DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Relevanta dokument
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 4 FÅR MAN SÄGA VAD MAN VILL?

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

LÄRARMANUAL TOLERANS 1 VADÅ TOLERANS? WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 8 ALLTID-IBLAND-ALDRIG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

TOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE

LÄRARMANUAL TOLERANS 6 DET VAR INTE JAG WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

MR 3 NORMALITET DÅ OCH NU WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

TOLERANS 3 BILDEN AV DEN ANDRE

Syfte och mål med kursen


Tidslinjen 100 år bakåt i tiden

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Programmering är för alla en värderingsövning

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Behind bars : Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Sverige under Gustav Vasa

Programmering är för alla - en värderingsövning

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Din lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.

Programmering och begrepp

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

LÄRARMANUAL TOLERANS 7 JAG BARA SKÄMTADE WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS

Extramaterial till Historia 7-9

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

Tara är barnskötare OM ARBETSMATERIALET OM BOKEN OM FÖRFATTAREN OM ILLUSTRATÖREN YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR LÄRAREN

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Demokrati & delaktighet

LPP historia och samhällskunskap

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

DEMOKRATI 1 DEMOKRATI HUR FUNKAR DET?

BAMSE OCH DEMOKRATI. - en lärarhandledning för årskurs 1-3. av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström.

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp

Jag vill säga något!

NOKflex. Smartare matematikundervisning

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

DEMOKRATI 2 DEN SKÖRA VALFRIHETEN

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Samhällskunskap Demokrati

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Bon Voice samtalsmetod?

En serie om demokratibegreppet

Så funkar lagarna. MTM:s skolwebb. - textfrågor, diskussionsfrågor och fördjupningsuppgift. mtm.se/skola. Introduktion till boken

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Kursplan för SH Samhällskunskap A

MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Erik jagar en hund. Torsten Bengtsson. Lärarmaterial. Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lektionshandledning #180. Elevinflytande och trygghet 1/3

Broskolans röda tråd i So-ämnen

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren Reviderad våren RETORIKPLAN för Ludvika kommun

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

Transkript:

SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen består av fem övningar och tar sin historiska utgångspunkt i mellankrigstiden. Syftet med övningarna är att reflektera över demokrati-begreppet både på en individuell och en statlig nivå, historiskt och i vår samtid. Workshopen består av värderingsövningar, filmklipp och diskussioner som kretsar kring hot mot och villkor för demokratin.

SIDA 2/7 Förkunskaper Eleverna bör känna till och förstå följande begrepp: antisemitism demokrati och diktatur historiebruk Lärandemål Att utveckla kunskap om demokrati, historiska förutsättningar och hur olika ideologiska och politiska förhållanden både påverkar och påverkas av medborgarna. Att träna förmågan att använda en historisk referensram för att reflektera över nutiden. Förberedelser Skriv ut blanketterna från arbetsmaterialet (övning 1). Post-it-lappar behövs i övning 3 och 4. Förbered visning av filmklipp och bilder från visningsmaterialet (övning 1).

SIDA 3/7 ÖVNING 1 Tid för demokrati Övningen hjälper eleverna att få en historisk översikt. Genom att aktivt arbeta med en tidslinje kan eleverna också få ökad insikt om demokratibegreppet. 1. Dela in eleverna i grupper om 4-6. Dela ut blanketten med tidslinjen och tillhörande symbolkort samt saxar. Förklara att varje grupp ska lägga ut symbolerna för de olika händelserna på tidslinjen i kronologisk ordning. 2. Låt grupperna berätta hur de resonerat. A 3. Visa bilden med den korrekta tidslinjen och summera genom att gå igenom med rätt svar. Eleverna får eventuellt korrigera sina bilder så att alla har rätt kronologi. 4. Dela ut X-lappar till grupperna. Ställ följande fråga: När upphör Tyskland att vara en demokrati? 5. Låt grupperna diskutera och ge sina förslag på tidslinjen genom att markera med X-lappen. 6. Låt grupperna redovisa sina val. Diskutera sedan i helklass vad som krävs för att demokratibegreppet ska vara uppfyllt. B 7. Avsluta övningen med visa filmklippet ur Fakta om Förintelsen, som handlar om nazisternas maktövertagande och nedmonteringen av demokratin.

SIDA 4/7 ÖVNING 2 Demokrati för dig En enkel men effektiv värderingsövning där eleverna ställer sig på en linje i klassrummet för att visa var de står i två viktiga frågor. 1. Peka ut den tänkta linjen på golvet. Den behöver vara tillräckligt lång för att rymma alla elever. Berätta att linjen motsvarar en skala från inte alls till mycket. Inte alls mycket Elevernas uppgift är att ta ställning genom att markera sin åsikt fysiskt efter varje fråga. Låt dem argumentera, lyssna på varandra och eventuellt ändra åsikt. 2. Ställ följande frågor: Hur viktigt är det att du lever i en demokrati? Hur demokratiskt är Sverige? 3. Avsluta med en gemensam diskussionsfråga: Var går gränsen för att ett land ska kunna leva upp till att vara en demokrati?

SIDA 5/7 ÖVNING 3 Recept på demokrati Övningen hjälper eleverna att resonera kring viktiga faktorer och ansvar i ett demokratiskt samhälle. 1. Eleverna ska arbeta vidare i sina grupper. Uppgiften är att tillsammans komma fram till viktiga ingredienser i en demokrati och koppla dem till en ansvarsfördelning mellan individ och stat. Dela ut Post-it-lappar. Ställ följande fråga: Vad krävs för en demokrati? Under fem minuter skriver eleverna ned det som de kommer på, ett ord på varje Post-it-lapp. 2. Skriv två rubriker på tavlan: Individ och Stat. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan under den rubrik de tycker passar bäst för respektive ord. Vad gäller för individ och vad gäller för stat? 3. Sammanfatta och diskutera elevernas förslag och var de har placerat dem.

SIDA 6/7 ÖVNING 4 Hot mot demokratin Utifrån de tidigare övningarna diskuterar eleverna tillsammans fram möjliga hot mot den svenska demokratin. 1. Låt eleverna fortsätta arbeta i grupperna med Post-it-lappar. Uppgiften är att tillsammans komma fram till hot mot den svenska demokratin och definiera dem som inre eller yttre exempel på hot. Ställ följande fråga: Finns det några hot mot den svenska demokratin? Eleverna listar så många exempel de kommer på under fem minuter och skriver varje ord på en Post-it-lapp. 2. Skriv två rubriker på tavlan: Inre hot och Yttre hot. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan under den rubrik de tycker passar bäst för respektive exempel. Vad kan definieras som inre respektive yttre hot? Sammanfatta och diskutera elevernas förslag och var de har placerat dem. 3. Låt eleverna fortsätta att arbeta i grupper. Dela ut stora papper att anteckna på till varje grupp. Be grupperna dela in papper i två spalter med rubrikerna Individnivå och Andra. Uppgiften är att tillsammans diskutera vilka av hoten på tavlan som går att påverka på individnivå och vilka hot som andra kan påverka. Varje grupp skriver ner de hot de tycker passar in under respektive rubrik Individ och Andra. Sammanfatta och diskutera gruppernas val.

SIDA 7/7 UPPFÖLJNING AV: Uppföljning kan man göra på många olika sätt. Här nedan ger vi några förslag på frågor som du kan arbeta vidare med. Du kan till exempel diskutera frågorna i helklass, mindre grupper, par eller som en enkätundersökning. Har du lärt dig något när du gjorde de här övningarna, som du inte visste innan? Tror du att det är bra att lära sig historia för att förstå den tid vi lever i nu? Hur viktigt är det för dig att leva i en demokrati?