STUDIEHANDLEDNING O0019H

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad STUDIEHANDLEDNING O0019H Omvårdnad vid psykiatriska sjukdomstillstånd 7,5 hp Vårterminen 2017 Reguljär Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, termin 4 Kursansvarig: Git-Marie Ejneborn Looi gitejn@ltu.se Tel: 070/328 12 36

Förord Välkommen till kursen, omvårdnad vid psykiatriska sjukdomstillstånd, O0019H. Kursen är verksamhetsförlagd, vilket innebär att ni i huvudsak kommer att vistas på den enhet inom det psykiatriska verksamhetsfältet som ni blivit tilldelad. Fokus i kursen ligger i att stödja personen med psykisk ohälsa, utifrån sin unika situation. Omvårdnadsbehov visar sig i de berättelser som förmedlas och gestaltas av personen med psykisk ohälsa. Att lyssna på berättelserna är en förutsättning om du ska kunna lära känna personen bakom diagnosen. Det vill säga, att se såväl kroppsliga som emotionella omvårdnadsbehov, samt ta tillvara personens egna resurser och erfarenheter. Pedagogisk grundsyn I vår pedagogiska grundsyn ingår att visa respekt för studenten och den kunskap och erfarenhet de har med sig. Vi ser vidare studenten som aktiv och delaktig i sin utbildning och att studenten tar ansvar för sin egen inlärningsprocess och bidrar till ett bra inlärningsklimat. Lärarens roll är att skapa en inlärningsmiljö med klara mål, god undervisning och uppgifter som stimulerar och motiverar till lärande. Inlärningsklimatet ska präglas av öppenhet och en tillåtande attityd för olika åsikter, så att en trygghet skapas i gruppen. En förtroendefull relation mellan student och lärare är därför en förutsättning, så att studenten vågar ställa frågor och få återkoppling till uppgifter och känner ett stöd i sitt lärande. Yrkeshandledarens roll är att vara ett stöd i utvecklingen av yrkesrollen och yrkesmässiga frågor. Vidare innebär rollen att kontinuerligt ge feedback på studentens utveckling och insatser i omvårdnadsarbetet samt dennes förmåga att interagera med patienter och närstående. 2

Kursöversikt Denna kurs, O0019H, ges parallellt med kursen O0006H. Ni är indelade i två grupper och den verksamhetsförlagda tiden är 2.5 veckor totalt (minst 90 timmar). Tidsplan Vecka Grupp 1+2 Grupp 3+4 13 Kursintroduktion och föreläsningar O0006H Start VFU torsdag-fredag/helgdag (16 h) 14 Grupp 1: Egna studier och seminarium O0006H patientfall Grupp 2: VFU (37 h mittbedömning) 15 Grupp 1: VFU (37 h mittbedömning) O0006H Grupp 2: Egna studier, fallseminarium och omvårdnadsrond 16 Grupp 1: Egna studier, omvårdnadsrond O0006H och examinationsseminarium Grupp 2: VFU (37 h slutbedömning) 17 Grupp 1: VFU (37 h slutbedömning) Grupp 2: Egna studier och examinationsseminarium O0006H 18 Inlämning skriftlig examination, måndag 08.00 O0006H Kursintroduktion och föreläsningar tisdag onsdag examination O0006H Start VFU torsdag-fredag/helgdag (16 h) 19 O0006H Grupp 3: Egna studier och seminarium patientfall Grupp 4: VFU (37 h mittbedömning) 20 O0006H Grupp 3: VFU (37 h mittbedömning) Grupp 4: Egna studier, fallseminarium och omvårdnadsrond 21 O0006H Grupp 3: Egna studier, omvårdnadsrond och examinationsseminarium Grupp 4: VFU (37 h slutbedömning) 22 O0006H Grupp 3: VFU (37 h slutbedömning) Grupp 4: Egna studier och examinationsseminarium 23 Inlämning skriftlig examination, måndag 08.00 3

Kursplan och kursens mål Innan du påbörjar den verksamhetsförlagda utbildningen, går du noggrant igenom kursplanen för kursen. Kursplanen ligger till grund för att kunna bedöma att målen för dina teoretiska och praktiska färdigheter för kursen är uppfyllda. Om du upplever svårigheter med att uppfylla målen för kursen kontaktar du omedelbart kursansvarig/aka. Försök då att granska vilka förutsättningar som fattas i den verksamhetsförlagda utbildningen, för att du ska kunna uppfylla målen i kursen. Förmågor och färdigheter (kopplade till kursens mål) Efter avslutad kurs ska du kunna: - känna igen olika tecken på psykisk ohälsa - ge förslag på faktorer som kan ge förutsättningar för en trygg och tillitsfull omvårdnadsrelation och kunna omsätta dessa i det praktiska omvårdnadsarbetet - identifiera och formulera individuella omvårdnadsbehov hos personer med psykisk ohälsa - identifiera och tillvarata resurser och erfarenheter hos personer med psykisk ohälsa - ge förslag på och motivera omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnande och minskar lidande för personer med psykisk ohälsa - planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnande för personer med psykisk ohälsa - redogöra för den psykiatriska tvångslagstiftningen och ge exempel på hur tillämpningen av denna kan påverka den enskilde individens förutsättningar utifrån ett hälsoperspektiv - iordningställa och administrera läkemedel med kunnighet, omdöme, noggrannhet och följa lagar och författningar som reglerar läkemedelshanteringen - visa självkännedom och empatisk förmåga samt identifiera behov av ytterligare kunskap för att fortlöpande kunna utveckla din kompetens Kurslitteratur Obligatorisk litteratur och artiklar: Ejneborn-Looi, G-M. (2015). Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård, sid 41-59. Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis / Luleå University of Technology). http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991363/fulltext01.pdf Elvén Hejlskov, B., & Abild, S. (2015). Beteendeproblem i psykiatrisk vård. Natur & Kultur, Stockholm. Ni kan också välja att läsa bloggen http://hejlskov.se/blogg/ Looi, G. M. E., Sävenstedt, S., & Engström, Å. (2016). Easy But Not Simple Nursing Students Descriptions of the Process of Care in a Psychiatric Context. Issues in mental health nursing, 37(1), 34-42. Wiklund Gustin, L. (Red.). (2010/2014). Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. Lund: Studentlitteratur. Boken utgår från ett psykiatriskt perspektiv men innehållet är relevant och omsättningsbart även till andra vårdverksamheter. Kap 3-24. Två artiklar, se artikelförteckning under skriftig examinationsuppgift. 4

Referenslitteratur: *Raadu, G. (Red.). (senaste uppl.). Författningshandbok. För personal inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Liber. Nätbaserat material: Tvång ett nödvändigt ont - eller? Inspelade föreläsningar med Git-Marie Ejneborn Looi (tre delar om ca 15 minuter var) om tvångsvård och omvårdnad som process. Om du vill kan du se dessa som en förberedelse inför laborationen. Se länkar i Canvas. Att se och möta individuella behov Ett nätbaserat reflektionsunderlag om omvårdnadens och sjuksköterskans roll och möjligheter i psykiatrisk vård och omsorg av Sebastian Gabrielsson och Git-Marie Ejneborn Looi. https://individuellabehov.wordpress.com/ Från ett annat perspektiv Blogg där du får ta del av Linnéa Regnlunds tankar, upplevelser och erfarenheter av psykiatrisk vård. Bearbetas i samband med förberedelse till examinationsseminarium 2. http://ett-annat-perspektiv.blogspot.se/ Bo Hejlskov Elvén blogg där han utifrån olika teorier resonerar om olika situationer/fenomen som kan uppstå både inom vård och skola: http://hejlskov.se/blogg/ Lärare och föreläsningar inom kursen Git-Marie Ejneborn Looi är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och lektor på avdelningen för omvårdnad. Git-Marie är kursansvarig och kommer att introducera kursen, föreläsa om psykiatrisk vård samt om omvårdnad som reflekterande praktik samt leda seminariet omvårdnadsrond samt vissa seminarier om maktstrukturer. Git-Marie ansvarar även för den skriftliga examinationsuppgiften. Anja Söderberg är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och adjunkt på avdelningen för medicinsk vetenskap. Anja kommer att leda seminarium om patientfall och vissa om maktstrukturer. Eva Almevall arbetar som distriktsköterska inom Luleå kommun och deltid som klinisk lärare. Eva ansvar för de studenter som gör sin VFU på psykiatriska stödboenden i Luleå. Tel: 072-5389618, eva.almevall@soc.lulea.se Helena Eriksson Hempälä arbetar som distriktssköterska i Bodens kommun samt adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Helena ansvarar för de studenter som gör sin VFU inom socialpsykiatrin i Boden. Tel: 070-6705263, helena.eriksson-hempala@boden.se Andreas Nilsson är specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad med utvecklingsuppdrag samt adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Andreas ansvarar för studenter som är placerade inom Sunderby Psykiatri (avd. 32, barnpsykiatrin avd 45 och beroendecentrum). Tel: 072-232 28 69, andreas.nilsson@nll.se 5

Susanne Nilsson är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Susanne arbetar på rättspsykiatrin i Öjebyn och ansvarar för studenter som är placerade på rättspsykiatrin. Tel 0911-768 93, susann.nilsson@nll.se. Lena Taaveniku är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, har steg I utbildning i KBT och är adjungerad klinisk adjunkt. Lena arbetar på psykiatriska vårdavdelningen i Gällivare och ansvarar för de studenter som har sin VFU-placering inom Gällivare psykiatri. Tel: 0970-19388, lena.taaveniku@nll.se Linda Lundkvist Överhem är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Linda arbetar på psykiatriska vårdavdelningen i Piteå och ansvarar för studenterna som är placerade på psykiatriska vårdavdelningen i Piteå. Tel 0911-75410, linda.lundqvist-overhem@nll.se Verksamhetsförlagd tid Din verksamhetsförlagda tid för denna kurs bör omfatta minst 90 tim/period. Du skall i möjligaste mån följa den handledare/de handledare som du blivit tilldelad. Det innebär att de flesta kommer att gå även kvällar (eventuellt någon enstaka natt) och helger. Handledaren ska vara legitimerad sjuksköterska. Tid för litteraturstudier, förberedelser och dokumentation av examinationsuppgifter ligger utanför den obligatoriska verksamhetsförlagda tiden. Kontakta din avdelning ca en vecka innan du börjar och avisera din ankomst. Känner du dig osäker om du kommer att kunna uppnå kursens mål eller har andra problem på din VFU kontaktar du omgående kursansvarig/aka. Studieportfölj Studieportföljen består av dina dokument från tidigare teorikurser och verksamhetsförlagda kurser som kursplan, studiehandledning, studentplan och bedömningsformulär. Inför dina verksamhetsförlagda studier skall du formulera dina individuella inlärningsbehov och hur du har tänkt uppnå dessa på din studieplan, med hjälp av kursens mål och signerat underlag för bedömning av din yrkeskompetens från tidigare kurs i verksamhetsförlagd utbildning. Ta med dig din studentportfölj första dagen och presentera den för din handledare. 6

Lärandeseminarium Vårdplan patientfall Syfte: Träna på att integrera omvårdnadskunskap med medicinsk vetenskap utifrån en helhetssyn på patienten. Förberedelse: Ta del av inspelade föreläsningar och läs reflektionsunderlaget Att se och möta individuella behov. Reflektera över hur du kan integrera omvårdnadskunskapen med den medicinska vetenskap som du har med dig sedan tidigare kurs, och varför helhetssynen på patienten är viktig. Genomförande: Under seminariet kommer ni att arbeta i små grupper (2-3 studenter, ni blir indelade i samband med seminarium) med fiktiva patientfall utifrån aktuell dokumentationsmall för individuella vårdplaner. Här tar ni hänsyn till såväl omvårdnadsmässiga som medicinska aspekter av patientens vård, vilket utmynnar i en komplett vårdplan för patienten innehållande resurser, risker, medicinska problem, mål och delmål, åtgärder och utvärdering. Sedan presenterar ni ert arbete med vårdplanen samt reflektioner kring integrering och helhetssyn för varandra (ca 30 min/grupp). Grupplistor hittar du på Canvas. OBS! alla fm-grupper börjar 8.30. 7

Omvårdnadsrond Syfte: Träna på att muntligt formulera och argumentera för bedömningar och val av åtgärder. Stimulera till reflektion över olika bedömningar och val av åtgärder. Få feedback under arbetets gång med examinationsuppgiften. 5-7 studenter/gr (ca 20-25 min/arbete) Förberedelse: Skapa en relation med en patient så att du har möjlighet att identifiera ett/några tänkbara behov (se instruktionen till examinationsuppgift 1). Läs sid 41-59 i avhandlingen Omvårdnad som reflekterande praktik Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård samt artikeln Easy But Not Simple Nursing Students Descriptions of the Process of Care in a Psychiatric Context samt minst en valbar artikel från förteckningen nedan. Om du hinner så är det givetvis bra om du även tagit del av något kapitel i övrig kurslittertur. Missa inte tipsen på sid 12! Maila ett skriftligt utkast till gitejn@ltu.se senast kl 13.00 dagen innan seminariet. I ett utkast behöver inte formuleringar och referensteknik vara perfekta men det ska framgå hur du tänker, så här långt, kring din bedömning och val av åtgärder och hur du kopplar ditt resonemang till det du hunnit läsa. Genomförande: Du presenterar ditt fall genom att du mycket kort beskriver patientens aktuella situation (tänk på att avidentifiera). Därefter beskriver du ditt arbete med relationsskapandet och argumenterar för de relationsskapande åtgärderna som du valt, vilka behov du identifierat, utifrån patientens subjektiva upplevelser, samt din planering av åtgärder (både förhållningssätt och utförande). Glöm inte att patientens förmågor ska tas i beaktande. Avsluta med dina tankar kring vårdmiljön/vårdkulturens betydelse för patientens välbefinnande. Hela presentationen får ta max 5 min. Då alla gjort sin presentation så diskuterar och bearbetar vi gemensamt i gruppen varje fall för sig för att se på möjlighet till alternativa bedömningar och val av åtgärder. Grupplistor hittar du på Canvas. OBS! alla fm-grupper börjar 8.30. 8

Examinationer Seminarium Träna på att omsätta begreppen paternalism och autonomi i relation till begreppen hälsa och lidande genom att reflektera över maktstrukturer på din VFU-plats t ex vilken typ av handlingar/förhållningssätt främjar hälsa eller skapar lidande i en viss situation. Läs Linnea Regnlunds blogg Från ett annat perspektiv http://ett-annat-perspektiv.blogspot.se/ och Bo Hejlskov Elvéns blogg http://hejlskov.se/blogg eller boken Beteendeproblem i psykiatrisk vård av Bo Hejlskov Elvén. Identifiera sedan en situation som du upplevt som svår eller problematisk utifrån ett maktperspektiv på din VFU-plats. Vid seminariet så presenterar du situationen och problematiserar med stöd av det du läst i bloggarna alternativt boken, och resonerar för och emot olika val av handlingar/förhållningssätt. T ex Jag såg det här då gjorde de så här jag tänkte att man kunde ha gjort så här istället därför att (problematisera) då hade det främjat istället för som nu (omsätt begreppen) vilket kan jämföras med det jag läste om i bloggen Genomförande:Varje student presenterar ett resonemang kring sitt fall (situation) under ca 5 minuter, enligt instruktionen ovan. Efter att alla redovisat individuellt väljer seminarieledaren ut några av situationerna som presenterats som diskuteras allmänt i gruppen. Alla studenter i gruppen förväntas delta med relevanta inlägg i den allmänna diskussionen. Grupplistor hittar du på Canvas. OBS! alla fm-grupper börjar 8.30. 9

Skriftlig examination Grunden för det psykiatriska omvårdnadsarbetet är relation mellan vårdare och patient. Genom att visa respekt och empati kan patientens förtroende och tillit vinnas. Först när en relation etablerats kan individuella behov identifieras och mål formuleras tillsammans med patienten och först därefter kan omvårdnadsåtgärder utföras. Denna uppgift innebär att du etablerar en relation och sedan tränar på att omsätta omvårdnadsarbete genom att utföra alla delar (relation, behov, åtgärd) tillsammans med en patient. Syftet med uppgiften är att underlätta för dig att fokusera på och nå kursens mål under din VFU. Med stöd av din yrkeshandledare väljer du ut en patient för din uppgift. Ett annat sätt kan vara att du sätter dig ner och ser vem som söker kontakt med dig. Du försöker att etablera en relation, det kan ske både genom samtal/att göra aktiviteter tillsammans. Fortsätt sedan att spendera tid och samtala med patienten regelbundet under hela din VFU, om möjligt. Genom att lyssna och ägna patienten tid så bygger du sakta upp den tillit, som är en förutsättning för att kunna lära känna personen bakom diagnosen. Du ska genom omvårdnadsrelationen försöka få en förståelse för de specifika behoven just den här personen har men också identifiera och ta tillvara personens resurser och erfarenheter. Du bör inte eftersträva något större djup än så i relationen. Kurslitteraturen är ett viktigt stöd i ditt lärande för att du ska kunna öva dig på att förstå och omsätta de olika delarna i omvårdnadsprocessen. Delar som ska bearbetas i uppgiften (se även betygskriterierna och tipsen på sid 12!) Beskriv och reflektera över: Hur etablerade du en relation? Relationsskapande åtgärder och förhållningsätt? Vilka omvårdnadsbehov identifierade du? Vad är målet med vården? Vilken/vilka omvårdnadsåtgärd/er valde du? Varför valde du just denna/dessa åtgärder? Hur planerade och förberedde du åtgärden? Var, när och hur utförde du åtgärden? Vilka medvetna förhållningssätt hade du? Vad blev resultatet och hur utvärderade du åtgärden? Reflektera över vårdmiljön och vårdkulturens påverkan på patientens välbefinnande. Vilken betydelse hade relationen för genomförandet av åtgärden och vilka etiska överväganden gjorde du i samband med utförandet av åtgärden? Ej forskningsetiska! OBSERVERA att alla punkter ovan ska besvaras och skrivas i jag-form men styrkas med obligatorisk litteratur (ange sid.nr) och artiklar! Arbetet lämnas in i Canvasrummet senast måndag den 1/5 kl.08.00 för gr 1 och måndag den 5/6 kl.08.00 för gr 2. Omfattningen på arbetet 1200-1500 ord exkl. försättsblad och referenser. 10

Litteratur och artiklar som ska bearbetas i uppgiften: Ejneborn-Looi, G-M. (2015). Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård, sid. 41-59. Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis / Luleå University of Technology). Elvén Hejlskov, B., & Abild, S. (2015). Beteendeproblem i psykiatrisk vård. Natur & Kultur, Stockholm. Alternativt bloggen http://hejlskov.se/blogg/ referera i så fall till Hejlskov och rubriken på inlägget t ex (Hejlkov, Om säkerhetstänk). Looi, G. M. E., Sävenstedt, S., & Engström, Å. (2016). Easy But Not Simple Nursing Students Descriptions of the Process of Care in a Psychiatric Context. Issues in mental health nursing, 37(1), 34-42. Wiklund Gustin, L. (Red.). (2014). Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur. Välj även ut och referera till minst två av nedanstående artiklar som du anser kan stärka ditt resonemang: Coffey, M., & Hewitt, J. (2008). You don't talk about the voices : Voice hearers and community mental health nurses talk about responding to voice hearing experiences. Journal of Clinical Nursing, 17(12), 1591-1600. Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Olsson, M. (2016). Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 25(5), 434-443. Mann, M. M., Hosman, C. M., Schaalma, H. P., & De Vries, N. K. (2004). Self-esteem in a broad-spectrum approach for mental health promotion. Health education research, 19(4), 357-372. McAndrew, S., Chambers, M., Nolan, F., Thomas, B., & Watts, P. (2014). Measuring the evidence: Reviewing the literature of the measurement of therapeutic engagement in acute mental health inpatient wards. International journal of mental health nursing, 23(3), 212-220. Molin, J., Graneheim, U. H., & Lindgren, B. M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care patients perspectives. International journal of qualitative studies on health and well-being, 11. Topor, A., Borg, M., Di Girolamo, S., & Davidson, L. (2011). Not just an individual journey: Social aspects of recovery. International Journal of Social Psychiatry, 57(1), 90-99. 11

1. Syftet med att skriva i jag-form är att du då får möjlighet att träna på din kommande yrkesroll och ta ställning och argumentera som sjuksköterska för dina val (bedömningarna bör givetvis vila på vetenskaplig grund). Du får här ett exempel på hur du kan formulera dig (detta är inget facit det finns även andra sätt att skriva i jag-form): Jag anser att patientens behov är att stärka sin självkänsla och jag bygger min bedömning på att han säger och även att han sitter Wiklund Gustin (2014) menar på att och det kan förstås som att personens egenvärde då är lågt Looi et al. (2016) beskriver att det kan vara bra att när en person har låg självkänsla men i detta fall så passar inte det då han inte tycker om att så jag väljer istället att fokusera på vilket även (ref)anser 2. Fokus i uppgiften är på att beskriva ditt arbete med patienten och dina reflektioner kopplade till vården, inte bara skriva om patienterna, glöm inte att avidentifiera! 3. Undvik att utgår från problemformuleringar när du gör behovsbedömningen t ex patienten har ångestproblem och behöver ångestlindring; patienten har alkoholproblem; patienten har sömnproblem etc. Du ska alltså INTE lösa ett problem som du identifierat t ex patientens ångest- eller missbruksproblematik eller sömn- och nutritionsproblem. Tanken är istället att du ska jobba tillsammans med patienten. Utgångspunkten blir då att du ska försöka lyssna på patienten och förstå varför patienten dricker/drogar; har ångest; äter för mycket/lite; sover för mycket/lite etc. och vad patienten har för förmågor/resurser och ev. egna förslag på lösningar. 4. Om du får ett cirkelresonemang så har du nog missat behovsbedömningen t ex om du kommer fram till att patienten behöver prata åtgärd prata med patienten mål patienten har fått prata? utvärdering patienten har pratat? Fråga dig i så fall varför behöver patienten prata och vad är målet med samtalet? Behovet kan vara trygghet, hopp, delaktighet, empowerment och du har då valt åtgärden samtal, som du sedan ska planera för hur det ska genomföras och vilket medvetet förhållningssätt du ska ha och sedan utvärdera om åtgärden samtal ledde vidare mot målet. 5. Träna på att utveckla ditt resonemang genom att läsa din rapport och sedan ställa hur och varför frågor till dig själv och formulera sedan svaren i rapporten. Hur gjorde du och varför valde du att göra just så? T ex du har gjort en bedömning att patienten är i behov av ökad självkänsla och därför ska ni hoppa hopprep. Varför anser du det? Hur har du gjort bedömningen? Hur utförs hoppandet för just denna person för att det ska stärka självkänslan? Varför är det bra att hoppa hopprep för att stärka självkänslan generellt etc. 12

Bedömning av yrkeskompetens Bedömning av din yrkeskompetens sker genom ett samtal där student, handledare och eventuellt adjungerad klinisk adjunkt (AKA) deltar. Student och handledare förbereder sig var för sig inför samtalet genom att gå igenom bedömningspunkterna i AssCe-formuläret (för mer detaljer se instruktioner till bedömningsunderlaget). Bedömningsformulär och instruktion hittar du i kursrummet på Fronter. Verksamhetsförlagd tid minst 90 tim. Underlag för bedömningssamtal Arbetet med examinationsuppgifterna kan vara ett bra hjälpmedel för att åskådliggöra din egen utveckling och reflektioner som du gör under din verksamhetsförlagda tid och utgöra ett värdefullt stöd vid halvtidsdiskussionen och bedömningssamtalet. Fokus i denna kurs ligger på del II Omvårdnadsprocessen och V Professionellt förhållningssätt, faktorerna 1 och 6-21 obligatoriska. Om du har deltagit i aktiviteter som motsvarar faktor 2-5 ska dessa också fyllas i. Handledarens ansvar I denna VFU-kurs måste ni inte fylla i bedömningsformuläret vid halvtidsbedömningen men det rekommenderas (se instruktion). Dock ska en halvtidsdiskussion genomföras och signeras. Efter genomförd VFU ska AKA/handledare omgående skicka in bedömningsformuläret i original (kopior lämnas till studenten) till examinerande lärare. Detta innebär att underlaget ska vara ifyllt och signerat av studenten innan avslutad VFU. För mer information se instruktioner till bedömningsunderlaget. Examinerande lärare Examinerande lärare deltar inte vid bedömningssamtalet men bör kontaktas om oenighet råder. Examinerande lärare/aka ska kontaktas omgående om student eller handledare upplever osäkerhet om kursens mål kommer att kunna uppfyllas under VFU-tiden. Det är alltid kursens mål som ligger till grund för att bedöma om kursen är godkänd. Examinerande lärare är ansvarig för betygsättningen och gör en samlad bedömning utifrån innehållet i skriftlig examinationsuppgift, bedömningsunderlaget och examinationsseminariet. 13

Krav för godkänd examination Bedömning och feedback Kursen genererar endast ett samlat betyg. Bedömning av varje moment utgår från kriterierna nedan. Feedback och betyg hittar du i inlämningsmappen i Canvas. Krav för betyget godkänd För betyget G krävs: att du genomfört skriftlig examination och examinationsseminarium enligt anvisningarna att du nått kursens mål i den verksamhetsförlagda utbildningen att du deltagit i kursens obligatoriska moment Krav för betyget väl godkänd För betyget VG krävs att du uppfyller kraven för G samt: att du vid examinationsseminariet (både individuellt och i gruppdiskussionen) kan jämföra och kritiskt reflektera över din egen erfarenhet samt föra en argumentation som kopplar till bloggarna och är tydligt förankrad i kurslitteratur att rapporten är inlämnad senast måndag kl. 08.00 vecka 18/23 och innehåller kritiska reflektioner, jämförelser och en argumentation (tydligt förankrad i kurslitteratur) för bedömningar och val av åtgärder att du med mycket god måluppfyllelse nått kursens mål i den verksamhetsförlagda utbildningen Examinator för kursen: Git-Marie Ejneborn Looi Utvärdering Utvärdera kursen genom att använda utvärderingsformuläret som du får på mailen. Era utvärderingar är mycket värdefulla för att jag ska få underlag och förslag för att kunna utveckla kursen ytterligare. Jag är mycket tacksam om ni tar er tid för detta! Jag hoppas du ska uppleva kursen som meningsfull för din utbildning och kommande profession. Lycka till med studierna //Git-Marie 14