Mineral- och vitaminfoder i ekologisk djurhållning

Mineral- och vitaminfoder i ekologisk djurhållning Niels Andresen och Anna Ericsson Hushållningssällskapet Kristianstad 1

Innehållsförteckning Regler för mineral- och vitaminförsörjning i ekologisk djurhållning... 3 Mineraler... 4 Fosfor till enkelmagade djuren... 4 Fosfor till idisslare... 4 Järn... 5 Zink... 5 Mangan... 5 Koppar... 5 Molybden... 5 Kobolt... 5 Jod... 6 Selen... 6 Ca/P-kvot... 6 K/Mg-kvot... 6 Vitaminer... 6 Mineral- och vitaminbehov för olika djurslag... 8 Mjölk- och köttkor... 8 Växande nötkreatur... 9 Grisar... 10 Mineralbehov för får... 11 Vanliga mineralfodermedel med syntetiska vitaminer... 12 Vitaminfoder utan mineraler... 15 Litteraturförteckning... 16 2

Regler för mineral- och vitaminförsörjning i ekologisk djurhållning Tilldelning av mineralfoder med traditionella råvaror som foderindustrin normallt använder är tillåten i ekologisk djurhållning, men däremot har där på senare tid funnits en diskussion om användning av syntetiska vitaminer till ekologiska djur. EU ville från och med 2005 förbjuda användningen men i dagsläget finns inte naturliga alternativ och därför får man tills vidare utfodra djuren med syntetiskt A-, D- och E-vitamin. Under de senare år har en rad mineralblandningar marknadsförts som speciellt godkända för ekologisk produktion, vilket oftast innebar att dessa blandningar saknade syntetiska vitaminer. Det är dock här viktigt att åter påpeka att det inte är nödvändigt med dessa specialblandningar då EG förordningen (1831/2003) säger att följande vitaminer är tillåtna: - För icke-idisslare: syntetiska vitaminer - För idisslare: syntetiska vitaminer A,D och E, efter förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten i medlemstaten I jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2000:128) om djurhållning i ekologiskt lantbruk tillåts användning av syntetiska vitaminer A, D och E vid behov även till idisslare. KRAV har i detta hänseende inte några speciella regler för certifierad produktion. Tänk på att syntetiska aminosyror är någonting annat än mineraler och vitaminer. Syntetiska aminosyror är inte tillåtna inom ekologisk produktion. Vissa mineral- eller premixblandningar till grisar och fjäderfä kan innehålla syntetiska aminosyror och är därför inte tillåtna i ekologisk produktion. Utfodring med tillräckliga mängder mineraler och vitaminer är ytterst viktigt för djurens välbefinnande och trivsel. Överutfodring är dock minst lika belastande för djuren såväl som för lantbrukarens ekonomi och miljön. Tilldelning av lagom med mineralfoder är därför mycket angeläget i ekologisk djurhållning. 3

Mineraler Övergripande ingår mineraler ofta som en komponent i uppbyggnaden av kroppens beståndsdelar samt i ämnesomsättningen och i nervsystemets funktion. Balansen mellan mängden av olika mineraler är i många fall minst lika viktiga som mängden av enskilda mineraler. Samspelat mellan mineraler och även vitaminer är ytterst komplicerad men förenklad har mineralerna dessa uppgifter i kroppen: Makromineraler Kalcium (Ca): Fosfor (P): Magnesium (Mg): Kalium (K): Natrium (Na): Uppbyggnad av skelett och tänder, hjärtrytm, mjölk, blodkroppar Uppbyggnad av skelett och tänder, proteinuppbyggnad, reproduktionsförmåga, enzymatiska processar Skelettuppbyggnad, nervimpulser, immunsystem Finns i kroppsvätskor, behövs för muskelrörelser, nervimpulsser Nervsignaler, viktig komponent i kroppsvätskor Mikromineraler (spårelementer) Jod (I): Hormonbildning Järn (Fe): Syretransport i blodet Mangan (Mn): Skelettuppbyggnad, tillväxthastighet Kobolt (Co): Tillverkning av B-vitamin Koppar (Cu): Syreupptagning, Cu är antagonist till Molybden Zink (Zn): Proteinnedbrytning, bildning av koldioxid, immunförsvar Selen (Se): Immunförsvar, hormonbildning Svavel (S): Proteinuppbyggnad i vommen (McDonald et al. 2002). Fosfor till enkelmagade djuren Fosfor är ett viktigt mineralämne som bland annat främjar tillväxt och skelettuppbyggnad. Till grisar anges fosforbehovet i g/kg foder. Detta betyder att det är totalinnehållet av fosfor i fodret som anges. Det är dock endast en liten del av fosforn som det enkelmagade djuret klarar av att smälta. Den tillförda totalfosforn minus den fosfor som grisen har smält och tillvaratagit, är den fosfor som kommer ut via träcken och övergödar naturen. I foderföretagens grisfoder varierar mängden totalfosfor mellan 3,5-6 g/kg foder, dagens norm rekommenderar 6,5 g totalfosfor per kilo foder (Svensk Gris 2 ). En stor del av fosforn i fodret är bunden till fytin, vilket innebär att grisen inte kan bryta ner fosforn (Lyberg et al. 2002). För att underlätta grisens utnyttjande av fytinbunden fosfor kan fytas ingå som en komponent i fodret. Fytas gör att den fytinbundna fosforn blir tillgänglig för grisen och på så sätt blir det mindre osmält fosfor som belastar miljön (Svensk Gris 3 ). Fosfor till idisslare Mikroorganismerna som lever i vommen bildar fytas. Detta betyder att den fytinbundna fosforn i fodret kan utnyttjas av idisslarna. Det är därför stor skillnad mellan hur mycket fosfor som idisslare kan tillgodogöra sig jämfört med hur mycket som de enkelmagade djuren klarar av att smälta (Ekelund & Spörndly, 2002). Fosfor är bland annat en viktig komponent i mjölken. Beroende på kornas mjölkavkastning varierar fosforbehovet mellan 3-4 gram fosfor 4

per kilo torrsubstans i foderstaten (Eriksson, 2005). Försök har visat att mjölkkor som får 75 % av den rekommenderade fosforgivan under de första fyra månaderna efter kalvning, kompenserar detta genom ett effektivare fosforupptag i tarmen. Det sker inte någon nedbrytning av benstommen och mjölkproduktionen försämras inte, vilket annars skulle kunna vara möjliga följder vid minskad fosfortillförsel (Holtenius, 2003). Fosfornormen till en ko som mjölkar 35 kg ECM är 0,36 % av torrsubstansen. Studier har visat att till medel- och högproducerande mjölkkor finns ett fosforbehov på cirka 0,30 % i foderstaten. En generell riktlinje för fosforutfodring ligger mellan 0,32-0,38 % fosfor i foderstaten. Ligger fosforgivan lägre än 0,25 % i foderstaten kan tillväxten av vommikroorganismer försämras, vilket kan leda till mindre mikrobprotein och sämre smältbarhet. Därmed kan låg fosforkoncentration betyda att kornas foderintag minskar vilket leder till brist på bland annat energi och protein. Korna sänker inte fosforkoncentrationen i mjölken då de utsätts för fosforbrist, utan hela mjölkmängden minskas. För att inte miljön ska belastas i onödan är den högsta acceptabla fosfornivån i foderstaten 10 g fosfor per kilo torrsubstans foder (Danielsson, 2004). Då vi hela tiden eftersträvar att uppfylla fosforbehovet samtidigt som vi vill sänka fosforgivan är det viktigt att tänka på att inte minska givan av de övriga mineralämnena. Järn Djurens behov av järn måste tillgodoses för att blodbildningen ska fungera. Äldre nötkreatur har sällan brist på järn eftersom vallfoder ofta innehåller relativt mycket järn. Zink Zink behövs för att kolhydrater och protein ska kunna omsättas i kroppen. Zinkbrist är ovanligt bland nötkreatur och om det skulle uppstå visar det sig oftast i form av sänkt foderintag. Zinköverskott kan vanligtvis hanteras på ett relativt enkelt sätt av nötkreatur (Spörndly, 1997). Mangan Trots höga manganhalter i marken är manganinnehållet i djurkroppen relativt lågt. Manganbrist förekommer oftast hos växande djur med störningar i skeletbildningen. Manganbrist kan också vara en orsak till nedsatt fruktsamhet på grund av oregelbundna eller stilla brunster. Koppar Koppar är en viktig komponent i blodets hemoglobin. Marginalen mellan kopparbehovet och kopparmängd som leder till förgiftning är väldigt liten och därför bör foderstatens kopparinnehåll kontrolleras noga. Får är speciellt kännsliga när det gäller kopparbehovet. Toleransområdet är litet dvs det kan lätt bli överskott med risk för kopparförgiftning såväl som brist. Molybden Molybden är ett spårelement som motverkar koppar. Blir molybdenhalten i foderstaten hög kan detta leda till att kopparn inte blir tillgänglig, det är därför av stor betydelse att koppar och molybden ingår i foderstaten med ett för djuret gynnsamt förhållande. Kobolt Kobolt behövs för bildning av vitamin B 12. Då djuren utsätts för brist innebär detta att djuren magrar och det blir också brist på vitamin B 12 (Spörndly, 1997). 5

Jod Jod behövs för bildning av hormon. Kor som utsätts för jodbrist visar svag brunst och utsätts för högre risk att drabbas av acetonemi. Selen Det är betydligt vanligare att djur utsätts för selenbrist än selenöverskott. Selen ingår, ofta tillsammans med vitamin E, i olika processer i kroppen. Brist på dessa kan ge upphov till kvarbliven efterbörd efter kalvning. Ca/P-kvot Ca/P-kvoten bör ligga omkring 1,5 i totalfoderstaten för nötkreatur. Kalcium och fosfor konkurrerar med varandra och därför bör förhållandet mellan dessa kontrolleras. Detta kan vara ett problem i ekologiska vallar där klöverandelen kan vara hög. Klöver har en Ca/P-kvot som är cirka 5 och gräs har en Ca/P-kvot som ligger omkring 2. Det som man också kan tänka på är att vallens fosforinnehåll minskar efterhand som vallen blir äldre (Hamilton & Lindgren, 1999). K/Mg-kvot Kalium och magnesium är två mineralämnen som konkurrerar med varandra. Magnesium hjälper bland annat till att bygga upp skelettet, förmedling av nervimpulser och som en viktig komponent i immunsystemet. Kalium behövs i stor utsträckning för att muskelrörelserna ska fungera. På grund av konkurrensen mellan dessa mineralämnen är det viktigt att förhållandet mellan dem är korrekt. Då det finns överskott av kalium och brist på natrium kan kroppens upptag av magnesium försämras, vilket kan leda till att djuren får kramp (Hamilton & Lindgren, 1999). För att minimera risken för beteskramp kan mjölkkor utfodras med ett extra tillskott av magnesium vid betesdrift (Svensk Mjölk, 2003). K/Mg-kvoten bör vara omkring 6, men ska absolut inte överstiga 20 (Hamilton & Lindgren, 1999). Vitaminer Vitaminer behövs för många olika funktioner i kroppen. Exempel på sådana funktioner kan vara skelettuppbyggnad, tillväxt och immunförsvar. Det finns två typer av vitaminer, fettlösliga och vattenlösliga. Vitamin A: Tillväxt, fortplantning, immunförsvar Vitamin D: Tillväxthastighet, skelettuppbyggnad i samverkan med Calcium Vitamin E: Immunförsvaret och som antioxidant Vitamin K*: Blodkoagulering och för att motverka blodbrist Fettlösliga vitaminer Vitamin B: Tillväxt Vitamin C**: Infektionsmotstånd, skelettuppbyggnad Vattenlösliga vitaminer *Vitamin K-brist har inte noterats under normala förhållanden hos idisslare eller grisar. Troligtvis produceras för djuren tillräcklig mängd K-vitamin av bakterier i mag- tarmkanalen. **Vitamin C har inte något påvisat behov hos grisar. För idisslarna är behovet av B- och C vitaminer enkelt att tillgodose, eftersom dessa vitaminer 6

bildas av vommikroberna. Halten av dessa vitaminer varierar dock beroende av vilka fodermedel som djuren äter (Krogh Jensen, 2004; Lindmark Månsson, 2004). Inom ekologisk produktion där man vill minska användningen av antibiotika är det viktigt att arbeta förebyggande. Genom att stärka djurens immunförsvar kan sjukdomar förebyggas och vitaminerna har en viktig roll i uppbyggnaden av immunförsvaret (Pettersson, 2002). E-vitamin spelar en stor roll i immunförsvaret. Det finns en stor skillnad mellan naturligt och syntetiskt E-vitamin. Det naturliga E-vitaminet tas lättare upp av kroppen än vad det syntetiska E-vitaminet gör. Vid tidpunkten för kalvning är kons immunförsvar nedsatt och för att motverka att hon drabbas av till exempel juverinflammation kan ett extra E-vitamintillskott ges (Persson Waller, 2005). Vitamin E motverkar också lukt- och smakfel i mjölken som orsakas av oxiderat mjölkfett. Kor som utfodras med stora mängder gräs eller gräsensilage med en hög kvalitet, får i normala fall sitt behov av E-vitamin täckt (Persson och Waller 2003). Vitaminerna A, D och E innehåller mycket fett, vilket innebär att de är känsliga för oxidation (härskning) under lagringsperioden. Oxidationen gör att vitamininnehållet försämras. Under sommaren tillgodoses djurens behov av D-vitamin genom att huden solbestrålas (Krogh Jensen, 2004) men under vintern har vi för få soltimmar i Sverige för att djurens D-vitaminförsörjning ska tillgodoses utan vitamintillsättning (Krogh Jensen, 2004; Swensson et al. 2004). De naturliga E-vitaminkällorna är inte lagringsstabila och det finns inte några naturliga E-vitaminer på marknaden som bevisligen framställts utan GMO. A-vitamin finns i välbärgat vallfoder, men även detta vitamin har bristfällig lagringsstabilitet (Swensson et al. 2004). Den forskning som hittills är gjord visar att behovet av A-vitamin går att uppfylla med naturliga vitaminer. Att uppfylla behovet av E-vitamin med naturliga vitaminer verkar tveksamt, ty lagringsstabiliteten är osäker. D-vitamin finns heller inte i någon bra naturlig form. 7

Mineral- och vitaminbehov för olika djurslag I tabellformat redovisas här de officiella svenska normerna för mineral- och vitamintilldelning till mjölkkor, köttkor, växande ungnöt, grisar och får. Mjölk- och köttkor Mineralbehov hos mjölkkor/köttkor, fosfor och kalcium (angivet per dag) Levande vikt, kg Ca, g P, g 400 25 15 500 28 17 600 31 19 700 34 21 Tillägg för mjölkproduktion, per kg ECM 2,6 1,6 (Spörndly, 2003) Mineralbehov (ej Ca och P) hos mjölkkor/köttkor (angivet per kg torrsubstanshalt foder) Mineral/Vitamin 10-30 kg mjölk > 30 kg mjölk Sinkor K, g 10 10 5,2 Na, g 2,2 2,2 1,0 Cl, g 2,6 2,6 1,5 Mg, g 2,0 2,5 1,2 S, g 2,0 2,0 2,0 Cu, mg 11 11 13 Co, mg 0,11 0,11 0,11 Zn, mg 45 45 22 Fe, mg 20 20 13 Mn, mg 20 20 18 I, mg 0,360 0,60 0,4 Se, mg 0,20 0,20 0,20 (Spörndly, 2003) Vitaminbehov hos mjölkkor/köttkor (angivet per kg ts i fodret) Vitamin 10-30 kg mjölk > 30 kg mjölk Sinkor A, IE 3 000 3 000 5 500 D, IE 1 000 1 000 1 500 E, IE 20 20 80 (Spörndly, 2003) 8

Växande nötkreatur Kalcium- och fosforbehov hos växande nötkreatur Levande vikt, Ca, g P, g Ca, g P, g Ca, g P, g Ca, g P, g Ca, g P, g kg 100 11 5 15 7 27 13 40 18 200 7 5 14 8 18 10 30 15 44 21 300 10 9 18 13 21 15 33 20 46 25 400 17 16 24 22 27 24 37 29 51 32 500 25 25 30 28 33 29 40 33 54 37 600 30 30 34 32 38 33 44 36 57 38 700 38 36 42 37 47 38 60 40 Tillväxt, g/dag 0 300 500 1 000 1 500 Behov av övriga mineralämnen (per kg ts foder) hos växande nötkreatur Mineral Behov K, g 5,2 Na, g 1,0 Cl, g 1,5 Mg, g 1,2 S, g 2,0 Cu, mg 13 Co, mg 0,11 Zn, mg 22 Fe, mg 13 Mn, mg 18 I, mg 0,4 Se, mg 0,20 (Spörndly, 2003) Vitaminbehov hos växande nötkreatur per kg ts i totalfoderstaten Vitamin Behov A, IE 3 200 D, IE 1 200 E, IE 32 (Spörndly, 2003) 9

Grisar Mineralbehov hos grisar (angivet i % av foder med 87 % ts-halt) Mineral Smågris < 25 Växande gris 25-45 Växande gris > 45 Dig. suggor Dr. suggor kg kg kg Ca 0,9 0,8 0,7 0,8 0,8 P 0,75 0,65 0,6 0,65 0,65 Mg 0,05 0,04 0,04 0,04 0,04 Na 0,15 0,15 0,15 0,2 0,2 K 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 (Simonsson et al. 1997) Mineralbehov hos grisar (angivet i mg per kg foder med 87 % ts-halt) Mineral Smågris < 25 kg Växande gris 25-45 kg Växande gris > 45 kg Dig. suggor Dr. suggor Fe 150 80 80 80 80 Cu 8 8 8 8 8 Mn 40 40 40 40 40 Zn 150 100 100 100 100 I 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Se 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 (Simonsson et al. 1997) Vitaminbehov hos grisar (angivet per kg foder med 87 % ts-halt) Vitamin Smågris < 25 kg Slaktsvin 25-110 kg Avelsdjur A, IE 10 000-15 000 3 000-6 000 10 000-15 000 D, IE 1 500-2 000 500-1 000 1 500-2 000 E, mg 30-60 20-50 30-60 K, mg 2 2 2 B 1, mg 2 2 2 B 2, mg 4-6 4 4-6 B 6, mg 3 2-3 3 B 12, mg 0,02 0,02 0,02 (Simonsson et al. 1997) 10

Mineralbehov för får Kalcium- och fosforbehov hos får Levande vikt, kg Ca, g P, g 40 3,2 2,5 50 3,4 2,6 60 3,5 2,7 70 3,7 2,8 80 3,8 2,9 90 3,9 3,0 100 4,0 3,0 Tillägg för dräktighet (angivet per dag) Tackor med < två lamm/tacka Ca, g P, g 6 veckor före lamning 0,9 0,8 2 veckor före lamning 1,6 1,3 Tackor med > två lamm/tacka 6 veckor före lamning 0,9 0,8 2 veckor före lamning 2,2 1,8 Tillägg för digivning (angivet per dag) Kullstorlek (antal lamm) Ca, g P, g 1 7,6 6,0 2-3 10,8 8,6 3-4 12,8 10,6 (Spörndly, 2003) OBS Får är speciella när det gäller kopparbehovet. Toleransområdet är litet dvs det kan lätt bli överskott med risk för kopparförgiftning såväl som brist. Till får rekommenderas normalt 7 12 mg/koppar per kg ts och koppar/molybden kvoten bör ligga mellan 4 till 10 (Lindqvist och Rudby-Martin 1991). 11

Vanliga mineralfodermedel med syntetiska vitaminer Nedan finns en sammanställning över exempel på mineral- och vitaminfoder som finns att tillgå hos Kristianstadortens Lagerhusförening (KLF), Kvarnbyfoder, Lantmännen och Svenska Foder. Mineralfoder till idisslare, KLF Ämne KLF BLÅ KLF GRÖN KLF GUL KLF LÅG Kalcium, % 20,2 13,2 9,8 6,3 Fosfor, % 4,1 6,5 12 7,9 Ca/P-kvot 4,9 2 0,8 0,8 Magnesium, % 8 11 12 12,5 Natrium, % 6 8 6 9,8 Vitamin A, IE/kg 400 000 400 000 400 000 500 000 Vitamin D 3, IE/kg 75 000 75 000 75 000 100 000 Vitamin E, mg/kg 2 500 2 500 2 500 10 000 Zink, mg/kg 5 000 5 000 5 000 6 000 Mangan, mg/kg 4 000 4 000 4 000 5 000 Koppar, mg/kg 700 700 700 1 000 Jod, mg/kg 150 150 150 200 Kobolt, mg/kg 40 40 40 45 Selen, mg/kg 40 40 40 45 Mineralfoder till idisslare, Kvarnbyfoder Ämne Pellvimin 0,8 Pellvimin 2,0 Pellvimin 4,0 Pellvimin 2,1 Extra Kalcium, % 6,7 10,0 11,5 9,1 Fosfor, % 8,4 5,0 2,9 4,4 Magnesium, % 8,0 8,0 8,0 10,0 Natrium, % 5,0 5,0 5,0 5,0 Selen, mg/kg 36 36 36 36 Kobolt, mg/kg 36 36 36 36 Jod, mg/kg 160 160 160 160 Koppar, mg/kg 700 700 700 700 Mangan, mg/kg 3 200 3 200 3 200 3 200 Zink, mg/kg 5 600 5 600 5 600 5 600 Vitamin A, IE/kg 500 000 500 000 500 000 550 000 Vitamin D 3, IE/kg 100 000 100 000 100 000 110 000 Vitamin E, mg/kg 2 500 2 500 2 500 4 000 12

Mineralfoder till idisslare, Kvarnbyfoder Ämne VM 0,9 VM 2,5 VM 4,5 MG 0,7 MG 1,8 MG 3,8 MG E-xtra 0,6 MG E-xtra 2,6 Ca/P-kvot 0,9 2,5 4,5 0,7 1,8 3,8 0,6 2,6 Kalcium, g/kg 131 192 219 96 148 177 74 133 Fosfor, g/kg 154 78 49 147 84 47 133 52 Magnesium, g/kg 65 65 65 100 100 100 130 130 Natrium, g/kg 70 70 70 70 70 70 70 70 Selen, mg/kg 45 45 45 45 45 45 55 55 Kobolt, mg/kg 45 45 45 45 45 45 45 45 Jod, mg/kg 200 200 200 200 200 200 200 200 Koppar, mg/kg 900 900 900 900 900 900 900 900 Mangan, mg/kg 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Zink, mg/kg 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 7 000 Vitamin A, IE/kg 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 Vitamin D 3, IE/kg 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Vitamin E, mg/kg 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 3 500 3 500 Mineralfoder till idisslare, Kvarnbyfoder Ämne Kvarnby BM α Kvarnby BM β Kvarnby BM γ Kvarnby BM ω Kvarnby BM σ Ca/P-kvot 1,9 8,0 35 0,1 0,1 Kalcium, g/kg 45 154 247 10 10 Fosfor, g/kg 24 19 7 127 105 Magnesium, g/kg 229 154 65 218 181 Natrium, g/kg 95 70 70 70 Koppar, mg/kg 1 800 900 900 1 800 1 350 Mangan, mg/kg 8 000 4 000 4 000 8 000 6 000 Zink, mg/kg 14 000 7 000 7 000 14 000 10 500 Selen, mg/kg 90 45 45 90 68 Kobolt, mg/kg 90 45 45 90 68 Jod, mg/kg 400 200 200 400 300 Vitamin A, IE/kg 1 000 000 500 000 500 000 1 000 000 750 000 Vitamin D 3, IE/kg 200 000 100 000 100 000 200 000 150 000 Vitamin E, mg/kg 7 000 3 500 3 500 7 000 5 000 Mineralfoder till idisslare, Svenska Foder Ämne Deltamin Deltamin Deltamin Deltamin Deltamin Deltamin BAS P BAS Normal BAS Ca TOPP P TOPP Normal TOPP Ca Kalcium, % 10,2 15,0 17,5 6,1 11,3 13,5 Fosfor, % 10,2 6,0 3,5 10,2 4,5 2,7 Ca/P-kvot 1,0 2,5 5,0 0,6 2,5 5,0 Magnesium, % 8,0 8,0 8,0 14,0 14,0 14,0 Natrium, % 8,0 8,0 8,0 7,0 7,0 7,0 Svavel, % 1,0 1,0 1,0 Zink, mg/kg 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Mangan, mg/kg 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Koppar mg/kg 500 500 500 500 500 500 Jod, mg/kg 200 200 200 200 200 200 Kobolt, mg/kg 40 40 40 40 40 40 Selen, mg/kg 45 45 45 45 45 45 Vitamin A, 1 000 IE/kg 400 400 400 500 500 500 Vitamin D, 1 000 IE/kg 80 80 80 100 100 100 Vitamin E mg/kg 2 500 2 500 2 500 4 000 4 000 4 000 13

Mineralfoder till idisslare, Lantmännen EFFEKT Ämne Låg Midi Normal Hög Maxi Mega MG Kalcium, % 9,9 10,5 14,6 18,5 15 1,5 12,9 Fosfor, % 11,6 7,5 6,5 3,6 1,5 0,7 5,8 Ca/P-kvot 0,8 1,4 2,2 5 10 2,2 Magnesium, % 9,2 15 9,2 9,2 15 18 15 Natrium, % 7 7 7 7 8 8 7 Koppar, mg/kg 400 800 800 800 800 400 800 Selen, mg/kg 40 40 40 40 40 40 40 Zink, mg/kg 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Mangan, mg/kg 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 000 Jod, mg/kg 150 150 150 150 150 150 150 Kobolt, mg/kg 40 40 40 40 40 40 40 Vit A, IE/kg 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Vit D, IE/kg 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Vit E, mg/kg 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Mineralfoder till grisar, Lantmännen EFFEKT Ämne Svinmineral Röd Svinmineral Blå Svinmineral Gul Kalcium, % 18,9 22 21,9 Fosfor, % 9,8 11,5 11,5 Ca/P 1,9 1,9 1,9 Natrium, % 3,4 0,1 3,4 Magnesium, % 0,8 0,9 0,7 Selen, mg/kg 10 12 12 Koppar, mg/kg 855 990 990 Zink, mg/kg 3 000 3 480 3 320 Järn, mg/kg 2 865 3 570 3 600 Mangan, mg/kg 765 910 880 Kobolt, mg/kg 2 2,5 2 Vitamin A, IE/kg 117 500 135 000 270 000 Vitamin D, IE/kg 11 750 13 500 27 000 Vitamin E, mg/kg 1 420 2 260 1 610 Vitamin B 1, mg/kg 60 70 68 Vitamin B 2, mg/kg 58 68 170 Vitamin B 6, mg/kg 90 105 105 Vitamin B 12, mg/kg 0,6 0,7 0,7 Pantotensyra mg/kg 290 340 515 Niacin, mg/kg 585 680 680 Vitamin K 3, mg/kg 58 68 68 Biotin, mg/kg 1,5 1,7 6,8 Folinsyra, mg/kg 55 14

Mineralfoder till får, Lantmännen EFFEKT Ämne Fårmineral Fårmineral Fårbalja utan Cu med Cu Kalcium, % 15,4 15,4 8,4 Fosfor, % 7 7 7 Ca/P-kvot 2,2 2,2 1,2 Magnesium, % 7 7 8,8 Natrium, % 6,7 6,7 9,3 Molybden, mg/kg 75 75 Koppar, mg/kg 250 Selen, mg/kg 30 30 30 Zink, mg/kg 5 000 5 000 5 000 Mangan, mg/kg 4 000 4 000 4 000 Jod, mg/kg 150 150 150 Kobolt, mg/kg 55 55 55 Vitamin A, IE/kg 400 000 400 000 Vitamin D, IE/kg 100 000 100 000 Vitamin E, mg/kg 3 000 3 000 Vitaminfoder utan mineraler Vitaminfoder till enkelmagade/idisslande djur, Lactamin Ämne BASIC BASIC E-vitaminer BASIC E-XTRA Betakaroten med selen Vitaminer Betakaroten, mg/g 6,7 Vitamin E, mg/g 4 8 20 Selen, mg/g 0,02 0,02 Vitaminfoder till enkelmagade/idisslande djur, Svenska Foder Ämne Deltavit Deltavit Deltavit Deltavit Deltavit ADE Multimikro E-5 000 E-10 000 E-30 000 Vitamin A, IE/kg 1 000 000 2 000 000 Vitamin D 3, IE/kg 100 000 200 000 Vitamin E, mg/kg 10 000 5 000 10 000 30 000 20 000 Vitamin B 1, mg/kg 300 Vitamin B 2, mg/kg 600 Vitamin B 6, mg/kg 400 Vitamin B 12, mg/kg 2 Niacin, mg/kg 6 000 Pantotensyra, mg/kg 1 600 Folinsyra, mg/kg 50 Biotin, mg/kg 10 Magnesium, mg/kg 4 000 Zink, mg/kg 7 000 Järn, mg/kg 5 000 Fosfor, mg/kg 20 Koppar, mg/kg 1 000 Selen, mg/kg 20 15

Vitaminfoder till enkelmagade/idisslande djur, Kvarnbyfoder Ämne Provital ABDE Provital Multi Provital Adevit Provital Evita 5 Provital - Evita 25 Vitamin A, IE/kg 1 000 000 10 000 000 3 000 000 Vitamin D 3, IE/kg 100 000 1 000 000 600 000 Vitamin E, mg/kg 4 000 40 000 6 000 5 000 25 000 Vitamin K 3, mg/kg 200 2 000 Vitamin B 1, mg/kg 200 2 000 Vitamin B 2 mg/kg 500 4 000 Vitamin B 6, mg/kg 300 3 000 Vitamin B 12, mg/kg 2 20 Folsyra, mg/kg 150 1 000 Pantotensyra, mg/kg 1 500 10 000 Niacin, mg/kg 2 000 20 000 Biotin, mg/kg 20 200 Vitamin C, mg/kg 1 000 100 000 Jod, mg/kg 10 60 Selen, mg/kg 10 20 50 25 Järn, mg/kg 400 500 Koppar, mg/kg 300 1 000 Mangan, mg/kg 2 000 4 000 Zink, mg/kg 5 000 4 000 Kobolt, mg/kg 30 Vitaminfoder till enkelmagade djur, Lactamin Ämne BASIC MULTI-vitaminer Vitamin A, IE/g 4 000 Vitamin D 3, IE/g 800 Vitamin E, mg/g 30 Vitamin K 3, mg/g 2 Vitamin B 1, mg/g 1,5 Vitamin B 2, mg/g 2 Vitamin B 6 mg/g 2 Vitaminfoder till idisslare, Lactamin Ämne BASIC ADE Vitaminer KOVIMIN E-Pellets Vitamin A, IE/g 2 000 Vitamin D, IE/g 500 Vitamin E, mg/g 15 10 Litteraturförteckning Carlsson, J. 2000. Vitaminer till nötkreatur i ekologisk produktion. Jordbruksinformation nr 6, 2000. Danielsson, H. 2004. Fosfor i praktiken en studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland. Hallands Husdjur 2004. Ekelund, A. och Spörndly, S. Fosfor till mjölkkor. FAKTA Jordbruk, nr 17, 2002, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Eriksson, H. Mineraler vallfodrets innehåll och mjölkkornas behov. Nytt från institutionen för norrländs jordbruksvetenskap, Husdjur nr 3, 2005. 16

Hamilton, C. och Lindgren, K. Hälsa och friskvård. Ekologiskt lantbruk nr 2, 1999. Holtenius, K. 2003. Mindre fosfor funkar fint. (www.lantbruksforskning.se/templates/mjolk.asp?artid=117569) Lindqvist, Å och Rudby-Martin, L. 1991. Kronisk kopparförgiftning i mjölkfårbesättningar. svensk Veterinär Tidning. Vol. 43 nr 11. Lyberg, K., Simonsson, A. och Lindberg, J. E. Grisens fosforutnyttjande kan förbättras. FAKTA Jordbruk, nr 10, 2002, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Krogh Jensen, S. 2004. Vitaminforsyningen i økologiske malkekvægsbesætninger. Vad händer i ekologisk mjölkproduktion när dispensen för användning av syntetiska vitaminer försvinner? Workshop. Svensk Mjölk, Sveriges Lantbruksuniversitet och Statens Jordbruksverk. Rapport nr 7052-P. Lindmark Månsson, H. 2004. Vitaminer i mjölk. Vad händer i ekologisk mjölkproduktion när dispensen för användning av syntetiska vitaminer försvinner? Workshop. Svensk Mjölk, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens Jordbruksverk. Rapport nr 7052-P. McDonald, P., Edwards, R. A., Greenhalgh, J. F. D. and Morgan, C. A. 2002. Animal Nutrition. Sixth edition. Prentice Hall. United Kingdom. Persson Waller, K. 2003. Naturligt kontra syntetiskt vitamin E. Svensk Mjölk s rådgivarsajt. Persson Waller, K., Meglia, G. E., Jensen, S. K. och Lauridsen, C. 2004. Naturligt eller syntetiskt vitamin E till kor runt kalvning. Vad händer i ekolgisk produktion när dispensen för användning av syntetiska vitaminer försvinner? Workshop. Svensk Mjölk, Sveriges Lantbruksuniversitet och Statens Jordbruksverk. Rapport nr 7052-P. Persson Waller, K. 2005. Vitamin E hos mjölkkor tankmjölksnivåer och effekt av tillskott. (www.lantbruksforskning.se/templates/mjolk.asp?artid=146525) Pettersson, T. 2002. Nötkreaturens vitaminbehov behövs tillskottsutfodring? Statens Jordbruksverk, 2002. Simonsson, A., Andersson, K., Andersson, P., Dalin, A. M., Jensen, P., Johansson, E., Jonasson, L., Olsson, A. C., och Olsson, O. 1997. Svinboken. LT s förlag, Falköping. Spörndly, R. 2003. Betydelsen av mineralämnen och spårelement i vallfoder. Växtpressen nr 1, 2003. Hydro Agri AB. Spörndly, R. 2003. Fodertabeller för idisslare 2003. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Rapport 257, Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala. Svensk Gris 1 med Knorr. Fosfor i frisutfodringen resurs och problem. Oktober, 2001. Svensk Gris 2 med Knorr. Mindre fosfor i praktiken. Oktober, 2005. Svensk Gris 3 med Knorr. Bättre fosforutnyttjande i grisproduktionen. April, 2004. Svensk Mjölk. Kvalitetssäkrad mjölkproduktion Bete. Eskilstuna 2003. Swensson, C., Nadeau, E. och Frid, G. 2004. Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologiska besättningar. Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden, nr 3, 2004. Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. 17