Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen



Relevanta dokument
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning kring samverkan

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Sammanställning 1. Bakgrund

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutiner för f r samverkan

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Program för stöd till anhöriga

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Malmö stad Medicinskt ansvariga

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Information om patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Varför en ny lag? Patientlag

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Patientforum. - en modellbeskrivning

Patientlag

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Handlingsplan 18 år och äldre

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Sekretess, lagar och datormiljö

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) Ledningssystem för skolpsykologverksamheten/skolpsykolog. Bilaga 3

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Information om hemsjukvård

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Patientnämnden. Region Östergötland

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Våld i nära relationer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Transkript:

Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska slutenvården med samtidig satsning på öppenvård och utveckling av psykiatrisk rehabilitering. Detta har inneburit att de nårstående fått ta större ansvar för patienten, en roll som de ofta varit oförberedda inför. Landstinget i Östergötland har under senare år uppmärksammat den betydelse som de närstående kan ha under en sjukdomsperiod. detta gäller inte minst närstående till personer som insjuknar i någon av de psykiska sjukdomarna. Närstående behöver vara med redan tidigt i vårdprocessen för att ge stöd till den som är sjuk och för att vara en resurs för vården. Olika begrepp har använts för att beskriva personer som är viktiga för patienten. De mest www.lio.se

närstående Bakgrund och syfte Närstående till patienter som får psykiatrisk vård är en värdefull resurs för vården att samarbeta med. En studie som genomfördes i Östergötland 2006 visar att de närstående inte involveras i vården i den omfattning de själva önskar. Denna policy är ett led i ett förbättringsarbete för att påvisa de närståendes behov och rättigheter när det gäller delaktighet i vården och att tydliggöra vårdens ansvar att involvera de närstående. Policyn ska också säkerställa att närstående erbjuds samma möjligheter till delaktighet oavsett var i länet vården sker. Med närstående menas en person som patienten själv anser sig ha en nära relation till. Det behöver inte vara en familjemedlem. Policyn utgår från två perspektiv, närståendeperspektivet och vårdgivarperspektivet och syftar ytterst till att göra vården så bra som möjligt för patienten. pati närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke närståendes delaktighet vil 2

vårdgivare vårdgivare Från policy till verklighet Policyn är framtagen utifrån resultaten av studien Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006. Initiativtagare till studien var landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd tillsammans med cheferna för den psykiatriska vården i Östergötland. Resultatet av studien och hälso- och sjukvårdsnämndens krav på ökad delaktighet för närstående innebär att de psykiatriska verksamheterna i länet aktivt måste arbeta vidare med förbättringsåtgärder. Studien kommer att upprepas med kravet att de närståendes delaktighet i den psykiatriska vården ska ha förbättrats. De närståendes rätt till delaktighet i vården förstärks av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12. ent ar på patientens samtycke närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke 3

närstående De närstående är en resurs och värdefull samarbetspartner både för patienten och vården. De närstående ska tidigt involveras i patientens vård och behandling. Närståendes betydelse för vården Forskning visar att behandlingsresultatet oftast blir bättre när närstående är med i patientens vård och behandling. De kan till exempel bidra till att öka vårdpersonalens förståelse för patientens problem, sociala situation och livshistoria. De närstående har ofta betydelse för patientens möjligheter att hantera sitt liv och sin vardag. pati närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke närståendes delaktighet vil 4

vårdgivare Vårdpersonalen ska se de närstående som en resurs och en värdefull samarbetspartner. Vårdpersonalen ska så snart som möjligt söka kontakt med de närstående för att samverka kring patientens vård. Delaktighet förutsätter patientens samtycke Policyn utgår ifrån att de närstående ska vara delaktiga i den psykiatriska vården. För att göra delaktigheten möjlig krävs alltid patientens samtycke. Det är av yttersta vikt att frågor om tystnadsplikt och konfidentialitet hanteras på ett sådant sätt att både patienten och de närstående får sina behov av delaktighet och sekretess bemötta på bästa sätt. ent ar på patientens samtycke närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke 5

närstående Det är postivt för de närstående att ha en namngiven kontaktperson. De närstående har ofta behov av och rätt till känslomässigt stöd. Barn till psykiskt sjuka har ofta behov av och rätt till särskilda stödinsatser. Närståendes behov av stöd När en familjemedlem drabbas av psykisk ohälsa innebär det ofta mer ansvar och ökade påfrestningar för de närstående, särskilt då dagens psykiatriska vård sker i öppnare vårdformer än tidigare. Den psykiatriska vården måste uppmärksamma dessa behov och erbjuda eller förmedla lämpligt stöd. pati närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke närståendes delaktighet vil 6

vårdgivare Vårdpersonalen bör erbjuda de närstående en namngiven kontaktperson. Vårdpersonalen ska beakta de närståendes behov av känslomässigt stöd. Vårdpersonalen ska uppmärksamma barnens förhållanden och deras behov av stödinsatser. Intresseföreningar Intresseföreningarna är en viktig resurs för patienter, närstående och vården. Vården bör samarbeta med föreningarna på ett systematiskt sätt och aktivt sprida information till patienter och närstående om deras verksamhet. Det finns ett uttalat önskemål från intresseföreningarna att tillsammans med vården arrangera närståendeutbildning. ent ar på patientens samtycke närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke 7

närstående De närstående har rätt till kontinuerlig information avseende patientens vård och behandling. De närstående ska erbjudas att delta i vårdplaneringar som rör patienten. De närstående bör ges möjlighet att delta i närståendeutbildningar. Kunskap De närstående som deltagit i närståendeutbildning tycker att de fått bättre kunskaper om patientens sjukdom och behandling. De har också ett större förtroende för vården och anser att deras specifika kunskaper om patienten bättre tas till vara. pati närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke närståendes delaktighet vil 8

vårdgivare Vårdpersonalen ska kontinuerligt informera de närstående om patientens vård och behandling. Vårdpersonalen ansvarar för att bjuda in de närstående till vårdplaneringar. Vården ska erbjuda regelbundna närståendeutbildningar. Närståendeutbildning Vården har mycket att vinna på att erbjuda de närstående regelbunden information och utbildning. ent ar på patientens samtycke närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke 9

närstående De närstående ska mötas av personal med kompetens inom närståendeperspektivet. De närstående behöver känna till de lagar som är aktuella för patienten. De närstående har behov av och rätt till information om sjukdom, behandling, nya rön med mera. De närstående behöver känna till vart man vänder sig för att framföra klagomål på vården. pati närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke närståendes delaktighet vil 10

vårdgivare Vårdpersonal ska ha kompetens inom närståendeperspektivet. Vårdpersonalen ska informera de närstående om de lagar som är aktuella för patienten. Vården ska erbjuda information om sjukdom, behandling, nya rön med mera. Vårdpersonalen ska informera de närstående om vart de ska vända sig för att framföra klagomål på vården. ent ar på patientens samtycke närståendes delaktighet vilar på patientens samtycke 11

mer information FoU-rapporten Närståendes delaktighet i den psykiatriska vården en enkätundersökning i Östergötland 2006, Rapport-FoUrnalen 2007:2, finns att hämta från FoU-enhetens hemsida www.lio.se/fou Närståendepolicyn har utarbetats av de vuxenpsykiatriska verksamheterna i Östergötland, www.lio.se, i samverkan med: Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska tillstånd IFS i Linköping Telefon: 013-14 24 19 Fax: 013-31 87 57 E-post: ifs.linkoping@bredband.net Hemsida: www.ifslinkoping.se IFS i Norrköping Telefon: 011-10 00 22 E-post: ifs.i.norrkoping@telia.com Riksförbundet för social och mental hälsa RSMH-Fyren Rekrytgatan 6, 582 14 Linköping Telefon: 013-31 04 01 Fax: 013-13 92 00 E-post: rsmh-bikupan@linkoping.mail.telia.com RSMH-öppen dörr/kooperativet MV Karl Johansskolan Plankgatan 52, 602 19 Norrköping Telefon: 011-18 84 21 Fax: 011-10 12 13 E-post: rsmh.oppendoor@telia.se Anhörigcenter Djurgårdsgatan 17 C, 581 81 Linköping Telefon: 013-26 31 95, 26 31 57 växel: 20 60 00 E-post: anhorigcenter@linkoping.se Ansvarig utgivare, Christina Karlsson, produktionsenhetschef, Länspsykiatriskt centrum i Östergötland. Policyn är giltig från och med 2008-01-31 Landstinget i Östergötland, Informationscentrum 2008