Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera Syfte: att öka livskvaliten

Andrum Tre steg 1. Hur har jag det just nu? Tankar känslor kropp? 2. Samla uppmärksamheten till andningen 3. Vidga uppmärksamheten till kroppen som helhet

MBSR - 8 veckors program Manualbaserad 8 sessioner à 2 timmar/vecka Grupper på 8-12 personer Upplevelsebaserad Stor vikt läggs på egenträning

Forskningsområden Mindfulnessbaserad - stressreduktion/stresshantering/mbsr - kognitiv terapi/ MBCT: mot depression

Användningsområden Smärttillstånd och fibromyalgi Olika cancerformer Hjärt- och kärlsjukdomar Psoriasis MS Reumatoid artrit Substansberoende Hetsätning mm.

Upplägg Av session Veckotema Meditationsövningar Hemövningar Veckotema 1. Autopilot 2. Att möta motstånd 3. Andningen 4. Att hålla sig kvar i nuet 5. Tankar är inte fakta 6. Acceptans 7. Att ta hand om sig själv 8. Färdigheter för framtiden

Hur går det till? Formell träning Kroppsscanning Yogameditation Töjning & Andning Andrum Sittande meditation Informell träning Vardagliga aktiviteter Måltider Gång Duschar Diska Borsta tänder

Acceptans S Stopp O Observera A Acceptera eller agera L Låt gå (släpp el svara) Pensionatet

Lärdomar av meditation Förstå autopiloten Känna igen sina sinnesmönster Tankar är inte fakta (minska ältande) Medvetenhet om tolkningar Tillåtande förhållningssätt Acceptans av nuet Valfrihet

Möjliga effekter av ökad mindfulness Insikter om tankemönster Underlätta exponering-utsätta sig för svårigheter Motverkar impulsivitet Förbättrade interpersonella relationer Avspänning/ avslappning Ökad livskvalitet gemon att ta vara på det som är.

Legitimationsgrundande psykoterapeututbildning inom kognitiv och beteendeinriktad terapi Jag orkar inte, men jag måste! Är mindfulness ett verktyg som kan minska vardagsstress hos föräldrar till barn med funktionshinder? Birte Bordier, Anette Katisko Bergh, Timothy Van Loo Handledare: Ann Frodi, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut Examinator: Astrid Palm Beskow, Fil Dr. leg psykolog, leg psykoterapeut

Barn- och ungdomshabilitering Målgrupper: barn och ungdomar med: Rörelsehinder Utvecklingsstörning Autismspektrumsstörning Dessa målgrupper kan också överlappa varandra

Uppsatsens syfte att utforska om mindfulness träning kan underlätta för föräldrar till barn med funktionshinder att bättre hantera sin livssituation.

Metod År 2009: 1200 barn- och ungdomar Deltagare Studiegrupp Föräldrar: 19-15 kvinnor - 4 män Kontrollgrupp Föräldrar: 19-14 kvinnor - 5 män 4 män Ålder: 31-52 år Civilstånd: - 16 sammanboende - 3 ensamstående - 3 föräldrapar 5 män Ålder: 32-50 år Civilstånd: - 15 sammanboende - 4 ensamstående - 4 föräldrapar

Undersökningsinstrument BDI II (Becks Depression Inventory) 21 frågor BAI (Becks Anxiety Inventory) 21 frågor KIMS (Kentucky Inventory of Mindfulness Skills) 39 frågor SMBQ (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire)22 frågor Utvärderingsblankett för undersökningsgruppen

Resultat: Delfrågeställning 1 Kan mindfulnessträningen förändra upplevelsen av ångest, nedstämdhet och stress hos föräldrar till barn med funktionshinder? Svar: Ja, upplevelsen av ånget, nedstämdhet och stress förändras genom mindfulness träning.

Genomförandet Föräldrarna fördelades mellan 2 kursgrupper vid 5 tillfällen à 2 timmar på söndagskvällar under vårterminen 2010 Kursmaterial: - Bok Minska din stress med mindfulness meditation (2003) av Andries J Kroese - CD skiva med guidade övningar för träning i hemmet.

Bortfall Studiegruppen: 17% I grupp 1: 14 personer började och 11 fullföljde kursen I grupp 2: 9 personer började och 8 fullföljde kursen. Kontrollgruppen: 17% 23 svar 4 bortfall

Tabell 1: Första mätning df=36 (studiegr och kontrollgr) Instrument Kontroll n=19 m SD Studie n=19 m SD t p BAI 10,6 (2-24) 7,3 20,3 (1-62) 14,6 2,579 0.106 BDI-II 15,9 (0-32) 10,8 21,5 (6-46) 11,0 1,577 n.s. SMBQ global 4,09(1,95-5,86) 1,24 4,70 (2,64-6,91) 1,11.448 n.s. KIMS 120 (81-167) 19,4 123 (101-149) 14,3 1,589 n.s.

Tabell 2 : Andra mätning i anslutning till kursavslut Mätning 1 n=19 m Mätning 2 n=19 m BAI 20,3 12,9 1,966 0,207 BDI-II 21,5 11,4 3,824 0,014 SMBQ global 4,70 3,71 3,019 0,046 KIMS 123 134-1,990 0,035

Tabell 3: Sista mätning studie- och kontrollgrupp efter ca 3 månader Studiegr Mätn 1 N=19 Studiegr Mätn 2 N=19 Kontr gr Mätn 1 N=19 Kontr gr Mätn 2 N=19 BAI 20,3 12,9 0,207 10,6 10,1 n.s. BDI-II 21,5 11,4 0,014 15,9 13,0 n.s. SMBQ 4,70 3,71 0,04 4,09 3,78 n.s. KIMS 123 134 0,03 120 123 n.s.

Delfrågeställning 2 Inför studien har det diskuterats huruvida en förväntad förbättring hos deltagarna kommer att kvarstå över tid. Mätningar har därför gjorts dels i direkt anslutning till kursens avslut och sedan ca 3 månader senare. BAI 25 Ångest 20 15 10 5 0 Figur 1: BAI studiegrupp Mättillfälle 1 2 3

BDI Nedstämdhet 25 20 15 10 BDI 5 Mättillfälle 0 1 2 3 Figur 2: BDI-II studiegrupp

Stress SMBQ 5 4,5 SMBQ 4 3,5 3 2,5 2 SMBQ 1,5 1 0,5 Figur 3: SMBQ global studiegrupp Mättillfälle 0 1 2 3

Mindfulness KIMS 150 KIMS 140 130 120 KIMS 110 100 Mättillfälle 1 2 3 Figur 4: KIMS studiegrupp

Delfrågeställning 2 Kommer en förväntad förbättring hos deltagarna att kvarstå över tid? Svar: Ja, förbättringen av upplevd ångest, nedstämdhet och stress kvarstod efter 3 månader.

Slutsatser Frågan är nu inte om mindfulnessträningen ska erbjudas utan hur den ska utformas för denna målgrupp. Det tydliga budskapet från denna studie och från deltagarnas egna kommentarer är att mindfulness tycks kunna hjälpa föräldrar till barn med funktionshinder inte bara att orka med sin tillvaro utan även uppleva sig själva som en bättre förälder.

Yesterday is history Tomorrow is a mystery And today? Today is a gift. That s why we call it a present! Babatunde Olatunji