Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1
Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns kvar i hagmarker 2
Andel gammal skog 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Data skogsstyrelsen Ökning från historiskt mycket låga nivåer Förväntad ökad kontrast mellan skyddad skog och produktionsskog Upprätthålls på historiskt mycket låga nivåer med hjälp av miljöstöd >800 milj/år Användningen ifrågasatt Betesmarker bidrar till multifunktionella landskap Monofunktionellt landskap Foley et al. 2005, Science 3
Betesmarker bidrar till multifunktionella landskap Monofunktionellt Multifunktionellt landskap Foley et al. 2005, Science Betesmarker bidrar till multifunktionella landskap Biologisk mångfald Kulturella värden Rekreation Kolinlagring Vattenreglering Matproduktion, direkt och indirekt! Foley et al. 2005, Science 4
I ett mångfunktionellt landskap behövs biologiska mångfalden av Etiska och kulturella orsaker 3606 rödlistade arter, hälften i jorbrukslandskap 30% av 280 bin Funktionella orsaker Biologisk mångfald i vid mening bidrar till ekosystemtjänster T.ex. pollinering av grödor Stödjande Etjänster Slutliga Etjänster Varor/tjänster Strukturer Funktioner Jordbrukets intensifiering hotar mångfald som är viktig för produktionen 1940 talet Kumulativ proportion Nu Klöverhumla idag försvunnen från hela Götaland Tunglängd (mm) Artdatabanken Bommarco, Lundin, Smith et al. 2012 Proc R Soc B 5
Kan ekologisk intensifiering ge multifunktionella landskap? Skalbaggsåsar Blomremsor Ekologiska fokusområden Gröddiversitet Permanenta gräsmarker Men har detta effekt på Bevarandet av mångfald? Gaba et al. 2014, Frontiers in Ecology and Evolution Åtgärder som gynnar arter som är viktiga för ES behöver inte gynna ovanliga arter Log humletäthet ( ) = Lokal blomtäthet 2 km Art Blomtillgång Kolonistorlek Jordhumla ++ Large Stenhumla (+) Large Åkerhumla 0 Small Haghumla 0 Small Rundlöf et al. 2014, Biological Conservation 6
Bevarande av ekosystemtjänstgynnare och sällsynta arter är olika målsättningar Sällsynta arter på regional skala Naturbetesmark Åtgärd med bevarandesyfte Skalbaggsås Åtgärd för ekosystemtjänstgynnare Bevarande av sällsynta arter Ekosystemtjänster som gynnar skörd Karta:Wikipedia Ekosystemtjänstgynnare på lokal skala men det går att finna synergier genom att välja rätt åtgärd och rätt plats Bevarande av naturbetesmarker positivt för ESgynnare Garibaldi.Rundlöf Klein, 2013, Science Vilda pollinatörer gynnar skörd Pollen deposition Frösättning Honungsbin Vilda insekter Interaktion och bevarande gynnar pollinatörer Log antal Avstånd från naturbetesmark (m) Ekroos, Rundlöf, Smith 2014, Landscape Ecology 7
Rusch Smith, Ekbom, 2013, J. Appl. Ecol. Biologisk kontroll av bladlöss i vårkorn Naturliga gräsmarker gynnar biologisk kontroll Landskapskomplexitet Simpelt Komplext och mångfalden av fåglar Log artrikedom Homogena Komplexa Smith et al. 2010, Oecologia Eurostat http://ec.europa.eu/eurostat/statistics explained/index.php/agri environmental_indicator_ _intensification_ _extensification 8
Naturbetesmarker kan förenas med hållbart jordbruk! Miniminivå jordbruksmark som krävs under olika scenarier och utsläpp av klimatgaser Tillgång på jordbruksmark Tillgång på åkermark Markanvändning (Mha) Scenarier BAU business as usual Plant based ingen köttproduktion Ecological leftovers köttproduktion på naturbetesmarker och restprodukter Mton CO2 per år Scenarier PD förväntad diet HD hälsosam diet 45% reduktion från 1990 80% reduktion från 1990 Röös et al. 2016, Reg. Environ. Change in press Var? Klassisk naturvård undvik fragmentering Antal arter Liten betesmark Stor betesmark Minskad fragmentering Öckinger & Smith 2006, Oecologia 9
Var? Andel naturliga betesmarker av jordbruksmarken Dänhart m.fl., 2013, Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, CEC Forskning för att hitta vinn vinn lösningar (joint production) Miljövärden Kollektiv nyttighet värderas indirekt med miljöstöd mm Produktionsmöjlighetskurva med förstärka ETj Skörd Värderas på marknad ekologisk ersättning Nuvarande produktionsmöjlighetskurva vinnvinn ekologisk intensifiering Adopted from Fisher Smith 2014, Cons. Lett. 10