SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd
|
|
- Julia Mattsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att arbeta i ett ISF-stöd
2 Att arbeta i ett ISF-stöd Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna behöva samordna sina insatser, prioritera behoven och hjälpas åt för att kunna agera så effektivt som möjligt. Det handlar om att styra hanteringen mot de mest angelägna behoven utifrån en helhetssyn snarare än att enbart se till den egna organisationens uppgifter, samtidigt som ansvarsprincipen alltjämt gäller. En inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) är en tillfälligt sammansatt aktörsgemensam funktion för att sluta överenskommelser om inriktning och samordning. I praktiken är alltså ISF möten, fysiska eller på distans, som berörda aktörer genomför för att komma överens om hur en samhällsstörning ska hanteras. Kommunen, som har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå, kallar till och är värd för möten i ISF men alla berörda aktörer kan påtala behovet. Kommunen ansvarar även för att sätta upp ett aktörsgemensamt ISF-stöd som bland annat förbereder och skapar underlag till mötena. 2 Att arbeta i ett ISF-stöd
3 ISF-stödet ISF-stödet kan i det närmaste beskrivas som en stab 1 till ISF som ska kunna ta fram till exempel analyser, samlade lägesbilder och förslag till innehåll i överenskommelser. I uppgiften ingår också att administrera, dokumentera och diarieföra möten. Vid längre samhällsstörningar kan ISF-stödet behöva hantera interna frågor om planering av resurser, avlösning, mathållning och sovplatser för att säkerställa sin egen uthållighet. ISF-stödet leds av en koordinator och arbetar mer kontinuerligt än ISF. Kommunen ansvarar för att upprätta ISF-stödet och bör ha en förberedd uppstartsbemanning. Stödet bör kompletteras av övriga berörda aktörer för att säkerställa exempelvis ämneskunskap utifrån den specifika händelsen och omfattningen av behoven. Deltagare i ISF-stödet ska aktivt bidra till att hanteringen sker utifrån en helhetssyn. 1. ISF-stödet kan liknas vid en stab då det kan ha fler uppdrag än att enbart vara en analysgrupp Att arbeta i ett ISF-stöd 3
4 Från händelse till åtgärd Figuren på nästa sida visar ett exempel på hur ett förlopp kan se ut, från det att information tas emot om en befarad eller inträffad samhällsstörning till det att åtgärder som överenskommits följs upp. Ett larm eller information om en inträffad eller befarad samhällsstörning kommer in till kommunens inriktnings- och samordningskontakt (ISK). 1. ISK gör en initial bedömning om behov av samverkan med anledning av händelsen. 2. Om den bedömningen visar att det finns behov av gemensam inriktning och samordning aktiverar kommunen ISF-stödet och bjuder in till en ISF. 3. ISF-stödet efterfrågar lägesrapporter från de enskilda aktörerna och sammanställer analyser och underlaget till en samlad lägesbild och tar också fram ett förslag till en överenskommelse om inriktning och samordning. 4. ISF möts, fysiskt eller via distanslösningar, för att diskutera underlaget och ta ställning till det framlagda förslaget till överenskommelse. ISF-stödet kan vara behjälpligt med att administrera och dokumentera möten. 5. Överenskommelse om inriktning och samordning träffas, varefter respektive aktör fattar beslut om åtgärder i egen organisation utifrån den gemensamma inriktningen. 6. ISF-stödet följer upp vidtagna åtgärder, nya bedömningar görs och vid behov nya lägesbilder och förslag på uppdaterade överenskommelser. Hur snabbt förloppet som illustreras i figuren är beror helt på samhälls störningens karaktär och omfattning. I vissa fall måste det gå mycket snabbt och ibland kan respektive steg ta längre tid och vara mer djupgående. 4 Att arbeta i ett ISF-stöd
5 Information Larm Kommunens ISK gör bedömning Kommunen aktiverar stödet och skickar kallelse till ISF Behov av inriktning och samordning Lägesrapporter från aktörer ISF-stöd sammanställer underlag ISF sammanträder och träffar överenskommelse Analyser Samlad lägesbild Förslag till överenskommelse Figur 1: Exempel på händelseförlopp vid aktiverande av ISF, bearbetning ur Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar, MSB 1031, s. 17 Inriktning Samordning Aktörer fattar beslut om åtgärder i egen organisation ISF-stöd följer upp Att arbeta i ett ISF-stöd 5
6 Arbetet i ISF-stödet Komplexiteten i samhällsstörningen avgör behovet av samverkan och därmed också sammansättningen av ISF-stödet. Det är kommunen som ansvarar för stödet och dess sammansättning även om deltagarna kommer från olika aktörer. ISF-stödet leds av en koordinator som är ansvarig för att organisera och hålla samman arbetet. Koordinatorn deltar även vid ISF-mötena. Det kan även vara lämpligt att det är koordinatorn i ISF-stödet som föredrar den samlade lägesbilden och beslutsunderlaget i ISF:en. ISF-stödets mål är att tillhandahålla underlag för överenskommelser. Även om arbetet i stödet måste ske situationsanpassat så finns det några generella områden som är viktiga att lyfta: inhämta lägesbilder, inklusive kommunikativa bedömningar 2, från relevanta aktörer. ta fram olika typer av analyser, beroende på samhällsstörningens art och omfattning. Det kan exempelvis vara lägesanalyser eller skade- och konsekvensanalyser och omfallsplaner. genomföra omvärldsbevakning och mediebevakning. ta fram samlade lägesbilder bl.a. utifrån ovanstående underlag. ta fram förslag på aktörsgemensam inriktning och samordning, inklusive samordning av kommunikation. 2. Kommunikativa bedömningar Bedömningar av situationen inkluderar människors reaktioner, frågeställningar och mediers rapportering. Läs mer i Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar, MSB Att arbeta i ett ISF-stöd
7 ISF-stödet tar fram ett förslag på aktörsgemensam inriktning och samordning. Situationen styr vad en överenskommelse om aktörsgemensam inriktning och samordning ska innehålla. Överenskommelsen klargör vad som ska uppnås i den gemensamma hanteringen. Genom att målen bryts ned till delmål visar inriktningen hur tillgängliga resurser ska användas. Delmålen ger också ett stöd för hur ett samordnat åtgärdsarbete ska bedrivas. Att följa upp vidtagna åtgärder, ISF-stöd ISF-stödet bevakar och följer upp vidtagna åtgärder för att se hur samhällsstörningen utvecklas. Alla inblandade aktörer bör kontinuerligt lämna in sina lägesbilder till ISF-stödet, när dessa uppdateras. Nya bedömningar görs kontinuerligt likväl som nya samlade lägesbilder och förslag till uppdaterade överenskommelser tas fram. Uppföljningen är viktig som grund för förberedelser inför nästa möte i ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd 7
8 Fler broschyrer i samma serie: - Lokal ISF, vad är det? MSB Att delta i en lokal ISF MSB Att vara inriktnings- och samordningskontakt, ISK MSB steg på vägen till en lokal ISF MSB Det lokala geografiska områdesansvaret under en samhällsstörning MSB1384 Läs mer om lokal ISF på msb.se/samverkanledning Där finns en utförlig vägledning till lokal ISF. Där kan du också ladda hem material som syftar till att träna olika moment inom ramen för ett arbete i lokal ISF. På sidan finns även diskussionsunderlag och bildspel riktat till olika målgrupper som kan underlätta för dig som ska arbeta med att införa en lokal ISF. För mer info kontakta: implementerasol@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Illustrationer: Martin Ek, Advant Produktion: Advant Publ.nr MSB maj 2019
Att delta i en lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att delta i en lokal ISF Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå Att delta i en lokal ISF Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna
Vägledning för lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING Vägledning för lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar utifrån det lokala geografiska områdesansvaret Vägledning för lokal ISF Att åstadkomma inriktning
Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.
Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019. Hans Arvidsson MSB-konsult. Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mini-introduktion till Gemensamma
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera
Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar
SAMVERKAN OCH LEDNING Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar Vägledning för aktörer på lokal och regional nivå med utgångspunkt i geografiskt områdesansvar Aktörsgemensamma
Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
STAB vad är det? En stab är aktörsintern
vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal
Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Länsstyrelseforum, Stockholm, 1 juni 2016 Johan Hjelm SNABBREPETION GRUNDERNA Detta behöver utvecklas Kunskap om andra Sociala nätverk
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB Susanne.axmacher@msb.se Tel: 0702-538138 MSB ser till att berörda aktörer vid en kris
Handlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd
Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige den , 117 och ersätter tidigare antagen plan från , 73
Krishanteringsplan För Köpings kommun enligt lag SFS, 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige den
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 08: Rollen som inriktnings- och samordningskontakt (ISK) Utbildningsmaterialet är tänkt att vara
Dnr 9017/ Krisledningsplan Robertsfors kommun
Krisledningsplan Robertsfors kommun 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 2. Start av krisledningsorganisationen... 5 2.1 Informera kommunväxel och 113 13...
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 5 14-15 december 2016 www.msb.se/ledning Presentation av nya deltagare Namn Myndighet Roll/uppgift Övergripande syfte Att implementera Gemensamma grunder
Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar En vägledning om att integrera kommunikation i samverkan och ledning
SAMVERKAN OCH LEDNING Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar En vägledning om att integrera kommunikation i samverkan och ledning Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering
Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Krisledningsplan för Sundsvalls kommun 2015-2018 inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26 310 Ansvarig utgivare:
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära
Så är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING 2 SAMMANFATTNING Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING Gemensamma grunder
Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016
Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Viktiga termer Orientering
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kriskommunikationsplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-10, 71 KS-handling nr 15/2017 Planen ersätter tidigare plan antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 Innehåll 1 Kommunikationsplan
KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 05: Att stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion Utbildningsmaterialet är tänkt att
Plan för ledning och samordning vid samhällsstörning
Sida 1 av 18 Plan för ledning och samordning vid samhällsstörning Antagen av kommunstyrelsen i Östhammars kommun 2019-05-28, 1 Sida 2 av 18 Innehåll Inledning... 4 Höjd beredskap... 4 Kärnteknisk händelse...
W Västmanlands län Landshövdingen
Bj laga ls 2015/ 192/ 1 Länsstyrelsen W Västmanlands län Landshövdingen SALA KOMM UN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2U15-09- 3 0 Datum 2015-09-28 Dnr LH 9/2015 457-4415-2015 Länets kommunstyrelseordförande
Sammanträdesdatum Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser i Sala kommun
iisala ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2016-05-03 8 (14) 85 Dnr 2016/596 Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser i Sala kommun INLEDNING Gällande plan
regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Krisledningsplan för Timrå kommun
Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.
Krisledningsplan för Ånge kommun
Besöksadress: Torggatan 10 Postadress: 841 81 Ånge Telefon: 0690-250 100 Webb: www.ange.se Krisledningsplan Ånge kommun Krisledningsplan för Ånge kommun Inför och vid samhällsstörningar, extraordinära
Bilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016
Bilaga 4 Sammanställning av inlämnade egna mål från 28 aktörer i SAMÖ 2016 Aktörerna lämnade in målen i nuvarande versioner vid tiden då SAMÖ 2016 ställdes in. Därför har några av aktörerna angett att
Regional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Bilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning
Uppgift 1 Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning Uppgift 1 Svar och reflektioner Samlad lägesbild Beslutsunderlag
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
STR A TE GI för samverkan i Östergötlands län före, under och efter samhällsstörningar
STR A TE GI för samverkan i Östergötlands län före, under och efter samhällsstörningar Broschyren Samverkan Östergötland är utgiven av följande myndigheter i Östergötlands län: Länsstyrelsen Östergötland
Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ
Bilaga till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Lednings- och informationsplan
Lednings- och informationsplan Vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Antagen av Kommunstyrelsen 2016-12-06 344, diarienummer KS 2016-450. Innehåll 1. Inledning och sammanhang... 3 1.1 Syfte
Projekt Ledning och samverkan
ARBETSMATERIAL 1 (15) Datum 2013-11-29, vers 2 Projekt Ledning och samverkan - Sammanställning av arbetsläget november 2013 Denna text innehåller en sammanställning av huvuddragen i det arbete som nu pågår
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Kommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad av kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Reviderad av kommunstyrelsen 2017-04-11, 63 Innehåll
Vägledning för kommunens arbete med styrdokument
Vägledning för kommunens arbete med styrdokument 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer MSB 2018 11041 Publikationsnummer MSB1363 mars 2019 ISBN 978-91-7383-928-0
REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Kommunikationsplan vid kris
1 (11) Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2017-03-16 57 Köping2000, v4.1, 2014-01-30 Postadress Besöksadress Telefon Fax Webbplats och e-post Bankgiro Org. nr Köpings kommun Rådhuset
Regional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Krissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet
Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018
Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018 Sverige kommer att möta utmaningarna Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande
Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter
Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels
Krishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan
Krishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan Västfastigheter Tillsammans skapar vi hållbara miljöer Innehåll Hittade inga poster för innehållsförteckning. Sida
Krisberedskap och civilt försvar 2019
Krisberedskap och civilt försvar 2019 Riktlinjer krisberedskap, säkerhetsskydd och civilt försvar Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-04-11 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen
Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015
Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015 Mål Ökad förståelse för hur vi ser oss själva och våra roller hur och varför vi arbetar som vi gör utvecklingsbehov Exempel på beskrivningar
Ledningsplan för extraordinära händelser
Västerviks kommun Ledningsplan för extraordinära händelser Antagen av kommunfullmäktige 2017 03 27, 68 F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Författningssamlingen\Alla författningar\ledningsplan-extraordinara-handelser-kf170327.docx
KRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Nuläge Stöd till implementering Exempel - MSB - Länsstyrelsen Kalmar Föreläsare Helena Bergholm helena.bergholm@msb.se Agneta Mattsson
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Bilaga 2 Larmning SMS... 4 Bilaga 3 Lokaler... 5 Bemanning Organisationsschema för hela krisledningen i kommunen... 6
Rutin för hantering av extraordinära händelser inom Socialförvaltningen............................ Beslutat av: Socialchef Beslutandedatum: 2018-01-30 Ansvarig: Socialchef Revideras: Vid behov Följas
Aktörsgemensam CBRNE-strategi
pågående arbete Martin Nygren, FOI Aktörsgemensam CBRNE-strategi Historik Arbetet påbörjades i mars 2012 med att ta fram en aktörsgemensam strategi för CBRNE-området med avsikten att arbetet skulle återge
K ri sb ered ska p. Riktlinje
Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktlinje K ri sb ered ska p Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar:
Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige
Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar
Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser
1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga
Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet
SAMMANFATTNING AV Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för arbete med riskhantering, kontinuitetshantering och att hantera händelser 2 Kapitel eller TITEL Skydd av samhällsviktig
Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?
Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera
Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
samverkan och ledning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
samverkan och ledning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Gemensamma grunder för samverkan och ledning
Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.
KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning
Samordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Regional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands
PLAN FÖR SAMVERKAN Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands SAMORDNING AV STÖD & INFORMATION SAMVERKAN OCH LEDNING PLAN FÖR SAMVERKAN Stöd och information till drabbade
Ansvar, samverkan, handling
Ansvar, samverkan, handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Samverkansseminarium 2016-04-20 Anna Johansson anna.johansson@msb.se
BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG
BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG KOORDINAT 16 En samverkansövning för utbyte och användning av geografisk vid samhällsstörning Version 2 Efter genomförd övningsserie 2016-11-11 1(25) Innehållsförteckning Inledning...
Styrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring
Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring RIB Beslutsstöd RIB är en kunskapskälla för kvalitetssäkrad information som ger ett samlat underlag om hur det förebyggande olycksarbetet kan planeras,