Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter

Relevanta dokument
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2004 Utvärderingen genomfördes under hösten 2004

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäten för uppföljning av Terapikolonivistelse 2011

BEHANDLARENKÄTER. Sammanfattning av remitterande behandlares svar på enkäter för uppföljning av Terapikolonivistelse 2010

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan STOCKHOLM TELEFON

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER

Terapikolonier SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER TILL REMITTENTER OCH VÅRDNADSHAVARE Jennifer Sternberg, leg. Psykolog Biträdande Verksamhetschef

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

BRUKARENKÄT: VÅRDNADSHAVARE

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: REMITTENTER

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Sammanfattning

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

BRUKARENKÄT: VÅRDNADSHAVARE

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR MED BARN

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGA

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN OCH UNGDOMAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: FÖRÄLDRAR OCH BARN

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN & UNGA

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Sammanfattning. Författare: Joel Andersen / Psykologstudent

Uppföljning - 9 månader med vårdnadsbidrag

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017

Systematiskt kvalitetsarbete

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

BRUKARENKÄT: BARN & UNGA

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2017

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

BRUKARUNDERSÖKNING 2012

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Frågor för reflektion och diskussion

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress *

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Normer & värden.

Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Bakgrundsfaktorer Om ni har fler barn i förskolan, välj då själv vilket barn ni svarar utifrån!

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: BARN & UNGA

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Änggårdens förskola

Sammanställning av enkätundersökning inom överförmyndarförvaltningen

Tränarskap och ledarskap

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skönberga förskola

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Konsultation med förskola

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Utmaningar i fo rskolan

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Kursrapport kurs SC131B VT 2018

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Arbetsplan läsåret

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Transkript:

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniernas arbete 2003 Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av terapikoloniernas verksamhet ingår en enkät som distribueras till remitterande terapeuter för att få del av deras syn på årets arbete. De inkomna enkätsvaren (svarsfrekvens 81%) gällande sommaren 2003 har här sammanställts. Remitterande terapeuter har i mycket hög utsträckning ansett att samarbetet med terapikolonierna fungerat väl och flera har kommenterat att återkopplingen efter kolloperioden varit givande. Samtliga terapeuter som haft möjlighet att bedöma hur kolonivistelsen påverkat barn och familjer har svarat att en positiv förändring skett. En tredjedel svarar att förändring märkts såväl i barnets beteende, i inre förändringar hos barnet och i familjedynamiken. En tredjedel har angett positiva förändringar inom minst två av nämnda områden och resterande tredjedel inom minst ett område. Påfallande många av terapeuterna anser att kollovistelsen på olika sätt inverkat positivt på den fortsatta behandlingen. De beskriver också att barnet och familjen gjort erfarenheter som varit betydelsefulla, t ex att barnet fått arbeta med kamratsvårigheter och konfliktlösning eller att föräldrar fått ta del av andra vuxnas syn på deras barn. Inledning Terapikolonier AB:s verksamhet har sommaren 2003 innefattat fyra koloniperioder för barn mellan 8 och 16 år samt två perioder för föräldrar och barn tillsammans. Som en del i den återkommande utvärderingen av verksamheten sändes enkäter till samtliga 42 remitterande terapeuter. Enkäten innehåller åtta flervalsfrågor med efterföljande preciserande alternativ. Det har även funnits möjlighet att ge egna kommentarer. 34 av terapeuterna (81%) har besvarat enkäten, vilket innebär att svarsfrekvensen ligger i nivå med tidigare års utvärderingar. Nedan följer en sammanställning av enkätsvaren. Enkätsvaren har grupperats under fyra rubriker och resultaten har beskrivits utifrån terapeuternas svar och deras egna kommentarer. Efter varje stycke redovisas den statistik texten baseras på. Samarbete mellan kollopersonal och remitterande terapeuter Samarbetet mellan remitterande terapeuter och terapikolonierna har i mycket hög utsträckning fungerat väl, visar enkätsvaren. Några terapeuter har skattat samarbetet som tillfredsställande eller godtagbart. Flera har kommenterat att återkopplingen efter kolloperioden har varit givande, och uppskattat struktur och tydlighet i samarbetet. Någon har haft synpunkter på tidsfördröjning i överenskomna kontakter.

Hur anser Du/Ni att samarbetet med terapikolonierna har fungerat i det aktuella ärendet? Väl 28 Tillfredsställande 4 Godtagbart 2 Ej tillfredsställande - Dåligt - Vet ej - Den miljöterapeutiska behandlingen Exakt vilka effekter en kollovistelse ger är naturligtvis inte lätt att bedöma. Detta speglas i enkätsvaren på så sätt att en relativt stor andel svarande använt sig av svarsalternativet vet ej. I två fall har det inte varit möjligt att göra en bedömning av effekterna eftersom familjen inte längre har kontakt med BUP, och i ett fall avbröts kollovistelsen. Alla övriga terapeuter har uppmärksammat förändring i barnets beteende, inre förändringar hos barnet eller familjedynamiska förändringar. En tredjedel av terapeuterna rapporterar positiva förändringar inom alla tre områden. Ytterligare en tredjedel konstaterar en förändring inom minst två områden och den resterande tredjedelen har svarat att förändring skett inom minst ett av dessa områden. Värt att notera är att även barnperioderna i mycket hög utsträckning har gett positiva familjedynamiska förändringar. Av samtliga inkomna svar har ingen ansett att kollovistelsen inneburit förändring i negativ riktning. Många beskriver att barnets beteende har förändrats på så sätt att barnet blivit bättre på att hävda sig, blivit bättre på att ta adekvat ansvar och blivit säkrare i kontakten med andra barn. Exempel på övriga kommentarer är att barnet under kollovistelsen fått hjälp att se sina egna behov skilt från övriga familjemedlemmars, att barnet ökat sin frustrationstolerans och börjat reflektera kring sina kamratsvårigheter. Bland de inre förändringar som noterats märks ökad självkänsla, ökat hopp om egna utvecklingsmöjligheter och det egna värdet, bättre förståelse av sitt eget beteende i grupp och ökad förmåga att formulera sig kring sina känslor och svårigheter. Vanliga familjedynamiska förändringar är att föräldrarna har fått större tilltro till barnets förmåga samt att separationsproblematik mellan barn och föräldrar har bearbetats. Bedömer Du/Ni att kollovistelsen medfört förändringar i barnets beteende? Positiva förändringar 21 Inga alls 1 Vet ej 10 Om kollo medfört förändringar i beteende: Vilken/Vilka? Barnet blev bättre på att hävda sig. 7 Barnet släppte på en kontrollerad yta. 6 Barnet kan bättre ta adekvat ansvar. 5 Barnet blev säkrare i kontakten med andra barn. 5 Barnet provocerar andra mindre. 3 Specifika beteendeproblem eller symtom minskade. 3 Övrigt 7 Bedömer Du/Ni att kollovistelsen medfört inre förändringar hos barnet? Positiva förändringar 19 Inga alls - Vet ej 13 2

Om kollo medfört inre förändringar: Vilken/Vilka? Barnet har fått ökat hopp om egna utvecklingsmöjligheter/eget värde. 10 Barnets självkänsla ökade. 9 Barnet kan bättre formulera sina känslor eller svårigheter. 7 Barnet förstår sitt eget beteende i grupp bättre. 6 Barnet fick ett ökat intresse för jämnåriga. 3 Barnet hittade nya uttrycksmöjligheter. 2 Barnet fick nya intressen. 1 Bedömer Du/Ni att kollovistelsen medför familjedynamiska förändringar? Positiva förändringar 23 Inga alls 5 Vet ej 4 Om kollo medfört familjedynamiska förändringar: Vilken/Vilka? Förälder(-rar) har fått större tilltro till barnets förmåga. 14 Förälder(-rar) fick anledning att bearbeta egna svårigheter som uppstod när man skildes från barnet. 10 Familjens förväntningar på barnet har förändrats. 9 Separationsarbetet mellan förälder och barn har tagit ett steg till. 8 Familjens förtroende för PBU ökade. 4 Anknytningen mellan förälder och barn fördjupades. 4 Övrigt 1 Kollovistelsens påverkan på ordinarie behandling En överväldigande majoritet av terapeuterna menar att kollovistelsen har haft positiv inverkan på den fortsatta behandlingen. Ingen tycker att kollo inverkat negativt och endast en tycker att vistelsen inte har inverkat alls. Många terapeuter tycker att kollovistelsen har gett ytterligare en skjuts i den pågående behandlingen och nästan lika många menar att processer som påbörjats i ordinarie behandling konsoliderats på kollo. Även de observationer som gjorts och den information terapeuterna fått efter kollo har haft en positiv inverkan. En viktig del i detta förefaller vara möjligheten att ta del av erfarenheter av hur barnet fungerar i olika situationer och upptäckten av nya styrkor och tillgångar. En övrig kommentar var att samstämmigheten i bilden av svårigheterna, innebar att terapeuten stärktes i sin bedömning. Några terapeuter har beskrivit att barnet har fått en positiv upplevelse av samtal om svåra erfarenheter, samt att barnet på ett nytt sätt kunnat ta emot hjälp och tröst av vuxna. Hur tycker Du/Ni att kollovistelsen har inverkat på den fortsatta behandlingen? Inverkat positivt 29 Inte inverkat alls 1 Inverkat negativt - Vet ej 3 Om kollo inverkat på behandlingen: På vilket/vilka sätt? Kollo gav ytterligare en skjuts i utvecklingen. 20 Processer som påbörjats i ordinarie behandling konsoliderades på kollo. 16 Familjen fick nya erfarenheter som gick att använda i familjearbetet. 10 Kollo bidrog till bättre diagnostik. 7 Övrigt 5 3

Hur har observationer och information från kolonivistelsen påverkat den fortsatta behandlingen och/eller utvecklingen? Påverkat positivt 30 Inte påverkat alls - Påverkat negativt - Vet ej 2 Om observationer och information påverkat: Hur? Vi fick ta del av erfarenheter av hur barnet fungerar i olika situationer. 24 Ny styrka och tillgångar hos barnet/familjen upptäcktes. 14 Kollopersonalen förmedlade hur man kunnat hjälpa barnet på kollo. 12 Nya sidor av barnet blev kända. 10 Vi fick en uppfattning om hur svåra barnets problem är. 10 Vi fick nya infallsvinklar till den ordinarie behandlingen. 7 Nya svårigheter hos barnet/familjen upptäcktes. 5 Barnets bortavaro från familjen gav oss information om familjedynamiken. 4 Vi har fått en annan bild av samspelet i familjen. 1 Kollopersonalen hade en annan syn på barnet/familjen än vi. - Betydelsefulla erfarenheter De erfarenheter som kollo gett barnet och föräldrarna har i mycket hög utsträckning haft positivt inflytande. Viktiga erfarenheter som många beskrivit är att barnet konfronterats med sitt sätt att fungera samt att barnet fått arbeta med kamratsvårigheter och konfliktlösning. Att pröva nya roller och nya förhållningssätt i grupp är också erfarenheter som många angett som betydelsefulla. Exempel på erfarenheter som kollovistelsen gett familj och föräldrar, är att föräldrar fick ta del av andra vuxnas erfarenheter av deras barn. Även det faktum att kollovistelsen inneburit att föräldrar och barn har varit ifrån varandra under en tid, förefaller ha varit betydelsefullt. Hur har de erfarenheter som kollo gett barnet påverkat den fortsatta behandlingen och/eller utvecklingen? Påverkat positivt 27 Inte alls 1 Påverkat negativ - Vet ej 3 Om erfarenheterna påverkat: Vilka erfarenheter? Barnet konfronterades med sitt sätt att fungera. 19 Barnet fick en meningsfull sommarvistelse som det annars inte skulle få. 19 Barnet fick hjälp att lösa konflikter i stunden. 16 Barnet fick arbeta med sina kamratsvårigheter. 15 Barnet prövade en ny roll i en grupp. 10 Barnet prövade alternativa förhållningssätt i grupp. 10 Barnet prövade sina krafter och möjligheter utanför behandlingen. 8 Barnet fick bearbeta på ett annat plan än i terapin. 8 Kollo blev en frizon. 7 Genom kontakter med det andra könet fördjupades behandlingen. 1 Hur har de erfarenheter som kollo gett familj/föräldrar påverkat den fortsatta behandlingen och/eller utvecklingen? Påverkat positivt 22 Inte alls 4 Påverkat negativt 1 Vet ej 5 4

Om erfarenheterna påverkat: Vilken/vilka erfarenheter? Förälder(-rar) fick ta del av andra vuxnas erfarenheter av deras barn. 21 Förälder(-rar) fick se att deras barn hade förmåga att fungera i ett annat socialt sammanhang 14 Förälder(-rar) fick utrymme till egen tid. 13 Kollo blev en vilotid för barn/förälder från spänningar i familjen. 11 Övrigt 3 5