Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv

Relevanta dokument
En modern svensk ekonomisk historia

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Upplysningstidens karta

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

Internationell Ekonomi

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv. Föreläsning 3. Perioden Epoken


Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Produktion - handel - transporter

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

Monopol. Monopolets vinstmaximering


Produktion - handel - transporter

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

SVERIGE - EN SOCIAL OCH EKONOMISK HISTORIA

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön.

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Lönar det sig att gå före?

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Varför fanns det ett stort uppsving från talet:

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Ekonomiskt kretslopp

Del 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.

Inlämningsuppgift

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

Utvecklingen fram till 2020

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Vart tar världen vägen?

luis förord 5 Kommittens förord 7

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

B Ö N D E R N A S T I D

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Bokslutskommuniké för verksamhetsåret till

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Vår syn på lönebildning

På spaning efter tillväxt

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Orsakerna till den industriella revolutionen

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Tentamen i Nationalekonomi

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

En starkare arbetslinje

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Teknologiska utveckling och tillväxt. Teknologiska utveckling och. produktionsfunktionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Transkript:

Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv HFÖA 86 Ekonomprogrammet Linköpings universitet HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 1 Föreläsningarna och hur ni kan läsa S/O 1800-1890 Schön. L, (ss.11-37; 50-206) Olsson, U. (ss. 49-61) 1890-1940 Schön. L, (ss.207-365) Olsson, U. (ss. 61-87) 1940-2000 Schön, L., (ss. 366-517) Olsson, U. (ss. 87-109) HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 2 Europa 1800-tal UK och Tyskland Europas viktigaste industrinationer Industrialismens definitiva triumf Förändrade radikalt livs- och arbetsvillkoren Olika i olika regioner och nationer Vissa länder mer eller mindre efter Moderate backward och extremely backward Någonstans däremellan finner vi Sverige HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 3

Europa 1800-tal Befolkning Stagnerade perioden 1600-1750 Steg till 200 år 1800 (världen 900) 1900 (400m) (världen (1600) Europas egna jordbruksresurser var en hämsko Nyodlingar och ökad produktivitet i jordbruket Gödning, mer vetenskaplig teknik, nya grödor etc. Billigare transporter möjliggjorde förflyttning Inhemsk och internationell HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 4 Folkomförflyttningar internationellt Emmigration 60 milj. l ämnade Europa mellan 1815-1914 45 till USA; 5 till Kanada; 12-15 Argentina, Brasilien; Resten Australien, Sydafrika. Migrationen var också betydande inom Europa Den interna migrationen var mer grundläggande för 1800-talets ekonomiska utvecklingsprocess Viktiga regionala förskjutningar Särskilt städernas tillväxt År 1850 bodde 50 % av engelsm ännen i städer HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 5 Teknikens utveckling och spridning Epokgörande innovationer (Simon Kuznets) Sjöfartsteknik och relaterad annan teknik (1500- tal) möjliggjorde upptäckter (Amerika) och sj övägen till Indien, Kina. De två största och betydelsefullaste händelserna i människans historia (Adam Smith) Hade stora politiska, ekonomiska och kulturella effekter HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 6

Epokgörande innovationer En utvidgad tillämpning av vetenskap på den ekonomiska produktionens problem Uppfinnande hantverkarens epok (1700-tal) Därefter kom vetenskapliga teorier alltmer att utgöra grund för produktionsprocesser, (elektricitet, optik, organisk kemi, metallurgi, kraftproduktion, jordbruk) HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 7 Tekniken Utvecklingsblock kombinationer av innovationer, entreprenörer, kapital Ofta centrerade kring en kraftkälla och ett transportnät som ånga, järnvägar, bilar och dylikt HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 8 Teknologiska innovationer under 1800- talet Pathbreaking innovations ångmaskinen Nya produktionsprocesser inom järnhantering Det billiga stålet Kombinationer av ånga och stål Järnvägen lokomotiv, r äls, etc. Steamships ersätter sailships Elektricitet, ljus och kraft Kraftverk, turbiner och elledningar Automobilen Läkemedel Kemisk-teknisk industri Verkstadsindustri snilleföretag Jordbruksmaskiner HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 9

Varför alla dessa innovationer under ett sekel? Varför så markant skillnad? Marknad och kapital en växande marknad ger möjligheter att finna avkastning på investeringar och uppfinningar. Liberalisering och äganderätt rätten att uppfinna och m öjligheter att tillgodogöra sig vinster genom näringsfrihet och marknadsorientering HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 10 Faktorer bakom ekonomisk tillväxt Produktionsfaktorer Produktionsförhållanden Institutionella förhållanden Teknologisk nivå och förändring Relativprisförändring Förhållande Marknad-Stat HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 11 Produktionsfaktorer Produktionsfaktorer mängd, storlek teknologisk utveckling, transportmöjligheter, marknad. (ex. svensk järn och trävaror) HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 12

Produktionsförhållanden Produktionsförhållanden relationen på arbetsmarknaden, i organisationer. Familjeföretag eller Aktiebolag. Personligt eller professionellt.tvång el. frihet HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 13 Institutionella förhållanden Institutionella förhållanden olika nivåer, formella och informella (lagar, förordningar, branschregler, normer, konventioner). Religiösa, ekonomiska och sociala restriktioner eller institutioner som styr människors vardag. HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 14 Teknologi Teknologisk nivå och förändring tekniken förändras successivt och ibland i språng. Ofta förknippad med R & D samt skola och vetenskap. HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 15

Relativpriser - förändring Relativprisförändring en slags motor för förändring vid sidan av teknologi och smakförändring (preferensförskjutning). Förhållande mellan faktorpriser förändras vilket förändrar de ovan nämnda faktorerna. HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 16 Marknad - stat Förhållanden Marknad-Stat olika förhållanden under olika tider och i olika länder.vad sker på marknaden och vad ska staten ha ansvar över? Exempelvis Kapitalmarknaden och investeringsbeslut? HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 17 Sverige och utveckling under 1800 En ny ekonomisk tillväxt varaktig tillväxt där produktionen ökade snabbare än befolkningen Fortlöpande innovativ verksamhet inom ett brett utvecklingsblock med jordbruket i centrum En marknadsekonomi i samspel mellan jordbruk och industri behov av ökade transporter Jordbrukets kommersialisering, industrialiseringen och hemmamarknadens utveckling tre viktiga utvecklingsm önster under 1800-talet HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 18

Från 1800-1890 omvandlas Sverige i grunden Jordbrukets omvandling - En agrar revolution Från land till stad Skiftesreformer lösa upp byorganisationer, tegar slogs samman Incitament att producera överskott Stigande priser på säd och havre (stora och sm å gårdar) Nyodlingar, nya redskap infördes och nya grödor bidgrog till att öka arbetets och jordens produktivitet Växande befolkning på landsbygd ger snabbt växande underklass på landsbygden HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 19 Fler hushåll involverade i ekonomin Hushållsindustri Produktion i hemmen Kapitalisten står för rörligt kapital Arbetaren står för fast kapital Reformer och förändringar på landsbygden Äganderätter förändras på landsbygden Jordägare och obesuttna Befolkningsökning på landsbygd till Följd av ökad produktivitet och produktion Man flyttar under året och tar anställning på andra håll HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 20 Förändringar på landsbygden Detta leder till större grupper egendomslösa som blir lediga för arbete i industrin Det ger fler större gods med stark koppling till kapitalistiska idéer, och med incitament att skapa överskott för investeringar och reallokeringar HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 21

Svensk industrialisering Några Allmänna orsaker En framväxande internationell marknad stark tillväxt på handelns omr åde. 16 ggr växte den internationella handeln Sverige liksom andra länder kunde dra fördelar av att England gick före det g ällde teknik, kapital, kunnande, marknader etc. Agrar revolution föreg år den industriella kommersialisering produktivitetsökning, marknadsekonomireformer Utbudssidan ny teknik (arbete ersätts med kapital), urbanisering (arbete och levnadssätt), entreprenör (kombinerar kapital och arbete). En livlig aktivitet i företagande. Efterfr ågesidan befolkningstillväxt och stigande per capita inkomst, nya konsumtionsmönster och sätt att leva i stort HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 22 Svensk ekonomisk historia Ulf Ohlsson Industrilandet Lennart Schön En modern svensk ekon. historia Schön kap 1., Järnvägsbyggandet och den vidgade industrialiseringen kap. 3 (ss. 123-148, 201-206), Industrisamhällets genombrott 1890-1930 kap. 4 (ss. 220-246, 259-263, 287-296, 304-310) Industrisamhällets höjdpunkt 1930-1975 kap 5 (327-358, 375-418) Svensk ekonomi i kris och omvandling sedan 1970-talet kap 6 (s. 468-508) HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 23 Periodiseringen av den svensk industriella epoken 1800-1890 Förberedelse för take-off 1890-1920 En genombrottsfas 1920-1960 En mognad i olika stadier 1960-2000 En period av postindustriella tendenser HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 24

Effekter av industrialisering Stadsbefolkning Livslängd Längd m. 18-20 år Läskunnighet Jordbruksbefolkning 1800 1965 1820 1990 1800 1990 1800 1990 1860 1990 10 % 62 % 35 år 78 år 167 cm 180 cm 82 % 99 % 67 % 3 % HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 25 Effekter av industrialisering Sysselsättning för olika sektorer År 1870 1910 1950 1980 Jordbruk 71 49 20 5 Industri 20 26 41 30 Tjänstesektor 9 25 39 65 HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 26 Industritillväxtens förutsättningar Läskunnighet impoverished sophisticate Folkskolan och dess betydelse generellt Industrialiseringens förutsättningar Marknader, kapital och arbetare Även kunskap Obstacles to growth Prerequisites for growth HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 27

Vad föregick industrialisering Det ekonomiska planet Jordägandet förändrades och en snabb befolkningstillväxt Nya akt örer träder fram i ekonomi och politik liberaler som förespr åkar förändringar och näringsfrihet Tidningar Aftonbladet 1832 (Hjerta), Dagens Nyheter 1864, Stockholms-Tidningen 1889 En kumulativ process allt fler involverade och allt fler vill förändring växande incitament för individ och för landet Kommersialisering av aktiviteter, en framväxt av en hemmamarknad Framväxt av marknader inhemskt och i utlandet (varu, kapital, tjänste) Avvecklandet av skråväsende och gamla seder och normer Ökad produktivitet i jordbruk HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 28 Tillväxtens villkor Produktionsresurser Naturresurser, land, kapital, arbete, Befolkning, demografi Åldersstruktur, ökningstakt, humankapital Teknologin Kumulativ, bygger vidare på tidigare framsteg Mycket beroende på institutionella villkor Anpassningsbarhet och attityder i samhället och hos befolkningen HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 29 Sverige förutsättningar för tillväxt Prerequisites for growth Naturresurser, befolkning Stora naturresurser Svårtillgä ngliga Snabbt växande befolkning mat - och markpriserna stiger Obstacles to growth Kraftigt efter i ekonomisk utveckling Beh övde stora mängder kapital för investeringar i infrastruktur transport, finansiell sektor. Beh övde dä rför låna utomlands och bygga upp en finanssektor med banker Beh övde även en internationell marknad att sälja sina produkter på Obstacles to growth prerequisites for growth Järnvä garna både gav föruts ättningar fö r tillväxt och var sjä lva en verksamhet kring vilket kapitalmarknaden vä xte fram, liksom trävaruindustrin HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 30

Exportindustrins decennier 1850-1879 England sänker tullar 1840 Från bonds ågar till exportsågverk Staten delar ut skog till bönder Nya ägare till skogen - skogsbolagen Sågade trävaror störst 1870 Älvmynningarna som bäddar för kapitalism HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 31 Exportindustri 2 Järnindustrin stod ständigt inför rationalisering och nya produktionsmetoder Stora satsningar i Sverige under 1800-talet Efterfrågan på svenska exportvaror drevs upp såväl av investeringar i järnvägar, industrier och bostäder som av krigsutgifter med åtföljande prisstegringar Särskilt fokus på järnhantering och industrialiseringen av Sverige efter 1870 högkonjunktur och snabb omvandling av sektorerna Ett genombrott för den moderna tillväxten från 0,5 till över 1 procent årligen fram till 1890 Andra industrinäringar textil, hantverksindustri, livsmedelsindustri, öl HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 32 Exportinkomster Produktionsvärdet tredubblades 1850-1880 Ger erfarenheter och ytterligare tillväxt Sverige antingen dömd till att bli råvaruleverantör eller utvecklas till industriland - en medvetenhet om Sveriges position på marknaden växte fram 1870-talet - en mer protektionistisk hållning i handel - en bred satsning på moderniseringsprojekt Järnvägen 1850-1914 Investeringsboom fr ån 5 procent till 10 av BNP - take-off Exporten ökar med 7 procent årligen mellan 1850 och 1870 HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 33

Järnvägar och kapital En koppling mellan infrastruktur och kapitalmarknader i USA och i Sverige Kapitalslukande projekt påbörjades 1850-tal Skulle järnv ägarna byggas och drivas privat Skulle upplåning ske inom landet eller utomlands Organisatorisk och teknisk modell vilken att välja Stamlinjer staten skulle finansiera och bygga Ett stort regionalpolitiskt projekt 1857 inleddes stor utlandsupplåning inledde en epok av 50 år av omfattande kapitalimport till Sverige HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 34 Det nya bankväsendet Växande industri och växande utrikeshandel Ställde krav på kreditväsendet Ökade behov av affärskrediter Affärsbanker under 1850-talet, specialiserade på industri och Inlåning och sparbeteende Sparbanker och svenskars nya attityder Banker blev f örvaltare av sparande och kassahållare åt företagen Möjliggjorde också kreditexpansion i gynnsamma marknader Härigenom ingöts ny expansionskraft i systemet Ännu ingen aktiemarknad men v äl aktiebolag HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 35 Med transporter, kreditmarknad och exportindustri i snabb tillväxt Var Sverige på väg uppåt Protektionistisk politik i syfte att stödja den inhemska utvecklingen Nya företag och branscher växte fram under sent 1800-tal Lägger grunden för nästa snabba omvandling den period som startar 1890. HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 36

England - pionjären Snart navet i den internationella kapitalismen Föredöme organisatör ankare Teknologin sprids till andra länder Pengar och investeringar till andra länder Liberal kapitalism Finansiellt centrum London Dominerar som producent av industrivaror, maskiner Dominerar som nettoexportör av kapital HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 37 Vad tjänade England? På utlandsinvesteringar? Billiga råvaror till industrin Lägre löner, mer naturresurser hos andra Större marknad för sin industri Tjänade pengar på pengar HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 38 Vad ledde det till för andra länder? Priser på världsmarknaden sjönk När fler länder specialiserade sin produktion Större marknader ledde till större sparande Mer kapital och snabbare teknologisk utveckling Bättre utbildningar och skolväsende HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 39

För att industrialisera framgångsrikt behövdes 1. Kapital och s ätt att skapa kapitaltillväxt 2. Teknologisk utveckling 3. Reallokering av resurser och befolkningsomförflyttning 4. Förändring av sociala och kulturella värderingar 5. Utvecklingen kunde se olika ut HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 40 Englands utlandsinvesteringar 1830 1854 1870 1914 Europe 66 55 25 5 USA 9 25 27 21 Latin America 23 15 11 18 Brit. Empire (India ) 22 9 Brit. Empire (dominions) 2 5 12 37 Other regions 3 9 total 100 100 100 100 total investment ($ M) 536 1266 3750 20.000 HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 41 Kapitalexportörerna (milj US-dollar) 1855 1870 1885 1900 1915 i procent Storbritannien 2300 4900 7800 12100 19500 44,50% Frankrike 1000 2500 3300 5200 8600 19.9 % Tyskland na na 1900 4800 6700 12.8 % USA na na na na 3600 7.8 % HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 42

1800-talets England, sammanfattning England dominerade allts å de finansiella marknaderna Guldmyntfoten monetärt system Finansiellt centrum Erfarenheter och m öjligheter att frambringa riskkapital En entreprenöriell faktor resurs Frihandelsvänlig 1840-talet HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 43 Vad händer nästa gång Järnvägsbyggande och den vidgade industrialiseringen 1850-1890 Sverige blir internationell aktör Hård rationalisering, mekanisering, nya utvecklingsblock, nya företag och en finansiell sektor Kapitalimporten HFÖA Daniel Nyberg Sverige 1800-1890 44