Bilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016
|
|
- Magnus Eriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 4 Sammanställning av inlämnade egna mål från 28 aktörer i SAMÖ 2016 Aktörerna lämnade in målen i nuvarande versioner vid tiden då SAMÖ 2016 ställdes in. Därför har några av aktörerna angett att målen fortfarande är i utkastversion. Läs mer om aktörernas egna mål i kapitel 3 i huvuddokumentet 1. Lista över de aktörer som har lämnat in egna mål på den gemensamma fildelningsytan Fronter till och med Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund (AVRF) Vårgårda kommun Borås stad Folkhälsomyndigheten Kungälvs kommun Mariestads kommun (utkast) Marks kommun Ale kommun Jordbruksverket SOS Alarm Svenska kraftnät Tranemo kommun (endast två mål inlämnade) Ulricehamns kommun Vara kommun Vattenfall Vattenkraft AB TIB Arvika, Eda, Säffle (utkast) Säffle kommun (utkast) Filipstads kommun Storfors kommun Karlstads kommun Landstinget i Värmlands län Munkfors kommun Sunne kommun Forshaga kommun Grums kommun Försvarsmakten Grästorps kommun Polismyndigheten 1 Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, , Dnr
2 Geografiskt områdesansvar De övande aktörerna visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att de samverkar för att uppnå samordning. Aktörernas egna mål Geografiskt områdesansvar AVRF har en god förmåga att stötta medlemskommunerna i sitt geografiska områdesansvar (GOA). RCB har en grundläggande förmåga att påvisa att det finns behov för GOA. Vårgårda har en god förmåga att samordna enligt det geografiska områdesansvaret Borås Stad agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Folkhälsomyndigheten har en god förmåga att samverka tvärsektoriellt med berörda myndigheter (t.ex. SLV, SJV, SoS mfl.) samt inom sektorn med berörda aktörer (t.ex. landsting, kommun). Delmål: o Myndigheten har god kännedom om andra aktörers ansvar och roller. Kungälvs kommun visar, genom att agera i enlighet med sitt geografiska områdesansvar, att kommunen har god förmåga att samverka med lokala aktörer för att uppnå samordning. Kommunen samverkar (effektivt?) med (alla?) relevanta lokala aktörer för att uppnå samordning av de åtgärder som vidtas för att hantera händelsen. Marks kommun agerar i enlighet med sin roll utifrån det geografiska områdesansvaret. Marks kommun har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Ale kommun visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, att vi samverkar för att uppnå samordning. Jordbruksverket har en god förmåga att samverka med geografiskt områdesansvariga myndigheter och andra berörda aktörer, inklusive näringens organisationer, för att uppnå samordning. SOS Alarm har grundläggande förmåga att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär och samverkar för att uppnå samordning. Svenska kraftnät stödjer vid behov geografiskt områdesansvariga aktörer i deras samordningsuppdrag. Ulricehamns kommun agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning Krisledningen prövar förmågan att identifiera samverkansbehov och att initiera samverkansaktiviteter. Att samverka med andra som har geografiskt områdesansvar. Tjänsteman i beredskap arbetar aktivt med samordning dels mellan Arvika, Eda och Säffle kommuner, dels med övriga aktörer. Säffle kommun deltar vid de samverkanskonferenser som erbjuds. Säffle kommun visar god kunskap gällande det geografiska områdesansvaret genom att visa vad ansvarsprincipen innebär för vår kommun. Säffle kommunen använder krishanteringsrådet vid behov. Säffle kommun samverkar aktivt genom befintliga kontakter/kontaktytor men tar även nya kontakter vid behov. 2
3 Kommunen har en god förmåga att agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning Kommunen har en god förmåga att agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Vi har en god förmåga att hantera kommunens geografiska områdesansvar Landstinget kan identifiera de aktörer man med vilka man har ett samverkansbehov Landstinget samverkar med andra aktörer och fattar de beslut som krävs för att landstingets verksamhet ska bedrivas. Landstinget deltar i de samverkanskonferenser andra aktörer tar initiativ till Munkfors kommun använder befintliga nätverk och planerade samverkansforum för att samordna olika aktörers krishanteringsåtgärder inom sitt geografiska ansvarsområde. Sunne kommuns förmåga att agera enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret är god. Sunne kommuns förmåga att samverka med andra relevanta aktörer för att uppnå samordning är god. De övande agerar enligt krisledningsplanen, inhämtar adekvat information om händelseutvecklingen inom sitt geografiska områdesansvar, analyserar denna samt samverkar med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Vi ska aktivt medverka till en väl fungerande gemensam krisledningsorganisation och krisledningsnämnd för aktörerna i räddningstjänstförbundet. Krisledningsnämnden ska ha en god förmåga att bedöma när en händelse är extraordinär. När nämnden har trätt i funktion ska nämnden ha en god förmåga att fatta beslut enligt nämndens reglemente. (ej kommunen som sätter mål för nämnden?) Vi har en fungerande lokal krisledningsorganisation som agerar utifrån fastställda rutiner och ansvarsfördelningar. Vi ha er fungerande teknisk sambandscentral. Försvarsmakten har en god förmåga att samverka med understödda civila motparter på central, regional och lokal nivå. Regional stab har god förmåga att i nära samverkan med berörda länsstyrelser optimera Försvarsmaktens stöd. Grästorps kommun upprättar kontakter och agerar enligt sin roll i det geografiska områdesansvaret och har en god förmåga att samverka med relevanta aktörer för att uppnå samordning. Polisen visar, genom att agera i enlighet med de olika roller som det geografiska områdesansvaret innebär, på nationell och regional nivå, att de samverkar för att uppnå samordning. Informationsdelning De övande aktörerna delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Aktörernas egna mål Informationsdelning AVRF har en god förmåga att utföra informationsdelning med berörda aktörer AVRF har en god förmåga att ta emot information med/till andra aktörer i en händelse AVRF har en mycket god förmåga att stötta kommunerna i att starta upp informationsdelning i RAKEL och WIS 3
4 Vårgårda har en god förmåga att dela information med/till andra aktörer i en händelse Vårgårda har en god förmåga att ta emot information med/till andra aktörer i en händelse Borås Stad har en god förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att efterfråga och ta emot information. Folkhälsomyndigheten tar fram relevant och efterfrågad information samt tillgängliggör den för berörda aktörer i rätt tid. Myndigheten tar emot och hanterar information från andra aktörer. Delmål: o Myndigheten har kunskap om vilka aktörer som berörs av informationen och som bör få den. o Myndigheten förmedlar information genom befintliga tekniska system. o Myndigheten säkerställer att rätt funktion på myndigheten får rätt information den. Kungälvs kommun har god förmåga att dela information genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Kommunens krisledningsorganisation kan på ett tillfredsställande sätt använda WIS och Rakel för att kommunicera med andra aktörer. Kommunens krisledningsorganisation gör relevant information tillgänglig för berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation kan på ett effektivt sätt ta emot information från berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation kan identifiera vilka behov av information som finns samt uttrycker dessa i relevanta forum/kanaler. Något om intern informationsdelning också kanske Marks kommun efterfrågar och bearbetar information från berörda aktörer. Marks kommun lämnar information av aktörsgemensamt intresse till berörda aktörer. Marks kommun använder tekniska ledningssystem för informationsdelning. Ale kommun delar information som kan vara av aktörgemensamt intresse, helst via WIS och Rakel. Jordbruksverket har en god förmåga att dela information som kan vara av både aktörsgemensamt och internt intresse genom att göra information tillgänglig och genom att ta emot och efterfråga information. SOS Alarm har god förmåga att dela information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Svenska kraftnät gör information tillgänglig för berörda aktörer, och efterfrågar information som behövs för vår egen hantering från aktuella aktörer. Funktioner i Svenska kraftnäts krisledningsorganisation delar information som kan vara av intresse för organisationen/andra funktioner, och efterfrågar information från andra funktioner som behövs för funktionens arbete. Tranemo kommun har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Ulricehamns kommun har en god förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att efterfråga och ta emot information. Krisledningen prövar förmågan att identifiera relevant aktörsgemenssam information och klarar av att hantera informationsdelning via WIS, Rakel samt vanlig telefoni. Informationen är förankrad och verifierad internt innan den delas. 4
5 Att göra egen aktuell och relevant information tillgänglig för andra i rätt tid. Att aktivt efterfråga och ta emot information från andra. Tjänsteman i beredskap delar och efterfrågar information dels mellan Arvika, Eda och Säffle kommuner, dels med andra aktörers Tib:ar. Säffle kommun gör information tillgänglig genom att ta emot och efterfråga information från andra aktörer. Varje förvaltning delar och efterfrågar information med kommunens krisledningsgrupp. Information delas i befintliga och överenskomna system. Kommunens informatör efterfrågar och delar information med övriga aktörer. Informatörer arbetar därigenom aktivt med att inhämta och samordna information. Kommunen har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Kommunen har grundläggande förmåga att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information. Vi har en god förmåga att tillgängliggöra, ta emot och efterfråga information av aktörsgemensamt intresse Vi har en god förmåga att ta fram en samlad lägesbild som kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer (har slagit ihop mål informationsdelning och lägesbilder) Landstinget efterfrågar vid behov information från andra aktörer Landstinget delar relevant information till ledningsfunktioner samt medarbetare inom egen organisation Landstinget delar relevant information på flera kanaler med samtliga aktörer där samverkansbehov identifierats Landstinget använder WIS och Rakel i sin kommunikation med andra aktörer Munkfors kommun delar information, såväl inom den egna organisationen som med andra berörda aktörer, genom att efterfråga och ta emot information och att göra informationen tillgänglig för andra. Sunne kommun använder informationsplan för att snabbt starta upp informationsarbetet. Sunne kommun har väl fungerande kontaktvägar in till de olika aktörerna via uppdaterade kontaktlistor Sunne kommun använder RAKEL och WIS för att dela information De övande tar emot och delar information med andra med stöd av den teknik som tillämpas för ledning och samverkan i kris. Vi har förmågan att dela information med berörda aktörer genom att göra information tillgänglig för andra och genom att aktivt efterfråga och ta emot information. Vi har förmågan att både internt och externt samt i samverkan med övriga aktörer använda våra olika kommunikation- och sambandssystem såsom WIS och Rakel. Försvarsmakten har en god förmåga att dela aktuell, relevant och efterfrågad information i rätt tid. Informationsgruppen har upprättat kontaktvägar. Informationen har gjorts tillgänglig för berörda aktörer kontinuerligt. Informationsgruppen tar emot information från upprättade kontaktvägar och efterfrågar vid behov kompletterande information som t ex verifiering. 5
6 Polisen delar information som kan vara av aktörsgemensamt intresse genom att göra information tillgänglig för andra och genom att ta emot och efterfråga information på nationell och regional nivå. Samlade lägesbilder De övande aktörerna lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Aktörernas egna mål Samlade lägesbilder AVRF har en god förmåga att lämna sin lägesbild vidare AVRF har en god förmåga att visualisera, kommunicera och dokumentera sin lägesbild Vårgårda har en grundläggande förmåga att ta fram en samlad lägesbild Borås Stad har en god förmåga att lämna lägesrapporter som resulterar i sammanställning till samlade lägesbilder som leder till aktörsgemensam inriktning för fortsatt hantering. Folkhälsomyndigheten har en förmåga att ta fram en samlad lägesbild för myndighetens ansvarsområde som bidrar till de samlade lägesbilder som tas fram nationellt. Delmål: o lägesrapporten uppfattas som relevant för målgruppen (förutsätter feedback på lägesrapport) o myndigheten kan snabbt lämna en strukturerad riskvärdering inom ansvarsområdet Kungälvs kommun har god förmåga att sammanställa lokala lägesrapporter som används för att åstadkomma förvaltningsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Kungälvs kommun har en god förmåga att lämna lägesrapporter till berörda aktörer. Kommunens krisledningsorganisation lämnar vid rätt tid lägesrapporter som innehåller relevant information av aktörsgemensamt intresse. Kommunens krisledningsorganisation sammanställer lägesbilder för kommunens geografiska område och rapporterar dessa till relevanta verksamheter inom den kommunala verksamheten. Marks kommun skapar lägesbild för det lokala området. Marks kommun lämnar lägesrapporter som är relevanta för den samlande lägesbilden. Marks kommun agerar i enlighet med den aktörsgemensamma inriktningen. Ale kommun verkar för att delge lägesrapporter och ta emot lägesbilder. Jordbruksverket har en mycket god förmåga att sammanställa lägesbilder för att åstadkomma en inriktning för fortsatt hantering samt att lämna efterfrågade lägesrapporter. SOS Alarm har grundläggande förmåga att lämna lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Svenska kraftnät lämnar lägesrapporter som underlag till aktörsgemensamma samlade lägesbilder och aktörsgemensamma inriktningar. Svenska kraftnäts krislednings-organisation sammanställer interna samlade lägesbilder och använder dessa som underlag för inriktning av organisationens arbete. Tranemo kommun lämnar lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Ulricehamns kommun har en god förmåga att lämna lägesrapporter som resulterar i sammanställning till samlade lägesbilder som leder till aktörsgemensam inriktning för fortsatt hantering. 6
7 Krisledningen prövar förmågan att skapa och förmedla en gemensam lägesbild. Att regelbundet lämna egna lägesrapporter för att få samlade lägesbilder, som sedan används för gemensamma inriktningar för fortsatt hantering. Tjänsteman i beredskap arbetar för en samlad lägesbild för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Säffle kommun lämnar lägesbilder i aktuella forum samt vid förfrågan. Säffle kommun tar emot, dokumenterar och analyserar lägesbilder från andra aktörer. Säffle kommuns lägesbilder rapporteras in i WIS (el annat överenskommet system) samt ordinarie system för informationsdelning. Säffle kommuns lägesbilder innehåller överenskomna delar. Säffle kommuns samlade lägesbild rapporteras i utsatt tid för att kunna påverka/användas till inriktnings- och samordningsbeslut på regional nivå. Kommunen har en god förmåga att i samverkan med andra aktörer skapa och förmedla en aktörsgemensam lägesbild av händelsen. Kommunen har en god förmåga att i samverkan med andra aktörer skapa och förmedla en aktörsgemensam lägesbild av händelsen. Vi har en god förmåga att ta fram en samlad lägesbild som kan kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer Landstinget lämnar lägesrapporter till andra aktörer med information av aktörsgemensamt intresse Lägesrapporter från andra aktörer analyseras och sammanställs till en lägesbild som kommuniceras inom landstinget. Munkfors kommun lämnar lägesrapporter som underlag till samlade lägesbilder för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar för fortsatt hantering såväl nationellt som inom sitt geografiska ansvarsområde. Munkfors kommun samlar information och sammanställer lägesbild även för sin lokala krisledning. Sunne kommun skall kunna ta fram och använda relevanta kartor ex. via smartboard. Sunne kommun använder WIS för lägesrapporter Sunne kommun ser till att all utgående information är kvalitetssäkrad. Sunne kommun är noga med att lägesbilderna innehåller fattade beslut, av vem och vid vilken tidpunkt och att den förmedlas vidare ut till berörda. De övande sammanställer en rapport om läget och förväntad utveckling i kommunen och förmedlar detta till övriga aktörer. Vi har förmågan att ta fram och lämna lägesrapport som kan kommuniceras såväl inom organisationen som till andra aktörer. Vi bidrar aktivt till en samlad lägesbild som leder till en aktörsgemensam inriktning för den fortsatta hanteringen av situationen. Försvarsmakten har en grundläggande förmåga att bidra till samlade lägesbilder på lokal, regional och central nivå. Internt har Försvarsmakten en god förmåga att skapa och upprätthålla en samlad lägesbild för myndigheten. Att krisledningsgruppen kontinuerligt tar fram en samlad lägesbild som underlättar beslut om åtgärder både på kort och lång sikt. Lägesbilden delges vid behov andra aktörer. 7
8 Polisen lämnar, på nationell och regional nivå, lägesrapporter som sammanställs till samlade lägesbilder, som används för att åstadkomma aktörsgemensamma inriktningar. Kommunikation De övande aktörerna samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Aktörernas egna mål - Kommunikation AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till drabbade AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till allmänhet AVRF har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till medier Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till drabbade Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till allmänhet Vårgårda har en god förmåga att lämna en tydlig och relevant information till medier Borås Stad har en god förmåga att samordna sin information med andra aktörer och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Folkhälsomyndigheten samordnar sin information med berörda aktörer och kommunicerar samstämmigt och tydligt till allmänhet och medier. Delmål: o Vi tar fram gemensamma budskap med andra aktörer o Folkhälsomyndigheten budskap uppfattas som trovärdiga och tydliga av allmänhet och media Kungälvs kommun har god förmåga att samordna information tillsammans med berörda aktörer och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Kommunens krisledningsorganisation kommunicerar i rätt kanaler. Kommunens krisledningsorganisation kommunicerar med rätt mottagare. Kommunens krisledningsorganisation samordnar kommunikationsinsatser med berörda aktörer på ett effektivt sätt. Marks kommun har en samordnad, tydlig och relevant kommunikation till drabbade, allmänhet och medier. Marks kommun har god intern informationsdelning. Ale kommun samordnar sin information för att kunna vara tydliga och relevanta i vår kommunikation både internt och externt, med drabbade, allmänhet och medier. Jordbruksverket har en god förmåga att samordna sin information för att vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. SOS Alarm har god förmåga att samordna sin information med övriga aktörer för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Svenska kraftnät samordnar sin kommunikation till drabbade, allmänhet och media samt säkerställer att budskap är ensade internt och med andra aktörer. Svenska kraftnät säkerställer avgränsningen mellan sitt och andras kommunikationsansvar. Svenska kraftnät identifierar och prioriterar aktuella målgrupper och budskap, målgruppsanpassar innehåll, form och kommunikationskanal till respektive målgrupp. Ulricehamns kommun har en god förmåga att samordna sin information med andra aktörer för att uppfattas som tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. 8
9 Krisledningen prövar förmågan att hantera relevanta kommunikationskanaler, för intern- och extern kommunikation. Att samordna tydlig och relevant information med andra för kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Att ha tydliga avgränsningar mellan vad som är vårt och andras kommunikationsansvar. Tjänsteman i beredskap arbetar för att samordna information för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Tjänstman i beredskap är behjälplig med informationsinhämtningen på regional nivå. Säffle kommun lämnar ett samlat budskap tillsammans med andra aktörer till drabbade, allmänhet och media. Kommunens information styrs till kommunens ansvarsområde. Kommunen upprättar en kommunikationsplan för hur informationsdelning ska ske. Kommunen gör medvetna val i sin kommunikation sett till olika grupper. Kommunen skall ha en god förmåga att i samverkan med andra aktörer samordna kommunikation gentemot drabbade, allmänhet och media. Kommunen skall ha en god förmåga att i samverkan med andra aktörer samordna kommunikation gentemot drabbade, allmänhet och media. Vi har en mycket god förmåga att samordna information och kommunicera med drabbade, allmänheten och media Landstinget samordnar informationsflödet från den egna organisationen och anpassar kommunikationen till drabbade, allmänhet och medier efter samverkan med andra aktörer. Landstinget upprättar en kommunikationsplan för hur informationsdelning ske anpassad till aktuell händelse Munkfors kommun samordnar sin information med andra aktörer, i enlighet med sitt geografiska områdesansvar, och är tydlig och relevant i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Sunne kommun skall använda sin informationsplan. Sunne kommun skall använda hemsida, facebook, intranät, presskonferenser, pressmeddelande för att nå ut med information. Även VMA vid behov. Sunne kommun skall kvalitetssäkras information före release. Sunne kommun skall lämna information på olika språk, funktionsnedsättningar och till personer utan tillgång till internet. Sunne kommun skall omvärldsbevaka. Sunne kommun skall vara snabb ut med rätt och tydlig information och inte ej spekulera. De övande agerar i enlighet med kriskommunikationsplan och samverkar med övriga aktörer för att samordna tydlig och relevant information till drabbade, allmänhet och media. Vi har förmågan att delge tydlig och relevant information både internt och externt. Vi har förmågan att ta emot och efterfråga information samt samordna vår information med andra aktörer. Vi ska följa våra interna rutiner, planer och policys för information och kommunikation. Vi har förmågan att värdera, sortera och använda tillgänglig information. Försvarsmakten har en god förmåga att beskriva myndighetens verksamhet lokalt, regionalt och centralt och att bidra till samordning av aktörsgemensam information. 9
10 Kommunens information ska vara tydlig och relevant genom hemsida, sociala medier, UC och alternativa kontaktvägar. Kommunen ska hämta in information från omgivningen för att identifiera kommunikationsbehovet och anpassa informationen därefter. Polisen samordnar sin information, på nationell och regional nivå, för att kunna vara tydliga och relevanta i sin kommunikation med drabbade, allmänhet och medier. Resurser och uthållighet De övande aktörerna samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Aktörernas egna mål Resurser och uthållighet AVRF har en grundläggande förmåga att sammanställa egna resurser och eget resursbehov och dela detta AVRF har en god förmåga att ta emot hjälpresurser från andra aktörer AVRF har en god förmåga att använda egna resurserna effektivt Vårgårda har en grundläggande förmåga att sammanställa egna resurser Vårgårda har en grundläggande förmåga att sammanställa eget resursbehov Har en grundläggande förmåga att ta emot resurser utifrån Vårgårda har en god förmåga att använda egna resurserna effektivt Borås Stad har en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser (utifrån inventering av resursbehov), för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Folkhälsomyndigheten har inget mål för resurser och uthållighet. Kungälvs kommun har grundläggande förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Kommunens krisledningsorganisation identifierar och sammanställer vilka behov av resurser som finns. Kommunens krisledningsorganisation uttrycker resursbehov i relevanta forum/kanaler. Kommunens krisledningsorganisation identifierar vilka egna resurser som andra aktörer har uttryckt/kan förväntas ha behov av. Marks kommun inventerar resursbehov. Marks kommun samordnar tillgängliga resurser internt och tillsammans med övriga aktörer. Marks kommun uppnår en uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Ale kommun samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Jordbruksverket har en god förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå en uthållig och effektiv krishantering. SOS Alarm har god förmåga att samordna tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Svenska kraftnät genomför resursplanering i syfte att uppnå en uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Svenska kraftnät informerar andra aktörer om vårt eventuella behov av förstärkningsresurser och tillgängliggör resurser för samhällets krishantering. 10
11 Ulricehamns kommun har en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser (utifrån inventering av resursbehov), för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Krisledningen prövar förmågan till identifiering och samordning av relevanta resurser i kommunens verksamheter. Att identifiera behov av förstärkningsresurser och tillgängliggöra resurser. Att samordna tillgängliga resurser med andra för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Tjänstman i beredskap lyfter samlat behov och resurstillgång för Arvika, Eda och Säffle kommuner. Säffle kommun vågar vid behov fatta beslut om prioriteringar. Kommunen analyserar resursbehov på kort och lång sikt. Kommunen planerar för att förmedla resurser (personella och materiella) internt, mellan förvaltningar. Kommunen prövar befintliga planer. Kommunen skall ha en god förmåga att prioritera sina resurser under övningen. Kommunen skall ha en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser, för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Kommunen skall ha en god förmåga att prioritera sina resurser under övningen. Kommunen skall ha en god förmåga att tillsammans med övriga aktörer, åstadkomma samordning av tillgängliga resurser, för att uppnå uthållig och i övrigt ändamålsenlig resursanvändning. Vi har en god förmåga att samordna våra resurser med övriga aktörer Landstinget har en samlad bild över vilka resurser man behöver för att bedriva sin verksamhet samt vilka egna resurser man förfogar över. Landstinget prioriterar bland sina verksamheter och omfördelar samt flyttar vi behov sina resurser för att stödja dessa. Landstinget kommunicerar resursbehov både internt och till andra aktörer Landstinget tar emot och utnyttjar externa resurser på ett systematiskt sätt. Munkfors kommun samordnar tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning såväl inom den egna organisationen som tillsammans med övriga aktörer. Sunne kommun måste kunna prioritera resurser på ett bra sätt, både inom och utanför kommunens gränser. Sunne kommun måste tillsammans med andra aktörer kunna åstadkomma samordning av tillgängliga resurser för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. De övande samordnar behov och stödjer övriga aktörer för att använda gemensamma resurser så effektivt som möjligt. Vi har förmågan att inventera resurser och upprätta planer. Vi har förmågan att samverka med andra aktörer kring fördelning av tillgängliga resurser. Försvarsmakten har en god förmåga att samordna sina resurser. Försvarsmakten har en god förmåga att i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och berörda länsstyrelser samordna och leverera efterfrågat stöd. 11
12 Vid behov av samordning av personella och materiella resurser upprättas kontakt med andra kommuner. Omfördelning sker vid behov. Krisledningsgruppen och informationsgruppen har prövat sin förmåga till uthållighet genom skiftgång. Vid behov sker en prioritering och/eller omfördelning av personella och materiella resurser internt i kommunen. Polisen samordnar tillgängliga resurser, på nationell och regional nivå, för att uppnå uthållig och ändamålsenlig resursanvändning. Egna mål utöver de som angivits ovan (lämnade av 13 aktörer) RCB har en grundläggande förmåga att starta upp kommunens krisledning RCB larmar krisledningen inom xx min AVRF staben samlas inom 90 minuter Överlämning vid skiftbyte följer mall Folkhälsomyndigheten samverkar/delar information utifrån rutiner/planer för zoonossamverkan Kungälvs kommun prövar sin krisledningsorganisation och dess olika funktioner i syfte att identifiera förbättringsområden. Identifiera vilka viktiga samhällsfunktioner som drabbas vid översvämningar Identifiera vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka förmågan att hantera höga flöden Klargöra hur prioritering av MTG-gemensamma resurser görs (avser tekniska förvaltningen) Förmåga till krishantering inom tekniska förvaltningen Förmåga till krishantering på central kommunnivå i Mariestad Pröva och utveckla en eventuell tjänstemannastab under realistiska former Ale kommun prövar sina krisledningsdokument/planer och sin ledningsmetodik/förmåga, för att se om detta är fungerande i en krissituation, eller om planer och metodik behöver omarbetas. Jordbruksverket har goda kunskaper om sin roll och sitt ansvar och har en god förmåga att agera i enlighet med dessa. SOS Alarm har god förmåga att hantera driftstörningar och produktionsbortfall. Filipstads kommun skall ha en grundläggande förmåga att kommunicera via Rakel och WIS. Filipstads kommun skall ha en grundläggande förmåga att använda sociala medier för att förmedla budskap och kommunicera med allmänheten. Filipstads kommuns krisledning skall ha en god förmåga att anpassa stabens organisation till rådande läge samt säkerställa uthålligheten för längre tid. Filipstads kommuns krisledningsnämnd skall ha en god förmåga att genomföra sammanträden, fatta inriktningsbeslut, och vid behov ta över verksamhet från annan verksamhet. Storfors kommun har en grundläggande förmåga att kommunicera via Rakel och WIS. Storfors kommun skall ha en grundläggande förmåga att använda sociala medier för att förmedla budskap och kommunicera med allmänheten. Storfors kommuns krisledning skall ha en god förmåga att anpassa stabens organisation till rådande läge samt säkerställa uthålligheten för längre tid. Storfors kommuns krisledningsnämnd skall ha en god förmåga att genomföra sammanträden och fatta inriktningsbeslut. Landstinget genomför samverkan med andra aktörer för att kunna genomföra evakuering av hotade sjukvårdsinrättningar samt flytta verksamheten till annan plats. 12
13 Landstingets har ledningsfunktioner som fungerar över tid Landstingets ledningsfunktioner kan anpassas dynamiskt efter behovet. Landstingets krisledningsnämnd ska användas Krisledningsnämnden ska kunna o bedöma när en händelse är extraordinär o träda i funktion o överta verksamhet från annan nämnd i förbundet o fatta beslut o återlämna verksamhet o träda ur funktion. Hela krisledningsorganisationen skall öva i denna SAMÖ övning Man skall arbeta efter de planer och det reglemente som finns. Informationsenheten skall starta sitt arbete efter den informationsplan som finns upprättad. Vi skall pröva alla de kanaler vi har för att få ut och hämta in information. Ingen person skall kunna säga att man inte visste. Alla aktörer som deltar skall känna delaktighet, ansvar och ha kunskap i hur man skall agera i de specifika situationerna som uppkommer. Tjänstemän och politiker skall veta sin roll i övningen. RAKEL och WIS skall användas i övningen. Vattenfall Vattenkrafts egna mål Öva Krisledningar - Att snabbt kunna organisera upp den Operativa krisledningen i Trollhättan inklusive DC i Bispgården och VHI. - Att snabbt kunna organisera upp och fördela rollerna för den Taktiska krisledningen i Luleå. Krisledningslokaler - Att rätt och ändamålsenlig utrustning finns i Krisledningslokalerna. Kommunikationshjälpmedel - Att kommunicera via Rakel. Styrande dokumentation och rutiner - Att hitta relevanta styrande dokument på Rodret. - Att kritiskt granska om dokumenten är lätta att hitta och om behovet av styrning är uppfyllt med hjälp av dessa dokument. - Att mallar för rapportering och samlade lägesbilder finns framtagna. - Att rutiner för informationsdelning finns tillgängliga. Larmvägar - Att larmvägar fungerar. Samverkan krisledningar i företaget - Att samverka mellan den Operativa krisledningen, den Taktiska krisledningen och den 13
14 Strategiska krisledningen i Vattenfall. Identifiera brister och förbättringsmöjligheter - Att utveckla vår förmåga att hantera allvarliga händelser genom att identifiera brister och föreslå förbättringar. 14
Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merBilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l
Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten
Läs merStartmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016
SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merInformationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad
Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merKrisledningsplan för Örkelljunga kommun
RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan
Läs merKrisledningsplan för Timrå kommun
Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merInformationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1
Informationsplan vid kris och extraordinär händelse Informationsavdelningen maj 2013 1 Innehållsförteckning Informationsbehov vid kris 3 Mål 3 Syfte 3 Organisation 3 Informationsavdelningen 4 Informationsgruppen
Läs merKrisledningsplan för Oxelösunds kommun
för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merKrisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Krisledningsplan för Sundsvalls kommun 2015-2018 inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26 310 Ansvarig utgivare:
Läs merInformationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen
Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och
Läs merKRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merSamordnad kommunikation
Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning
Läs merKrisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse
Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262
Läs merKrishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan
Krishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan Västfastigheter Tillsammans skapar vi hållbara miljöer Innehåll Hittade inga poster för innehållsförteckning. Sida
Läs merKrisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Läs merStyrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.
Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap. Styrdokument Kommunal krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Diarienr: 2015.0379.168
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan
FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt
Läs mer12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21 (39) 2017-03-27 Kf Ks 63 12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164 Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd har 2017-02-08 125 behandlat ärende
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merStyrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige
Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merInnebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17
Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11
Läs merÖvningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå
referenser i gul färg 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för övning Sofie Ivarsson 010 240 41 64 sofie.ivarsson@msb.se Övningsinriktning under 2017-2020 för tvärsektoriella
Läs merKriskommunikationsplan
Kriskommunikationsplan Bilaga till Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-18 (Uppdaterad november 2016) 2 Innehåll
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merHandbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen
Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Användarhandbok och genomförandestöd i samband med planerade eller påkallade samverkansmöten Version 1.0 - Slutlig 2 1. BAKGRUND Samverkan mellan
Läs merKrisledningsplan för Perstorps kommun
Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merKrisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden , 141. Reviderad (endast befattningsbenämningar)
2014-08-14 Dnr 2010.031 163 Omsorgsförvaltningen Ann Lindqvist Krisledningsplan för omsorgsförvaltningen Godkänd av omsorgsnämnden 2010-09-22, 141. Reviderad 2014-08-04 (endast befattningsbenämningar)
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merMall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.
2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)
Läs merKRISPLAN SIGTUNA KOMMUN
KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER 2016-01-28 1 Innehållsförteckning 1. Vad är en kris?... 3 2. Sigtuna kommuns krisledning
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merProgram för krisberedskap
Kommunstyrelseförvaltningen Per Jonsson, 0611-348019 per.jonsson@harnosand.se PROGRAM Program för krisberedskap Dokumentnamn Fastställd Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Dokumentet gäller
Läs merRIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25
RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att
Läs merDnr 9017/ Krisledningsplan Robertsfors kommun
Krisledningsplan Robertsfors kommun 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 2. Start av krisledningsorganisationen... 5 2.1 Informera kommunväxel och 113 13...
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merPlan för extraordinära händelser Essunga kommun
Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merKrisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA!
Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA! Arbetar med två kompetensområden - Säkerhet - Krisberedskap Dennis Salenborn Risk- och säkerhetssamordnare Tel.0303-738501 dennis.salenborn@stenungsund.se
Läs merInformationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69
Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser Antagen av Kommunfullmäktige 2009-08-27, 69 Dokumentets historia Upprättad: 2009-03-26 Antagen: 2009-08-27 Reviderad: 2015-10-29
Läs merRiktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan
KS 2018/467 2018-11-15 Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan Bakgrund Kommunikation är centralt för att hantera och minimera skadeverkan av en större samhällsstörning/ kris. En
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merAtt delta i en lokal ISF
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att delta i en lokal ISF Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå Att delta i en lokal ISF Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merBengt Källberg Projekt Ledning och samverkan
Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Vara kommun
Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merKriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs merKriskommunikationsplan Bräcke kommun
Kriskommunikationsplan Bräcke kommun 1 Rev 2010-04-20 Rev 2010-06-07 Rev 2012-08-29 Bilaga 8 till Ledningsplan 22/2008 Kriskommunikationsplan - kommunikation i händelse av kris 1. Inledning och syfte Kriskommunikation
Läs merGoda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan
1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste
Läs merLednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)
Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan
Läs merLedningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser
1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga
Läs mer