Har vi ett prblem? 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm 45% av kvinnrna får depressin 5-7% har depressin just nu 18% av männen missbrukar alkhl 6% av kvinnrna missbrukar alkhl 1% får psyktisk sjukdm Ung idag - självmrd Psykisk hälsa hs unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren 7-8 % av alla flickr ch 2-3 % av alla pjkar 16 år gamla har försökt ta livet av sig. 10 % av flickrna på gymnasiets vårdlinje har försökt ta livet av sig. Självmrd är den vanligaste dödsrsaken hs pjkar 15-24 år ch den näst vanligaste hs flickr 15-24 år. Två huvudförklaringar: 1. Svårare att kmma in på arbetsmarknaden. 2. Den ökade individualismen ch valfriheten upplevs stressande (försörjning, partner, vänner, religin, kön ). Sven Bremberg, statens utredare, dcent vid Statens flkhälsinstitut 66 En diagns Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Det finns en förklaring Ett namn ch en kntext Respekt för sina egna upplevelser Självkänsla (inte en mralisk defekt) Acceptans från anhöriga Kunskapsinhämtning Kntakt med andra, t ex patient- eller anhörigförening Ett avstamp Praktiskt stöd enligt LSS Ev. läkemedelsbehandling eller psykterapi Svar: det märker man fta inte alls! 1
Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning 1. Symtm Anamnes Vad patienten berättar Vad andra berättar Invlvera gärna anhöriga för kmpletterande uppgifter, såsm aktuellt sjukdmsförlpp, eventuella självmrdsmeddelanden ch tidigare hypmani Jurnalen Scial situatin, stöd, nätverk Psykiskt status Det vi direkt kan se Patientens framtning ch beteende Sätt att relatera till andra Intervjufrmulär ch skattningsinstrument 2. Syndrm Jämför aktuella symtm ch statusfynd med kriterielistr enligt DSM IV/ICD 10 Värdera lidande ch funktinsinskränkning 3. Sjukdm Aktuellt syndrm/episd ch ev tidigare episder vägs samman Att förstå psykisk sjukdm DSM diagnstisk ch statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrm Persnlighetsstörningar, mental retardatin Krppslig sjukdm/skada sm bidrar till symtmbilden Psyksciala prblem ch övriga prblem relaterade till livsmständigheter Glbal funktinsförmåga (GAF) 73 Anamnes - vad behöver vi veta? Sjuklighet i släkten. Barndm ch uppväxt. Vuxenlivet. Resurser ch adaptiv förmåga. Scial situatin (stöd, familj, nätverk). Nuvarande symtm ch förlpp, inkl suicidalitet ch aggressivitet. Varför söker patienten just nu? Lidande ch funktinspåverkan. Tidigare sjukdmsskv ch behandling. Tidigare suicidalitet. Tidigare aggressivitet. Krppslig sjukdm. Eventuellt missbruk. Aktuell ch tidigare medicinering. Samspelet mellan patient ch intervjuare. 74 Vad vill vi veta? 1. Vem är patienten? 2. Har hn kntakt med vården nu, någn att vända sig till? 3. Har hn fått någn diagns? Tidigare sjukhistria? 4. Hur mår hn just nu? 5. Vad är det sm gör att hn ringer just nu? Har någt hänt? 6. Vad är det värsta sm skulle kunna hända nu? Vilken är hennes största rädsla/farhåga? 2
Vad vill vi veta? 7. Vad har hn själv försökt göra för att må bättre? 8. Vad vill hn själv ha nu förståelse ch tröst, någn att samtala med, gda råd, hembesök, kntakt med akutmttagning eller öppenvård, inläggning? 9. Vilket stöd har hn runt mkring sig? Anhöriga, vänner, nätverk? 10. Finns det en suicidrisk? Hur str? 11. Anhöriga/närståendes uppfattning m situatinen. 12. Är patienten psitiv till tidigare vård ch det du föreslår? Det viktigaste 1. Samtalet är fta patientens första kntakt med psykiatrin ch frmar hennes bild av psykiatrin. 2. Samtalet är en del av behandlingen. 3. Play it safe! Vi ska inte gissa vad patienten trligast lider av utan se till att patienten får rätt mhändertagande utan risk. Låt inte uttalade eller uttalade förväntningar påverka dig (många samtal, snabba samtal, effektivitet, avhålla patienterna från att besöka vården). Glöm aldrig att värdera suicidrisken (även m patienten inget säger). 4. Får du inte hyggligt gd kntakt med patienten faller hela bedömningen. En patient sm inte upplever att du bryr dig på riktigt kmmer inte att få ut eller göra någt av samtalet. Ilskna ch trevliga patienter har högre självmrdsrisk. Det viktigaste 5. Vid säkerhet fråga m det finns någn mer du kan få prata med. 6. Invlvera patienten! Summera det sm framkmmit ch förmedla din bedömning till patienten. Fråga m du förstått rätt. Fråga vad patienten själv tycker vre det bästa att göra nu. 7. Föreslå, utifrån utfallet av punkt 6, vad du tycker vre den bästa hanteringen ch fråga patienten vad hn tycker m detta förslag. 8. Om inte, fråga åny vad patienten föreslår ch försök hitta den bästa möjliga kmprmiss sm patienten samtycker till. 9. Gör en överenskmmelse med patienten! 10. Tacka för samtalet ch hälsa välkmmen åter. När behöver patienten läggas in? 1. Svårt lidande, mänsklig situatin att befinna sig i. 2. Hög självmrdsrisk (hur hög?). 3. Svårbedömd självmrdsrisk? 4. Risk för våld mt annan, dvs farlighet. 5. Funktinssvikt, klarar sig inte i bendet. Får ställas i relatin till det stöd patienten har från familj, anhöriga, psykiatrin, hemtjänsten ch scialtjänsten. Får inte i sig mat. Sver knappt på nätterna. Klarar inte att sköta sin hygien. Klarar inte skötseln av hemmet, betala räkningar etc. Kmmer inte ut från bstaden. Super ner sig. 79 När behöver patienten läggas in? 6. Beter sig scialt lämpligt, terrriserar grannar, riskerar vräkning. 7. Utmattade anhöriga. 8. Svåra knflikter med anhöriga. 9. Uppenbart behv av vård sm inte kan ges i hemmet (ECT, medicinering sm patienten vägrar ta etc). 10. Depressin Med depressiva vanföreställningar eller andra psyktiska inslag. Pstpartum. Blandepisd (mixed state). Hpplöshetskänslr. Suicidrisk. 11. Vissa allvarliga tillstånd mani, pstpartumpsyks, allvarlig psyks. 80 När behöver patienten läggas in? Man behöver alltså vid telefnknsultatinen klarlägga såväl symtm ch lidande sm patientens funktinsnivå ch tillgång till stöd ch hjälp. Hur går det för dig hemma nu när du har det så svårt? Finns det någn sm bryr sig m dig när du mår så här? Har du någn sm hjälper dig? Är det någn sm ringer dig ibland? Någn du kan ringa? Blir dina räkningar betalda? Sver du på nätterna? Får du i dig mat på dagarna? 81 3
Psykiskt status - vad ska vi bedöma? Kgnitiva funktiner Knativa funktiner Emtinella funktiner 82 1. Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 84 Ett psykiatriskt status bör alltid innefatta: Frisk eller sjukt? Vakenhet Orienteringsgrad Kntaktförmåga Stämningsläge Psykstecken Livsleda/suicidtankar/suicidhandlingar Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 86 Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Tack till Marie Dahlin! 86 Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Om vår verklighetsuppfattning Hela beflkningen Neurs Generaliserat ångestsyndrm Missbruk Psyks Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 87 4
Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Maladaptiva stressreaktiner Dissciativa syndrm Smatfrma syndrm Biplära syndrm Klassifikatin av förstämningssyndrm Förstämningssyndrm n Uniplära syndrm Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Sömnstörningar Ätstörningar Schizfreni ch andra psyktiska störningar Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Persnlighetsstörningar Substansrelaterade störningar Knfusin Demens Biplär I 89 90 Biplär II Cykltymi Egentlig depressin, enstaka episd Dystymi Egentlig depressin, recidiverande Tppen på isberget Svårigheter att ta andras perspektiv Depressin Ätstörning UNS AN BN Obesitas Hetsätn. ADHD DAMP Autism- Asperger Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Tics Störda ätbeteenden Tvångssyndrm Ppulatinen 91 92 Nya sjukdmar? Resultat (PART) Spelberende Utbrändhet Trötthetssyndrm 80 70 60 Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Utmattningssyndrm 50 Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck 40 30 20 10 0 Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Resultatet antyder att 80 000 vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv 93 5
Knsekvenser av att inte bli återställd Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Varför ska man leva m det blir lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch psykiatrin är bara skit. Det hjälper ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig. 96 Brderline persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder Lisa, 24 år Uppväxten kay Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig ibland för att döva ångesten 97 98 Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Vantrivs på arbetet Vågar inte träffa män Nedstämd Livet slut 99 Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 100 6
Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv 101 Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 102 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga 103 7