Foto: Kristoff Laufersweiler/Sweco EN RAPPORT FRÅN UPPLANDS VÄSBY KOMMUN PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR

Foto: Kristoff Laufersweiler/Sweco EN RAPPORT FRÅN UPPLANDS VÄSBY KOMMUN PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR

Innehåll Inledande sammanfattning... 3 Växtvärken i Stockholms län.... 5 Bostadsbristen... 5 Trafikinfarkten... 6 Väsby Entré en del av lösningen... 7 På väsbybornas önskelista... 8 Investeringar i kollektivtrafiken... 9 Prioritera Väsby Entré i landstingets satsningar på kollektivtrafiken... 9 Väsby Entré i länsplanen för regional transportinfrastruktur... 9 Väsby Entré i länets infrastruktur.... 9 Säkra avstånd mellan spår och bebyggelse... 10 Referenslista.... 11 2

PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR Inledande sammanfattning Bostadsbristen och trafikinfarkten är två avgörande hinder för tillväxt och utveckling i Stockholms län. Mer än vartannat företag i länet uppger att bostadsbristen gör det svårare att rekrytera rätt personal. Och de stockholmare som tar bilen till jobbet spenderar i genomsnitt mer än två arbetsveckor i bilkö varje år.1 Detta är ett resultat av att Stockholms län är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa3 länet växer med närmare 40 000 personer per år.4 Befolkningsökningen stärker Stockholmsregionens roll som Sveriges tillväxtmotor, men innebär samtidigt en stor utmaning. När investeringar i bostäder och infrastruktur inte håller jämna steg med utvecklingen höjs trösklarna till bostadsmarknaden och den ekonomiska tillväxten bromsas. Länsstyrelsen, landstinget och länets kommuner behöver göra en gemensam kraftsamling utan tidigare motstycke såväl för att lösa upp såväl trafikknutarna som för att leva upp till sitt ansvar för bostadsförsörjningen. I Upplands Väsby kommun tar vi vår del av ansvaret för bostadsbristen och transporterna genom en av våra största satsningar någonsin. Fram till år 2026 kommer vi att investera 850 miljoner kronor i att utveckla området kring Upplands Väsby station, i ett projekt som vi kallar för Väsby Entré. Här kommer vi att utveckla stationsområdet för smidiga resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg med möjlighet till en framtida anslutning av regionaltåg. I projektet ingår också fler än 1 000 nya bostäder i flerfamiljshus samt lokaler på 30 000 kvadratmeter för butiker och kontor. De samlade investeringarna i projektet från såväl offentliga som privata aktörer beräknas uppgå till cirka 10 miljarder kronor. De allra klokaste investeringarna i framtidens bostäder görs i direkt anslutning till tät och välfungerande kollektivtrafik. Detta är attraktiva lägen som inte kräver att de boende har tillgång till bil för att ta sig till jobbet. Bättre placerade bostäder som bidrar till ett smartare resande är själva förutsättningen för en hållbar samhällsutveckling i länet. Stockholms stad utgör visserligen länets naturliga centrum där finns många av jobben, och dit går en stor del av arbetspendlingen. Men lösningarna på bostadsbristen och trafikinfarkten ligger framförallt i länets övriga kommuner. Här finns de största möjligheterna att lindra växtvärken genom bostadsbyggande i bra lägen. Upplands Väsby station är redan i dag en av länets viktigaste bytespunkter för kollektivtrafik, med 15 000 av- och påstigande tågpassagerare samt 9 000 busspassagerare per dag. Väsby Entré syftar till att förbättra och ytterligare förstärka detta viktiga nav för länets kollektivtrafik. För att ta höjd för befolkningstillväxten dimensionerar vi därför stationen för att kunna hantera totalt 30 000 passagerare per dag. Den nya stadsdelen ska också överbrygga den barriär som järnvägen utgör, och därigenom knyta ihop de västra och östra delarna av centrala Väsby. 1 Stockholms Handelskammare 2015: Företagen pressas av bostadsbristen, s.2. http://www.chamber.se/cldocpart/3521.pdf 2 TomTom Traffic Index, 2015. http://www.mynewsdesk.com/se/tomtom/pressreleases/stockholmare-fast-i-trafiken-i-11-arbetsdagar-under-2014-1136975 3 Stockholms Handelskammare 2013: Stockholm attraherar arbetskraften. Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030, s.11. http://www.chamber.se/cldocpart/908.pdf 4 Stockholms läns landsting 2015. Befolkningstabell 2014. http://www.trf.sll.se/global/dokument/statistik/befolkningsutveckling/befolkning-2014.xlsx 3

Väsby Entré är resultatet av en omfattande dialog med Väsbyborna som pågått under flera år. Invånarna har specifikt efterfrågat förbättrade resefunktioner, en överbryggning av spåren samt en blandning av bostäder, affärer och verksamheter. Väsbyborna har också uttryckligen önskat se en spännande och minnesvärd arkitektur i stationsområdet. Därför har vi tagit hjälp av världsarkitekten Zaha Hadid, som har utformat en konstnärlig vision om hur Väsby Entré kan bli det landmärke som Väsbyborna efterfrågar. Förslaget innebär en tydlig ambitionshöjning när det gäller det estetiska utformandet av pendeltågstationer, och vi arbetar för att det ska bli verklighet. Långsiktiga investeringar i kollektivtrafik är den viktigaste faktorn för att vi i Upplands Väsby ska kunna bidra till att Stockholmsregionen växer på ett hållbart sätt. Visionen är att vi ska hysa 63 000 av länets invånare till år 2040, en ökning med 50 procent jämfört med i dag. För att detta ska bli verklighet räcker det inte med att vi i Upplands Väsby kommun har höga ambitioner och avsätter stora resurser. Landstinget behöver som huvudman för kollektivtrafiken bidra med resurser till planerna på en ny väderskyddad bussterminal i direkt anslutning till pendeltågsstationen. Även staten behöver bidra, genom att länsstyrelsen pekar ut Väsby Entré som ett så kallat namngivet objekt i den kommande länsplanen för regional transportinfrastruktur. I länsplanen anger länsstyrelsen löpande hur staten ska fördela sina medel för satsningar på vägar och kollektivtrafik. Behovet av att satsa på kollektivtrafiknära lägen gör samtidigt att vi stöter på helt nya typer av utmaningar. I Väsby Entrés fall handlar det bland annat om att hitta nya lösningar för korta avstånd mellan bebyggelse och järnväg utan att tumma på säkerheten. Annars minskar den tillgängliga ytan för bostäder och verksamheter så mycket att hela projektet blir svårt att finansiera. För att visionen om Väsby Entré ska kunna förverkligas krävs därför ett förtroendefullt samarbete mellan Upplands Väsby kommun, Trafikverket och länsstyrelsen. Från kommunens sida har vi påbörjat vår del av arbetet genom att anlita några av landets främsta experter på området. Som kommun har vi ett stort ansvar för att det byggs bostäder med bra kollektivtrafiklösningar som svarar mot framtidens utmaningar. Men för att vi ska kunna leva upp till det ansvaret krävs att såväl landstinget som staten bidrar. Landstinget, Länsstyrelsen och Trafikverket bör prioritera Väsby Entré som ett strategiskt framtidsprojekt. Mathias Bohman kommunstyrelsens ordförande (S), Upplands Väsby Oskar Weinmar oppositionsråd (M), Upplands Väsby 4

PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR Växtvärken i Stockholms län Stockholms län lider i dag av två avgörande hinder för en fortsatt god tillväxt och utveckling: den omfattande bostadsbristen och den svårartade trafikinfarkten. Detta är ett resultat av att Stockholms län är en av Europas snabbast växande storstadsregioner 5 länet växer med närmare 40 000 personer per år. 6 Bostadsbristen Befolkningsökningen är i grunden positiv, och på sikt är den avgörande för Stockholms läns fortsatta roll som Sveriges tillväxtmotor. Samtidigt innebär den en stor utmaning. När investeringar i bostäder inte håller jämna steg med utvecklingen höjs trösklarna till bostadsmarknaden och den ekonomiska tillväxten bromsas. Utvecklingen har gått så långt att mer än vartannat företag i länet uppger att bostadsbristen gör det svårt att rekrytera rätt personal. 7 Sedan 1970-talet har bostadsbyggandet stadigt understigit 10 000 lägenheter per år (se diagram), och i dag har alla 26 kommuner i länet bostadsbrist. 8 Fram till början av 1990-talet byggdes det bostäder i samma takt som befolkningsökningen, men sedan dess har kommunerna i länet konsekvent byggt för få bostäder. 9 Det innebär att länet i dag har en bostadsskuld, och att byggtakten måste öka i hela länet bara för att ge de som redan bor här möjlighet till ett gott boende. Den genomsnittliga väntetiden i bostadskö för att få en hyresrätt i Stockholms län uppgår i dag till nästan åtta år. 10 En orolig omvärld har dessutom lett till ökande asylinvandring, vilket innebär stora befolkningstillskott som ytterligare ökar behovet av en högre byggtakt av bostäder i hela länet. Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län per år 1961 2008 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Bostadsbyggande Befolkningsökning -5 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Diagram 1. Med bostadsbyggande menas antal färdigställda bostäder per år. Källa: Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms län, 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholm, s.46. 5

Trafikinfarkten Trängseln i länets trafiksystem gör att de stockholmare som tar bilen till jobbet i genomsnitt spenderar mer än två arbetsveckor i bilkö varje år. Stockholms trafiksituation är den värsta i Norden, och i en undersökning av 39 europeiska städer var Stockholms trafiksituation bland de 13 värsta. 11 En viktig del av lösningen på trafikinfarkten handlar om att få flera att välja bort bilen. Det finns kapacitet att öka kollektivresandet i det befintliga kollektivtrafiksystemet. Men för att ta höjd för landstingets befolkningsprognoser för framtiden så behövs också ökade investeringar i ny infrastruktur för kollektivtrafik. Många av de klokaste investeringarna i detta sammanhang handlar om att stärka kollektivtrafiken i tillväxtkommunerna runt Stockholm. Stärkt kollektivtrafik i dessa kommuner ger förutsättningar för fler bostäder, vilket i sin tur ökar underlaget för kollektivtrafiken. På så sätt kan en positiv spiral skapas mellan ökat bostadsbyggande och förbättrade kommunikationer. En förbättrad kollektivtrafik ökar också livskvaliteten för länets invånare, som sedan länge mäter avstånd i minuter snarare än i kilometer. När restiden mellan bostad, arbete och fritidsaktiviteter förkortas ökar möjligheterna att lägga livspusslet efter eget huvud. 5 Stockholms Handelskammare 2013: Stockholm attraherar arbetskraften. Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030, s.11 http://www.chamber.se/cldocpart/908.pdf 6 Stockholms läns landsting 2015. Befolkningstabell 2014. http://www.trf.sll.se/global/dokument/statistik/befolkningsutveckling/befolkning-2014.xlsx 7 Stockholms Handelskammare 2015: Företagen pressas av bostadsbristen, s.2. http://www.chamber.se/cldocpart/3521.pdf 8 Länsstyrelsen i Stockholm, 2015: Bostadsmarknadsenkäten, s.10. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2015/rapport-2015-11.pdf 9 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms län, 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholm, s.46. http://www.trf.sll.se/global/dokument/publ/2010/rufs10_hela.pdf 10 Bostadsförmedlingen i Stockholm, 2015: Statistik om bostadskön https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/ 11 TomTom Traffic Index, 2015. http://www.mynewsdesk.com/se/tomtom/pressreleases/stockholmare-fast-i-trafiken-i-11-arbetsdagar-under-2014-1136975 6

PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR Väsby Entré en del av lösningen Stockholms stad utgör länets naturliga centrum, och en stor del av arbetspendlingen sker därför till centrala Stockholm. Men lösningarna på bostadsbristen och trafikinfarkten ligger framförallt i länets övriga delar. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen innebär att bostadsbyggandet måste prioriteras högre än någonsin, framför allt i kollektivtrafiknära lägen. Utanför länets centrala delar är markpriserna för exploatering lägre, vilket leder till lägre bostadspriser. Därför bidrar också bostadsbyggande i dessa lägen på sikt till en sundare bostadsmarknad. Upplands Väsby kommun tar sin del av ansvaret för bostadsbristen och transporterna genom en rekordsatsning på stationsområdet i centrala Väsby. Fram till år 2026 kommer kommunen att investera 850 miljoner kronor i att utveckla detta område, i ett projekt som kallas för Väsby Entré. Här planeras för en ny stationsbyggnad för smidiga resor och övergångar mellan cykel, bil, buss och pendeltåg med möjlighet till en framtida anslutning av regionaltåg. I projektet ingår också fler än 1 000 nya bostäder i flerfamiljshus samt lokaler på 30 000 kvadratmeter för butiker och kontor. De samlade investeringar som olika offentliga och privata aktörer kommer att göra i bostäder, lokaler och verksamheter i Väsby Entré beräknas uppgå till cirka 10 miljarder kronor. Projektet Väsby Entré är ett naturligt och strategiskt steg i den fortsatta stadsutvecklingen av Upplands Väsby. Planen är att bygga samman stadsdelen Runby med centrala Väsby genom en överbryggning av spåren. På så sätt byggs en stor fysisk barriär bort, vilket leder till ökad rörlighet och minskade sociala barriärer. I den nya sammanhängande stadsdelen ingår också en ny bussterminal i en trygg inomhusmiljö i direkt anslutning till pendeltågsstationen. Ett sammanhängande stationsstråk skapas från bussterminalen över den nya bron, ner på perrongerna och till en ny infartsparkering för bil på västra sidan. Nya stora infartsparkeringar för cykel ingår också i planen. Värdefull grönska tillvaratas, samtidigt som centrala Väsby på detta sätt ges mer av stadskaraktär. Upplands Väsby station är redan i dag en av länets viktigaste bytespunkter för kollektivtrafik, med 15 000 av- och påstigande tågpassagerare samt 9 000 busspassagerare per dag. De planerade förbättringarna och förstärkningarna av resefunktionerna ökar kollektivtrafikens kapacitet ytterligare. 7

På Väsbybornas önskelista Väsby Entré är resultatet av en omfattande dialog med Väsbyborna som pågått under flera år. I flera omgångar på början av 2010-talet efterfrågade kommunen invånarnas synpunkter på utformningen av stationsområdet och centrala Väsby. Väsbyborna svarade att de uppskattar läget med järnväg, bra kollektivtrafik, mångfald och närheten till naturen. De efterfrågade förbättrade resefunktioner, en överbryggning av spåren samt en blandning av bostäder, affärer och verksamheter. Dialogen med kommunens invånare synpunkter har legat till grund för planeringen av Väsby Entré. Därmed skiljer sig projektet från många liknande satsningar, som ofta arbetas fram av konsulter, kommunpolitiker och kommunala tjänstemän utan förankring hos de invånare som ska leva och bo i de nya stadsdelarna. I Upplands Väsby arbetar kommunen hårt för att samhällsutvecklingen ska vara förankrad hos Väsbyborna och tar fasta på deras behov, önskemål och idéer. Väsbyborna önskade också uttryckligen se en spännande och minnesvärd arkitektur i stationsområdet. Därför tog kommunen under 2012 hjälp av världsarkitekten Zaha Hadid, som har utformat en konstnärlig vision om hur Väsby Entré kan bli det landmärke som Väsbyborna efterfrågar. Visionen innebär en tydlig ambitionshöjning när det gäller det estetiska utformandet av pendeltågstationer en plats som många människor dagligen tillbringar tid på. Hadids böljande vision för överbryggningen av spåren skapar en platsidentitet som står i stark kontrast till traditionell utformning av pendeltågsstationer. Zaha Hadids vision för Väsby Entré från 2013. 8

PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR Investeringar i kollektivtrafiken Prioritera Väsby Entré i landstingets satsningar på kollektivtrafiken För att Väsby Entré ska bli verklighet räcker det inte med att Upplands Väsby kommun har höga ambitioner och avsätter stora resurser. Landstinget ansvarar för kollektivtrafiken i länet, och behöver bidra med nyinvesteringar som ökar kollektivtrafikens kapacitet. Konkret handlar det om att finansiera en ny väderskyddad bussterminal i direkt anslutning till pendeltågsstationen, något som beräknas kosta 200 miljoner kronor. Detta kan jämföras med landstingets årliga investeringsbudget för kollektivtrafik, som för de närmaste åren ligger på mellan 6 och 8 miljarder kronor. Det är också viktigt att landstinget förordar Väsby Entré som ett prioriterat framtidsprojekt i sitt svar på länsstyrelsens behovsförfrågan inför den kommande länsplanen för regional transportinfrastruktur (se avsnittet ovan). Landstinget arbetar för närvarande med att ta fram ett nytt kollektivtrafikförsörjningsprogram som ska antas i landstingsfullmäktige i början av 2017. För att på bästa sätt minska bostadsbristen och motverka trafikinfarkten bör landstinget i det sammanhanget bland annat fokusera på bra kollektivtrafik i länets yttre kommuner. Väsby Entré är ett av flera viktiga projekt att prioritera i stråket mellan Stockholm och Arlanda. Väsby Entré i länsplanen för regional transportinfrastruktur Staten bör också bidra, genom att länsstyrelsen pekar ut Väsby Entré som ett så kallat namngivet objekt i den kommande länsplanen för regional transportinfrastruktur. Länsplanen är länsstyrelsens viktigaste verktyg för att stötta Stockholms läns landsting och länets kommuner i utvecklingen av infrastrukturen. Det är en tolvårig plan som uppdateras vart fjärde år. Den aktuella planen gäller för åren 2014 2025, och arbetet med att ta fram en länsplan för åren 2018 2029 börjar under hösten 2016. Att bli ett så kallat namngivet objekt i den kommande länsplanen innebär att staten ger ekonomiskt stöd för investeringarna i den nya bussterminalen samt annan infrastruktur och kollektivtrafik. Länsplanen 2014-2025 har investeringsmedel på 8,7 miljarder kronor, av vilka cirka 70 procent i dag går till kollektivtrafiksatsningar. Väsby Entré i länets infrastruktur Väsby Entré är en viktig bytespunkt för många resenärer även från Upplands Väsbys grannkommuner Järfälla, Vallentuna och Sigtuna. Förstärkningarna av resefunktionerna och kollektivtrafikens kapacitet i Väsby Entré är därför också en nyckel till ökat bostadsbyggande i dessa kommuner. En satsning på Väsby Entré är med andra ord en investering för ökat bostadsbyggande i flera kommuner. Investeringen i bussterminalen om 200 miljoner kronor bör ses i ljuset av andra investeringar som planeras för Väsby Entré. Övriga investeringar från kommunen och privata intressenter i projektet uppgår till 10 miljarder kronor, investeringar som alltså i stor utsträckning är beroende av att den nya bussterminalen kommer till stånd. Kostnaden för den nya bussterminalen bör även sättas i relation till de samlade utgifterna som landstinget och länsstyrelsen har för investeringar i kollektivtrafik i länet. Nedan illustreras dessa förhållanden i diagramform. Diagram 2. Investeringskostnader för Väsby Entré, bussterminalen samt aktuella budgetramar för länsstyrelsen och landstinget, miljarder kronor. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 10,0 0,0 Samlade investeringar som beräknas göras i Väsby Entré 0,2 Kostnad för ny väderskyddad bussterminal i Väsby Entré 8,7 Budgetramar för länsplanen 2014-2015 8,2 Landstingets investeringsbudget för kollektivtrafik 2017 9

Säkra avstånd mellan spår och bebyggelse Behovet av att satsa på kollektivtrafiknära lägen gör att helt nya typer av utmaningar uppstår. I Väsby Entrés fall handlar det bland annat om att hitta lösningar för korta avstånd mellan bebyggelse och järnväg utan att tumma på säkerheten. Trafikverket och länsstyrelsen har båda i uppgift att bevaka järnvägen i egenskap av riksintresse, och är remissinstanser i detaljplaneprocessen. Trafikverkets rekommendationer för avstånd mellan bebyggelse och järnväg är normalt 30 meter, medan länsstyrelsen har ett rekommenderat säkerhetsavstånd om 25 meter mellan bebyggelse och järnväg. I planerna för Väsby Entré ingår ett parkeringsgarage 6,5 meter väster om spåren. Denna lösning är nödvändig om inte den tillgängliga ytan för bebyggelse ska minska så mycket att hela projektet blir svårt att finansiera. I Trafikverkets rapport Infrastrukturrelaterade skyddsavstånd från 2010 skriver man att en exploatering i anslutning till infrastruktur som tar i beaktande möjligheten att reducera risknivån med god planering är oftast möjlig att genomföra. Exempelvis kan kontor etableras i anslutning till järnväg där godstågen i huvudsak passerar nattetid. Något fastställt skyddsavstånd eller risknivå finns inte god kunskap och god planering är förutsättningen för att planera utifrån en tolerabel eller acceptabel risknivå. 12 Länsstyrelsen öppnar i sin rapport Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse för att utökade säkerhetsåtgärder kan vara ett sätt att möjliggöra bebyggelse där det annars inte vore lämpligt ur risksynpunkt. 13 För att visionen om Väsby Entré ska kunna förverkligas krävs ett förtroendefullt samarbete mellan Upplands Väsby kommun, Trafikverket och länsstyrelsen. Vi behöver tillsammans hitta innovativa lösningar på rådande utmaningar, och på så sätt möjliggöra utvecklingen av stationsområdet på ett säkert sätt. Planeringen ska uppfylla alla krav på säkerhet och riskhantering trots de kortare avstånden mellan järnväg och bebyggelse. Upplands Väsby kommun har påbörjat sin del av arbetet genom att anlita några av landets främsta experter på dessa typer av säkerhetsfrågor. De gör grundliga utredningar och ska komma med konkreta förslag till lösningar på alla eventuella utmaningar som ett kort säkerhetsavstånd kan leda till. De aspekter som just nu studeras närmare handlar om elsäkerhet, magnetfält, geoteknik, trafikbuller och vibrationer, trafikantsäkerhet, farligt gods och urspårning, utrymningsvägar och översvämningsrisker. Experternas preliminära slutsats är att samtliga studerade risker och störningar kan hanteras utan att orsaka förhöjd risk för intilliggande bebyggelse eller påverka järnvägen så att riksintresset påverkas. Några åtgärder som sannolikt blir aktuella handlar om att använda flamsäkra fasader och brandglas i byggnader närmast järnvägen, utöka urspårningsskydden, vidta bulleråtgärder i bostäder och planera för uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon. 12 Trafikverket, 2010. Infrastrukturrelaterade säkerhetsavstånd, s. 22. http://online4.ineko.se/online/download.aspx?id=43560 13 Länsstyrelsen, 2012. Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/kalender/2012/remiss-riskhansyn-planlaggn-farligt-gods.pdf 10

PRIORITERA VÄSBY ENTRÉ I STOCKHOLMS LÄNS TRAFIKSATSNINGAR Referenslista Bostadsförmedlingen i Stockholm, 2015: Statistik om bostadskön https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/ Kontoret för samhällsbyggnad, Upplands Väsby kommun, 2015: Planprogram Väsby Entré/Stationsområdet. Godkänt av kommunstyrelsen 2015-03-02 https://upplandsvasby.se/download/18.5869605c14e2fc999cf25f8/1441782986590/planprogram_2015.pdf Länsstyrelsen i Stockholm, 2012: Riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/kalender/2012/remiss-riskhansyn-planlaggn-farligt-gods.pdf Länsstyrelsen i Stockholm, 2015: Bostadsmarknadsenkäten http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2015/rapport-2015-11.pdf Stockholms Handelskammare, 2013: Stockholm attraherar arbetskraften. Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 http://www.chamber.se/cldocpart/908.pdf Stockholms Handelskammare, 2015: Företagen pressas av bostadsbristen http://www.chamber.se/cldocpart/3521.pdf Stockholms läns landsting, 2015: Befolkningstabell 2014 http://www.trf.sll.se/global/dokument/statistik/befolkningsutveckling/befolkning-2014.xlsx Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Stockholms län, 2010: Regional utvecklingsplan för Stockholm http://www.trf.sll.se/global/dokument/publ/2010/rufs10_hela.pdf TomTom Traffic Index, 2015 http://www.mynewsdesk.com/se/tomtom/pressreleases/stockholmare-fast-i-trafiken-i-11-arbetsdagar-under-2014-1136975 Upplands Väsby kommun, 2014: Samråd gav många synpunkter till Väsby Entré/Stationsområdet http://www.upplandsvasby.se/4.14e173d12d6ed0bbf580005767.html#/pressreleases/samraad-gav-maanga-synpunkter-till-vaesby-entre-stationsomraadet-993559 11

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN, KONTORET FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD, 2016-05-31, EX Upplands Väsby kommun 194 80 Upplands Väsby telefon 08-590 970 00 besöksadress: Dragonvägen 86 Väsby centrum upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se www.upplandsvasby.se