Tänk tvärtom Videolänk htttp:www.skane.se/sv/webbplatser/välko mmen till Vårdgivarwebben/utveckling projekt/sjukskrivningsprocess/utvecklin gsprojekt/tank-tvartom/
Projektet tänk tvärtom kom till efter en studie vid Skurups vårdcentral Resultaten visade på olika frågeställningar och bedömningar beroende på om patienten var en kvinna eller en man. Kvinnor frågades mest om sin familjesituation och männen om sin arbetssitauation. Kvinnor fick olika frågor om våld än män om frågan överhuvudtaget togs upp. Kvinnor bedömdes ha fler psykiska orsaker till sina problem och män mest fysiska. Frågan om alkolholriskbruk missades ofta hos kvinnor och mäns drickande bagatelliserades.
Jämställd vård och genus Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika, delvis olika.kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Genus handlar om de sociala och kulturella aspekterna av ett kön. Något vi är med och skapar. Det som ses som typiskt manligt respektive kvinnligt skiftar hela tiden mellan tider, kulturer och samhällen.
Våga fråga om våld För många professionella känns det svårt att ta upp frågan om våld. Tidsbrist och oro för ett jakande svar kan utgöra hinder. Så skyddar vi oss känslomässigt. Studier visar att ju oftare man vågar fråga så höjs kompetenskänslan, tryggheten och den känslomässiga beredskapen att möta ett ja-svar. Frågan kan avdramatiseras genom att framhålla att våld är ett vanligt problem.
Våldets normaliseringsprocess Den som utövar våld gör det inte hela tiden och har ofta även goda sidor. Växlingen mellan våld och värme, våldsamhet och omhändertagande skapar förvirring hos den utsatte. Hopp om förbättringen,löften om bot och förbättring gör det svårare att lämna en destruktiv relation. Anpassningen går ofta succesivt och den utsatte underkastar sig den våldsutövande för att våldet inte skall upprepas eller eskalera. Våld börjar ofta ett kontrollerande av partnerns umgänge, ekonomi, tankevärd för att gå vidare till ett mer uttalat fysiskt och psykiskt kränkande och begränsande av partners hela livsutrymme.
Genusforskning och individen De kunskaper man tar med sig från gruppstudier gällande en viss åkomma, i beteende och livsvillkor in i konsultationen ger en stor risk att förorsaka genusbias. De skillnader som ses mellan olika kvinnor i en kvinnlig grupp och olika män i en manlig grupp är oftast större än skillnader mellan grupper av män och grupper av kvinnor. Dilemmat med skillnader på gruppnivå är att det måste uppmärksammas man ändå aldrig får tolkas som så att varje individ är typisk för gruppen.
Inte en helt enkel fråga inom vård och forskning Det finns samhällsmässiga vinster med att göra individuella bedömningar baserade på individens hälsotillstånd, resurser och begränsningar som ej är färgade av stereotypa föreställningar om typiskt manliga och kvinnliga beteenden. När genuskompetens från forskarsamhället når ut i organisationerna har den chans att påverka praxis på ett effektivt sätt och komma patienterna till godo. För detta behövs integrering av genusperspektiv i vårdutbildningar samt internutbildning för personal verksam inom vård och omsorg
Genuskompetens-en väg till en jämställd vård och omsorg för alla Att läsa mer : Socialstyrelsens rapport tack för att ni frågar -screening om våld mot kvinnor 2002. Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer. Liria Ortiz. Gothia fortbildning Lära mer, hel eller halvdagsutbildningar av genusambassadör, reg Skåne. Kontakt Annika Martinsson, Leg Psykolog, genusambassadör. Tel 0733 64 07 64 annika.martinsson@psykologresurs.com annika@psykologcoach.se www.psykologresurs.com, www.psykologcoach.se