Basal utredning enl. Nikola. Agneta Sandberg 2013-10-23-24



Relevanta dokument
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm

Blåsdysfunktion hos äldre

Riktlinje för god inkontinensvård

Okt Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

För att identifiera urinläckage fråga

Utredning och behandling av blåsstörning

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Utredning och behandling av blåsstörning

Riktlinjer urininkontinens

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

UROTERAPEUT

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

Urininkontinens. du är inte ensam...

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Urininkontinens hos män och kvinnor

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Äldre och urininkontinens

VÅRDPROGRAM VID URININKONTINENS

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Blås- och tarmdysfunktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa

Vad kan uroterapi erbjuda? Johanna Sjögren

Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Kunskapsunderlag. adekvat omhändertagande vid blåsdysfunktion

Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

Urininkontinens hos kvinnor

Ta kontroll över din blåsa

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Alternativ till kateterbehandling

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Vård och behandling vid urininkontinens NÄTVERKSTRÄFF KONTINENS

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Blåsdysfunktion hos äldre personer. Indikatorer vid urininkontinens och andra symtom vid vård av äldre personer i särskilt boende eller hemsjukvård

Kvinnlig urininkontinens

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus

Urininkontinens, utredning och behandling

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. Solutions with you in mind

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

Träna din bäckenbotten!

Kvinnlig urininkontinens

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens

Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September CSK Torsby Arvika

Individuell inkontinensvård i praktiken TENA Helhetslösningar

Skånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

Blås- och bäckenbottenträning

Vårdprogram. Urininkontinens hos äldre kvinnor som anlitar kommunal hälso- och sjukvård. Bilaga 11

Underlag till frågor om urininkontinens

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR

Patientinformation bäckenbottenträning

Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten

Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten

UroGynekologiskt Centrum

Att leva med Inkontinens

KAD-bara när det behövs

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

Blås- och bäckenbottenträning

MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop?

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Svenskarna om inkontinens

Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län

Utredning och behandling av LUTS. Johanna Sjögren, specialistsjukgymnast/uroterapeut Lars Malmberg, Överläkare VO Urologi Skånes Universitetssjukhus

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER Urininkontinens hos kvinnor Enheten för fortbildning 2010 Uppdaterad 2014

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

REKLISTA. Centrum läkemedelsnära produkter

Vårdriktlinjer vid urininkontinens. för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro län

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Transkript:

Basal utredning enl. Nikola 2013-10-23-24

Kontinens = Förmåga att behålla Foto: Ulf Westermann/Tiofoto

Inkontinens = oförmåga att behålla Urininkontinens är läckage av sådan omfattning att det utgör ett problem för den som är drabbad Källa: International Continence Society

Urininkontinens kvinnor Förekomst av urininkontinens hos kvinnor relaterad till ålder, >1 gång/vecka som påverkar deras levnadssätt. Källa: SBU-rapport

Urininkontinens män Förekomst av urininkontinens hos män relaterad till ålder. Källa: SBU-rapport

Åldersutveckling i Sverige 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1900 1920 1940 1960 1980 1985 1995 2000 2010 2020 2030 Alltså, antalet inkontinenta antas öka i framtiden Källa: Statistiska centralbyrån Andel 65 år

Urininkontinens hos äldre Urininkontinens är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen

Kvinnans anatomi

Mannens anatomi

Miktionscykeln Källa: Pharmacia AB

Normalvärden Dygnsurinmängd Antal miktioner/dygn Medelvolym/miktion 12-20 dl 5-7 dl 2-4 dl

Vanliga orsaker till urininkontinens hos äldre Gynekologiska/ur ologiska orsaker Läkemedelsbiverkningar Assistansbehov Kognitiv förmåga Miljöombyte Fysisk förmåga Störningar i nervsystemet Tarmfunktion Vätskeintag

Cystocele

Rectocele

Förstoppning kan ge upphov till urininkontinens Normal rectum Rectum (uttänjd) Rectum (ingen förstoppning) Faecesansamling trycker på urinrör och blåsa

Förändringar vid menopause Uretra Vagina Vaginalflora Lactobaciller ph 4 Blandflora ph 7-8 Källa: Organon AB

Nervbanor Hjärnbarken PAG Pons (primära miktionscentrum) TH XI - LII N hypogastricus Sympatisk - relaxerande Spinala miktionscentrum SII - SIV N pelvicus Parasympatisk - aktiverande N pudendalis Somatisk - sfinkter

LUTS (Lower Urinary Track Symtoms) Lagringssymtom Täta miktioner dagtid Täta miktioner nattetid Tvingande trängningar Trängningsinkontinens

LUTS (Lower Urinary Track Symtoms) Tömningssymtom Startsvårigheter Kryst miktion Svag stråle Efterdropp Känsla av ofullständig tömning Intermittent flöde Urinretention

Olika typer inkontinens Trängningsinkontinens Ansträngningsinkontinens Blandinkontinens Överrinnings inkontinens Tillfällig inkontinens Nattlig inkontinens Funktionell inkontinens Täta trängningar, täta urintömningar

Trängningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens Kontinens Källa: Pharmacia AB

Blandinkontinens Källa: Neuroguiden.se

Överrinningsinkontinens Residualurin Överutspänd urinblåsa Urinröret är ihopträngt (t ex vid förstorad prostata) Förstorad prostata

Tillfällig urininkontinens

Nattlig inkontinens

Funktionell inkontinens

Täta trängningar, täta urintömningar

Överaktiv blåsa Överaktiv blåsa Överaktiv blåsa Trängningar trängningar Trängningar Inkontinens Inkontinens Täta urintömningar Täta urin tömningar

Cerebralt ohämmad blåsa Förlust av viljans kontroll Sammandragning av urinblåsan vid liten blåsfyllnad T ex: cerebro-vaskulär sjukdom Cer. arterioscleros Demens

Spinala skador Avsaknad av viljemässig kontroll Bristande samordning mellan blåsa och urinrör T ex: MS Traumatisk ryggmärgsskada Myelit

Autonom blåsa Helt utan överordnad kontroll Töms med Krystning? Manuell kompression? KAD? Intermittent kateterisering T ex: Låga diskbråck Radikal hysterectomi MMC

Atonisk blåsa Nedsatt blåssensibilitet p g a perifer nervskada Ofullständig tömning Stor slapp blåsa T ex: Diabetes cystopati

*SBU:s slutsatser 2013 Urininkontinens kan minska livskvaliteten betydligt både hos den drabbade och hos anhöriga Det finns effektiva behandlingar för äldre Grundläggande åtgärder Uppmärksamhetsträning Hjälp till toaletten Fysisk träning *SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2013

Basal utredning vid urininkontinens Syfte Att identifiera bakomliggande orsaker och att utesluta eventuella medicinska skäl till symtomen Mål normaliserat miktionsmönstret minskat urinläckaget Individuellt utprovade hjälpmedel Förbättrad livskvalitet

Omvårdnadscirkeln

Basal utredning av urininkontinens hos äldre Anamnes Status Urinmätning Läckagemätning Dryckesmätning Toalettschema Residualurinmätning

Datum 2009-09-29 Urinmätning Dagurin/Natturin Mätningen genomförs under minst två dygn, gärna så att både arbetsdag och ledig dag ingår. Fördela mätningen mellan dag och natt. Använd en blankett per dygn. Namn Tage Personnummer 86 år Markera och ange orsak till eventuellt läckage: + sparsamt ++ måttligt +++ rikligt Dagurin Morgonurin och urin som kissas under dagen samt vid sänggåendet Klockslag Urinmängd Läckage Orsak till läckage / kommentar (ex. kroppsaktivitet, trängning) 08.00 125 ml Vill gå på toaletten 09.30 25 ml ++ Blött i skyddet 11.30 50 ml ++ Orolig, 14.00 50 ml 16.00 50 ml 18.00 25 mll ä 19.00 50 ml Natturin Urin som kissas under natten från det man gått och lagt sig för att sova Klockslag Urinmängd Läckage Orsak till läckage / kommentar (ex. kroppsaktivitet, trängning) 22..00 50 ml ++ 01.30 125 ml 03.30 75 ml + 05.15 50 ml ++ Ifylles av sjuksköterska Antal miktioner totalt 11 antal/dag 7 antal/natt 4 Största volym 125 Minsta volym 50 Antal läckage 6 Dygnsvolym 775 volym/dag 375 volym/natt 400 Medelvolym 70 1 dl = 10 cl = 100 ml

Läckagemätning, utförs av personal Datum: 2009-09-29 Mätningen genomförs under minst två dygn. Använd en blankett per dygn. Vikt anges i gram. Namn: Tage Personnummer: 86 år Klock Toalettbesök Kissat Typ av skydd Skyddets Sign. Skyddets Viktökning Läckage Avföring Kommentar Sign. slag ja/nej på toalett ja/nej inkl. fixering vikt före användning vikt efter användning bredvid skydd ja/nej i skydd ja/nej 09.30 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g AS 250 144 nej nej As 11.30 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g AS 286 180 nej nej AS 18.00 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g AS 180 74 nej nej VA 22.00 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g VA 273 167 nej nej VA 03.30 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g JJ 182 76 nej nej VA 05.15 ja ja Abrisan nr 9, Abri Leaf M 106 g VA 190 84 nej nej JJ Sum ma: 6 725

Dryckesmätning Utförs av personal Dryckesmätning Utförs av personal Namn: Tage Personnummer: 86 år Namn: Personnummer: Övrig info: Datum: 090929 Övrig info: Datum: Ange mängd dryck ca 1 cm från kanten Glas: 200 Kopp: 150 Tallrik: Annat: Ange mängd dryck ca 1 cm från kanten Glas: Kopp: Tallrik: Annat: Klockslag Dryck Insatt mängd Signatur Urdrucken mängd Signatur Klockslag Dryck Insatt mängd Signatur Urdrucken mängd Signatur 08.30 kaffe 150 AS 150 JJ 08.30 mjölk 75 AS 50 AS 08.30 vatten 330 AS 100 AS 12.00 mjölk 200 JJ 125 AS 14.30 kaffe 150 JJ 150 LE 16.30 mjölk 200 LE 100 VA 18.00 kaffe 150 LE 150 LE 18.00 Nypon soppa 200 VA 100 LE 20.00 kaffe 150 VA 150 AS 1 dl = 10 cl = 100 ml Summa: 1075 1 dl = 10 cl = 100 ml Summa:

Toalettschema, toalettassistansschema Toalettschema/ toalettassistansschema Kartläggning av toalettbesök för underlag till individuellt anpassade toalettider. Används även som toalettassistansschema. + = KISSAT - = INTE KISSAT T = TORRT SKYDD V = VÅTT SKYDD H = BETT OM HJÄLP Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Datum Namn Personnummer K l o c k s l a g 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 4 5 6 30 31

Residualurinmätning

Bedöma Bedöm resultatet från mätmetoderna ställ diagnos omvårdnadsdiagnos mål

Planera Planera och välj åtgärd Specificera hur, av vem och när åtgärderna ska utföras.

Åtgärder av urininkontinens hos äldre Stöd, uppmuntran, positiv förväntan Information om anatomi och fysiologi Allmänna råd Regelbundna avföringsvanor Toalettassistans vaneträning Toalettassistans-uppmärksamhetsträning Bäckenbottenträning Individuellt utprovade hjälpmedel

Råd för att minska inkontinensen och förbättra blåstömningen Möjlighet att komma till toaletten Väl markerade toaletter Gångträning och rörelser Lugn och ro vid toalettbesöken Adekvat sittställning Undvik förstoppning Kläder lätta att ta av och på

Regelbundna avföringsvanor Bild Tryggve Nevéus

Toalettassistens - vaneträning Toalettbesök vid förutbestämda klockslag som anpassas efter patientens blåsfunktion. Patientens individuella vanor beaktas och en kartläggning av patientens behov av att tömma blåsan sker. Som underlag för utprovning av individuella toalettider används toalettschema.

oalettassistens uppmärksamhetsträning (prompted voiding) Används till patienter som kan lära sig att känna blåsfyllnad och som kan be om hjälp när behov uppstår. Signaler som föregår behov till blåstömning uppmärksammas och medvetandegörs för patienten. När patienten ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa patienten till toaletten. Syftet är att med positiv förstärkning försöka få patienten att använda toaletten vid blåstömning.

Bäckenbottenträning

Farmaka Urogenitala besvär Vagifem (estradiol) Oestring (estradiol) vag Ovesterin (oestriol) salva Ovesterin (oestriol)

Individuellt utprovade hjälpmedel

Inkontinenshjälpmedel Dokumentation i patientjournalen Utprovningsdatum Indikation Ordinationsdatum Produktnamn, antal/dag respektive natt Totalt antal och ev. iterering av hjälpmedel Planerad uppföljning och ev. resultat

Inkontinenshjälpmedel Förskrivarens ansvar att: Ordinationen av inkontinenshjälpmedel aldrig ersätter utredning och behandling av bakomliggande orsak. Rätt hjälpmedel till rätt person och i rätt mängd förskrivs. Förskrivningen ska alltid föregås av noggrann utprovning och bedömning

Utvärdering Normaliserat miktionsmönster Minskat urinläckage Individuellt utprovade hjälpmedel Uppfyllt mål (förbättrad livskvalitet)

Patientfall Gustav Olsson, 84 år Pensionerad affärsinnehavare Änkling. Han bodde tidigare i en egen lägenhet. Hans dotter hjälpte honom hemma med tvätten. Herr Olsson hade ett slaganfall för två år sedan som till en början gjorde honom delvis förlamad. Efter rehabilitering blev han mycket bättre, men han har fortfarande lätta talsvårigheter. Han kan inte redovisa i detalj för sin inkontinens. Det är emellertid tydligt att han kissar på sig flera gånger om dagen liksom även på natten.

Patientfall Margit, 83 år Bor på äldreboende. Dement. Inte mycket språk Förflyttning med rullstol, men kan gå några steg. Urininkontinent. Fixeringsbyxa: Abri-Leaf Super Inkontinensskydd, dag: Abrisan 6 natt: Abrisan 10

Patientfall Lennart, 74 år Bott på äldreboendet i ca 6 år. Har en utvecklingsstörning och epilepsi. Inget tal Kan gå några steg med stöd, men förflyttning sker huvudsakligen med lift. Inkontinens. Oklart om Lennart kan starta en kissning utan att vara kissnödig Fixeringsbyxa: Abri-Fix Leaf Inkontinensskydd, dag: Abrisan 9 natt: Tena flex maxi L säng: Cover Dry

Patientfall Lisa, 81 år Bor på äldreboende sedan 3 år tillbaka. Dement med mycket minnesproblem. Orolig, rädd för personal och andra boende. Rörlig, klarar förflyttning själv. Inkontinent, kissar ibland på toaletten. Inkontinensskydd, dag och natt: Tena pants super M

Tack för visat intresse!