ARBETSPAPER- får ej citeras utan författarens tillstånd

1 ARBETSPAPER- får ej citeras utan författarens tillstånd Tankar om Mobbning - en intervjustudie med HVB-placerade ungdomar Inledning Nästan var tredje ungdom i samhällsvård uppger sig vara utsatt för någon typ av mobbning minst en gång i månaden i jämförelse med ungefär var sjunde ungdom i normalpopulationen (Lagerlöf, 2012). Ovan nämnda resultat bekräftar internationell forskning som visat att ungdomar i samhällsvård är en speciellt utsatt grupp när det gäller mobbning och kränkande behandling (se till exempel Barter, 2011; Egelund et al, 2008; Barter, et al, 2004; Gibbs & Sinclair, 2000). I studien framkom även att placerade unga mobbar i större utsträckning än unga som inte är placerade (Lagerlöf, 2012). Utöver nämnda studie är statistiska uppgifter om mobbning bland unga i samhällsvård i Sverige få. Socialstyrelsen konstaterar i sin tillsynsrapport (2008) att på 14 av 156 undersökta HVB har fall av psykisk misshandel och mobbning inträffat. Enligt Statens institutionsstyrelses (SiS) årsrapport (2010) över unga vid 12-hem uppger en fjärdedel av 683 ungdomar att de blivit mobbade och en dryg tredjedel att de mobbat andra. Hedin (2012) uppger i sin avhandling, som baseras på kvalitativa intervjuer med barn i fosterhem, att några unga berättar om utsatthet för mobbning kopplat till att de är placerade i vård. Andersson (2001) drog från intervjuer med placerade unga om vardagen i familjehem liknande slutsatser. Många gånger har svåra uppväxtförhållanden gjort att unga de placerats i vård (Socialstyrelsen, 2006;2010; Franzén, 2008). Placeringar i vård görs ofta med tanken att förbättra den unges livschanser. Forskning bland unga i normalpopulationen har visat att status i kamratgruppen som barn samt utsatthet för mobbning kan ha allvarliga konsekvenser för individers framtida hälsa (Almqvist, 2009; Wolke et al, 2013; Almqvist, Modin & Östberg, 2010). Kopplas nämnda forskningsresultat samman är det av största vikt att vidga kunskapsbasen om mobbning bland samhällsvårdade unga. Detta kräver mer kunskap om vilka former mobbning tar för ungdomar i samhällsvård. Vi behöver veta om mobbningen sker i institutionsmiljön eller i skolmiljön. Vi behöver veta om placerade unga blir utsatta av jämnåriga eller av vuxna i vårdmiljön/skolan. Frågor om i vilken mån institutionsmiljöer arbetar aktivt mot mobbning behöver besvaras. Därför har jag inom ramen för projektet Mobbning och utanförskap bland unga i samhällsvård finansierat av Allmänna Barnhuset intervjuat ungdomar och personal vid HVB. Studien har en barndomssociologisk grund där unga ses som aktörer, kapabla att själva förmedla information om sina förhållanden (Qvotrup & Corsaro, 2009; Christensen & James, 2008) och utgår från ungdomars egna tankar. Dessa tankar diskuteras i förhållande till definitioner och förklaringsmodeller om mobbning. Är det relevant att diskutera definitionen av mobbning i en studie som berör mobbning bland HVBplacerade? Ja, för hur problemet definieras har stor betydelse för om det upptäcks, hur det bemöts samt vilken form av interventionsarbete som bedrivs. Syfte Föreliggande arbetspaper syftar till att presentera preliminära resultat av HVB-placerade ungas tankar och beskrivningar av mobbning. Ungdomarnas tankar om mobbning relateras till fyra olika förklaringsmodeller av mobbning.

2 Frågeställningar Följande frågeställningar undersöks: Vilka beskrivningar ger HVB-placerade ungdomar av begreppet mobbning? Hur kan mobbning förstås utifrån de ungas beskrivningar i förhållande till Schotts (2014) fyra förklaringsmodeller av mobbning? Definitioner och förklaringsmodeller- tidigare forskning Utanförskap, mobbning, trakasserier, våld, kränkande behandling. När unga behandlar varandra illa används många begrepp. Under drygt trettio år som fenomenet har studerats har många olika definitioner formulerats, vilket givit begreppet många olika bottnar (Smith, 2011). Dessa olika förståelseramar har också format de interventioner som används för att stävja mobbning. För att senare kunna diskutera HVB-ungdomarnas beskrivningar av mobbning ges här inledningsvis en sammanfattning av de mest använda förklaringsmodellerna och definitionerna. En av de mest använda, nationellt och internationellt definitionerna av mobbning är den som formulerats av den svenske mobbningsforskaren Dan Olweus som säger att en elev blir mobbad när han eller hon upprepade gånger eller under viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever (a.a. 2007, s 57). Olweus definition överensstämmer även till stor del med den definition som Skolverket (2011) använder sig av som säger att mobbning är: en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag (s. 34). Olweus (2007) definition har speciellt på senare år ifrågasatts. Filosofen Robin May Schott (2014) beskriver i en teoretiskt analyserade text tre traditionella sätt att definiera och förstå fenomenet mobbning. Utifrån dessa tre presenterar hon även ett fjärde sätt att förstå mobbning. De tre första är: 1. Mobbning som ett uttryck för individuell aggression. 2. Mobbning som uttryck för socialt våld. 3. Mobbning som ett uttryck för dysfunktionella gruppdynamiker (Schott, 2014, s 27, min översättning). Nedan presenteras dessa tre utifrån Schotts beskrivning i kombination med min genomgång av tidigare forskning inom området. Mobbning som uttryck för individuell aggression Mobbning som ett uttryck för individuell aggression menar Schott (2014) kan härledas till Olweus definition. Mobbningens orsaker ligger enligt Olweus (1993; 2007) hos de individer som konkret är inblandade i mobbningssituationen. En mobbare är, enligt Olweus, en impulsiv individ som har en positiv inställning till våld och brister i empati för den han/hon utsätter. Uppvisad aggressivitet menar Olweus bottnar i brister i barnets uppfostran i huvudsak från barnets mor. Unga som blir utsatta för mobbning är enligt Olweus passiva, svaga, osäkra och oroliga individer som utvecklat sådant beteende på grund av att de växt upp med överbeskyddande mödrar (1993). Mobbning uppstår således i det individuella mötet mellan två personlighetstyper. Olweus (2007) lyfter även att mobbning kan ses som ett gruppfenomen men att gruppen som deltar i mobbningen enbart följer mobbaren. Schott (2014) framför kritik mot Olweus definition. Två huvudsakliga punkter i kritiken handlar om att Olweus placerar ett problem som sker i klassrummet utanför klassrummet då fokus läggs på individerna och deras relativt fixerade personlighetstyper snarare än kontexten där mobbningen sker. Något som enligt Schott kan ha betydelse. En syn på mobbning som något

3 som sker mellan fixerade personlighetstyper, menar även Schott, utesluter tanken om att barn/ungdomar kan gå från att vara en mobbare till att bli utsatt och vice versa. Mobbning som uttryck för socialt våld Mobbning som uttryck för socialt våld hämtar Schott (2014) bland annat från David Farringtons (1993) forskning. Farrington betraktar skolmobbning som ett mikrokosmos av samhället i stort och när mobbning sker i skolan kan det ses som en avspegling av övergrepp som sker i samhället (1993, s 383, min översättning). Fokus i detta synsätt ligger således på mobbning som en form av våld. Schott (2014) lyfter i sin analys även fram forskning från flera europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Polen där mobbning ofta definieras som; våldsuttryck (Frankrike), socialt problem kopplat till ungdomsbrottslighet (Tyskland) och social brutalitet (Polen). Återigen kritiserar Schott (2014) synen med att företrädare söker förklaringar till problemet med mobbning utanför klassrummet samt att denna förklaringsmodell i förlängningen lutar sig mot tanken om mobbning som uttryck för individuell aggression då enskilda individers aggression manifesteras med det som beskrivs som socialt våld (a.a. ). Mobbning som ett resultat av dysfunktionella gruppdynamiker Den tredje förklaringsmodellen handlar om dysfunktionella gruppdynamiker. Denna modell särskiljer sig från de första två då den fokuserar på skolklassens interna dynamik (Schott, 2014). Flertalet forskare har på olika sätt tagit in gruppen och det som händer i densamma för att förklara mobbningens uppkomst och fortlevnad. Christina Salmivalli med kollegor (se till exempel 1996; 1997 & 2010) har i flertalet studier presenterat teorier om deltagarroller i en mobbningssituation. Salmivalli (1996) menar att det i mobbningssituationer finns: mobbare, utsatta, assistenter, påhejare/förstärkare, passiva betraktare och försvarare. Mobbningssituationen blir således något som påverkar en större grupp unga. Olweus (2007) inkluderar gruppen i sin definition när han talar om att mobbning är något som utövas av en eller flera elever (a.a. s 57). Även om Olweus menar att det är psykologiska företräden hos mobbare och utsatt som styr själva mobbningssituationen och gruppen följer efter. Schott (2014) lyfter i sin genomgång fram Ken Rigby och Philip Slees (1991) och Rigby (2008) tankar om mobbning som ett förtryckande maktverktyg som en grupp använder mot en svagare individ för att kontrollera denne. Även mot denna modell har Schott (2014) kritik. Vad gäller Rigby (2008) menar Schott att när författarna använder begrepp som förtryck och makt så utgår de i sin analys från ett normativt tänkande där socialt våld och individuell aggression blir den bäst passande ramen för att förstå och tolka mobbning. En avslutande kritik Schott (2014) har mot förklaringsmodellen är att det innefattar en implicit tanke om att grupper där ingen mobbning förekommer är välfungerande grupper med sunda värderingar. Men varför vissa grupper blir dysfunktionella och utvecklar förtryckarbeteenden menar Schott att företrädarna för synsättet inte kan tillhandahålla då de kopplar mobbningsbeteendet till uppfostran något som, enligt Schott, är starkt kopplad till tanken om individuell aggression (a.a.). Den svenska forskaren Zelma Fors (1993; 2007) har också berört gruppens betydelse i förståelsen och definitionen av mobbning. Hon menar att alla mobbningsfall handlar om destruktiva maktrelationer som uppstår när unga möts. Möjligen skulle Schott framföra samma kritik mot Fors som hon gör mot Rigby (2008) då Fors (2007) väljer att beskriva mobbning med orden: Plågare har makten över offret, och de känslor som finns hos plågaren handlar om hat och förakt (a.a. s. 19).

4 Mobbning som socialt koncept Som nämnts har Schott (2014) formulerat en fjärde modell. En modell som även till viss del överensstämmer med teorier som framförts i italiensk och svensk forskning (Gini, 2006 & Bliding, 2004). I modellen utgår Schott från fyra hypoteser om sociala processer. Första hypotesen: I sociala system finns makt som fördelas mellan individerna i systemet (gruppen). Alla individer i systemet har tillgång till makten men på grund av rollfördelning och olika identiteter i det sociala systemet så fördelas makten olika inom gruppen. Andra hypotesen: I alla sociala relationer (grupper) finns konflikter som uppstår i när grupper bildas. Konflikterna uppstår i mötet. Konflikternas grund ligger inte hos individerna i förväg utan formas i mötet med andra. Tredje hypotesen: Ett samhälle (en grupp) definieras utifrån vilka det inkluderar och exkluderar (s 38, min översättning). Det kan vara inkluderingar som tar sig uttryck via nationella gränser, kulturella, politiska, ekonomiska och språkliga med mera. Personer som blir exkluderade från en grupp betraktas av de inkluderade som den Andre. Schott understryker att det inte behöver innebära risk för skada att vara den Andre så länge hen inte blir exkluderar från samtliga samhällen (grupper). Fjärde hypotesen: Mellanmänskliga relationer skapas av sociala institutioner och symboliska representationer som språk och normer (s 39, min översättning). (Schott, 2014, s 38-39). Utifrån hypoteserna formulerar Schott definitionen: Bullying occurs in relation to formal institutions, such as the school, where individuals cannot easily leave the group. The ongoing process of constituting informal groups through mechanisms of inclusion and exclusion provides a social context for bullying. Changes in position are dangerous to group order, becoming a source of fear and anxiety since all members of the group risk being excluded. Bullying occurs when groups respond to this anxiety by projecting the threat to group order onto particular individuals; these individuals become systematically excluded as the other (2014, s 39). Som nämndes återfinns dessa tankar hos andra mobbningsforskare. Gianluca Gini (2006) har med ett socialpsykologiskt synsätt studerat i vilken utsträckning elevers upplevelse av mobbningsepisoder, författade utifrån fiktiva mobbningsfall, påverkas av grupp- och kontext variabler. Gini fann att det fanns en stark bias för den grupp personen själv ansågs sig tillhöra när personen tillskrevs tillhörighet till gruppen som blev utsatt för mobbning men en mindre bias när han/hon ingick i gruppen som mobbade. Ginis slutsats är att det är av stor vikt för de unga att tillhöra inne-gruppen den grupp som anses accepterad och inte riskerar att hamna i en ute position. Marie Wrethander (tidigare Bliding) (2004;2007) framhåller inneslutning och uteslutning som viktiga begrepp att förstå mobbning bland barn och ungdomar. Hon belyser vikten av att se skolmiljön i sin helhet som en arena för barns relationsarbete (Wrethander, 2007, s 109) och menar att rådande definitioner av mobbning blir begränsande i förståelsen av mobbning. När

5 mobbning definieras som ett uttryck för individuell aggression föreligger, enligt Wrethander, en risk att mobbning som tar sig uttryck i uteslutning förbises eller ignoreras. I presentationen av ungdomsintervjuerna har ovan presenterad tidigare forskning och teori utgjort ramverk och ungdomarnas tankar om mobbning relateras i huvudsak till de fyra olika förklaringsmodellerna. Nedan redovisas för metod, datainsamling och databearbetning. Metod En kvalitativ fördjupande intervjustudie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Intervjuer har genomförts med 10 ungdomar i åldern 15-18 år placerade på 6 olika HVB i två olika län i MellanSverige. Motiven bakom val av ålderspann var att unga i åldern 15 år och uppåt själva kan bestämma om de vill medverka i en studie samt att om möjligt undvika vissa svårigheter med gatekeeping som kan uppstå i studier som innefattar placerade unga (se Sallnäs, et al 2010b). De ungas ålder motiverades även med att ungdomar som uppnått en ålder av minst 15 år har relativt lång erfarenhet av skolgång vilket kan ge bredare referensramar än yngre barn. Intervjuerna har tagit formen av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide (Silverman, 2011). Intervjuerna har utgått från ett antal teman så som beskrivningar av mobbning, orsaker till mobbning, arbete mot mobbning i HVB och skola samt förslag på åtgärder. Samtalet har fått styra i vilken ordning teman har behandlats, dock har samtliga teman diskuterats i varje intervju. Etiska överväganden Studien har varit behäftad med flera etiska dilemman. Mobbning i sig är ett mycket känsligt ämne att be människor samtala om och studien har prövats och godkänts i etisk kommitté. I denna studie har unga människor som redan befinner sig i en utsatt position, i och med sin placering i samhällsvård, ombetts prata om ett känsligt ämne. Vid genomförandet har därför stor omsorg och hänsyn tagits till de placerade ungdomarna. Som nämnts är dessa unga människor även omgivna av ett antal så kallade gatekeepers vilket gör dem till en population svår att nå (Sallnäs et al, 2010b). Därför har flera åtgärder vidtagits för att försäkra att deltagarnas trygghet. Frivilligheten i deltagande har poängterats såväl i samtyckesbrev som vid intervjuerna. För att i så stor utsträckning som möjligt garantera frivillighet har unga själva fått anmäla intresse att delta. Information om studien och inbjudan att delta har förmedlats via sociala medier samt via kontakter med personal på HVB i de aktuella länen. I samband med intervjuerna har inga frågor ställts till ungdomarna om personliga erfarenheter av mobbning. Ett antal av ungdomarna har själva valt att berätta om egna erfarenheter. I dessa fall har jag som intervjuare informerat ungdomarna att de själva väljer vad de vill berätta och ungdomarna har då själva fått styra samtalet för att undvika att de berättat saker de inte känt sig bekväma med att dela. I några av citaten som återges i texten framgår att den intervjuade har egna erfarenheter, dessa erfarenheter har alltså ungdomen själv valt att berätta om under intervjun. Trots de etiska dilemman som omgärdat studien har det funnits flertalet skäl till att genomföra studien. Det faktum att placerade unga uppger en hög utsatthet för mobbning ett viktigt sådant. Att de också befinner sig i en position där deras framtida livschanser kan betraktas som osäkra utifrån sin placering i vård liksom att de riskerar dåliga hälsoutfall som vuxna är ett annat.

6 Datainsamling Initialt användes sociala medier för att nå placerade ungdomar med intresse för studien. Information om studien spreds via twitter och facebook. Tyvärr gav dessa försök ingen respons. I nästa skede användes Nationella HVB-registret för att etablera kontakt med HVB. Med hjälp av registrets sökfunktion selekterades samtliga HVB i två mellansvenska län som enligt registret bedriver vård och behandling för ungdomar. Bland de HVB i respektive län som kom upp i listan noterades samtliga som inte specifikt angav att de bedriver verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Beslutet att inte aktivt inkludera institutioner vars verksamhet bedrivs för ensamkommande i urvalet motiverades av att dessa ungdomar tillfrågas i många andra sammanhang och att det därför inte ansågs därför lämpligt att belasta de med en förfrågan. Ensamkommande ungdomar kan även ha begränsad erfarenhet av skolgång i Sverige samt av att vara placerad i en svensk kontext vilket kan försvåra deras möjlighet att svara på frågor som i hög grad rör placering och skolgång i Sverige. Utifrån de 2 listorna (1 för varje län) slumpades via lottdragning 7 institutioner från vardera listan. Dessa 14 kontaktades med information/samtyckesbrev till ungdomar och personal. Samtliga brev följdes efter 1 vecka upp med telefonsamtal. 2 av de 14 kontaktade meddelande att de var intresserade av att delta i studien. Övriga avböjde eller gick ej att etablera kontakt med. Ytterligare 5 HVB slumpades från vardera listan och dessa kontaktades. Resultatet blev att ytterligare 3 HVB anmälde intresse att delta i studien. Kontakt med sjätte HVB:t som deltagit etablerades via ett personligt möte mellan ansvarig forskare och en representant från HVB:t. Ett antal HVB avböjde deltagande. Anledningar som gavs var: ingen ungdom vill medverka i en intervju, vi har ingen ungdom placerad som passar in i studiens urval, vi håller på och avvecklar verksamheten och vi är mitt i en omorganisation. Nämnda anledningar föranleder ingen tro att studiens resultat påverkats om andra HVB medverkat i studien. Det enda som möjligen kan påverkat resultatet i någon riktning är att flera HVB där ungdomar och personal medverkat har uttryckt ett starkt engagemang för frågor som rör mobbning. Möjligen innebär det att ungdomar som intervjuats bor i HVB-miljöer som behandlar mobbning i större utsträckning än andra HVB. Det kan även vara så att ungdomar som valt att delta gjort det utifrån en specifik önskan att prata om mobbning. Ovan nämnda skäl kan lett till att intervjuade unga är mer initierade i frågan än andra ungdomar. Samtliga intervjuer genomfördes i respektive HVB:s lokaler i rum som intervjupersonerna själva fick välja. Före intervjun informerades respondenten om syfte och innehåll, att det var frivilligt att delta, att respondenten hade rätt att avbryta intervjun och medverkan om hen önskade samt att respondenten förblir anonym i redovisningen av resultatet. Samtliga ungdomar som medverkade i studien fick efter avslutad intervju ett presentkort till ett värde av 100 kronor. Detta presentkorts existens informerades de om först efter genomförd intervju. Databearbetning Samtliga intervjuer transkriberades. Vid transkriberingen utelämnades hummande och ord som liksom och alltså. Intervjuerna grupperades efter vem som intervjuats. Ungdomarna utgjorde en grupp och personalen den andra. Efter transkriberingen av intervjuerna lästes varje intervju igenom vid flertalet tillfällen och studerades utifrån paprets frågeställningar med fokus på de ungas tankar om mobbning. Då detta paper presenterar preliminära resultat från studien och analysarbetet fortfarande pågår presenteras i arbetspapret endast

7 ungdomarnas svar. Presentationen avgränsas till fyra frågeområden och svaren relateras till Schotts teoretiska förklaringsmodeller. I ett senare skede kommer en tematisk analys utifrån Braun & Clarkes (2008) modell att genomföras. Resultat Vad är mobbning? För att finna beskrivningar av HVB-placerade ungdomars förståelse av mobbning fick samtliga under sin intervju svara på frågan: Vad tycker du mobbning är? De ungas svar på frågan i kombination med andra beskrivningar som kan kopplas till just förståelsen av begreppet har utgjort grund presentationen. De unga berättade i sina mer övergripande beskrivningar av mobbning om trakasserier via sms, sociala medier och utsagda ord. Några ungdomar beskrev situationer med fysisk mobbning i form av slag, knuffar, sparkar och liknande. I presentationen nedan diskuteras några utvalda citat i förhållande till Schotts (2014) modeller. Övriga beskrivningar av mobbning som ungdomarna givit överensstämmer till stor del med de citat som redovisas i sin helhet i texten. En ungdom säger: Om en blir slagen varje dag i skolan, retad för någonting. Går ut över familjen. Din mamma är en hora din pappa säljer knark. Man vågar inte gå till skolan, man är rädd för att man ska bli utnyttjad och lite så där. Eller bli kallad för nåt I ovanstående citat beskriver ungdomen både en fysisk mobbning och mer psykiska aspekter av mobbning som att personer i skolan säger saker om den utsattes familj och att en utsatt person kan riskera att bli utnyttjad eller kallad för saker. Ungdomen talar om mobbning som något som i huvudsak försiggår i skolmiljön. I citatet finns kopplingar till en av Schotts (2014) fyra förklaringsmodeller av mobbning. Citatet påminner till viss del om Olweus (2007) och Skolverkets (2011) definitioner av mobbning även om citatet inte explicit beskriver individuell aggression hos den som utför mobbningen. En annan ungdom tar upp två viktiga aspekter i sin beskrivning av mobbning när hen berör tidsaspekten och gruppaspekten: Det är när man kränker eller man kan slå någon eller på olika sätt, hela tiden och det kan vara många. Fast jag anser att man kan mobba någon själv också det behöver inte vara många... Man gör sig rolig på någon annans bekostnad dag in och dag ut. Ungdomen använder orden hela tiden och dag in och dag ut vilket kan tolkas som en uppfattning att mobbning är något som sker vid upprepade tillfällen, en beskrivning som överensstämmer med både Olweus (2007) och Skolverkets (2011) definition av mobbning. En aspekt som även berörs i det första citatet när ungdomen säger varje dag i skolan. Det andra citatet berör även huruvida mobbning är något som utövas av en grupp eller av en enskild individ och går från ett resonemang om att det kan vara många till att hen poängterar att en ensam individ också kan utöva mobbning mot en utsatt. Ovanstående beskrivning kan utifrån hur den är formulerad i mångt och mycket kopplas till Olweus (2007) som i sin definition skriver att mobbning utförs av en eller flera elever (s.57). Liksom till

8 Salmivallis (1996) tanke om mobbning som ett gruppfenomen. I ungdomens beskrivning framgår dock inte om mobbning i enlighet med Olweus (2007) tanke ska tolkas som individuell aggression. Detta sannolikt för att den unge enbart ombetts beskriva vad hen tycker mobbning är och inte orsaker till att någon mobbar. Ett tema som dock behandlas närmare i kommande stycken. Flickor och pojkar beskriver mobbning olika En viktig aspekt i de ungas beskrivningar av mobbning är att beskrivningarna skiljer sig åt utifrån ungdomens kön. Pojkarna i studien tenderar att i sin första spontana beskrivning nämna någon typ av fysiskt agerande: om en blir slagen varje dag i skolan medan flickorna spontant talar om att kalla någon för saker, avslöja hemligheter som personen sen kan bli mobbad för och att bli lämnad utanför. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning (se t.ex. Olweus, 2007; Baldry & Farrington, 1999; Rigby & Slee, 1991) där det konstaterats att mobbning med fysiska inslag är betydligt vanligare bland pojkar än flickor. Varför blir någon mobbad? Varför börjar någon mobba någon annan? Något som är starkt kopplat till hur mobbning förstås är givetvis frågor om varför någon blir mobbad och varför personer börjar mobba. I kommande stycke behandlas ungdomarnas tankar kring varför mobbning sker. Samtliga intervjuade ungdomar är av uppfattningen att mobbning inte bör kopplas till den utsatte utan att orsakerna till stor del ligger hos den som mobbar. En ungdom uttrycker det på följande vis: jag tror inte att det har att göra med personen som blir mobbad. Enligt mig så mobbar inte en normal människa en person. Normal, då menar jag en som mår bra själv som lever ett helt vanligt liv och som har lite sunt förnuft då Jag tror inte att det beror på personen som blir mobbad, jag tror det är dom som mobbar, att det är dom som, antingen vill bevisa någonting för folk som är där, att dom ska vara lite Allan-Ballan och så där... man kan gå på någon som inte alls är självsäker och då kanske dom andra ser att ah, shit vilken kille. Fast det egentligen inte är så alls. I första citatet säger ungdomen enligt mig så mobbar inte en normal människa en person och i det andra talar nästa ungdom om att mobbare vill bevisa någonting för folk dessa beskrivningar kan å ena sidan kopplas till Olweus (2007) tanke om mobbare som impulsiva, självsäkra individer som mobbar för att trycka ner andra. Samtidigt kan båda citaten kopplas till tanken om mobbning som något som uppstår utifrån att personen som mobbar upplever sin plats i gruppen hotad. Mobbaren vill inte riskera att bli den Andre i enlighet med Schotts (2014) fjärde modell. Ytterligare ett citat från en annan ungdom talar för att tanken om exklusion och inklusion är högst relevant i förståelsen av de unga placerades syn på mobbning: Det är för att dom inte riktigt kommit in i en grupp eller kommit in i skolan riktigt Tanken som hen presenterar talar för att mobbare kan uppleva sig exkluderade från gruppen och att mobbningen blir en reaktion på just upplevelsen av att vara utanför ett sammanhang.

9 Utsatthet för mobbning för HVB-placerade i skolan I min studie av unga placerades skolgång, fritid och kamratrelationer (Lagerlöf, 2012) konstaterades att unga på HVB uppgav en större utsatthet för mobbning än hemmaboende ungdomar. För att fördjupa bilden av dessa resultat frågade jag ungdomarna om deras tankar kring utsatthet för mobbning när en person är HVB-placerad. Bland svaren framträder vad som kan tolkas som en stark känsla av utanförskap hos de placerade ungdomarna i interaktion med ungdomar som inte är placerade. Flera av intervjupersonerna tänker att mobbning mot unga som bor på HVB grundar sig okunskap hos andra elever i skolan: Jag tror att det är för att folk tror att man är psykiskt sjuk bara för att man bor på HVB. Men det är ju inte så, man kanske bara inte mår tillräckligt bra för att bo hemma. En annan ungdom beskriver att elever i skolan kan tro att hen är en brottsling som tar droger för att hen bor på ett HVB och en tredje ungdom berättar att hen fått frågor av klasskamrater om hen sitter inlåst all tid som hen inte är i skolan. Rädslan för att bli exkluderad utifrån att ungdomen bor på ett HVB får även många ungdomar att inte vilja berätta att de är placerade i skolan: Det kan hända till exempel om man går i skolan och dom får veta att man bor på ett HVB då kan man få en massa sms om man givit ut sitt nummer. Eller om man blir mobbad i skolan och nån skriker att man bor på HVB och att man är störd i huvudet. En ungdom berättar att hen skulle välja att undanhålla att hen är placerad vid ett HVB av rädsla för att bli utsatt för mobbning: Det beror på vad man ger ut, vad man ger ut för information om sig själv till folk i skolan eller till sina kompisar överhuvudtaget. Om man träffar en kompis för första gången och den inte vet att man bor i ett familjehem eller HVB då kan man ju säga att: jag bor hemma, fast jag bor med andra ungdomar. Som har flyttat dit för vi är fosterhemsfamilj. Man kan dra det som en vit lögn. Det skulle jag ha gjort I ungdomarnas beskrivningar är rädslan för exkludering som den Andre i likhet med Schotts (2014) teori relativt tydlig. De unga beskriver att andra elever har föreställningar om hur HVB-placerade ska vara och att dessa föreställningar kan ligga till grund för att placerade ungdomar blir utsatta för mobbning i skolmiljön. Ungdomarna beskriver i intervjuerna en vaksamhet på vad om sig själva de berättar för andra elever i skolan. De talar även om att inte vilja synas utanför HVB:t med personal från HVB:t då det kan leda till frågor som de unga inte vill svara på. Kopplingarna till Schotts (2014) och Blidings (2004) tankar om mobbning i förhållande till inklusion och exklusion återfinns i flera av beskrivningarna de unga ger. I citatet som inledde resultatpresentationen talar ungdomen om Går ut över familjen. Din mamma är en hora, din pappa säljer knark. Även detta kan tolkas som en form av exkludering, då mobbning enligt den intervjuade uttrycks med ord vars innebörd är tänkt att exkludera den utsatte från den eller de som mobbar. För en ungdom vars placering bland annat kan grunda sig i att hen kommer från problematiska familjeförhållanden (Socialstyrelsen, 2006;2010; Franzén, 2008) kan

10 upplevelsen av utanförskap sannolikt förstärkas ytterligare om mobbningen uttrycks på detta sätt. Utsatthet för mobbning för placerade ungdomar på HVB:t Ovanstående genomgång talar för att placerade ungdomar upplever mobbning i skolmiljön. Ungdomarna fick även frågan om de ansåg att mobbning kan förekomma i HVB-miljön? Till skillnad från många av de andra frågorna där ungdomarnas svar var relativt samstämmiga skilde sig här ungdomarnas svar åt. Några av ungdomarna menade att mobbning på HVB inte förekom. Två anledningar de unga gav till detta var: 1. att personalen ständigt är närvarande och att det därmed inte finns utrymme för mobbning, 2. att som placerad har man respekt för att alla placerade har olika bakgrund och att alla har svåra erfarenheter i bagaget och att man därför inte utsätter varandra för mobbning, en respekt som den ungdomen menade inte finns bland elever i skolan. Några andra intervjuade unga menade att ett HVB också kan vara en plats där mobbning förekommer då mobbning uppstår för att någon skiljer sig från mängden och om en placerad ungdom särskiljer sig i beteende, utseende, hudfärg eller bakgrund från de andra placerade kan detta utgöra grund för att den personen blir mobbad. Andra ungdomar lyfte tanken att när flera ungdomar bor tillsammans kan mobbning uppstå även på ett HVB då det kan förekomma gängbildning i HVB-miljön: jag tror att man kan bli mobbad mera på såna här ställen än om man är hemma. För här bor man ju ändå med flera andra ungdomar hela tiden Ofta på ett sånt här ställe (HVB min anm.) blir det små grupper. Två som är med varandra, tre som hänger och då blir det alltid en som blir lämnad utanför som ingen vill vara med, det tycker jag också är mobbning Det första citatet visar på att en ungdom som bor på ett HVB inte bara befinner sig i en gruppkonstellation i skolan utan även i sin HVB-miljön. Detta kan utifrån Schotts (2014) och även Bliding (2004) idé om att de gruppkonstellationer en person befinner sig i kan vara potentiella kontexter där mobbning kan uppstå gör HVB-placerade unga till en extra utsatt grupp. Schott (2014) påpekar även att mobbning ofta kan uppstå när individer inte kan välja att lämna gruppen. En skolklass eller en grupp unga på ett HVB är båda grupper en ungdom inte själv kan lämna. Om gruppen (skolklassen eller HVB-gruppen) kommer in i ett exkluderande beteende riskerar någon i gruppen således att bli den Andre. Det andra citatet belyser just en sådan exkludering när ungdomen talar om gruppbildningar på ett HVB och att någon person blir lämnad utanför. I anslutning till citatet är även av vikt att reflektera kring att alla typer av förändringar i gruppkonstellationen, enligt Schott, utgör risksituationer som kan leda till att mobbning uppstår eller ökar i frekvens. På ett HVB ändras gruppkonstellationerna ständigt. Nya ungdomar flyttar in och andra flyttar ut. I mångt och mycket är det rimligt att tro att det sker betydligt fler förändringar i en grupp av HVB-placerade unga än i en skolklass under till exempel en termin. Dessa frekventa förändringar i gruppkonstellationen kan utifrån förklaringsmodellen om mobbning som socialt koncept utgöra en påtaglig riskfaktor för mobbning i den HVB-placerade gruppen.

11 Schott (2014) talar i sin beskrivning av den fjärde förklaringsmodellen att konflikter uppstår när människor samlas och att dessa är oundvikliga samt att konflikterna kan vara grogrund för mobbning. En av ungdomarna kopplar i sin beskrivning just konflikter till mobbning: konflikter uppstår ju oavsett om man spenderar så gott som varje dag i skolan eller på ett sånt här hem, då kommer det uppstå konflikter och då kommer någonting negativt att hända och om det är en enskild händelse så tycker inte jag att det kan klassas som mobbning men om det är upprepat och systematiskt Ovanstående citat kan således kopplas till den fjärde förklaringsmodellen. I sammanhanget är ju då även kopplingen lätt att göra till att en del HVB-placerade ungdomar är placerade just på grund av beteendeproblem där aggressivitet kan vara en komponent i det problematiska beteendet. Utifrån den första förklaringsmodellen går det då att förklara en placerad ungdoms mobbningsbeteende just utifrån ett uttryck av individuell aggression i enlighet med Olweus (2007) teori. Viktigt i sammanhanget är dock det Schott (2014) säger i sin tredje hypotes: att konflikterna uppstår i mötet mellan människor att konflikternas grund inte är något personerna bär med sig från början. Detta innebär att även om vissa ungdomar kan vara placerade för till exempel aggressivitets-problem behöver de inte utifrån den fjärde förklaringsmodellen vara mer benägna att utveckla mobbningsbeteende än andra ungdomar. Sammanfattning Arbetspapret har behandlat två frågeställningar: Vilka beskrivningar ger HVB-placerade ungdomar av begreppet mobbning? Hur kan mobbning förstås utifrån de ungas beskrivningar i förhållande till Schotts (2014) fyra förklaringsmodeller? Sammanfattningsvis kan konstateras att de ungas beskrivningar av mobbning i huvudsak kan kopplas till förklaringsmodell ett och fyra. Möjligen kan kopplingar göras till den tredje modellen om mobbning som ett uttryck för dysfunktionella gruppdynamiker. Utifrån att många placerade ungdomar har olika typer av svårigheter. Något som kan påverka gruppdynamiken vid ett HVB. En sådan analys hade dock krävt fler intervjufrågor om de ungas samspel sinsemellan. Då analysarbetet ännu är sin linda och personalintervjuerna som genomförts ännu ej bearbetats är det möjligt att dessa kan bidra med insikt i frågan, då frågan om samspel berörts i ett antal av personalintervjuerna. Huruvida mobbning bland HVBplacerade unga kan ses som ett uttryck för socialt våld är utifrån tillgänglig empiri svårt att svara på. En sådan diskussion anses inte heller relevant vad gäller just gruppen HVBplacerade utan om en sådan fråga ska undersökas bör den undersökas bredare i en studie som innefattar alla unga som berörs av mobbning i samhället. Gällande varför någon blir mobbad och varför någon mobbar finns i ungdomarnas svar en konsensus att orsaken ligger hos den eller de som utför mobbningen snarare än hos den utsatte samt att den rädslan kan bottna i en rädsla att bli exkluderad. Ett framträdande resultat i genomgången är HVB-ungdomarnas upplevelse av utanförskap i förhållande till unga som inte är placerade. Ungdomarna beskriver att de ofta i interaktionen med andra ungdomar möts av en okunskap om vad ett HVB är. Denna okunskap kan försätta en placerad ungdom i svåra situationer där de behöver hemlighålla att de är placerade för att de annars riskerar att bli exkluderade från grupperingar i skolan. Det faktum att gruppen av placerade unga vid ett HVB ständigt förändras, då placeringar påbörjas och avslutas, utgör, utifrån Schotts (2014) teori en riskfaktor för att mobbning

12 uppstår. Även det faktum att många ungdomar är placerade på grund av beteendeproblem kan utifrån Olweus (2007) teorier om personliga rekvisit hos mobbare och utsatta utgöra riskfaktorer för att mobbning uppstår i en HVB-miljö. Studiens preliminära resultat visar att det inte är möjligt att använda enbart en förklaringsmodell för att förstå den mobbning som HVB-placerade ungdomar beskriver. I arbetet mot mobbning bland placerade unga måste flera perspektiv beaktas. Papret understryker även nödvändigheten att starkt adressera de placerade ungdomarnas upplevelse av utanförskap i såväl skolmiljön som i HVB-miljön. Referenser Almquist, Y. (2011). A Class of origin. The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective. Doctoral Thesis in Sociology at Stockholm University. Stockholm: Health Equity Series No 16. Almquist, Y; Modin, B. & Östberg, V. (2010). Childhood social status in society and school: implications for the transition to higher levels of education. British Journal of Sociology of Education 31(1) 31-45 Andersson, G. (2001) Barns vardag i familjehem. I Bäck-Wiklund, M & Lundström, T (red) Barns vardag i det senmoderna samhället. Stockholm: Natur och Kultur. Baldry, A. Farrington, D.P. (1999). Types of bullying among Italian school children. Journal of Adolescence. 22 pp 423-426. Barter, C; Renold, E; Berridge, D & Cawson, P. (2004). Peer Violence in Children s Residential Care. New York: Palgrave-Macmillan. Barter, C. (2011) Peer violence in residential children's homes in Monks, C.P & Coyne, I (eds) (2011) Bullying in different contexts. Cambridge: Cambridge University Press. Bliding, M. (2004). Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan. Göteborg Studies in Educational Sciences, 214. Acta Universitatis Gothoburgensis Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3:2, 77-101. Christensen, P & James, A. (eds) (2008). Research with Children Perspectives and Practices. Second edition. Oxon: Falmer Press. Egelund, T; Andersen, D; Hestbaek, A-D; Lausten, M; Knudsen, L; Fuglsang-Olsen, R & Gerstoft, F (2008) Anbragte børns udvikling og vilkår. Resultater fra SFI s forløbsundersøgelser af årgang 1995.København: SFI (Det nationale forskningscenter for valfærd) 08:23. Farrington, D. (1993). Understanding and Preventing Bullying. Crime and Justice. Vol 17 s 381-458.

13 Fors, Z. (1993). Obalans i makt, Fallstudier av barnmobbning. Psykologiska Institutionen: Göteborgs Universitet. Fors, Z. (2007) Destruktiva maktrelationer. I Thors, C. (red) (2007). Utstött - En bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag Franzén, E; Vinnerljung, B & Hjern, A. (2008). The Epidemiology of Out-of home Care for Children and Youth: A National Cohort Study. British Journal of Social Work 38 1043-1059. Gibbs, I & Sinclair, I. (2000) Bullying, Sexual harassment and Happiness in Residential Children's homes. Child abuse review 9(4) 247-256. Gini, G. (2006). Bullying as a social process: The role of group membership in student s perception of inter-group aggression at school. Journal of School Psychology. 44. s. 51-65. Hedin, L (2012) Foster youth's sense of belonging in kinship, network and traditional foster families. An interactive perspective on foster youth's everyday life. Doctoral Thesis. Kållered: Örebro Universitet. Lagerlöf, H (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser: En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Institutionen för socialt arbete - Stockholms universitet. Olweus. D. (1993). Bullying at school: What we know and what we can do. Oxford: Blackwell. Olweus, D. (2007). Mobbning i skolan - fakta och åtgärder, I Thors, C. (red) (2007). Utstött - En bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag Qvotrup, J; Corsaro, W.A; Honig, M-S. (eds).(2009).the Palgrave handbook of Childhood Studies. Hampshire: Palgrave, Macmillan. Rigby, K & Slee, P (1991) Bullying among Australian school children: reported behavior and attitudes toward victims. Journal of Social Psychology, 131 (5). S 615-627. Rigby, K. (2008) Children and Bullying: How Parents and Educators Can Reduce Bullying at School. Malden, Oxford, Victoria: Blackwell Publishing. Sallnäs, M; Wiklund, S & Lagerlöf, H. (2010b). Samhällsvårdade barn, gate-keeping och forskning. Socialvetenskaplig tidskrift 17 (2) 116-133 Salmivalli, C; Lagerspetz, K; Björkqvist, K; Österman, K & Kaukiainen, A. (1996). Bullying as a group process. Participant roles and their relations to social status within the group. Aggressive Behavior, 22, 1-15. Salmivalli, C; Huttunen, A; Lagerspetz, K.M.J. (1997). Peer networks and bullying in schools. Scandinavian Journal of Psychology.38. s. 305-312. Salmivalli, C. (2010). Bullying and the peer group: A review. Aggression and Violent Behavior 15 s 112-120.

14 Schott, R. M. (2014). The social concept of bullying: philosophical reflections on definitions. In Schott, R. M & Sondergaard, D. M. (2014). School Bullying- New Theories in Context. Cambridge: Cambridge University Press. Silverman, D. (Ed) (2011) Qualitative research theory, method and practice. London: Sage Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket. Smith, P.K. (2011). Bullying in Schools. Thirty years of Research. In Monks, C.P & Coyne, I (eds) (2011) Bullying in different contexts. Cambridge: Cambridge University Press. Socialstyrelsen. (2006). Social Rapport 2006. Stockholm: Norstedts tryckeri. Socialstyrelsen. (2008). Hem för vård eller boende för barn och unga. Lägesavstämning från en nationell tillsyn 2006-2007. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, april 2008. Socialstyrelsen (2010). Social Rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens institutionsstyrelse (2010). Årsrapport ADAD 09, Ungdomar som skrivits in på särskilda ungdomshem under år 2009. Tabeller. Allmän SiS-rapport 2010:8. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Wolke, D. et al. (2013) Impact of Bullying in Childhood on Adult Health, Wealth, Crime, and Social Outcomes. Psychological Science, 2013. DOI: 10.1177/0956797613481608 Wrethander, M. (2007) Uteslutandets komplexitet och skapandet av kamratkulturer. I Thors, C. (red) (2007). Utstött - En bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag