Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

Kunskapsstödsutredningen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Politisk viljeinriktning diabetes

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Projektplan - Diabetes

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Nationella indikatorer

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Regionala diabetesrådet (RDR)

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Effektmål, Scenarios och målgruppsbeskrivning Analys av Workshops 12/2 och 16/ ANTROP

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Antagen av Samverkansnämnden

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Demensprocessen i Hallands län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Ny struktur för ökat kunskapsutbyte inom området psykisk hälsa (inklusive psykisk ohälsa och psykisk sjukdom)

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

implementering av de nationella riktlinjerna

Verksamhetsplan Cancerra det i Landstinget Sö rmland (Lökalt RCC ra d)

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

IFO-chefsnätverket Välkomna!

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA

Vad är nationella riktlinjer?

Bättre cancervård med patienten i fokus

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

bilaga 1

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127

Transkript:

Implementering - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Nationell strategi för god vård Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer och och öppna jämförelser Informationsförsörjning prioriteringar Nationell IT-samordning Informationsstruktur Terminologi Teknisk IT-infrastruktur Ökad tillgänglighet Uppföljning och analys på lokal/regional nivå Lokal/regional styrning och systematiskt förbättringsarbete/ vårdprogram God Vård

Vad har Socialstyrelsen gjort för att öka förutsättningarna för implementeringen? Förankring Bred medverkan i riktlinjearbetet Kommunikation under vägen Samverkan med andra myndigheter Regionala arbetsgrupper med utsedda kontaktpersoner

Regionernas kontaktpersoner är viktiga! Tydligt uppdrag och mandat Arbetsgruppens sammansättning och legitimitet har stor betydelse Utnyttja riktlinjeexperter i regionen Arbetsprocess och tidsåtgång viktigt för implementeringen

Kontaktpersoner Norra sjukvårdsregionen Susanne Waldau Stockholm Sten Holm Syd östra Christina Källgren Petterson VGR Tony Holm Stig Attvall Britt-Marie Carlsson Uppsala/Örebro Maj Halth Jan-Olov Strandell Skåne Martin Ridderstråle Anders Nilsson

Gemensam förberedelseprocess utskick av arbetsmaterial NR preliminär version Startmöte Nov 2008 förberedelsearbete workshop (expertmedverkan) hearings för professionen regionala seminarier konsekvensbeskrivningar synpunkter på NR

Ingående aktiviteter Boka och förbereda kunskapsseminarier Identifiering av ca 10 centrala rekommendationer - Socialstyrelsen - I samverkan med prioriteringsgruppen - I dialog med sjukvårdsregionerna Workshop avseende de 10 rekommendationerna 18/2 2009 Praxisundersökningar/ registerdata senast 18/2 2009 Analys/ konsekvensbeskrivning senast april 2009 Regionala seminarier under maj-juni 2009 Preliminär version av riktlinjerna maj 2009 Sammanfattande konsekvensbeskrivningar till Sos sept. 2009 Bearbetning av synpunkter på preliminära versionen sept. 2009 Slutversion jan. 2010 Implementeringsstrategier inom respektive region

Centrala rekommendationer Förebyggande av diabeteskomplikationer - Läkemedel vid högt blodtryck och höga blodfetter - Intensivbehandling av typ-1 diabetes - Intensivbehandling av typ 2-diabetes - Ögonbottenundersökning vid typ-2 diabetes Omvårdnad - Gruppbaserade utbildningsprogram för personer med typ-2 diabetes - Motivationshöjande samtal enligt MI-metoden Glukoskontroll - Behandling med insulinpump - Egenmätning av blodglukos vid typ-2 diabetes - Läkemedel vid typ-2 diabetes - Insulinbehandling vid typ 2-diabetes Diabetesfoten - Multidisciplinärt fotteam Screening, prevention och livsstil - Överviktskirurgi vid typ-2 diabetes

Uppgift till regionerna Regionernas redovisning vid seminariet skall belysa följande: Utifrån Socialstyrelsens rekommendationer: vilken målsättningar har regionen? Hur tillgodoses behoven idag (ex. behovstäckning, volymer, nuvarande verksamheter, resursanvändning)? Hur stort är gapet mellan önskvärt läge (målsättning) och dagens läge (tillgodosedda behov)? Vilka organisatoriska förändringar behöver göras för att nå önskvärt läge (omfördelningar, organisationsförändringar, politiska beslut)? Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna (med hänsyn till såväl kostnadsdrivande som -besparande förslag i riktlinjerna)? Hur avser regionerna att följa upp resultaten?

Konsekvensbeskrivning - kliniknivå En analys görs av: dagens praxis i förhållande till riktlinjerna för de utvalda rekommendationerna vilka förändringar kan genomföras - med befintlig arbetsfördelning, resurstillgång och kompetens? vad är möjligt att genomföra på kort och på lång sikt?

Konsekvensbeskrivning politisk- /administrativ nivå Vilka frågor kräver politiska initiativ för att säkerställa samordning i vårdprocesser och gemensam syn på prioriteringar och utvecklingsarbete? Vilka uppdrag ska läggas med anledning av riktlinjerna? Vilket regiongemensamt arbete aktualiseras?

Målet med seminarierna är att regionerna ska få en uppfattning om vilka beslut som de behöver ta på ledningsnivån för att kunna implementera riktlinjerna. främja dialogen mellan beslutsfattare och profession bidra till samarbete om struktur och organisation mellan olika huvudmän i samma region.

Innehåll på seminariet utvalda frågor i riktlinjerna Dagens praxis i regionen Konsekvenser av att införa riktlinjerna - Ekonomiskt - Organisatoriskt Diskussion om rekommendationerna Kvalitetsindikatorerna Diskussion om ordnat införande Det fortsatta arbetet

Utvecklings- och förbättringsarbete Nationella riktlinjer inklusive kvalitetsindikatorer Praxis Gap! Ny kunskap Hälso- och sjukvårdprogram och uppdragsbeskrivningar Prioritering/resursfördelning Systematiskt förbättringsarbete Vårdprogram Ny praxis!

Vad påverkar implementeringen? Landstingens kunskaps- och beredningsorganisationer ser olika ut Politiska beslut kan underlätta Ägaruppdrag och/ eller regionala vårdprogram stödjer införandet Professionen är viktig för införandet Patientföreningar är viktiga och kan agera Socialstyrelsen kommer att följa upp följsamheten

SFSD Har stor del i framtagandet av riktlinjerna Har stor del i införandet Har stor del i bevakning/ uppdatering Lycka till!

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard en