används av aktörer från flera samhällssektorer vilket ställer krav på att fackuttryck och förkortningar helst utelämnas eller åtminstone förklaras. Detta är extra viktigt när det gäller noteringar som ska publiceras i utdelade dagboksflikar eftersom de ska kunna läsas av andra aktörer.

13 Geografisk utbredning av händelsen bör beskrivas så att även personer utan lokalkännedom lätt kan följa händelseutvecklingen. Aktören bör använda sig av kartfunktionen i WIS för att visa händelsens geografiska utbredning, och kan underlätta för läsaren genom att skriva i noteringen att man har lagt till information i kartan. Som alternativ kan en karta över berört område läggas till noteringen som bifogad fil. 3.3 Händelsetid När en notering skapas i WIS sätter systemet automatiskt in den tid när man börjar skriva som händelsetid. För att kunna följa ett händelseförlopp, och i efterhand möjliggöra sortering av noteringar utifrån när de inträffade, är det viktigt att ange den faktiska tiden för händelsen. När en notering skapas i efterhand bör händelsetid därför justeras. Vid ändringar av informationen i en publicerad notering uppdateras automatiskt den publicerade tiden. Noteringslistan i en dagboksflik sorteras däremot utifrån händelsetid, vilket innebär att sorteringsordningen bara ändras om händelsetiden justeras. 3.4 Ny notering eller uppdatering I vissa fall kan noteringar uppdateras med aktuella uppgifter i stället för att man publicerar en ny notering. Det måste då klart framgå att det är nya uppgifter och från och med när de gäller samt att händelsetiden ändras. Den senaste uppdateringen ska ligga överst i noteringen. De tidigare versionerna finns alltid kvar, men det är bara den senaste uppdateringen som skrivs ut. 3.5 Kommentarer till redaktören Det finns möjlighet att i en anteckning som föreslås för publicering lämna kommentarer till ansvarig redaktör. Detta kan t.ex. vara förtydligande av innehållet, förklaringar varför man tycker att den ska publiceras i just den dagboksfliken eller liknande. Den ansvarige redaktören ska bedöma om de föreslagna noteringarna kan publiceras, om rätt dagboksflik har föreslagits m.m. Om inte anteckningen kan publiceras ska den nekas med en kommentar till skribenten om varför den nekats. 3.6 Kategorier på noteringarna En notering i WIS kan kategoriseras som Information, Beslut eller Lägesrapport. Systemet kategoriserar automatiskt en ny notering som Information, men genom att vara konsekvent med att välja rätt kategori så underlättar man informationssorteringen avsevärt. Ett aktivt val av kategori gör det möjligt att filtrera eller sortera noteringarna i dagboksfliken för att lättare få en överblick av det som publiceras. I Metodstöd 5 finns tips om hur man sorterar informationen i WIS.

14 3.6.1 Beslut I denna kategori av noteringar redovisas de beslut som aktören fattat. Beslut ska bland annat innehålla: En sammanfattning av vad som har beslutats och bakgrunden till det. Vem som har fattat beslutet och vem/vilka som kommer att effektuera det. Tidsaspekter för beslutets verkställande. Om aktören kan förutse eventuella konsekvenser av beslutet internt samt för andra aktörer bör det beskrivas i noteringen. Ett beslut kan antingen skrivas direkt i en notering eller bifogas som en fil. Det senare är lämpligt om beslutet innehåller många detaljer. Om beslutet bifogas som en fil, skriv en kort resumé i noteringen (baserat på punkterna ovan). Detta underlättar för andra aktörer att se om beslutet har relevans för den egna hanteringen. Tänk på att bifogade filer måste tas ut i särskild ordning inför arkivering. 3.6.2 Lägesrapport I denna kategori av noteringar redovisas de lägesrapporter som aktören sammanställer. En lägesrapport skrivs för att beskriva läget för aktörens ansvarsområde, exempelvis kommunens geografiska områdesansvar eller en myndighets ansvar. Kategorin innehåller en mall med färdiga rubriker. De ska verka som stöd för vad som ska läggas in i en lägesrapport, exempelvis händelsebeskrivning, huvudansvarig, vidtagna/planerade åtgärder m.m. Rubriken på lägesrapporten bör innehålla datum och/eller tid för det läge som beskrivs. T.ex. Storm 090810 Läge kl 13.00. Det är viktigt att även här ändra händelsetiden till den tid som läget beskriver. En lägesrapport bör också innehålla en sammanfattad bedömning av läget och ifylld statusnivå enligt definitionerna nedan. Detta underlättar överblicken och sortering av informationen. Definition på statusnivå Definition av de olika statusnivåerna för en lägesrapport: Gott : Verksamheten inom ansvarsområdet bedrivs utan allvarliga brister avseende resurser, planering, ledning, samverkan och information samt uthållighet utifrån pågående händelse. Godtagbart : Verksamheten inom ansvarsområdet bedrivs med vissa brister avseende resurser, planering, ledning, samverkan och information samt uthållighet utifrån pågående händelse.

15 Icke Godtagbart : Verksamheten inom ansvarsområdet bedrivs med betydande brister avseende resurser, planering, ledning, samverkan och information samt uthållighet utifrån pågående händelse. Definitionen Okänt (ofärgad) bör anges endast i undantagsfall. 3.6.3 Information I denna kategori av noteringar redovisas beskrivningar av händelsen eller händelserelaterade aktiviteter, t.ex. dokumentation av vidtagna och planerade åtgärder, presskonferenser och pressmeddelanden. Nedan ges exempel på noteringar av kategorin information som aktörerna kan skapa: Loggbok WIS är anpassat för att föra en kontinuerlig logg över arbetet vid en kris. De aktörer som i vardagen har en funktion för beredskap/larm bör därför använda WIS för den funktionen även före en händelse. Många myndigheter har valt att låta den som är Tjänsteman i beredskap (TiB) skriva sin loggbok i WIS så att det finns dokumenterat vad som inträffat under veckan och vilka åtgärder som eventuellt vidtagits. Huvudsakligen har två olika arbetssätt valts - en veckonotering alternativt en notering per aktivitet: 1. Varje vecka skapas och publiceras en huvudsaklig veckonotering där TiB eller motsvarande funktion noterar händelser, vidtagna åtgärder och fattade beslut. Noteringen uppdateras i WIS så fort något nytt tillkommit. Fördelen med detta arbetssätt är att all information är samlad på ett och samma ställe, i en och samma notering. Nackdelen med denna typ av veckologg är att det kan bli väldigt mycket information i en och samma notering. Det kan upplevas som svårt att få överblick över informationen, och datorn kan inte heller sortera eller filtrera den inmatade texten. Dessutom kan man missa att se att det finns ny information om inte händelsetiden är ändrad, vilket redaktören måste göra manuellt. 2. Det andra arbetssättet är att skriva en notering per aktivitet. Varje unik åtgärd som vidtas innebär att en ny notering publiceras. T.ex. en notering för provlarm, byte av TiB, sökning via minicall osv. En fördel är att händelsetiden sätts automatiskt och den nyaste informationen alltid finns överst i dagboksflikens lista. Det kan också vara det arbetssätt man kommer att använda vid en kris. Nackdelen är att det kan bli väldigt många noteringar.

16 I vissa fall kan det vara lämpligt att kombinera dessa arbetssätt. Till exempel skriver TiB en notering per vecka när läget är lugnt, men när något särskilt inträffar skriver man en notering för varje åtgärd. Vid en större händelse övergår man i stället till att jobba i specifika dagboksflikar. Det är viktigt att man i sina rutiner fastlägger vilket arbetssätt som ska gälla för den egna organisationen. Kontaktlista Vid en händelse kan en notering med kontaktvägar till berörda personer/funktioner, (t.ex. namn, telefonnummer och mailadress) för varje aktör publiceras i den utdelade dagboksfliken. Exempel på kontaktpersoner kan vara informationsansvarig, sakkunnig och beslutsfattare hos den egna aktören. Observera att kontaktlistorna måste uppdateras under händelsens gång om personer tillkommer eller avviker. Pressinformation För att underlätta för informatörerna och en eventuell upplysningscentral kan noteringar av kategorin information skapas som innehåller information som kan läggas ut på hemsidor, delges till media eller liknande. Liknande noteringar kan också med fördel samlas i en intern dagboksflik.

17 4. Säkerhet och sekretess Inriktningen är att sekretessbelagd information inte ska publiceras i WIS. Alla aktörer i WIS har ansvar för att hantera informationen, diarieföring och arkivering enligt gällande lagar och förordningar. Mer information finns i de administrativa bestämmelserna för användning av WIS. 4.1 Allmän handling En handling som publiceras i en dagboksflik i WIS kommer att utgöra allmän handling hos alla de myndigheter som har möjlighet att läsa handlingen och förmedla dem vidare. Man bör därför avstå från att lägga in information som man inte vill ska spridas vidare. Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar finns i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Prövning om uppgifter omfattas av sekretess görs först när en handling begärs utlämnad. För kopplade och visade dagboksflikar rekommenderar MSB att man samråder med utdelande aktör vid sekretessbedömning innan handlingar lämnas ut. Detta gäller särskilt om tveksamhet råder om huruvida informationen är känslig att lämna ut till media eller allmänhet. 4.2 Arbetsmaterial De anteckningar som finns i den personliga anteckningsboken eller i en gemensam anteckningsbok anses som arbetsmaterial och är inte allmän handling förrän de publiceras. 4.3 Hantering av personuppgifter i WIS Personuppgiftslagens (PuL) bestämmelser om personuppgifter är tillämpliga för WIS. PuL sätter även upp ramar för hur hantering av personuppgifter får ske i de dokument som läggs in i systemet. Endast personuppgifter som inte är känsliga enligt PuL:s bestämmelser får hanteras i systemet. MSB är personuppgiftsansvarig för WIS och tecknar ett särskilt avtal med varje aktör, i vilket regleras hur personuppgifter i WIS får hanteras.

18 5. Rekommendationer MSB Rekommenderar att Sekretessbelagd information inte ska publiceras i WIS (jmfr administrativa bestämmelser för WIS). Benämningen på dagboksflikar ska inledas med Intern, Utdelad eller Kopplad. Utdelade dagboksflikar ska delas ut så brett som möjligt, helst till alla svenska aktörer. Tänk dock på att under Övriga aktörer finns icke-myndigheter. Utdelning till utländska aktörer bör ske enbart av material som är av specifikt intresse för dessa aktörer. Kopplade flikar inte bör delas ut. Information i WIS bör vara verifierad och kontrollerad. Datum i rubriker skrivs ååmmdd.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se