Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? En populärvetenskaplig sammanfattning Projektledare: Michael Karlsson, Fil.Dr., Karlstads universitet Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har varit finansierat av Krisberedskapsmyndigheten/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under 2007 2009. Projektet bygger vidare på tidigare forskning och har under två år undersökt dels hur nätjournalistiken, primärt representerad av Aftonbladet.se, Expressen.se, Dn.se och Svd.se, utvecklats i allmänhet, dels hur den har fungerat i krissituationer. I den här genomgången ges en kort översikt över de viktigaste forskningsresultaten som projektet har genererat. Önskas mer ingående information om resultaten återfinns det i slutet ett antal publikationer som projektet har genererat så här långt. Flera av dessa går att ladda ner gratis via Internet andra går att köpa genom respektive förlag. Projektet kommer att generera fler publikationer längre fram och läsaren hänvisas till denna adress för de senaste publikationerna: http://www.kau.se/forskning/forskdb/?to_do=show_researcher&id=3060 Rapporten presenterar först vad nätjournalistik är och varför det är intressant ur kriskommunikations/krishanteringsperspektiv. Därefter presenteras resultat från några av projektets olika undersökningar och slutligen några slutsatser om nätjournalistikens konsekvenser för kriskommunikation/krishantering. Nätjournalistikens särart Nätjournalistik är en speciell form av journalistik som simultant präglas av fyra olika karaktärsdrag; snabb och kontinuerlig publiceringshastighet, multimedialt berättande, hyperlänkar och olika former av interaktivitet. Dessa fyra karaktärsdrag är giltiga för all form av digital kommunikation men nätjournalistiken ska samtidigt också förhålla sig till det som är journalistikens särdrag: relevant information bearbetad enligt särskilda kriterier så att medborgare kan fatta informerade beslut i samhällsfrågor. När det digitala mediets och journalistikens logik möts finns det vissa friktionsytor exempelvis: Hur påverkar den snabba publiceringshastigheten kvalitén i det innehåll som publiceras? Leder möjligheten till användargenererat innehåll till att icke-professionellt bearbetat innehåll presenteras som nyheter eller delar av nyheter? Nätjournalistikens utveckling är intressant i allmänhet och ur ett kriskommunikationsperspektiv i synnerhet eftersom de etablerade massmediernas gestaltningar har en viktig roll i människors risk och krismedvetande antingen det handlar om stora naturkatastrofer eller vilken sorts och hur mycket fett som är skadligt. Hur de etablerade nyhetsmedierna hanterar mötet med den digitala logiken har bäring på hur människor tolkar, tänker och agerar i krissituationer. 1
Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har fokuserat på framförallt två dimensioner av nätjournalistiken det användargenererade innehållet och den höga publiceringshastigheten. Användare från marginaliserade till omhuldade I de traditionella medierna hålls publiken utanför den redaktionella kontexten i och med att kommunikationen är enkelriktad från sändare till mottagare medan situationen kan vara en helt annan i interaktiva digitala medier. Projektet visar tydligt hur användarna över tid får tillgång till fler funktionaliteter som ger dem ett viss inflytande över nyheters innehåll och kontext (Karlsson, 2008b). Figur 1 visar skillnaden på tillgången till olika interaktiva funktionaliteter på fyra stora svenska nyhetssajter 2005 respektive 2009. AB 2005 AB 2009 Expr 2005 Expr 2009 DN 2005 DN 2009 SvD 2005 SvD 2009 E-post E-post E-post E-post E-post E-post E-post E-post Kommentar Kommentar Kommentar Kommentar Kommentar Forum Chat Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Tipsa en vän Forum Chat Tipsa en vän Blogglänkar Bidra till Publicerade Läsarnyheter Tipsa en vän Tipsa en vän Blogglänkar Betygsätt Bidra till Publicerade Rapportera fel Läsarnyheter Skriv under ett upprop Sprid nyhet via sociala medier Läsarnyheter Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Rapportera fel Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Skriv under ett upprop Testa dig själv Sprid nyhet via sociala medier Figur 1 visar vilka olika interaktiva funktionaliteter som fanns tillgängliga på de olika nyhetssajterna 2005 respektive 2009. Utvecklingen har gått åt samma håll på samtliga sajter. Användarna har en större roll 2 i nyhetsproduktionen 2009 jämfört med 2005.
Det är överväldigande tydligt att nyhetssajterna har en radikalt annorlunda hållning gentemot användarna 2009 jämfört med 2005. År 2005 fick läsarna vara med i omröstningar och hade tillgång till journalisternas e-post adress om man hade synpunkter på innehållet. Några år senare ombeds läsarna kommentera nyheter, länka sina bloggar till nyheter, sprida nyheter vidare i sociala medier, bidra till med information och bilder, vara med och producera delar av eller hela nyheter m.m. Den här utvecklingen symboliserar en klar kursändring i den redaktionella hållningen gentemot läsarna och denna kursändring har skett inom loppet av några få år. 2005 var Svd.se den enda nyhetssajt som tillät användare att kommentera publicerade nyheter medan detta fanns på samtliga sajter 2009. Att funktionaliteten finns är en sak, i vilken utsträckning den finns är en annan sak. En mer detaljerad granskning av kommentarsfunktionen, presenterad i Figur 2, får illustrera den allmänna trenden. Andel nyheter med kommentarsfunktion 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommentarsfunktion 2005 2006 2007 2008 2009 Aftonbladet.se Expressen.se Dn.se Svd.se 2005 2006 2007 2008 2009 Aftonbladet.se 0 9 10 11 60 Expressen.se 0 29 16 35 42 Dn.se 0 0 0 4 22 Svd.se 47 37 35 47 42 Figur 2 visar utvecklingen av kommentarsfunktionen på de olika nyhetssajterna. 2005 fanns den bara på Svd.se medan den sedan dess har spridits och fått genomslag på de andra fyra nyhetssajerna också. Alla siffror är i procent. I Figur 2 visas vilket genomslag kommentarsfunktionen har på de fyra sajterna under tidsperioden 2005 2009. Svd.se var först ut med kommentarsfunktionen och har sedan dess haft denna funktion på ungefär 4 av 10 nyheter. Aftonbladet.se och Expressen.se introducerade funktionen 2006 och Dn.se 3
2008. Med undantag för Svd.se har samtliga sajter ökat den andel av nyheter som har kommentarsfunktionen över tid. Trenden ser likadan ut för merparten av de andra interaktiva funktionaliteterna deras genomslagskraft ökar över tid. Sammantaget indikerar detta att läsarna har gått från att vara perifera till att ha en central och självklar plats i nyhetsproduktionen innebärande att proffsen (journalisterna) och amatörerna (användarna) tillsammans producerar nyheter. Hastighetens påverkan på innehållet Interaktiviteten är ett definierande karaktärsdrag på nätjournalistiken, den blixtsnabba publiceringshastigheten ett annat. Snabbheten i nätjournalistiken medför potentiellt att nyheter publiceras innan de är färdigbearbetade och därmed kan innehålla tvivelaktigheter. Ett antal av studierna som genomfördes inom ramen för projektet undersökte olika aspekter av om och hur hastigheten de facto påverkade nyhetsinnehållet (Karlsson, 2008a, 2008c, 2009a, 2009b, 2010b; Karlsson & Strömbäck, 2010). Resultatet från undersökningarna visade entydigt att hastigheten fått genomslag i nätjournalistiken. Nyheter presenteras i olika utkast där den första versionen kan bestå av en rubrik och en mening. Därefter fylls nyheter på med mer information, efterlysningar om att läsarna skall höra av sig med information, bilder, webb-tv, läsarkommentarer, hyperlänkar etc. Resultaten visade också att detta påverkade den innehållsliga kvalitén. Detta tog sig bland annat uttryck genom motsägelsefulla beskrivningar av vad som hänt, källor som försvinner ur texten och hela nyheter som försvinner från nyhetssajten. Fallstudie Svininfluensan och nätjournalistiken Så här långt har resultaten från projektet visat att nyheterna har nätifierats över tid. I den här sektionen illustreras hur några dessa funktioner tar sig uttryck under en kris som i det här fallet exemplifieras av svininfluensans utbrott i april maj 2009. Tabell 1 illustrerar vilken roll användarna hade i olika journalistiska processer i mediebevakningen av svininfluensan. Journalistisk process Aftonbladet Expressen DN SvD Insamling - Bidra till - Bidra till - Bidra till Filtrering Bearbetning Distribution Tolkning - Publicerat - Tipsa en vän - Facebook - Myspace - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Tipsa en vän - Facebook - Bloggy - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Rapportera fel - Tipsa en vän - Facebook - Digg - Pusha - Stumbleupon - Del.icio.us - Kommentera - Länka in blogg - Publicerat - Rapportera fel - Tipsa en vän - Facebook - Digg - Bloggy - Pusha - Myspace - Stumbe Upon - Del.icio.us - Kommentera - Länka in blogg 4
- E-post till artikelförfattaren - - E-post till artikelförfattaren - E-post till artikelförfattaren Tabell 1 visar vilka möjligheter användarna hade att vara med och producera nyheter om svininfluensan på de olika sajterna uppdelat efter fem centrala journalistiska processer. - E-post till artikelförfattaren Tabell 1 indikerar tydligt att användarna deltog i fyra av fem olika journalistiska processer som sammantaget utgör hela nyhetsprocessen. Från att samla in information till att vara med och bearbeta informationen till att distribuera via sociala medier och nätverk till att tolka och kommentera hur medier och inblandade organisationer skötte sig under svininfluensans initiala fas. Användarna var med andra ord en integrerad del av nyhetsrapporteringen av svininfluensan vilket indikerar att användarna inte bara är med och produceras nyheter till vardags utan även i krissituationer. Tittar man närmare på hur medierna och användarna gestaltade hela händelsen så skiljer de sig åt en del vilket Tabell 2 visar. Mediegestaltning 26/4-3/52009 Dödsinfluensan Smittplanet har landat Mänskligheten är hotad Användargestaltning Sluta med skrämselpropagandan Är influensan farlig, vad ska jag göra för att skydda mig? Varför tar inte politiker ansvar för influensan Tabell 2 visar mediernas och användarnas gestaltning av svininfluensan genom citat från olika nyheter och kommentarsfält. Medierna gav inledningsvis en ganska hotfull gestaltning av svininfluensans farlighet och dess spridningshastighet. I det analoga mediesystemet hade denna gestaltning varit den enda medierna förmedlade under den här tidsperioden men i och med den förlorade kontroll som användargenererat innehåll innebär så öppnas möjligheter för fler gestaltningar. Den starkaste användargestaltningen ifrågasatte och häcklade mediernas gestaltning och kallade den för överdriven och ansvarslös. Samtidigt fanns andra användargestaltningar som undrade hur de skulle skydda sig mot influensan och varför inte ansvariga politiker och myndigheter gjorde mer för att skydda svenskar från influensan. Här uppstår ett scenario där mediernas gestaltning av ett fenomen blir kraftigt kritiserat på mediernas hemmaplan. Detta leder till frågor, som framtida forskning kanske kan svara på, huruvida den kraftiga kritiken från några av de aktiva användarna (som inte alls behöver vara representativa för användarna överlag) har någon effekt på hur andra användare uppfattar och tolkar mediernas beskrivning av krisen och de inblandade organisationernas agerande. Nätjournalistikens möjlighet att hela tiden publicera nytt material innebar att nyhetssajterna kontinuerligt kunde uppdatera eller ändra sina gestaltningar av svininfluensan. Figur 3 visar hur ofta svininfluensagestaltningen ändrades under perioden 26 april till 20 maj 2009. Nyhetssajterna bevakades och laddades ner var tredje timme sammanlagt sex gånger varje dag. Det möjliga antalet förändringar av svininfluensan är således sex per dag multiplicerat med fyra nyhetssajter vilket totalt ger ett maximum på 24 gestaltningar per dag. 5
Figur 3 visar en aggregerad bild av hur många gånger per dag nyhetssajterna ändrade huvudvinkeln i svininfluensagestaltningen. De svenska nyhetssajterna som ingick i studien ändrade gestaltningen ofta under de första dagarna (Figur 3). Detta innebar att det hela tiden skedde förskjutningar i hur svininfluensan beskrevs och att omgestaltningen var som intensivast under den tidsperiod när medierna hade den mest hotfulla gestaltningen (26 april 3 maj). Exempelvis var huvud om svininfluensan på Svd.se på morgonen den 27 april att det var panikstämning i Mexiko och att människor uppmanades att inte gå ut. Vid lunchtid låg fokus istället på att fem svenskar med misstänkta symptom testades för svininfluensan. Senare på eftermiddagen toppas svininfluensarapporteringen av att svenska landsting har bristfällig information på sina hemsidor. På kvällen är den helt borttagen från sajten och istället betonas att hela EU:s smittskydd planeras i Solna. Vid midnatt samma dag är huvud att WHO höjer beredskapen och att risken för pandemi har ökat. Beroende på när man som användare är inne på nyhetssajterna får man således ganska olika information om svininfluensan. Är den farlig eller mindre farlig? Är den i Sverige eller inte i Sverige? Är myndigheter föreberedda eller inte förberedda? Är det pandemi eller inte pandemi? Ingen av de gestaltningar som sajten hade under den här dagen behöver vara felaktiga men de olika gestaltningarna målar upp olika scenarios på hur farlig svininfluensan är. Besökare som gästar sajten blir sannolikt mer orolig för influensan på dagen än under kvällen vilket påverkar hur de tänker, känner och agerar. I förlängningen betyder detta användarna tar med sig dessa olika gestaltningar i exempelvis mötet med inblandade organisationer. I en mediemiljö där merparten av medborgarna exponerades för samma gestaltningar var det tydligare vilken den gängse uppfattningen var. Nätjournalistikens kontinuerliga uppdateringar medför ytterligare komplexitet till den fragmentiserade och multidimensionella mediemiljön som utgör realiteten för dagens krishantering. Organisationers användande av nya möjligheter Tidigare befann sig medierna i en mer eller mindre monopolsituation där tillträdet till den offentliga arenan var synnerligen begränsat. Uppdelningen av rollerna är tydlig i traditionell masskommunikation där sändaren producerar information och mottagaren konsumerar information. 6
Digitaliseringen av kommunikationerna medför att individer och organisationer kan kommunicera i offentligheten utan att vara tvungna att gå via massmedier. Detta innebär på gott och ont att organisationer inte längre är underkastade villkoren för institutionaliserad journalistik när de behöver kommunicera med sin publik. En egen hemsida är ett exempel på hur organisationer kan kommunicera med sin publik utan de etablerade mediernas inblandning. En av undersökningarna inom projektet (Karlsson, 2009b) studerade hur olika företag och myndigheter reagerade när de blev utpekade som intressenter i en kris/issue. Studien hade fokus på hur de utpekade organisationerna kommunicerade på sina hemsidor utifrån: om de hade en hemsida, hur snabbt de svarade på krisen, vilka svaret riktade sig mot (press/allmänhet), vilken prioritet svaret fick på hemsidan (på förstasidan eller i mindre synliga lager) och slutligen om multimedialt berättande användes eller om det fanns möjlighet till tvåvägskommunikation. Med några få undantag var organisationerna dåliga på att använda sina sajter överhuvudtaget, när man använde dem var man sen och varken multimedia eller interaktivitet utnyttjades. Hemsidorna användes i regel för berätta om den egna och de egna varornas/tjänsternas förträfflighet (som inte sällan var ifrågasatta i och med krisen/issuen) och som illa uppdaterade pressarkiv. Således indikerar studien att digitaliseringen av kriskommunikationen/ krishanteringen inte har fått genomslag hos de aktörer som nyhetsmedier associerar med krisen. Normförskjutning i journalistiken? I anslutning till att användarna är med och producerar nyheter, att det går att länka till originaldokument och andra källor, att hastigheten gör att nyheterna presenteras som utkast har det föreslagits att en ny norm, transparens, ska ha fått genomslag i journalistiken. Transparens inom journalistiken innebär att nyhetsproduktionen öppnas upp. En dimension av detta är journalister och medieföretag släpper en del av kontrollen över nyhetsproduktionen och låter andra vara med. En annan dimension är att journalister och medieföretag blir öppnare med att berätta hur nyhetsproduktionen går till, varför vissa saker blir nyheter medan andra inte blir det och är ärliga och tydliga med vilka misstag som har begåtts. Misstag som blir vanligare i och med den ökade publiceringshastigheten. Projektet utförde en jämförande studie (Karlsson, 2010a) av hur nyhetssajter i USA (New York Times), England (The Guardian) och Sverige (Dagens Nyheter) använde sig av bägge dessa dimensioner av transparens i praktiken. Resultatet från studien visade att Dagens Nyheter var mest transparent i att låta användarna vara med och producera nyheter men nästan inte alls transparent i att berätta hur nyheter kom till eller vilka fel som begåtts. New York Times var den nyhetssajt med mest transparens i hur nyheter kommer till men saknade nästan helt användarinblandning i nyhetsproduktionen. The Guardian låg någonstans mittemellan de andra två nyhetssajterna. Det mest slående resultatet var dock att merparten av nyheterna producerades på samma sätt som nyheter alltid producerats: med begränsad inblandning från användarna och med liten insyn i nyhetsproduktionsprocessen. Konsekvenser för kriskommunikation/krishantering Medier är en central del av alla moderna samhällen och därmed också en integrerad del av samhällets krishantering. Detta är dels avhängigt av att de traditionella medierna är den enskilt 7
viktigaste källan när människor bildar sig en uppfattning om krisens karaktär, dels avhängigt av mediernas gestaltningsmakt av hur inblandade organisationer klarar av krisen. Digitaliseringen av medielandskapet lämnar inte de etablerade medierna opåverkade. Det här projektet visar att journalistiken på nätet bland annat utvecklats genom att användare i ökande, men fortfarande begränsad, utsträckning är med och producerar nyheter tillsammans med professionella journalister till vardags och i krissituationer. Publiceringshastigheten innebär att nyheter hela tiden omarbetas och att kvalitetsgranskning av innehållet snarare sker efter än innan publicering. Samtidigt som journalistikens praktik har förändrats på nätet förblir andra saker, än så länge, tämligen oförändrade. Journalistikens normer har inte förändrats i särskilt hög utsträckning än vilket innebär att nätnyheter produceras på ett sätt medan de traditionella journalistiska normerna påbjuder att nyheter skall produceras på ett annat sätt. I klyftan mellan journalistikens normer och nätjournalistikens vardag kan det uppstå trovärdighets- och legitimitetsproblem för journalistiken (Karlsson, 2010b). I förlängningen kan det i sin tur påverka, givet mediernas centrala roll, hur medborgarna uppfattar och värderar kriser och krishantering. Aktörerna inom krishantering brukar identifieras som myndigheter/organisationer, medier och medborgare. Hur en aktör agerar påverkar förutsättningarna för de andra aktörerna. Om medierna exempelvis lyfter upp en fråga som en kris uppfattar medborgarna sannolikt det som en kris och sätter i sin tur press på myndigheter/organisationer att agera. Genom den här studien vet vi att mediernas agerande har förändrats. Andra studier har påvisat att medborgarna är på nätet och letar information både bland etablerade medier och via andra källor. Logiskt får dessa förändringar följdverkningar för myndigheter/organisationers handlingsutrymme i en krissituation. En av delstudierna (Karlsson, 2009b) indikerar dock att myndigheter/organisationer inte har tagit klivit ut på nätet och anpassat sin krishantering till de digitala mediernas logik. Sammantaget innebär detta att det finns en otakt i den medierade kriskommunikationen där den faktiska nätjournalistiken och användarnas informationsinhämtning driver utvecklingen och där journalistikens normer och inblandade myndigheter/organisationer hamnat på efterkälken. Projektet klarlägger att kriskommunikationens förändrade förutsättningar med stor säkert får konsekvenser. Det här projektet kan givetvis inte säkert besvara vilka konsekvenser detta får men det går ändå att peka ut några sannolika konsekvenser för samhällets krishantering i allmänhet och inblandade organisationers krishantering i synnerhet: Tiden att reagera på en kris är mindre jämfört med det analoga mediesystemet Interaktiviteten innebär bl.a. att den institutionaliserade journalistiken bedrivs i en åsiktsimpregnerad kontext till och med på nyhetsjournalistikens hemmaplan. För att inte nämna resten av Internet. Konvergens och interaktivitet ökar sannolikheten att krisen blir bildtung och att lekmän inte tränade journalister förmedlar en del av bilderna. Nyheterna drivs mindre av journalister och mer av användare och organisationer (medier och journalister försvinner inte). Den höga hastigheten och oförutsägbara periodiciteten på nyhetscykeln innebär att nyhetssajter måste övervakas konstant under en krissituation. 8
Nätnyheter är utkast, av varierande kvalitet, som förändras kontinuerligt utan förvarning eller förklaring. Gestaltningen av nätnyheter är en ständigt pågående realtidsförhandling mellan medier, organisationer och användare. Om man inte är närvarande i denna förhandling kommer andra än den egna organisationen att influera mediegestaltningen. Nätnyheters praktik skiljer sig en hel del från journalistikens traditionella ideal vilket kan få konsekvenser för journalistikens trovärdighet och legitimitet. Digitala medier öppnar upp för helt nya möjligheter att kommunicera med olika intressenter under en kris. Möjligheter som än så länge utnyttjas mycket sparsamt. Resurserna som behövs för en potentiellt framgångsrik kriskommunikation/krishantering kommer att vara mycket omfattande. Projektet Nätjournalistik i krissituationer information eller desinformation? har därmed bidragit till att besvara några av frågorna rörande hur digitaliseringen av samhällets mediestruktur påverkar krishantering men det återstår fortfarande många frågor att besvara. Karlstad 16 mars 2010 Michael Karlsson Projektets publikationer (urval) Karlsson Michael, Clerwall Christer (2009). Convergence in Swedish online news 2005-2009. Paper presenterat vid Nordmedia09 i Karlstad Karlsson Michael (2008), Crisis communication and online journalism. Crisis management in an elastic communication environment, paper presenterat på ECREAs konferens i Barcelona 2008 Karlsson Michael, Strömbäck Jesper (2010). Freezing the flow of liquid news. Exploring approaches to study the liquidity of online news. Journalism Studies, 11(1) Karlsson Michael (2008) Increasingly interactive - Swedish online news 2005-2007, paper presenterat på ICAs konferens i Montreal 2008 Karlsson Michael (2008). Internet, den ökade publiceringshastigheten och de förändrade villkoren för kriskommunikation. Studier i politisk kommunikation 20. Sundsvall: Demokratiinstitutet Karlsson Michael (2009). Mapping the liquidity of online news. The case of Sweden. Paper presenterad vid Nordmedia09 i Karlstad Karlsson Michael (2009). Nothing late and analogue. How organizations utilized their websites to respond to issues covered by Swedish mainstream online news. Observatorio vol 3(3), pp. 224-241 9
Karlsson, Michael (2010) RITUALS OF TRANSPARENCY. Evaluating online news outlets use of transparency rituals in the US, UK and Sweden, Journalism Studies 11, 4 [publiceras analogt i augusti] Karlsson, Michael (2010). The immediacy of online news, the visibility of journalistic processes and a restructuring of journalistic authority, Journalism. Theory, Practice and Critique [accepterad för publicering] 10