LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsstyrelsen 2005-11-08 Dnr LiU 1285/05-70 Bemyndigande att teckna projekteringsavtal med Landstinget i Östergötland avseende om- och tillbyggnad av Hus 420 (Laboratoriebyggnad I) inom Campus US Som redovisats i två skilda handlingar föreligger behov av ombyggnad, upprustning och tillbyggnad av Hus 420. Ökningen av årskostnaden uppskattas på basis av hittills tillgängligt material komma att uppgå till ca 5,4 milj kr och finansieras inom ramen för det statsbidrag som landstinget erhåller som ersättning för att staten genom universitetet får möjlighet att bedriva läkarutbildning och medicinsk forskning inom landstingets sjukvårdsorganisation. Kostnaden kommer att kunna anges med större säkerhet efter genomförd projektering. I samband med projektering kommer en av rektor föranstaltad extra prövning av behovet av olika åtgärder att företas i syfte att nedbringa årskostnadsökningen. Med hänvisning härtill bemyndigar universitetsstyrelsen rektor att teckna erforderligt avtal med Landstinget i Östergötland om projektering av den redovisade om- och tillbyggnaden. Efter avslutad projektering skall en återredovisning till universitetsstyrelsen företas för inhämtande av bemyndigande att teckna hyresavtal med fastighetsägaren. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Beatrice Ask, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna Theo Bodin, Trygve Carlsson, Britt-Marie Danestig, Kajsa Ellegård, Håkan Eriksson, Ewa Groppfeldt, Åsa Jernberg, Lennart Ljung, Louise Malmström, Joel Phalén, Tommy Skau och Olle Stendahl. Vidare har närvarit prorektorn Inger Rosdahl, suppleanten Anders Brun, personalföreträdarna Per Larsson och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, universitetsarkitekten Anna Hesser, informationsdirektören Lars Holberg samt universitetsdirektören Curt Karlsson, den sistnämnde föredragande. Beatrice Ask Curt Karlsson 1
Linköpings universitet 2005-10-27 Lokalförsörjningsavdelningen Anna Hesser PM Ombyggnad och upprustning av hus 420, Laboratoriebyggnad 1 på Campus US Bakgrund På Campus US, Universitetssjukhuset i Linköping hyr Linköpings universitet, LiU, lokaler av Landstinget LiÖ via försörjningscenter FC, förutom lokalerna på Sandbäcksgatan som hyrs av privat fastighetsvärd. Den inhyrda ytan 2005 uppgår till 38 800 kvm till en årskostnad på 49 mkr. Merparten av denna yta disponeras för grundutbildning och forskning inom Medicinsk fakultet, Hälsouniversitetet, HU. Den yta som HU disponerar 2005 är 36 700 kvm till en årskostnad på 48 mkr. I redovisad yta och kostnad är lokalerna på Campus US inklusive hus 463, Cellbiologen, Birgittaskolan och Sandbäcksgatan inräknade. För kostnaden ersätts landstinget genom den s.k. Alf-överenskommelsen med 26.5 mkr. Hyreskostnaden på 9.3 mkr för Cellbiologen ersätts av Landstinget genom särskild överenskommelse. I redovisningen ovan ingår även ytor och kostnader för arbetsterapeuptutbildningen med tillhörande forskning. Från hösten 2007 kommer enligt beslut denna verksamhet vara förlagd till Norrköping. När den nya byggnaden O-huset, för bl.a. onkologi står färdig i början av 2007 kommer omflyttningar att ske i de övriga byggnaderna på sjukhusområdet i enlighet med Generalplanen för US-området från 2002. Detta möjliggör att den campusplanering som påbörjats i nordöstra delen av området kan fullföljas och den verksamhet som finns i Birgittaskolan, huvudsakligen sjuksköterskeutbildningen, kan integreras i Campusmiljön. I denna del av området kommer även lokaler friställas när Rättsmedicinalverket, RMV flyttar i början av 2006. Arbetsgrupper sammansatta av representanter LIU, HU och LiÖ samt FC har tagit fram förslag till framtida lokaldisposition inom det som kallas Campus US. Hela planeringen för omflyttningar inom Campus US och dess konsekvenser kommer att redovisas för styrelsen under våren 2006. Förslag till förändringar i Hus 420, Laboratoriebyggnad 1 2004 invigdes Universitetets nya entré på Campus US genom en ny entrébyggnad med café och hörsalar länkad till hus 420 och hus 463. Samtidigt byggdes en trettonde våning på hus 420 med forskningslaboratorier samt ett antal kontor i en länkbyggnad mellan hus 463 och 420 och på plan 8 byggdes gemensamma undervisningslokaler. Även plan 12 rustades upp i detta sammanhang. Resterande våningsplan är enligt fastighetsägaren i behov av teknisk upprustning. Detta gäller även de lokaler som RMV lämnar på plan 9. Upprustningsbehovet samt beslutet om att flytta Klinisk Kemi från Huvudblocket, för att där kunna gör nödvändiga omdispositioner, till Hus 420 ledde till att en arbetsgrupp sammansatt av företrädare för verksamheterna fick i uppdrag att ta fram förslag till en integrerad lokallösning. De berörda är från landstinget Laboratoriemedicinskt Center, LMC och från Hälsouniversitetet Institutionen för molekylär och klinisk medicin, IMK och Institutionen för Biomedicin och Kirurgi, IBK. Arbetsgruppen i samverkan med FC tagit fram förslag på hur lokalerna kan disponeras för att uppnå verksamhetsintegration och yteffektivitet. Detta innebär att universitet ökar sin yta med 765 kvm i hus 420 men detta är samtidigt en total minskning efter som Klinisk Kemi idag disponerar 1138 kvm i hus 440. Ombyggnadskostnaden är beräknad till 9 923 kkr. vilket ger en årskostnadsökning på 778 kkr./år. Upprustningskostnaden som 1
berör universitetets lokaler är beräknade till 450 kkr./år. Denna ytförändring, ombyggnad och upprustning innebär en årskostnadsökning på 1.8 mkr. Ombyggnaden av hus 420 planeras starta i februari 2006 då RMVs lokaler friställs. Utflyttningen av Klinisk kemi från huvudblocket är högt prioriterat av landstinget för att man i huvudblocket då kan verkställa omflyttningar och ombyggnader för klinisk verksamhet. I det nedersta våningsplanet i hus 420 finns djurenheten med smådjur. En arbetsgrupp har studerat hur detta våningsplan kan byggas till för att till fredställa såväl ökade ytkrav som förändrad verksamhet och arbetsmiljö. Detta ärende redovisas separat. 2
2005-10-26 Dnr LiU 1285/05-70 Rektor Utbyggnad av smådjursavdelningen vid Universitetssjukhuset En utredningsgrupp under ledning av professor Rolf Andersson fick genom ett delegationsbeslut från Hälsouniversitetets fakultetsnämnd 2003-05-20 i uppdrag av dekanus att lägga förslag på en djurhållning anpassad till HU:s och landstingets behov. Bakgrundsbeskrivning Syftet med biomedicinsk forskning är att belysa normala och icke normala (patofysiologiska) funktioner hos djur och människa. Målet är att förstå sjukdomsmekanismer för att därigenom kunna förbättra diagnos och behandling av sjukdomar. För en del frågeställningar kan studier bedrivas direkt på människor, men i många fall måste t.ex. av etiska skäl djurmodeller användas. Datamodeller, molekylära och cellulära modeller, biologiska in vitro modeller, ger förvisso viktig information men kan inte ge ett säkert svar på hur den komplexa intakta organismen reagerar. Mot denna bakgrund är det under överskådlig tid, av både vetenskapliga och etiska skäl, inte möjligt att ersätta alla djurförsök med djurfria alternativ. Det är istället så att utvecklingen av nya vetenskapliga tekniker lett till en ökad användning av försöksdjur, därför att de nya teknikerna öppnat forskningsområden som tidigare inte varit tillgängliga. Ett aktuellt sådant exempel är transgena tekniker som har resulterat i en ökad användning av möss. Dagens lokalkapacitet vid försöksdjursenheten, US Försöksdjursenheten har följande funktionsutrymmen: en personaldel, laboratorier, en konventionell djuravdelning med djurmottagning, djurrum och diskfaciliteter samt en innesluten djuravdelning inklusive laboratorium, den s k Barriären för djur som kräver patogenfri miljö ex immunologiskt defekta djur. Den totala ytan för försöksdjursenheten uppgår till ca 1100 m 2. Personaldelen består av två expeditioner, rum för journaler (skrivdel), lunchrum samt ett omklädningsrum/tillika entré för personal/användare. Totalt finns 25 djurrum Utav dessa 25 rum är det endast 8 st som håller den kvalité som anses nödvändig, för att kunna genomföra en välkontrollerad försöksdjurverksamhet, framför allt med avseende på ventilation, luftfuktighet och belysning.
Enligt dagens krav på djurrum vill man ha en luft växling på 15 luftbyte per timma. Temperaturen skall kunna ställas i varje enskilt rum mellan 16-25 grader. Inställd temperatur skall kunna hållas med +/- 1 grad. Luftfuktigheten skall vara 50 % relativfuktighet +/- 10%. Ljustider skall kunna ställas individuellt i varje rum. Utöver djurrum finns lokaler för disk, avfallshantering, ströhantering, autoklavering och lokaler för förvaring av strö och foder Avdelningen innehåller också 6 st laboratorier/operationsrum. Dessa är grundutrustade med labbänkar, narkosutrustning för inhalationsanestesi med tillhörande ventilation, punktutsug och dragskåp eller dragbänk Möjlig beläggningskapacitet inom befintliga utrymmen med dagens fördelning mellan djurslag: Mus: ca 1500 möss. (11 musrum) Råtta ca 450 råttor (4 råttrum) Marsvin: ca 40 djur (1 delat rum med gerbil) Gerbil: ca130 djur (1 delat rum med marsvin) Kanin: 90 burar och ca 10-15 kaniner i lösdrift. ( 4 rum) Katt: endast lösdrift ca 15 katter. (2,5 rum) Hänsyn är tagen till begränsning av utnyttjande till följd av uppdelning för exempelvis karantän, avelskärnor, olika stammar, olika forskar grupper mm. De befintliga djurrummen har brister. Det gäller framför allt ventilation och temperaturstyrningar. Vidare saknas ordentliga mottagnings/karantäns utrymmen, sluss för säker mottagning av material samt rum för en god hantering av individuellt ventilerade bursystem. Det saknas också personalutrymmen som skall finnas på en arbetsplats med god arbetsmiljö t ex. omklädningsrum, vilrum, funktionellt skrivrum samt mötesrum. Behovsinventering Tittar vi på Hälsouniversitetets utveckling kan vi se en kraftig ökning av antalet använda smådjur de senaste tre åren från ca 3200/år under 2000 till ca 5000/år under 2003Idag är beläggningen nära 75 % mus, 20 % råtta och 5 % andra djur. Enligt Vetenskapsrådets bedömning (O Kugelberg) kan också sägas att under en följd av år så innehåller mer än 50 % av de projekt som fått bidrag från VR/MFR verksamhet med försöksdjur. Om universitetets forskningssatsning inom livsvetenskapsområdet också kommer att ge avtryck i utvecklingen av bioteknikföretag kommer universitetet att vara en viktig partner när det gäller utveckling och testning av olika produkter från bioteknik företagen. Möjligheterna till tester av biotekniska produkter i djurmodeller är redan idag begränsade. Det råder brist på kompetens och de stora läkemedelsföretagen ser ett behov av nationell kompetens ökning inom detta område. Ovan nämnda utredningsgrupp ansåg det nödvändigt att få in ett underlag från olika verksamhets områden inom universitetet och landstinget, för att kunna göra en bedömning av det framtida behovet av djurlokaler, laboratorier/operationssalar och forskningsutrustning för framtida djurförsök inom Hälsouniversitetet/Universitetssjukhuset. Mot bakgrund härav skickades 2003 en enkät till de sex institutioner som är direkt verksamhetsknutna till HU, till IMT och IFM samt till alla centra inom Universitetssjukhuset.
Enkätsvaren kompletterades med intervjuer av ett urval av de forskare som svarat på enkäterna. Kommande behov av rum för smådjur jämfört med befintliga lokaler Med stöd av inkomna enkätsvar samt intervjuer så kommer behovet inom ett 5 årsintervall att öka med följande: Mus: *10-20 nya rum. Motsvarande en yta av 100-150 m 2 Råtta: C:a 1 nytt rum. Motsvarande en yta av ca 20 m2 Andra djurslag ingen förändring. *5 rum av musrummen föreslås användas för avsiktligt infekterade djur. Detta kräver en avancerad sluten enhet med barriärer, slussar, autoklaver, separat ventilation mm. Behovet är ett led i universitetets satsning på livsvetenskaperna, särskilt virologisk forskning. Utöver befintliga laboratorier finns behov av: 2 st laboratorier inom konventionell avdelning, samt ett inom barriäravdelning. För att tillgodose de befintliga forskargruppernas behov av försöksdjurslokaler för smådjur inom den närmaste femårsperioden föreslog utredningsgruppen att det prövas om en mindre utbyggnad av lokaler och laboratorier är möjlig i anslutning till befintliga lokaler vid försöksdjursenheten. Fördel: Befintliga lokaler kan användas, forskarna får närhet till försöksdjurlokalerna. Utredning om utbyggnad i anslutning till befintlig smådjursavdelning I en särskild lokalutredning som tagit sin utgångspunkt i utarbetat lokalprogram konstateras att det är möjligt att utföra en utbyggnad motsvarande ca 245 m 2 lokalarea i anslutning till den befintliga smådjursavdelningen. Med denna utbyggnad, och en ombyggnad motsvarande ca 1255 m 2 lokalarea inom befintlig byggnad är det möjligt att tillgodose de ovan nämnda behoven. Kostnadsfördelning Nödvändiga arbetsmiljö- och djurhållningsåtgärder uppskattas till ca 70 % av årskostnadsökningen, dvs 2,5 miljoner kronor. Tillgodoseende av nya behov, särskilt åtgärder för forskning inom klinisk virologi, uppskattas till ca 30 % av årskostnadsökningen, dvs 1,1 miljon kronor. Kostnaden för dessa nya behov har kunnat begränsas genom placering inom den befintliga ytan. Anders Blomqvist Tjänsteförrättande dekanus Inger Sandström Fakultetsråd