En levande landsbygd - Stavsjö

En levande landsbygd - Stavsjö En fö rstudie Stavsjö augusti 2013 Gunnar Casserstedt 073-068 3700, e-post gunnarcasserstedt@hotmail.com Kiladalens Intresseförening

Den föreliggande rapporten är en kortfattad presentation av en mer omfattande rapport av en förstudie och ett diskussionsdokument i arbetet att hålla samhällena i Kiladalen levande och utgör en modell för fortsatta studier i fler glesbygdssamhällen i Nyköpings kommun. Den höga svarsfrekvensen i den genomförda enkäten visar att frågan om att kunna leva i Stavsjö engagerar många människor. Barn-och tonårsfamiljer har genom sina svar pekat på ett akut problem för samhället, avsaknaden av skola. Personer i alla åldersgrupper menar att förutsättningarna för äldre att bo i Stavsjö saknas så snart man inte klarar av att bo i den nuvarande bostaden eller är oförmögen att köra bil. Bägge frågorna måste lösas för att Stavsjö ska kunna fungera som ett balanserat samhälle. Resultatet av förstudien pekar entydigt på att samhällen som Stavsjö är en ekonomisk vinstaffär för kommunen och att det finns ett kommunekonomiskt motiv att behålla dessa långsiktigt livskraftiga. Det finns önskemål om övergång till mindre boende bland äldre Stavsjöbor. Det finns samtidigt ett behov av att kunna öppna upp boendemöjligheter för yngre barnfamiljer. De åtgärder som förstudiens enkät frammanar är att lokal skola åter bör öppnas och att ett seniorboende åter etableras. Kommunen har flyttat dessa funktioner från Stavsjö och för att de invånare som är bärkraftiga inte ska lämna samhället för en annan kommun behöver dessa frågor adresseras. De åtgärder studien och det fortsatta arbetet resulterar i blir en markering för huruvida Nyköpings kommun ser Stavsjö som ett långsiktigt sörmländskt samhälle eller inte, och hur man avser hantera konsekvenserna av förlorade skatteintäkter. Den diskussion som pågår bland barnfamiljer om utflyttning kan bara hävas med kraftiga signaler om kommunens synsätt och engagemang inför framtiden. Ett engagemang från kommunen måste då minst vara i paritet med vad Norrköping med omnejd redan erbjuder. Det finns flera större orter med arbetstillfällen i närheten. Krokek, Norrköping och Åby, Nyköping samt Stockholm ligger inom pendlingsavstånd. Infrastrukturen i lokalsamhället är relativt bra och samhället har en större upplevelsemässig densitet än flertalet småsamhällen. Verksamheter är Stavsjö Valves, Stavsjö Krog & Café, Statoil, förskola och Jaktmarkerna. Turism finns i form av Vandrarhemmet, Jaktmarkerna, liksom badsjö/fiskesjöar och strövområden. Stavsjö är väl tillodosett när det gäller kommunikationer; utomordentligt vägnät till centralorter liksom bredband med fiberkabel.

Närheten till Norrköping är såväl en ventil och möjlighet men även en risk. Attraktionskraften hos Östergötland är stor bland invånare i Stavsjö, framförallt bland aktiva, dvs barnfamiljer och förvärvsarbetande. Skatteintäkter kan enkelt flytta både in och ut, och dessa flyttar baserat på tillgången av allmänna kommunikationer liksom tillgången till utbildning (skolor och förskola) En stor utmaning för Stavsjö och Nyköpings kommun är risken för samhällets avbefolkning p g a att Problem idag - skolan stängts - kommunikationer till skola och arbete är undermåliga - accelererande priser för tomter som gör medfinansiering från banker ointressant - allmän nedrustning av lokalsamhällets infrastruktur börjat ske - Stort sår i centrala Stavsjö där Värdshuset riskerar att bli ett monument för nedrustning och i värsta fall, en affärsverksamhet som ligger i samhällets etiska/moraliska utkanter eller utanför, vilket gällt under senare år - Allmänna kommunikationer gör det svårt att kombinera boende med förvärvsarbete eller skola - Skolans nedläggning påverkar barnfamiljers boendeval där flyttlassen nu går västerut - Inskränkningar i tillgång till barnavård och hälsovård Problem inom 5 år - Omfattande generationsväxling bland äldre med utflyttning som följd - Utflyttning bland barnfamiljer Stavsjös befolkning speglar relativt väl ett riksgenomsnitt, men med en något äldre befolkning. Samhället har färre ungdomar i åldern 16-19 år medan personer i åldrarna 65-79 är överrepresenterade. Den s k naturliga befolkningsutvecklingen (födda/avlidna) har varit positiv, med en genomsnittlig ökning med 2 personer per år under perioden 2004-2012. En begränsad ökning har samtidigt skett när det gäller antalet småbarn. Framförallt har de senaste åren visat på ett högre tal av födda barn, något som satt spår på Stavsjös daghem som för närvarande är fullbelagt. Under perioden 2002-2012 har Stavsjö förlorat 25 ungdomar i åldern 10-18 år, de flesta i de yngre årgångarna. Ett större antal personer i åldern 20-24 har flyttat ut (eventuellt för studier eller arbete innan man bildat familj). Men i åldersgruppen 25-29 tycks motsvarande personer flytta tillbaka, något som tyder på att samhället upplevs som positivt att bo i. Det är förmodligen den här gruppen som driver ökningen av de minsta barnen i Stavsjö. De som flyttar ut är framförallt personer i åldersintervallet 35-49 år. Detta är förvärvsarbetande familjer som tar med sig tonåringarna, dvs ungdomar i åldrarna 10-19 år.

Under perioden 2002-2012 har antalet invånare i åldern 65-79 ökat med 30 personer. Sammanfattningsvis har Stavsjö erfarit en svag befolkningsökning under de senaste åren, något som tyder på att samhället har en inneboende livskvalitet. Närheten till naturen kommer senare i rapporten utgöra en central förklaringsgrund. Flyttningar för Stavsjö Naturlig befolkningsökning 6 Flyttningar för Stavsjö Totalt -41 Inflyttning Stavsjö2003-2012 snitt per år Utflyttning Stavsjö2003-2012 snitt per år 7 Födda och döda i Stavsjö Totalt +17 Antal personer 5 4 3 2 1 Tonårsfamiljer Äldre till servicehem 6 5 4 3 2 1 Födda Döda 0 0-4 5-9 10-15- 20-25- 30-35- 40-45- 50-55- 60-65- 70-75- 80-85- 90-95- 10 14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 79 84 89 94 99 0-0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Från att ha haft en upp-och-ned-vänd pyramid med en stor pensionsmässig befolkning 1992, har Stavsjö 2002 en mer balanserad profil. Men samtidigt som yngre barn på ett godartat sätt fyllt på från botten har personer i redan uppnådd pensionsålder ökat. Den naturliga tillförseln av invånare via födsel är starkt positiv under de senaste åren medan in- och utflyttningar skett bland familjer med tonårsbarn. Förklaringsfaktorn ges i den genomförda enkäten med nedläggningen av skolan för några år sedan. Framskrivning av befolkningspyramiden t o m 2020 Kommunens egen prognos är att år 2020 kommer personer i åldern 70-74 att utgöra det enskilt största befolkningsintervallet på 10 år, följt av personer i intervallet 65-69 och därefter personer i åldern 75-79 år. Tillsammans utgör dessa pensionärer 25% av Stavsjös befolkning år 2020. Lägg till de äldre och den totala andelen seniorer (över 65 år) är 31%.

Den genomsnittliga disponibla inkomsten i Stavsjö Den genomsnittliga disponibla inkomsten i Stavsjö är 33% högre än i kommunen som helhet. Den disponibla inkomsten bland personer mellan 20-64 år beräknas till SEK 352 000 per person och SEK 264 000 för personer över 65 år. Detta motsvarar totalt SEK 85 miljoner per år för samhället. Då kommunen räknar med att Stavsjös befolkning ska öka från 321 personer 2012 till 345 personer år 2020 medför detta att motsvarande köpkraft bör kunna öka till närmare SEK 89 miljoner. En svag befolkningsökning kompenserar alltså mer än väl för den föråldring i befolkningspyramiden med lägre inkomster som förväntas. Konklusionen av detta är att om samhällets existens vårdas finns i ökande grad disponibla inkomster att finansiera kringverksamheten i kommunen, även om vården av äldre ökar med stigande ålder. Samtidigt kan man förvänta att samhällets kostnader för att tillgodose acceptabla livsvillkor kommer att öka när befolkningen åldras i denna takt. Kommunen har då som vi ser det två möjligheter, aktivt eller genom passivt uppträdande uppmuntra äldre resurskrävande personer i Stavsjö att söka ett boende i en annan kommun eller söka öka inflödet av yngre personer som kan vara med och finansiera samhällets befolkning. Bilden som framträder är ett samhälle som i dagsläget ger en betydande vinst för Nyköpings kommun. Möjligen kommer för 2012 upp till 4 MSEK eller 11% kommer från Stavsjö. Om så är fallet skulle Stavsjös bidrag till kommunen utgöra närmare 18 gånger sin befolkningsmässiga andel. För att få svar på några av de frågor som identifierats inför projektet distribuerades i maj 2013 en enkät

till samtliga fastigheter i Stavsjös kärnområde, 155 fastigheter. Insamlingen avslutades den 30 juni med ett totalt antal av 104 besvarade enkäter, vilket motsvarar en svarsfrekvens av 67%. 95% av svaren representerar fasta boende. Långt boende i samhället. De som är över 65 år kom till Stavsjö för 30 år sedan medan personer i åldersgruppen 50-64 år är bofasta sedan 21 år. Bara 1 av 7 personer har vuxit upp i Stavsjö. Fler har vuxna barn på annat håll än i Stavsjö. Cirka 20% av vuxna Stavsjöbor har barn som bor i Stavsjö. 3 av 4 personer bor i egen villa följt av boende i ortens bostadsrättsförening i form av radhus, parhus eller enskilda hus. Stavsjö har bristande allmänna kommunikationer och ska man bo här förutsätter det tillgång till bil. Därför har 98% egen bil och i normalfallet finns 2 bilförare i familjen. Hälften av de som svarat har redan börjat sina funderingar på att flytta till en annan bostad i framtiden. Oavsett ålder är det vanligare att man förväntar sig flytta till en annan kommun än att flytten sker inom Nyköpings kommun. Implicit innebär detta Norrköpings kommun i Östergötland som den naturligaste platsen att flytta till. Yngre: Personer i åldrarna 30-49 år Hela 61% av personerna i åldersgruppen 30-49 år planerar flytta inom kort i genomsnitt inom 3 år. Den planerade flytten hör inte ihop med äldreboende utan barnens situation. Bland barnfamiljer menar över hälften att man kommer att flytta till Norrköpings kommun. Knappt 40% tänker sig ett eget boende, en stuga eller villa är det vanligaste, men även radhus hör hit. Därefter kommer lägenhet. Det senare kan bero på att en naturlig flytt går till Norrköping och då får man acceptera att byta till lägenhet. Som tabellen nedan visar är det absolut vanligaste skälet bakom funderingarna att flytta avsaknaden av skola i Stavsjö. Skolan stängdes för 5-6 år sedan. Den förklaringen är närmare 4 gånger så vanlig som nästa anledning, nämligen den att de allmänna kommunikationerna upplevs dåliga. Vilka tankar ligger bakom det här valet/önskemålet? Avsaknad av skola 39% Enklare/bekvämare boende 11% Allmänna kommunikationer dåliga 11% Minimal /trädgårds/skötsel 6% Närservice 6% Butiker 6% Lägger vi till den första frågan risken för nedläggning av dagis som en beslutsgrund ökar andelen som kan tänka sig flytta till 50%. 7 familjer i Stavsjö har uttryckt att man avser att lämna Stavsjö inom kort, - eller 9 familjer om även förskolan läggs ner. Som magnitud betraktat kan risken att de familjer som redan har planer på att lämna Stavsjö på grund av att skolan lagts ner uttryckas som att 15 års positivt inflöde av invånare mycket väl kan ha raderats ut på 3 år (7 familjer med 2 vuxna och 2+ barn, dvs 30 personer i riskzonen att lämna Stavsjö inom perioden fram till 2016).

Medelålders och äldre: Personer i åldersgrupperna 50-64 och 65-89 år Häften av personerna i åldrarna över 50 år planerar nu att i framtiden flytta till en annan bostad. En tänkt flytt är relaterad till när man bedömer att hälsan kräver ett enklare boende. Äldre yrkesverksamma tänker sig att som ett genomsnitt flytta år 2025 och de över 65 år omkring 2019, eller om cirka 6 år. För en stor del av Stavsjös boende ligger ett beslut inom 4-8 år, huruvida man kan flytta till ett enklare boende lokalt eller om man måste byta ort. De äldre uttrycker en förhoppning att en framtida flytt kan ske inom Stavsjö. Samtidigt finns en realism i de val som står till buds och bland de över 65 år bedömer 1/3 att de kommer att byta kommun. Bland äldre yrkesverksamma personer ser 43% framför sig en lägenhet eller seniorboende. Bland de över 65 år planerar 49% för ett sådant boende. Man söker ett enklare boende. Flertalet bor i villa och många har uttryckt att man önskar en minimal trädgårdsskötsel; kopplingen till naturen eller blommor är viktig. Hela 5% bland de äldre har spontant uttryckt ett önskemål att kunna utnyttja värdshuset för seniorboende. Lägger man till de 20% som uttryckt en önskan att få se seniorboende i Stavsjö, något som implicit innebär att värdshuset utnyttjas, har upp till ¼ av de som svarat på enkäten, eller 25 familjer, som ofta består av 2 personer, uttryckt ett önskemål av den karaktären. Totalt utgör detta en grupp på upp till 50 personer som har uttryckt ett potentiellt intresse. Drivkraften bakom en tänkt flytt kan sammanfattas i orden sjukdom, krämpor och ålder, något som 43% av personer i äldre yrkesverksam ålder säger, och 60% bland de som är över 65 år. För den äldre gruppen är även frågan om att inte längre kunna köra bil påtaglig, något som 16% har poängterat. Vilka tankar ligger bakom valet att flytta? Åldersgruppen 50-64 år: Åldersgruppen 65-89 år: Sjukdom/krämpor/ålder 40% Sjukdom/krämpor/ålder 59% Blir ensam i hushållet 7% Inte funderat 18% Kan ej köra bil 5% Kan ej köra bil 16% Försämrad ekonomi 5% Blir ensam i hushållet 9%

Det man söker är närhet till centralortens service, bibliotek och affärer. Kommunikationer utan att behöva bil är en annan vanlig förklaring. Boendet skall vara i en-plan eller utan trappor, dvs anpassat för en äldre människa och samtidigt kunna behålla ett modernt liv samtidigt som man behöver lösa problemet med att inte kunna köra bil, sköta trädgård eller ett hus byggt för en större familj. Synpunkter på äldres förutsättningar att bo i Stavsjö visar på stora brister. Många har spontant uttryckt en önskan att finna ett seniorboende i Stavsjö och några har nämnt f d värdshuset som ett alternativ Sammanfattningsvis har barn- och tonårsfamiljer har genom sina svar visat på ett akut problem för samhället. Personer i alla åldersgrupper menar att förutsättningarna för äldre att bo i Stavsjö saknas så snart man inte klarar av att bo i den nuvarande bostaden eller är oförmögen att köra bil. Bägge frågorna måste lösas för att Stavsjö ska kunna fungera som ett balanserat samhälle.