Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.
|
|
- Stina Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, Hans Arvidsson MSB-konsult.
2 Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mini-introduktion till Gemensamma grunder Varför använda penna och papper? Varför integrera kriskommunikationen? Avslutning
3 Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mini-introduktion till Gemensamma grunder Varför använda penna och papper? Varför integrera kriskommunikationen? Avslutning
4 Projekt Ledning och Samverkan Myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap, representanter för kommuner och landsting/regioner, myndigheter, forskare och experter. Totalt ca aktörer Rekommendationer som enligt beprövad erfarenhet och forskning stödjer aktörsgemensam inriktning och samordning. UTGÅNGS- PUNKTER FÖRHÅLLNINGS- SÄTT ARBETSSÄTT
5 Analys av vad som brister i hanteringen av olyckor och kriser Aktörer känner inte till andra aktörers ansvar, mandat och roller. Aktörer känner inte till vad andra aktörer kan bidra med och behöver. De olika aktörernas ansvar, roller och mandat brister i tydlighet. Kontakter på fältnivå verkar fungera bättre än kontakter på högre nivåer. Sociala nätverk är ofta en framgångsfaktor. Sociala nätverk saknas mellan de som inte arbetar tillsammans till vardags. Ofta saknas samlade lägesbilder, alternativt uppvisar brister. Skäl till lägesbildsproblemen verkar ligga i metoder, datakällor och arbetssätt. Bedömningar och analyser grundar sig ofta enbart på egen information. Bedömningar och analyser saknar ofta ett helhetsperspektiv. Aktörer tenderar att vara passiva snarare än proaktiva. Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer är svagt.
6 Resultatet: 2015 UTGÅNGS- PUNKTER FÖRHÅLLNINGS- SÄTT ARBETSSÄTT
7 Gemensamma grunder därför att vi vill: uppnå aktörsgemensam inriktning och samordning använda samhällets resurser effektivt skydda samhällets skyddsvärden
8 Gemensamma grunder för att förbättra vår förmåga att: förstå varandra kontakta varandra träffa överenskommelser utbyta information skapa lägesbilder utbilda, öva och lära.
9 Det vi skyddar - Människors liv och hälsa - Samhällets funktionalitet - Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter - Miljö och ekonomiska värden - Nationell suveränitet
10 Aktörsgemensamt
11 Gemensamma förhållningssätt Helhetssyn Perspektivförståelse Människan som en del av systemet Tid, proaktivitet, samtidighet Beslutsfattande Snabb, öppen och korrekt kriskommunikation
12 Aktörsgemensamma former
13 Aktörsgemensamma former Inriktnings- och samordningskontakt (ISK) Dygnet runt Ser till att rätt mottagare nås Kan initiera ISF Tjänsteman i beredskap, vakthavande befäl, räddningschef i beredskap Inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) Överenskommelser om inriktning och samordning Icke permanent, dynamisk sammansättning Helhetssyn i fokus ISF-stöd Analyser och informationsunderlag Förslag till överenskommelser Leds av koordinator Organiseras av geografiskt områdesansvarig
14 Samma arbetssätt oavsett händelse Enligt Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB, 2017) är samhällsstörningar de företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. I praktiken kan det handla om allt ifrån en begränsad händelse som hotar en enskild individs liv eller hälsa, till en händelse som får omfattande konsekvenser på nationell eller internationell nivå.
15 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter från samhällsstörningar: vad är ett dåligt beslut och vad är ett bra beslut?
16 Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mini-introduktion till Gemensamma grunder Varför använda penna och papper? Varför integrera kriskommunikationen? Avslutning
17 Fatta beslut enligt en medveten process
18 System 1 System 2 undermedvetet automatiskt snabbt impulsivt intuitivt energiskt metaforiskt lättlurat felbenäget associerande medvetet uppmärksamt långsamt begrundande målmedvetet ovilligt bokstavligt insiktsfullt metodiskt associationslöst Källa: Professor Daniel Kahneman, Nobelpristagare 2002
19 Återkommande utmaningar. Operativt tempo Prognos Kommunikation Helhetssyn
20 Fyra steg för att beslutet ska vara. I TID FRAMÅT- BLICKANDE SPÅRBART BALANSERAT
21 Vägledningens 4 steg 1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 3 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? Utveckla och gallra alternativ: Vilka alternativ har vi och vilka är rimliga? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera.
22 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter: när satte ni av för lite respektive för mycket tid för att ta fram ett beslut och vilka konsekvenser kom detta att få?
23 Steg 1: Klarlägg tidsramar Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? Delfrågor (som stöd) enligt vägledningen: När behöver prioriteringen ha fått effekt i samhället? Hur lång tid behövs för att alla led ska hinna förbereda och genomföra de aktiviteter som krävs för att få den effekten? När måste därför beslutet vara taget? Och hur mycket tid får respektive steg (1-4) därför ta? Gör en tidsplan!
24 Steg 1: Klarlägg tidsramar Tumregel: ägna 1/3 av tillgänglig tid för beslutet (steg 1-4), resterande 2/3 för övriga delar av kedjan mellan beslut och effekt i samhället.
25 Fyra steg 1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 3 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? Utveckla och gallra alternativ: Vilka alternativ har vi och vilka är rimliga? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera.
26 Steg 2: Samla och analysera information Vad behöver vi veta för att fatta ett beslut? Vad vet vi och från vilken källa kommer det vi vet? Vad kan vi ta reda på? Vilka antaganden krävs? Delfrågor (som stöd) enligt vägledningen: Vilka skyddsvärden är hotade? Finns det riktlinjer och regelverk som påverkar beslutet? Vilken information är kritisk för att kunna jämföra och värdera olika alternativ? Vilken information har vi i tillgängliga lägesbilder, samlade och enskilda? Hur tillförlitlig är informationen? Vad saknas? Vad kan vi ta reda på och vad måste vi tills vidare anta? Vilka erfarenheter finns sedan tidigare från liknande situationer? Hur relevanta är dessa? Har vi med alla viktiga perspektiv t ex psykosociala, juridiska, geologiska, meteorologiska, kommunikativa? Fokus: vad är avgörande för beslutet samt vilka är våra viktigaste antaganden?!
27 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter från samhällsstörningar: när gjorde ni felaktiga antaganden respektive korrekta antaganden? När underskattade ni vikten av att kontrollera källan? Vilka konsekvenser kom detta att få?
28 Fyra steg 1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 3 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? Utveckla och gallra alternativ: Vilka alternativ har vi och vilka är rimliga? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera.
29 Steg 3: Utveckla och gallra alternativ Delfrågor och aktiviteter (som stöd) enligt vägledningen: Beskriv och precisera alternativ utgående från informationen som samlats i föregående steg. Finns det ytterligare alternativ? Bedöm om respektive alternativ: Åstadkommer alternativet avsedd effekt i tid? Utgår alternativet från ett helhetsperspektiv? Är alternativet legitimt, genomförbart och överensstämmer med riktlinjer och regelverket? Gallra bort de alternativ som inte uppfyller ovanstående.
30 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter vid samhällsstörningar: när arbetade ni med för många eller för få alternativ? Vilka konsekvenser kom detta att få?
31 Tabell 1. Stödexempel (från vägledningen)
32 Högt vattenstånd i Vänern
33 Vår rädsla för att få förluster Daniel Kahneman: Loss aversion
34 4 MSEK 80 % 3 MSEK 100 % 18 % 82 %
35 - 4 MSEK 80 % 82 % - 3 MSEK 100 % 18 %
36 Fyra steg 1 Klarlägg tidsramar: Uppskattningsvis, hur bråttom är det? När måste beslutet vara taget? 2 3 Samla och analysera information: Vad behöver vi veta för att fatta beslut? Vad vet vi, vad kan vi ta reda på och vilka antaganden krävs? Utveckla och gallra alternativ: Vilka alternativ har vi och vilka är rimliga? 4 Jämför och välj alternativ: Vilka är för- och nackdelarna? Hur påverkas handlingsfriheten? Vilka antaganden bygger alternativen på? Jämför, välj, fatta beslut och dokumentera.
37 Steg 4: Jämför och välj alternativ Delfrågor och aktiviteter (som stöd) enligt vägledningen: För de alternativ som uppfyller de grundläggande kraven, beskriv: Vilka är alternativens för- och nackdelar? Hur påverkas handlingsfriheten i framtiden ökar eller minskar den? Vilka antaganden bygger alternativen på, och hur säkra är de? Jämför alternativen med varandra. Välj alternativ utifrån jämförelsen. Motivera valet.
38 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter vid samhällsstörningar: vad är det svåraste med att besluta vilket alternativ som ska blir valt?
39 Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mikro-introduktion till Gemensamma grunder Varför använda penna och papper? Varför integrera kriskommunikationen? Avslutning
40 Diskutera 2-och-2 (3 min) Utifrån era erfarenheter: när lyckades ni integrera arbetet med kriskommunikation med övrigt arbete vid hanteringen av en samhällsstörning?
41 Integrerad kommunikation: samma steg som i övrigt vid aktörsgemensamt arbete Bedömnings och inriktningsarbete Bedöma situationen Prioritera behov Åtgärdsarbetet Konkretisera och planera åtgärder Genomföra åtgärder
42 Mervärde vid bedömning och inriktning Om kommunikationsperspektivet inkluderas får vi en: mer komplett bild av vad som ska uppnås, och bättre styrning av tillgängliga resurser.
43 Mervärde i åtgärdsarbetet Aktörerna hjälps åt att kommunicera avgörande budskap, utifrån vad som ska uppnås. ger svar på de frågor som berör målgrupperna mest. ger en samstämmig bild av vad som sker. identifierar kommunikationsbehov som ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för.
44 Arbetssätt för att integrera kommunikation i hanteringen
45 Bedöma situationen och prioritera behov Fakta om upplevelser, reaktioner och mediebild Digital omvärldsbevakning Omvärldsbevakning med hjälp av verksamheter Antaganden om upplevelser, reaktioner och mediebild Hur kan berörda individer och grupper uppleva situationen? Hur kan berörda agera? Vad kan berörda vilja/behöva veta? Vilka stora frågeställningar blir tongivande i medierapporteringen? Vilka resurser krävs och kommer att krävas för att möta kommunikationsbehoven? Version 1.0
46 Exempel på samlad lägesbild Version 1.0
47 Exempel på aktörsgemensam överenskommelse Version 1.0
48 Exempel på aktörsgemensam plan för kommunikationsåtgärder Version 1.0
49 Arbetssätt för att integrera kommunikation i hanteringen
50 Skillnaden med integrerad kommunikation 1. Vi inkluderar systematiskt människors upplevelser, reaktioner, frågeställningar och behov samt mediers rapportering. 2. Vi utgår från: händelseutvecklingen påverkar människors kommunikationsbehov. samtidigt kan människors och mediers agerande få påverkan på samma händelseutveckling. (positivt och negativt) 3. Vi motverkar att kommunikation blir ett separat spår (uppgifter för alla roller)
51
52 Agenda för seminariet Presentation av deltagarna Mini-introduktion till Gemensamma grunder Varför använda penna och papper? Varför integrera kriskommunikationen? Avslutning
53 Varför är det svårt att bli expert på samhällsstörningar?
54 Sammanfattning: Fatta bättre beslut Lita inte på magkänslan använd papper och penna. Arbeta integrerat med kriskommunikationen redan från början av samhällsstörningen. Samhällets skyddsvärden + värdegrundsarbete genvägar fungerar inte..
55 Material Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar msb.se/samverkanledning Version 1.0
56 TACK FÖR IDAG!
Beslutsstöd. Revinge
Beslutsstöd Revinge 170524 Mål Känna till bakgrund och användningsområden Vara bekant med beslutsstödets 4 steg Få insyn i valideringsprocess/kvalitetsgranskning Återkommande utmaningar Operativt tempo
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?
Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera
Läs merOperativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016
Operativt beslutsstöd Djurönäset, 14 december 2016 Olof Ekman MSB Mål Känna till bakgrund, syfte och mål Vara bekant med steg 1-5 Känna till tänkt implementering Du har just nu 250 000 kronor Återkommande
Läs merSAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att arbeta i ett ISF-stöd Att arbeta i ett ISF-stöd Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna behöva samordna sina insatser, prioritera behoven
Läs merAtt delta i en lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att delta i en lokal ISF Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå Att delta i en lokal ISF Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Länsstyrelseforum, Stockholm, 1 juni 2016 Johan Hjelm SNABBREPETION GRUNDERNA Detta behöver utvecklas Kunskap om andra Sociala nätverk
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 03: Aktörsgemensamma former Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 08: Rollen som inriktnings- och samordningskontakt (ISK) Utbildningsmaterialet är tänkt att vara
Läs merAktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar
SAMVERKAN OCH LEDNING Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar Vägledning för aktörer på lokal och regional nivå med utgångspunkt i geografiskt områdesansvar Aktörsgemensamma
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 05: Att stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion Utbildningsmaterialet är tänkt att
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merVägledning för beslutsfattande. med samhällsstörningar
SAMVERKAN OCH LEDNING Vägledning för beslutsfattande i samband med samhällsstörningar Metod, fördjupning och exempel SAMVERKAN OCH LEDNING Vägledning för beslutsfattande i samband med samhällsstörningar
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merProjekt Ledning och samverkan
ARBETSMATERIAL 1 (15) Datum 2013-11-29, vers 2 Projekt Ledning och samverkan - Sammanställning av arbetsläget november 2013 Denna text innehåller en sammanställning av huvuddragen i det arbete som nu pågår
Läs merKriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar En vägledning om att integrera kommunikation i samverkan och ledning
SAMVERKAN OCH LEDNING Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar En vägledning om att integrera kommunikation i samverkan och ledning Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering
Läs merPM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merVägledning för lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING Vägledning för lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar utifrån det lokala geografiska områdesansvaret Vägledning för lokal ISF Att åstadkomma inriktning
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd
Läs merSTAB vad är det? En stab är aktörsintern
vad är det? När olyckor och kriser ska hanteras ökar belastningen på de inblandade organisationerna och det behövs ofta någon form av stöd. Ett sådant stöd kan utgöras av en stab. Ingen eller ett fåtal
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet
Läs merW Västmanlands län Landshövdingen
Bj laga ls 2015/ 192/ 1 Länsstyrelsen W Västmanlands län Landshövdingen SALA KOMM UN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2U15-09- 3 0 Datum 2015-09-28 Dnr LH 9/2015 457-4415-2015 Länets kommunstyrelseordförande
Läs merUtvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 5 14-15 december 2016 www.msb.se/ledning Presentation av nya deltagare Namn Myndighet Roll/uppgift Övergripande syfte Att implementera Gemensamma grunder
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING 2 SAMMANFATTNING Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING Gemensamma grunder
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merMSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB
MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB Susanne.axmacher@msb.se Tel: 0702-538138 MSB ser till att berörda aktörer vid en kris
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Handledning för utbildning
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Handledning för utbildning MSB:s kontaktperson: Patrik Hjulström, 010-240 53 56 Publikationsnummer MSB983 - mars 2016 ISBN 978-91-7383-647-0
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Nuläge Stöd till implementering Exempel - MSB - Länsstyrelsen Kalmar Föreläsare Helena Bergholm helena.bergholm@msb.se Agneta Mattsson
Läs mersamverkan och ledning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
samverkan och ledning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Gemensamma grunder för samverkan och ledning
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merUppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning
Uppgift 1 Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning Uppgift 1 Svar och reflektioner Samlad lägesbild Beslutsunderlag
Läs merPM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig
Läs merVerksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar
Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merHur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015
Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015 Mål Ökad förståelse för hur vi ser oss själva och våra roller hur och varför vi arbetar som vi gör utvecklingsbehov Exempel på beskrivningar
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merHÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT
FÖR ETT TRYGGARE SVERIGE HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT 2018 2020 Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län samt Militärregion Mitt. 1 Regeringen
Läs merSamverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar
Läs mer... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
Läs merNationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Marlene Gustavsson Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet och naturolyckor Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete marlene.gustavsson@msb.se
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merArbetsinstruktion RRC-funktionen
Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för
Läs merFSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning
& - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning Deltagande organisationer Representanter från kommuner = Adjungerande deltagare i 2 Former för samverkan Frivilligt samverkansforum med deltagare från det
Läs merKatastrofmedicinsk beredskap i Sverige
Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-
Läs merYttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Läs merAktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016
Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016 Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik Viktiga termer Orientering
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777)
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) ett första steg mot en nationell modell för att åstadkomma inriktning och samordning Olof Ekman Malin Lintzén Ola Slettenmark
Läs merAntagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merBILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG
BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG KOORDINAT 16 En samverkansövning för utbyte och användning av geografisk vid samhällsstörning Version 2 Efter genomförd övningsserie 2016-11-11 1(25) Innehållsförteckning Inledning...
Läs merStora pågående arbeten
Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas
Läs merSamverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merSamhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom
Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig
Läs merInformation från Länsstyrelsen Skåne
Information från Länsstyrelsen Skåne Räddsam-Skåne Peter Cavala 2018-04-19 Prioritering - upp KRISLEDNINGSORGANISATION Nystädad men kommer att utvecklas RÅDET + NÄTVERK Fortsätta klargöra syften och mål
Läs merPLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen KS 2017-11-07 ärendenummer 2017:488 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 1 2 Extraordinär händelse, samhällsstörning... 2 3 Kommunens
Läs merHur tänker vi kringskeenden och aktörers uppdrag vid hantering av samhällsstöningar?
Hur tänker vi kringskeenden och aktörers uppdrag vid hantering av samhällsstöningar? Syfte Stimulera till reflektion kring hur vi tänker i kopplingen mellan skeendet och aktörers uppdrag för att möta det
Läs merAnsvar, samverkan och handling
Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merRiktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan
KS 2018/467 2018-11-15 Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan Bakgrund Kommunikation är centralt för att hantera och minimera skadeverkan av en större samhällsstörning/ kris. En
Läs merPlan för ledning och samordning vid samhällsstörning
Sida 1 av 18 Plan för ledning och samordning vid samhällsstörning Antagen av kommunstyrelsen i Östhammars kommun 2019-05-28, 1 Sida 2 av 18 Innehåll Inledning... 4 Höjd beredskap... 4 Kärnteknisk händelse...
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
Läs merK ri sb ered ska p. Riktlinje
Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktlinje K ri sb ered ska p Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar:
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merAktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016
Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016 Maria Muribi, Försvarsmakten Anna Tubbin, Jordbruksverket Januari 2014 KAPITEL 4 kvarstod 2 Nytt projekt: Aktörsgemensam CBRNE-strategi - processer och prioriterade
Läs merInformatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark
Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merEU:s fond för inre säkerhet
EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena
Läs merÖverenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd
Överenskommelser med kommuner och landsting Anna Nöjd 2018-11-31 Överenskommelser kommuner Krisberedskap Krisberedskap Civilt försvar 2018-2020 Krisberedskap 2019-2022 Civilt försvar 2004 2013 2018 2019
Läs merRisker och förmågor utmaningar idag och i framtiden
Risker och förmågor utmaningar idag och i framtiden Ulrika Lindstedt, MSB Lokala aspekter på globala utmaningar Seminarium arrangerat av Riskkollegiet och Mittuniversitetet 21 maj 2015 Upplägg 1. Långsiktig
Läs merÖvningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Underlagsversion med referenser 1 (9) Datum Diarienr 2018-02-13 2017-2096 Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie
Läs merBilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ
Bilaga till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs merDelprojektens slutleveranser
1 (186) Projekt Ledning och samverkan Delprojektens slutleveranser Augusti 2014 Publikation MSB787 ISBN 978-91-7383-516-9 2 (186) Inledning Detta material innehåller texter som ligger till grund för dokumentet
Läs mer