EFTER TREDJE FRAKTUREN FRÅGADE JAG OM DET VAR BENSKÖRHET

ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET #1 2015 STARKA sidor SOMRIGT RECEPT: Smaka smörstekt kardemummarabarber STOPPA FRAKTUR- KARRIÄREN I TID! D-vitaminbrist trots att det är sommar? SOMMARQUIZ TESTA DINA KUNSKAPER OM BENSKÖRHET INGRID OLSSON, 81 ÅR FRÅN VÄSTERÅS: EFTER TREDJE FRAKTUREN FRÅGADE JAG OM DET VAR BENSKÖRHET 1 2015 STARKA SIDOR 1 TESTA KALCIUMKALKYLATORN FÅ KOLL PÅ DITT KALCIUMINTAG

AKTUELLT Välkommen till Bristguiden.se Den gamla hemsidan starktskelett.nu som handlade om benskörhet har gått i graven och i stället ersatts av en ny och stark sida som heter Bristguiden.se. Ifall du har brist på läsning, varför inte plocka fram läsplattan och lär mer om till exempel: Vad som orsakar brist på kalcium, D-vitamin och B-vitamin Vilka som riskerar att bli bensköra Hur diagnosticering av benskörhet går till? Mediciner vid benskörhet Risktestet eller kalciumkalkylatorn med mera. Glad Sommar! Om du vill läsa tidningen Starka Sidor digitalt är det bara att registrera dig på bristguiden.se. Vill du fortsätta att läsa papperstidningen som vanligt behöver du inte göra någonting. Tipsa oss gärna om det är något särskilt som du vill att vi skriver om i Starka Sidor. Glad sommar i solen önskar vi på Starka Sidor! Kolla kalciumkalkylatorn Vet du om du får i dig tillräckligt med kalcium varje dag? Kalcium behövs för att bygga upp benvävnaden och behålla ett starkt skelett. Det behövs också för musklernas och nervernas funktion och för att blodet ska kunna koagulera. Ta gärna en titt på kalciumkalkylatorn, där du enkelt kan se ungefär hur mycket kalcium du får i dig i din vardag. http:///kalciumbrist/ testa-ditt-kalcium/ Benskör 64-åring dansar poledance När Greta Pontarelli från USA var 59 år fick hon diagnosen benskörhet och doktorn gav henne rådet att börja med någon form av fysisk aktivitet. Efter en del funderande fastnade hon till slut för poledance! I början kunde hon inte ens komma uppför stången men idag är hon 64 år och internationellt rankad inom poledance. Om hon håller benskörheten stången är ännu osagt, men för den som undrar går det lika bra att motionera skelettet med joggning, stavgång, styrketräning och annan benbelastande motion. Sommar, sol och ändå brist på D-vitamin? I en studie hade förskolebarn i norra Sverige för låga nivåer av D-vitamin redan i slutet av sommaren trots att det varit soligt och de hade följt kostrekommendationerna. När man sedan mätte under hösten hade mer än 25 procent av de ljushyade och 50 procent av de mörkhyade barnen bristnivåer. Självklart är det inte bra att bränna sig men ett tips kan ju vara att vistas i solen minst en kvart innan solskyddskrämen åker fram. Eller rådgör med din doktor ifall du exempelvis är äldre och brukar föredra skuggan. Din doktor kan mäta och behandla eventuell D-vitaminbrist. Kan handen visa om höften är för svag? Kanske kan en enkel handröntgen bidra till att upptäcka benskörhet långt innan personen ens fått en första fraktur? Sedan 2010 har doktoranden Johan Kälvesten studerat tusentals röntgenbilder av handskelett och sedan följt upp vilka individer som senare drabbades av en höftfraktur. Resultatet som presenterades i år visade att personer med låg bentäthet i handen löper större risk att bryta höften. Metoden med handscreening har redan sålts till USA och andra länder. Läs mer Läs mer korta.nu/ka6 Hans Jutberger, överläkare i geriatrik, startade frakturkedja i Norrtälje: Stoppa frakturkarriären i tid! Trots att benskörhet går att upptäcka och behandla med läkemedel går övervägande del av patienterna hem utan vare sig diagnos eller behandling efter den första frakturen. Det gör att patienter många gånger hinner få flera frakturer innan de får veta att de är bensköra. Hans Jutberger, överläkare i geriatrik i Norrtälje bestämde sig för att göra något åt saken och startade hösten 2013 en så kallad frakturkedja. Tillsammans med Evalena Sandh, som är frakturkoordinator, ansvarar de för att hitta alla patienter som får frakturer på grund av benskörhet. Evalena är spindeln i nätet och hon har kontakt med både patienter och ortopeder och hon märker på en gång ifall någon patient är på väg att slinka ur det finmaskiga nätet, berättar Hans. FRAX och bentäthetsmätning En del patienter kommer till akuten och blir gipsade och sedan hemskickade. Dessa patienter ringer Evalena upp och ställer en rad frågor utifrån ett datorbaserat verktyg som kallas FRAX. Frågorna handlar om riskfaktorer för fraktur Hans Jutberger tog initiativ till att starta en frakturkedja, som gör att fler bensköra upptäcks och behandlas. som ärftlighet, ålder, tidigare fraktur, sjukdomar och livsstil. Genom att fraxa kan Evalena bedöma om patienten löper risk att få ännu en fraktur inom de närmaste 10 åren. Om så är fallet ordnar hon en remiss till Liljekonvaljer, syrener, rabarber... visst är det härligt när sommaren kommer! Dessutom får du gratis D-vitamin helt naturligt när du vistas i sommarsolen. Med tillräckliga mängder D-vitamin hjälper du också kroppen att ta upp kalcium från maten du äter. Så varför inte kalasa på något extra kalciumrikt i solen? Rabarber innehåller mängder av både kalcium, kostfiber och C-vitamin. Rabarberkräm och rabarberpaj är förstås gamla goda favoriter men vill du göra något snabbt och enkelt kanske detta recept kan smaka? Hans som kan utreda eventuell benskörhet och erbjuda läkemedelsbehandling. Bara under de senaste två månaderna har Evalena ringt upp 35 patienter och erbjudit dem en remiss för bentäthetsmätning. De flesta patienter är förstås oerhört tacksamma och inser vad det betyder att få tidig diagnos och behandling, något som kan stoppa frakturkarriären. Med strukturerat sökande efter frakturpatienter sparar vi in på både pengar och lidande, avslutar Hans. KALAS MED SMÖRSTEKT KARDEMUMMARABARBER CAROLA PILARZ ISTOCKPHOTO Recept (4 pers) 300 g smala rabarber 25 g smör ¾ dl strösocker 1 tsk kardemumma 2 dl grädde (till servering) Receptet kommer från Arla: http://www.arla.se/recept/smorstekt-rabarber/ Bensköra behöver behandlas Av de cirka 70 000 benskörhetsfrakturer som sker varje år får endast drygt var tionde patient förebyggande behandling inom ett år efter frakturen. Trots att behandling skulle kunna minska risken för ytterligare frakturer. I december 2014 skärpte Socialstyrelsen rekommendationerna eftersom alldeles för få patienter utreds och behandlas för benskörhet. De efterlyser ett organiserat sökande efter bensköra genom att exempelvis införa frakturkedjor. Enligt studier kan frakturkedjor i förlängningen minska risken för nya frakturer med cirka 40 procent. Gör så här Skär rabarbern i breda bitar, lite på snedden. Stek dem i smör i en panna i två minuter. Strö över socker och kardemumma och stek ytterligare cirka två minuter tills sockret börjar bli ljusbrunt. Låt svalna lite. Vispa grädden lätt och servera. 2 STARKA SIDOR #1 2015 1 2015 STARKA SIDOR 3

Ingrid Olsson, 81 år: Efter tredje frakturen frågade jag läkaren om det kunde vara benskörhet TEXT: Susanna Carlhem FOTO: Elis Hoffman Den som en gång fått en fraktur som beror på benskörhet löper dubbelt så stor risk att få en till. Ändå glömmer vården ofta bort att ta reda på den bakomliggande orsaken när någon får en fraktur. Det var mina väninnor som uppmanade mig att fråga läkaren om mina frakturer kunde bero på benskörhet, säger Ingrid Olsson, som numera har fått diagnos och behandling. Ingrid Olsson, 81 år från Västerås har haft tre frakturer och vet hur livet kan förändras på ett ögonblick. Den första frakturen fick jag redan för över 20 år sedan. Då halkade jag på en isfläck och bröt höger handled och blev gipsad från armbågen ända ut till fingerspetsarna i sex veckor. Jag fick smärtstillande och råd om hur jag skulle träna upp styrkan igen, men ingen på sjukhuset nämnde något om eventuell benskörhet, minns Ingrid. Lever ett aktivt liv Ingrid har alltid levt ett aktivt liv med man, barn, barnbarn och vänner. Hon har arbetat ideellt för bland annat Rädda Barnen och Väntjänsten och varje onsdag spelar hon canasta med SPF Seniorerna. Under flera år tränade hon också på Friskis&Svettis ihop med svärdottern. Tyvärr tog det slut när jag bröt lårbenet i januari 2010. Det var en onsdag på vintern och jag satt på ett lite upphöjt säte i bussen. När jag skulle kliva av tänkte jag inte på att avståndet till golvet var högre än vanligt och föll rakt ut i bussgången. Det gick på ett ögonblick! Läkaren på sjukhuset sa att jag inte kunde ha valt ett sämre ställe att bryta mig på, berättar Ingrid. Efter operationen kom hon till ett rehabiliteringshem i Västerås där hon under sex veckor fick sjukgymnastik och började träna på att gå igen. När jag kom hem kunde jag gå med rullator men min man fick sköta mycket av hushållssysslorna, minns Ingrid. u Jag har alltid levt ett aktivt liv och trodde inte att jag skulle drabbas av benskörhet, berättar Ingrid.

Den första frakturen fick jag redan för över 20 år sedan. Då halkade jag på en isfläck och bröt höger handled. Ingrid Olsson Sätt stopp för brott! Att bryta sig kan gå på en sekund men påverka livet i många år. Benskörhet är en tyst sjukdom som sällan upptäcks förrän man får en fraktur trots att belastningen kanske inte varit så stor. Den här typen av frakturer kallas även för lågenergifrakturer eller fragilitetsfrakturer. Ifall du är förvånad över att det gick så lätt att få en fraktur, då är det förmodligen läge att prata benskörhet med din doktor! ISTOCKPHOTO Cyklade omkull Ingrid tänkte att hon säkert skulle kunna träna som innan på Friskis&Svettis men det gick tyvärr inte. Jag hade varit borta för länge och träningen som jag och svärdottern gick på innehöll mycket skutt och jag ville inte byta till en lättare grupp, berättar Ingrid. Däremot fortsatte hon att cykla överallt, något hon alltid har gjort eftersom hon inte har körkort. Man kommer mer omkring med cykel än med bara promenader och för mig är cykeln en frihet, berättar Ingrid. Det var dock under en cykeltur i juni för tre år sedan som den tredje frakturen uppstod. Hon råkade ramla med cykeln i en slänt alldeles nära sjukhuset. Jag hann precis få av mig ringarna för jag kände att fingrarna började svullna upp och så gick jag in på sjukhuset. Där sa de först att jag behövde remiss men när de insåg att jag cyklat omkull alldeles utanför tog de emot mig, skrattar Ingrid. Den här gången var det fraktur på radiusbenet i vänsterarmen och hon fick ett lättgips och en skena. Väninnor och en bra läkare hjälpte Under åren har Ingrid och väninnorna ibland diskuterat det här med benskörhet men det slog henne aldrig att hon själv kunde vara drabbad. Hennes väninnor rekommenderade henne att gå till läkaren och ta upp det här med benskörhet, eftersom Ingrid haft flera frakturer och armen såg lite krokig ut efter den senaste frakturen. Jag kom till en underbar familjeläkare som verkligen tog sig tid och hon var en sån som jag verkligen kunde prata med. Hon skrev direkt remiss så att jag blev kallad till en bentäthetsmätning, som visade att jag var benskör, berättar Ingrid. Läkemedelsbehandling, kalcium och D-vitamin Sedan 2013 tar Ingrid läkemedel mot sin benskörhet samt kalcium och D-vitamin för att undvika brist. Jag är så tacksam för att mina väninnor uppmanade mig att gå till läkaren och fråga. Jag visste inte att det fanns medicin mot benskörhet, avslutar Ingrid som förhoppningsvis ska slippa fler framtida frakturer. Jag är så tacksam över att mina väninnor uppmanade mig att gå till doktorn och fråga om benskörhet, säger Ingrid. Vad alla borde veta om benskörhet Varannan kvinna och var fjärde man får någon gång i livet en benskörhetsfraktur. Om fler visste mer kanske en och annan fraktur skulle kunna undvikas? Här är några bra saker att känna till: Ha koll på riskfaktorerna Några vanliga riskfaktorer är hög ålder, tidigare frakturer, ärftlighet, brist på kalcium och D-vitamin, tidigt klimakterium, rökning samt brist på motion. Man ska också komma ihåg att sjukdomar som exempelvis glutenintolerans och ledgångsreumatism ökar risken för att bli benskör. Känn till tecken på benskörhet Vissa tror att de fått ryggskott när de i själva verket har fått kotfraktur på grund av benskörhet. Andra tecken på benskörhet kan vara att man minskar i längd eller att man får en framåtböjd hållning. Men allra tydligast är att man får en fraktur utan att belastningen varit särskilt stor. Ta hand om ditt skelett och prata benskörhet med doktorn Ett bra sätt att slippa gips i framtiden är att träna och hålla igång skelettet kontinuerligt samt undvika brist på D-vitamin och kalcium. Om du misstänker att det finns risk för att du är benskör är det bäst att prata med din doktor, som kan ställa diagnos och ge läkemedelsbehandling. Läs gärna mer på En stärkande sommar? Vad sägs om att bjuda skelettet på extra sommarmotion? Att använda stegräknare kan exempelvis bidra till att man går några steg extra än annars. Skelettet påverkas när man rör sig på ett sätt som ger benet stötar. Varje gång skelettet får en stöt uppfattar benbyggarcellerna att det är dags att arbeta lite hårdare för att klara den nya påfrestningen. Det är så skelettet blir starkare genom motion. Varje steg räknas och gör gott för både kropp och knopp! 6 STARKA SIDOR #1 2015

Returadress: Meda AB Att. Receptionen Box 906 170 09 Solna NYHET! QUIZ Testa dina kunskaper Vad känner du till om benskörhet? Och har du koll på näringen som ditt skelett behöver? Se om du kan svaren i vårt quiz. Givetvis får du tjuvkika på svaren längst ner på denna sida. 1) D-vitamin behövs för att kunna ta upp kalcium från maten vi äter. Vilken av följande produkter innehåller mest D-vitamin per 100 gram? 1. Alpro rismjölk X. Arlas berikade mellanmjölk 2. Oatly havremjölk 2) Benskörhet eller osteoporos som sjukdomen också kallas har funnits i många år. Men vilket år enades WHO om att diagnosen osteoporos skulle bestämmas utifrån de värden man får vid bentäthetsmätningar i rygg, höft och underarm? 1. 1994 X. 1984 2. 1974 3) Vilket av följande livsmedel har i en studie visat sig förebygga benskörhet? 1. Russin X. Torkade bananskivor 2. Torkade plommon 4) Hur mycket D-vitamin bör du få i dig varje dag om du är över 75 år? 1. 5 mikrogram X. 10 mikrogram 2. 20 mikrogram 5) Vad heter det hjälpverktyg med olika frågor som används för att ta reda på om du riskerar att få en fraktur inom de närmaste 10 åren? 1. FRAX X. FROX 2. FRYX 6) När bör du vistas utomhus i Sverige för att huden ska bilda D-vitamin av solstrålarna? 1. Hela året om vid lunchtid. X. Hela året, tidiga morgnar när solen går upp. 2. Dagtid mellan april/maj fram till september/oktober. 7) Vilka av följande sjukdomar ökar risken för att bli benskör? 1. Migrän och influensa X. Gikt och typ 1-diabetes 2. Ledgångsreumatism och överkänslighet mot gluten 8) Vilka av följande livsmedel anses som väldigt kalciumrika? 1. Hallon och smultron X. Nässlor och grönkål 2. Bacon och korv 9) Vilken av följande fiskar innehåller mest D-vitamin per 100 gram? 1. Torsk X. Strömming 2. Lax 10. Hur många procent av kroppens kalcium lagras i skelettet? 1. 99 procent X. 89 procent 2. 79 procent Tycker du att fler borde veta mer om benskörhet? En bra början är att läsa Starka sidor. Vi bjuder på inspiration, nyheter och matnyttiga tips för att få ett starkare skelett. Att prenumerera är gratis. Beställ på telefon 08 630 19 39 eller anmäl ditt intresse på Välkommen till ROP Riksföreningen Osteoporotiker ROP är en rikstäckande organisation för personer med osteoporos (benskörhet) och för deras anhöriga och andra som har anknytning till eller arbetar med osteoporospatienter. Föreningen bygger på ideella krafter och är politiskt och ideologiskt obunden. Som medlem får du bland annat möjlighet att delta i regionala och lokala aktiviteter. Vill du komma i kontakt med ROP, gå in på www.osteoporos.org eller kontakta deras kansli på telefon 08 505 805 74. www.osteoporos.org Rätt svar: 1) Oatly havremjölk 2) 1994 3) Torkade plommon (6 10 st per dag) 4) 20 mikrogram 5) FRAX 6) Dagtid mellan april/maj fram till september/oktober. Resten av året står solen för lågt på himlen och strålarna som når oss är då inte tillräckligt starka för att D-vitaminet ska kunna bildas i huden. 7) Ledgångsreumatism och överkänslighet mot gluten. 8) Nässlor och grönkål. 9) Lax (andra feta och D-vitaminrika fiskar är gös, sill och sardiner i olja.) 10) 99 procent. Nyhetsbrevet Starka Sidor ges ut av Meda två gånger per år och går även att ladda ner på. Kundservice: 020-35 05 05, info@meda.se Webbadress: Postadress: Meda, Pipers väg 2A, Box 906, 170 09 Solna. Redaktion: Utgivare: Hanna Elfberg, hanna.elfberg@meda.se, Medicinsk faktagranskning: Joakim Svahn Redaktör: Susanna Carlhem Art Director: Carola Pilarz, JG Communication Tryck: Halmstad Tryckeri PRENUMERERA KOSTNADSFRITT PÅ STARKA SIDOR: Ring 020-35 05 05 eller använd formuläret på