Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Relevanta dokument
Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Företags- och Personalekonomi G88

» Industriell ekonomi

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Kalkyleringens avvägning

Allmänt om kalkylering

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Skärvad Olsson Kap 18

» Industriell ekonomi

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Uppgift: Självkostnad och ABC

Reflektioner från föregående vecka

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Kalkyleringens avvägning

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

IEK 415 Industriell ekonomi

Uppgift 1.1 i resultatplanering

ABC-kalkylering (Activity Based Costing) HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn Besöker salen: Efter cirka två timmar

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Uppgift 1 (max 8 poäng)

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Seminarium 4 (kap 16-17)

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

De generella kalkylproblemen

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Kalkyler som beslutsunderlag

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Kalkylmetod och produktionsförhållande Föreläsningsserie i Vad kostar det? Produkt- och orderkalkyler (påläggskalkyler)

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: HIT TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :30 13:30

a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version

Produktkalkylering - en studie för ett litet producerande företag

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

Vad det gäller matematiken, så minns att den egentligen inte är alltför svår.

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Ind ek E d) Se FEK100 samt PowerPoint-bilder.

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 Vad kostar det?

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

IEK415 Industriell ekonomi E

Försättsblad Tentamen

För att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde. Minimikrav. Skeden. Program

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna

LÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

» Industriell ekonomi

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Reflektioner från föregående vecka

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

IEK415 Industriell ekonomi E

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Transkript:

Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning f. Kausalitetsprincipen Lösningsförslag 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? Genomsnittskalkyl, normalkalkyl, minimikalkyl är divisionskalkyler. - Genomsnittskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion - Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad - Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion (Verklig produktion = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym) - Ekvivalentkalkyl används i företag där ett eller ett fåtal produkter ger upphov till ett brett sortiment av produkter, t ex i processindustrier som livsmedelsindustrin. Kostnaderna fördelas på produkterna med hjälp av s k ekvivalenttal, som avspeglar resursanspråk. Varje produkts kostnad bestäms då av produktens andel av produktionen. - Restkalkyl används i situationer när huvudprodukten genererar en eller flera biprodukter när den framställs, och att biprodukterna går att sälja. Vid beräkning av huvudproduktens kostnad dras bidraget från biprodukten, varefter återstoden räknas som huvudproduktens kostnad. b. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) är kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på lagerhållning av varor. d. Tillverkningsomkostnader (TO) är kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll av maskiner, produkter i arbete. e. Affärsomkostnader (AFFO) (administration och försäljning) är kostnad för företagsledning och försäljning och central administration. f. Kausalitetsprincipen innebär att de kalkylobjekt som förorsakar en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader. Fråga 2 År 2009 producerade ett företag 50 000 produkter som de sålde vidare till sina kunder. Normal produktion är 45 000 produkter för företaget. Kostnaderna som företaget belastades med var år 2009: 100 000 kr i fasta kostnader och 150 000 kr i rörliga kostnader. a. Vad är självkostnaden enligt genomsnittskalkyl? b. Vad är självkostnaden enligt normalkalkyl?

Lösningsförslag 2 a. Självkostnad = TK / volym = (100 000 + 150 000) / 50 000 = 5 kr b. Självkostnad = RK / Faktisk volym + FK / Normal volym = 150 000 / 50 000 + 100 000 / 45 000 = 5,22 kr Fråga 3 Företag A producerar endast en vara. Under det senaste året har de haft en produktion om 10 000 produkter vilket innebär 125 % av deras normala tillverkning och försäljning. Följande kostnader har under det gångna året funnits: Materialkostnad (rörlig) Lönekostnad (rörlig) Rörliga TO Fasta TO Fasta AO och fasta FO 110 000 kr 75 000 kr 55 000 kr 55 000 kr 125 000 kr a. Beräkna vad tillvärkningskostnader blir enligt genomsnittskalkyl. b. Beräkna vad tillvärkningskostnader blir enligt normalkalkyl. c. Beräkna vad självkostnaden blir enligt genomsnittskalkyl. d. Beräkna vad självkostnaden blir enligt normalkalkyl. e. Beräkna kostnaden per styck enligt minimikalkyl. f. Det kommande året visar kostnaderna öka med 15 % på grund av inflation samtidigt som antalet sålda produkter sjunker till 6 000. Vad blir självkostnaden enligt genomsnittskalkyl och normalkalkyl? Lösningsförslag 3 Normal produktion = 10 000 / 1,25 = 8 000 a. Tillverkningskostnaden = (110 + 75 + 55 + 55 ) / 10 000 = 29,5 kr b. Tillverkningskostnaden = (110 + 75 + 55 ) / 10 000 + 55 / (10 000 / 1,25) = 24 + 6,875 = ~30,9 kr c. Självkostnaden = TK / volym = 420 000 / 10 000 = 42 kr styck d. Självkostnaden = (110 + 75 + 55 ) / 10 000 + 180 / (10 000 / 1,25) = 24 + 22,5 = 46,5 kr e. Kostnad enligt minimikalkyl = 240 000 / 10 000 = 24 kr f. Efter kostnadsökningen ser det ut som följande: RK / st = 1,15 * 24 = 27,6 kr FK = 1,15 * 180 000 = 207 000 kr Genomsnittskalkyl: Självkostnad = 27,6 + 207 000 / 6 000 = 62,1 kr Normalkalkyl: Självkostnad = 27,6 + 207 000 / 8 000 = 53,5 kr

Fråga 4 Gör en ekvivalentkalkyl för en tillverkning som omfattar två produktslag och beräkna självkostnaden per styck för respektive produkt. Produkt A Produkt B Ekvivalenttal för material 1 3 Ekvivalenttal för arbete 3 4 Ekvivalenttal för omkostnader 4 2 Antal tillverkade enheter (produktionsvolym) 6 500 9 300 De sammanlagda kostnaderna var för material 7 800 000, för arbete 3 000000 och för omkostnader 2 680 000 kr. Lösningsförslag 4 Materialkostnad = TK för material / (Antal enheter A * Ekvivalenttal B + Antal enheter A * Ekvivalenttal B = 7 800 000 / ( 6 500 * 1 + 9 300 * 3) = 226,74 kr Lönekostnad = TK för lön / (Antal enheter A * Ekvivalenttal B + Antal enheter A * Ekvivalenttal B = 3 000 000 / (6 500 * 3 + 9 300 * 4) = 52,9 kr Omkost. = TK för omkost. / (Antal enheter A * Ekvivalenttal B + Antal enheter A * Ekvivalenttal B) = 2 680 000 / (6 500 * 4 + 9 300 * 2) = 60,1 kr Produkt A Produkt B Materialkostnad 227 * 1 = 227 kr 227 * 3 = 680 kr Lönekostnad 53 * 3 = 159 kr 53 * 4 = 212 kr Omkostnad 60 * 4 = 240 kr 60 * 2 = 120 kr Styckkostnad 626 kr 1 012 kr Fråga 5 Gör en självkostnadskalkyl givet följande information om pålägg för det kommande verksamhetsåret: MO-pålägg 10 % TO-pålägg 140 % AO-pålägg 18 % FO-pålägg 11 % Direkt material 50 kr Direkt lön 15 kr

Lösningsförslag 5 Direkt material 50 kr TO-pålägg 50 * 10 % = 5 kr Direkt lön 15 kr TO-pålägg 15 * 140 % = 21 kr = TVK 50 + 5 + 15 + 21 = 91 kr AO-pålägg 91 * 18 % = 16,4 kr FO-pålägg 91 * 11 % = 10 kr = Självkostnad 91 + 16,4 + 10 = 117,4 kr Fråga 6 Företag AB tillverkar produkterna X och Y. Från företagets redovisning från 3:a kvartalet 2010 erhåller vi följande data i kronor. Produkt X Produkt Y Materialkostnad (rörlig) 90 000 kr 120 000 kr Lönekostnad (rörlig) 210 000 kr 180 000 kr Licensavgift (rörlig) 100 000 kr 45 000 kr Omkostnaderna för samma period var följande: Inköpskostnader (fasta) Kostnad för förrådshållning (fast) Avskrivningar på och ränta för företagets fabriksanläggningar (fasta) Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier (fasta) Diverse tillverkningsomkostnader (fasta) Rörliga tillverkningsomkostnader Omkostnader för försäljningsorganisation (fasta) Kostnader för företagets administration (fasta) 10 000 kr 15 000 kr 200 000 kr 150 000 kr 75 000 kr 250 000 kr 68 000 kr 165 000 kr Under 3:a kvartalet 2010 har företaget tillverkat och sålt 15 500 st X och 11 000 st Y. Den normala tillverkningen och försäljningen brukar vara 20 000 respektive 15 000 st. Beräkna självkostnaden i kr/st för båda produkterna. Lösningsförslag 6 [MO] Materialomkostnader = 10 000 + 15 000 = 25 000 kr [TO fasta] Tillverkningskostnader (fasta) = 200 000 + 150 000 + 75 000 = 425 000 kr [TO rörliga] Tillverkningskostnader (rörliga) = 250 000 kr [FO] Försäljningsomkostnader (fasta) = 68 000 kr

[AO] Administration (fasta) = 165 000 kr [dm X] Direkt material = 90 000 / 15 500 = 5,81 kr /st [dm Y] Direkt material = 120 000 / 11 000 = 10,91 kr / st [dm normal] = dm X * normal volym X + dm Y * normal volym Y = 5,81 * 20 000 + 10,91 * 15 000 = 279 765 kr [dl X] Direkt lön = 210 000 / 15 500 = 13,55 kr [dl Y] Direkt lön = 180 000 / 11 000 = 16,36 kr [dl normal] = dl X * normal volym X + dl Y * normal volym Y = 13,55 * 20 000 + 16,36 * 15 000 = 516 422 kr [dl verklig] = 210 000 + 180 000 = 390 000 MO = 25 000 / 279 765 = 8,9 % TO fasta = 425 000 / 516 422 = 82,3 % TO rörliga = 250 000 / 390 000 = 64,1 % Produkt X Produkt Y dm 5,81 kr 10,91 kr dl 13,55 kr 16,36 kr Speciell tillv. kost. 100 000 / 15 500 = 6,45 kr 45 000 / 11 000 = 4,09 kr MO 8,9 % * 5,81 = 0,52 kr 8,9 % * 10,91 = 0,97 kr TO fasta 82,3 % * 13,55 = 11,15 kr 82,3 % * 16,36 = 13,47 kr TO rörliga 64,1 % * 13,55 = 8,68 kr 64,1 % * 16,36 = 10,49 kr [TVK] Tillverkningskostnad Summa = 46,16 kr 56,29 kr = AFFO 13,18 % * 46,16 = 6,08 kr 13,18 % * 56,29 = 7,42 kr Självkostnad Summa = 52,24 kr 63,72 kr Tillverkningskostnad normal = 46,16 * 20 000 + 56,29 * 15 000 = 1 767 624 AFFO = Försäljningskost. + Adm.kost. = 68 000 / 1 767 624+ 165 000 / 1 767 624 = 3,85 % + 9,33 % = 13,18 % Fråga 7 Ett företag som producerar flera produkter har valt att dela in de aktiviteter som förekommer i tillverkningen i tre stycken grupper utifrån kostnadsdrivare: Aktivitetsgrupp Kostnader Kostnadsbärare Förekomst 1 315 000 kr Antal tillverkade order 450 st 2 180 000 kr Direkt lön 145 000 kr 3 85 000 kr Antal styck 65 000 st För en av produkterna gäller att:

Antal tillverkningsorder: Antal styck: Direkt material: Direkt lön: 10 st 1 000 st 7 500 kr 8 500 kr a. Beräkna tillverkningskostnaden för en st av produkten enligt påläggskalkyl där tillverkningsomkostnaderna fördelas i förhållande till direkt lön. b. Beräkna tillverkningskostnaden för en st av produkten enligt ABC-kalkyl. c. Vad kan ni dra för slutsatser? Lösningsförslag 7 a. Direkt lön = 145 000 kr Tillverkningsomkostnader = 315 000 + 180 000 + 85 000 = 580 000 kr TO-pålägg = 580 000 / 145 000 = 400 % Direkt material Direkt lön TO-pålägg =TVK 7 500 / 1 000 = 7,5 kr 8 500 / 1 000 = 8,5 kr 400 % * 8,5 = 34 kr 50 kr b. Aktivitetsgrupp Kostnadsbärare Kostnad / Förekomst 1 Antal order 315 000 / 450 = 700 2 Direkt lön 180 000 / 145 000 = 1,2 3 Antal styck 85 000 / 65 000 = 1,3 5 000 st 1 st Direkt material 7 500 kr 7 500 / 1 000 = 7,5 kr Direkt lön 8 500 kr 8 500 / 1 000 = 8,5 kr Aktivitet 1 700 * 10 = 7 000 kr 7 000 / 1 000 = 7 kr Aktivitet 2 1,2 * 8 500 = 10 552 kr 10 552 / 1 000 = 10,6 kr Aktivitet 3 1,3 * 1 000 = 1 300 1 300 / 1 000 = 1,3 kr = TVK 34 852 kr 34,9 kr c. ABC-kalkylen kalkylerar kostnaden till att bli 50 34,9 = 15,1 kr lägre än påläggskalkylen. Eftersom ABC-kalkylen bygger på ett noggrannare studium av vad som orsakar kostnaderna föreligger troligen 34,9 kr närmare den faktiska kostnaden än 50 kr.