Lektion 3: Verkningsgrad

Relevanta dokument
Hydraulik - Lösningsförslag

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

SCM DIN. Andra fördelar:

SCM DIN. Andra fördelar:

SAM DIN. Andra fördelar: Låg vikt

SCM DIN. Andra fördelar:

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

SCM M Andra fördelar:

SCM M2. Andra fördelar:

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Hydraulikcertifiering

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

J.Palmunen. 1. Riktig dimensionering. 2. Processen kräver reglering. 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

SCM ISO. Andra fördelar:

Vårdsystem FM M Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU :31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM

Svar och anvisningar

Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011

SCM SAE. Andra fördelar:

Några övningar som kan vara bra att börja med

SCM SAE. Andra fördelar:

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Ansluta Servicevätska för SIHI Vakuumpumpar

Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet

Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Motorprincipen. William Sandqvist

Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Växjö krandagar Tema hydraulik

SCP ISO. Andra fördelar: SCP ISO är en serie kolvpumpar med fast deplacement för mobila och stationära hydraulsystem.

Bra tabell i ert formelblad

Handbok Flowserve-SIHI Vakuumpumpar

Tentamen MF1039 DoP Komponenter

Energitransport i biologiska system

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

Transmissionselement Kopplingar

Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

Ventilstyrda hydraulsystem

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Hydraulvätskans inverkan på systemförluster

Svar och anvisningar

Andra EP-laborationen

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Mekanik FK2002m. Repetition

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

A. Egenskaper hos plana figurer (MTM458)

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

Datablad (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Styrtransmission för bandfordon

Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn

" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.

1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

Transkript:

Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad.

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion

Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion Hydraulisk effekt

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete)

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt)

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt)

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete)

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt)

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket.

Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket. Hydraulisk effekt P = p q [W]

Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian.

Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare.

Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet.

Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.

Deplacementet kan vara fast eller varierbart, beroede på omvandlartyp. Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.

Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida.

Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme.

Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p

Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p Volymetriska förluster i oljan. Oljan komprimeras när den utsätts för tryckökning, t.ex. när den passerar pumpen.

Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y).

Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb).

Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.

Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.

Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. 2

Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. 2

Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. 2

Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. F 1 u 1 = F 2 u 2 2

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1)

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2)

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2.

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q.

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v

Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment?

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ.

Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ. Vilken relations finns mellan vridmoment och kraft?

Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta).

Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta). Systemets verkningsgrad, η = η p η m.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode Volymetriska förluster uppkommer via läckage.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ).

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens Hydromekaniska förluster beror på friktion.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu.

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 Dϕ m ů

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm

Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm Q2 är flödet in i motorn.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m.

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. ηhmm = M U P 2 Dϕ m = V erkligt_moment T eoretisk_moment

Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. M ηhmm = U = V erkligt_moment P 2 Dϕ m T eoretisk_moment Förluster orsakas av friktion i komponenten.

Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal.

Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal. En arbetspunkt ger högst verkningsgrad.

Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv.

Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement 50 000cm 3. Stort deplacement.

Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement 50 000cm 3. Stort deplacement. Lågvarvig motor.