TEIE51 Industriell Ekonomi. Produktkalkyler Sofi Rehme

Relevanta dokument
» Industriell ekonomi

Reflektioner från föregående vecka

Seminarium 4 (kap 16-17)

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Företags- och Personalekonomi G88

1/10/2011. Direkta och indirekta kostnader Repetition

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

Produktkalkyler. Kostnadsslag. Resultatanalys. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering.

Oavsett syfte. Grunder. Nancy Holmberg kap Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet.

Grunder. Kalkylobjekt = det man gör kalkylen på. Produkt - Lägsta pris, lönsamhet. Nancy Holmberg kap

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Emmanouel Parasiris EKONOMISK ANALYS. Introduktionsförel Emmanouel Parasiris 1

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

d) Vilket resultat erhålls vid samma produktion som i c) om försäljningspriset är 349 kr/st. Resultat = (349 75) * = kr

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Kostnads- och intäktsanalys

Kalkyler som beslutsunderlag

Kostnads- och intäktsanalys

Övningar. Produktkalkylering. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 17-19

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Företags- och Personalekonomi G88

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Vad kostar det att ha en bil? beräknar kostnader och intäkter

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Uppgift 1.1 i resultatplanering

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Kalkyleringens avvägning

Kalkylering. Daniel Nordström

Allmänt om kalkylering

Tonnquist Projektledning

Kalkyleringens avvägning

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Resultat- planering. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Exempelsamling TPYT02

» Industriell ekonomi

Skärvad Olsson Kap 18

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

2 Normalkalkyl. b) Normalkalkyl. 3 Förändring Fasta kostnader

De generella kalkylproblemen

Tentamen i Kalkylering och intern redovisning, 7,

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem MED VISSA FACIT Peter Lohmander Version

IEK415 Industriell ekonomi E

tentaplugg.nu av studenter för studenter

» Industriell ekonomi

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Bidragskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID ) Nils Lundgren

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter lönsamhetsberäkningar

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

IEK415 Industriell ekonomi för E, TD, TM m fl

Övningsuppgifter, sid 1 [21] totalanalys - facit, nivå C

b. Företag A: Mo = 6, Md = 6, m = , Ql = 4, Q3 = 8 c. Företag A: s = Modellsvar uppgift 2. a. histogram eller frekvenspolygon

Ett företag har följande samband mellan produktionskostnad och producerad kvantitet:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn Besöker salen: Efter cirka två timmar

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Lönsamhetsanalys och Prissättningskalkyler i Bemanningsföretaget AB

Genomgång av Produktionsekonomianteckningar

Sammanfattning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Försättsblad Tentamen

Företagsekonomi Facit övningsuppgifter bidragskalkylering

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

PRODUKTKALKYLERING I ETT TJÄNSTEFÖRETAG

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

IEK 415 Industriell ekonomi

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Datum: Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, Besöker salarna: nås på telefon, se ovan

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 9 mars 2010

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Tentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (6)

Transkript:

TEIE51 Industriell Ekonomi Produktkalkyler Sofi Rehme

2 Produktkalkylering behövs för att ta reda på lönsamheten hos produkter och beslut Företag vill ha större intäkter än kostnader De behöver därför kunna jämföra intäkter och kostnader för olika produkter och för olika beslut, för att försäkra sig att produkterna och besluten är lönsamma

3 Olika produktkalkyler beroende på syfte Vad vi vill veta Bygger på begreppen Princip Kallas för Kostnad/styck, alla kostnader kopplade till endast en produkt Rörliga kostnader Fasta kostnader VOLYM Kostnaderna beskrivs som en funktion av volymen f(x)=kx+m Självkostnadskalkyl (Självkostnad/st enligt: Divisionskalkyl, Normalkalkyl, Minimikalkyl) Kostnader och intäkter för olika beslut (ex: köpa maskin A eller inte, tillverka produkt X eller produkt Y) Särkostnader Särintäkter (Samkostnader) BESLUTSITUATION Täckningsbidrag = särintäkter - särkostnader Beräkna hur stora bidrag olika beslut ger till verksamhetens samkostnader Bidragskalkyl Bidragskalkyl Trång sektion Kostnad/styck, vissa kostnader kopplade till flera olika produkter Direkta kostnader Indirekta kostnader FÖRDELNING Samtliga kostnader fördelas på kostnadsbärare tex kund eller produkt Påläggskalkyl ABC-kalkyl

Rörliga och Fasta kostnader Rörliga kostnader: förändras med verksamhetsvolymen Fasta kostnader: förändras ej med verksamhetsvolymen

5 Rörliga kostander Fasta kostnader Totala kostnader Proportionellt rörliga (för varje enhet inköp stiger kostnaden) Helt fasta (ändras ej med verksamhetsvolmen) Volym Degressivt rörliga (ökar mindre och mindre t.ex: mängdrabatt) Driftsbetingade fasta (kostar bara vid användning t.ex.: uppvärmningskostnad) Progressivt rörliga (ökar snabbare och snabbare t.ex.: övertidsersättning) Halvfasta (ökar stegvis t.ex.: lön till anställda, nya maskiner)

Resultatdiagram

7 Resultatdiagram Valuta [kr] TI TK Nollpunkt TI-TK (dvs resultat) Nollpunktsomsättning Säkerhetsmarginal Nollpunktsvolym Verklig volym Volym [st, kg, liter]

Självkostnadskalkyl Divisionskalkyl/Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Minimikalkyl Kostnad/styck: alla kostnader kopplade till endast en produkt

9 Olika typer av självkostnadskalkyler beroende på hur man behandlar de fasta kostnaderna Kalkyl Syfte Divisionskalkyl eller Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Minimikalkyl Beräknar den faktiska självkostnaden under perioden Justerar självkostnaden för tillfälliga toppar och dalar I volymen Fastställer minimalt pris i krissituationer eller vid rea, ser fasta kostnader som en sunk cost

10 Normalkalkyl Normal volym Vad är normalt? Är en försäljningsminskning tillfällig eller en trend? Sysselsättningsgrad = verklig volym normal volym Sysselsättningsgrad mer än 100 %: Övertäckning Sysselsättningsgrad mindre än 100 %: Undertäckning

11 Divisionskalkyl Efterkalkyl (kan göras i efterhand) Självkostnad/st=total kostnad tillverkad volym

12 Normalkalkyl Förkalkyl Självkostnad/st=total kostnad + rörlig kostnad/st tillverkad volym

13 Minimikalkyl (anger absolut lägsta pris) Självkostnad/st=Rörlig kostnad/st

Bidragskalkyl

15 Syftet med bidragskalkyl Bidragskalkyl är en ofullständig kostnadsfördelning Ett positivt TB betyder inte att beslutet är långsiktigt lönsamt eftersom samkostnader ej tagits hänsyn till. Bidragskalkyl lämpar sig därför vid kortsiktigt beslutsfattande För att fatta beslut om minimalt försäljningspris som krävs för att produktion inte ska belasta övriga verksamheten (jmf. Minimikalkyl som vanligtvis används efter att varorna är producerade) När det finns ledig kapacitet i t.ex. en maskin När det uppstår en flaskhals/trång sektion

Bidragskalkyl 16 Särintäkter: Intäkter som uppstår alt bortfaller på med anledning av beslutet Särkostnader: Kostnader som uppstår alt bortfaller med anledning av beslutet Samkostnader: Kostnader som inte påverkas av beslutet Täckningsbidrag (TB) = särintäkter särkostnader

17 Täckningsbidraget (TB) Täckningsbidrag (TB): Kan anges per styck, för hela beslutet, eller per enhet i den trånga sektionen Totalt täckningsbidrag (TTB): innefattar hela beslutet, dvs totala särintäkter och totala särkostnader Resultat = TTB samkostnader Täckningsgrad (TG): 45 6ä789:ä;:<7

18 Täckningsbidrag per trång sektion Bidragskalkyler används ofta för att maximera det totala täckningsbidraget vid en trång sektion Maximalt TTB fås genom att maximera TB/enhet trång sektion Vid trång sektion: Välj det beslut som skapar högst TB per enhet trång sektion (ex. maskinminuter (kr/min), arbetstid (kr/tim, materialåtgång kr/kg )