Ett samtal! Rapport från Familjerådgivningen

Ett samtal! Rapport från Familjerådgivningen Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-03-13 1.0 Martin Söderquist Sociala resursförvaltningen Familjerådgivningen

Innehållsförteckning Inledning. 3 Bakgrund 4 Upplägg av Ett samtal i Malmö.6 Genomförande av Ett samtal...7 Telefonuppföljning två månader efter Ett samtal 8 Paren sökte för.. 8 Andel som valde Ett samtal... 9 Anledning till valet av Ett samtal 9 Ett samtal-grupperna och bortfall................. 10 Ett eller flera samtal 12 Parens situation vid uppföljningarna 2011-2012...14 Parens nöjdhet med samtalet...15 Reflektioner..15 Framtid...... 16 Litteraturreferenser..18 Bilaga 1 Information när klienten ringer...19 Bilaga 2 Intervjuformulär inför samtalet...20 Bilaga 3 Uppföljningsintervju...21 Bilaga 4 Reviderat intervjuformulär..22 Bilaga 5 Reviderad uppföljningsintervju..23 Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 2

Ett samtal! Samverkansprojekt, Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad Martin Söderquist, Kristina Engman & Karin Wulff Många av de par som bokar tid på familjerådgivningen befinner sig i akuta separationskriser där relationens vara eller inte vara är frågan. Konsekvenserna för paret och barnen är oöverskådliga och/eller allvarliga. Detta i kombination med att paren i fråga ofta har olika beskrivningar av problemen och diametralt motsatta mål med samtalet, gör att familjerådgivaren står på randen av katastrofen med paret och möter parets förväntningar om att rädda dem. Inledning Det vanligaste antalet samtal klienter har i öppenvård är ett (Talmon, 1990) och medeltalet för alla klienter i öppenvård är oftast mellan tre och sex. Detta innebär att den mesta terapin som sker i öppenvård är korttidsterapi. Om dessutom terapi definieras som behandlande och planerade insatser över tid (Olsson, 1999), kan öppenvårdssamtal i många fall egentligen definieras som konsultationer. För familje och korttidsterapeuter är det välkända fakta sedan länge och något som finns med i olika terapimodeller och i terapeuters tänkande. När det gäller familjerådgivning vet vi att cirka 30% av de par som bokar tid och kommer till samtalet på Familjerådgivningen kommer till ett samtal (Socialstyrelsen, 2011) och i den uppföljningsundersökning som Familjerådgivningen Öresund, Helsingborg gjorde visade det sig att många par tyckte att det räckte med ett samtal (Söderquist, 2009). Räcker det verkligen med ett samtal för att lösa allvarliga problem? Idén till samverkansprojektet i Malmö hade vuxit fram under lång tid. Bertil Ekstedt och Martin Söderquist hade tidigare på 1990-talet arbetat ihop inom Barn och Ungdomspsykiatrin och missbruksvården i Malmö, men sedan under flera år inte arbetat i samma kommun. En gemensam studieresa till Kanada gjorde oss uppmärksamma på att man på Eastside Family Centre i Calgary hade 20 års erfarenhet av Single Session. Vi hade båda läst Talmons bok på 1990-talet och tagit intryck av hans modell, men inte genomfört Talmons tankegångar fullt ut i våra respektive arbeten. 2011 började Martin på Familjerådgivningen i Malmö och Bertil arbetade sedan en tid på Öppenvårdshuset Gustav och detta öppnade upp för möjligheten att planera ett samverkansprojekt inom Sociala Resursförvaltningen i Malmö. I planeringsarbetet förstod vi mycket snart att det finns en mycket omfattande, lång och gedigen erfarenhet av Single Session arbete främst i Kanada, USA och Australien. Med detta som bakgrund började vi planera projektet. Bertil och hans kollegor Ylva Olsson och Annika Olsson startade våren 2011 med Ett samtal på Öppenvårdshuset Gustav och genomförde 31 samtal fram till september 2011. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 3

Martin och hans kollegor, Kristina Engman och Karin Wulff startade och genomförde 31 Ett samtal med par på Familjerådgivningen under september 2011. I planeringen fanns också att Familjeteamet, Plattform Malmö skulle delta i projektet under 2011, men detta gick ej att genomföra. I respektive rapporter redovisar vi bakgrund, upplägg och resultat av samverkansprojektet. Denna rapport redovisar Familjerådgivningens arbete med Ett samtal 2011-2012. Bakgrund Från 1950-talet och framåt finns ett antal uppföljningar och utvärderingar av oplanerade Single Session (Bouverie). Talmon gjorde under 1980-talet flera uppföljningar och var också den som formulerade Single Session Therapy i sin bok (1990). Denna modell inspirerade många terapeuter på flera håll i världen och framför allt kan nämnas Arnold Slive, Texas, USA, Eastside i Calgary, Kanada, ROCK i Toronto, Kanada och Bouverie, Melbourne, Australien. Vid det här laget har terapeuterna 20 års erfarenheter av Single Session och har också något olika upplägg. M. Talmon Single Session Therapy. Tillfälligheter gjorde att Talmon började intressera sig för det faktum att den vanligaste terapin för klienter ofta består av ett samtal, oavsett terapeutens inriktning. Han gjorde en hel del uppföljningar under 1980-talet, bland annat en där 78% av de klienter som kommit till ett samtal uppgav att de fick vad de ville och tyckte att deras situation förbättrats. I en annan uppföljning visade det sig att 58% av 60 patienter tillsammans med terapeut kom fram till att fler samtal ej behövdes. Tillsammans med kollegorna Michael Hoyt och Robert Rosenbaum startade han ett forskningsprojekt för att hitta en modell för att maximera effekten av det första och ofta enda samtalet klienter har med en terapeut. Erfarenheterna från detta projekt sammanfattades i boken Single Session Therapy (1990). Modellen bygger på antagandet att klienter har potential att aktivera sina förmågor till spontanläkning och sin förmåga att lösa problem. Då alla människor ingår i nätverk med andra skapar detta problem men är också till hjälp att lösa problemen. Förändringsprocesser pågår hela tiden och när klienter bestämmer sig för att kontakta en terapeut är ett viktigt steg redan taget. I Talmons modell är därför intagningsprocedur, samtal och uppföljning integrerade i en helhet. I modellen är samtalet planerat och överenskommet om i förväg och klienten får en hemuppgift inför samtalet. Den korta tiden och att samtalet kan betraktas som en konsultation påverkar såtillvida att terapeuten behöver fokusera på vad som är viktigast för klienterna och det som går att göra något åt inom den närmaste tiden. Det innebär att tillsammans med klienten fokusera på och välja något att arbeta med som kan ge klienten den skjuts och den inspiration som kan göra en skillnad för klienten och hjälpa honom/henne att fortsätta en positiv förändringsprocess. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 4

A. Slive och Eastside Single Session Walk - In. Inspirerade av Talmon och som ett sätt att korta väntetider och öka tillgängligheten för klienter började Eastside Family Centre i Calgary, Kanada, att erbjuda Single Session i början av 1990-talet. Här valde man att ha en walk-in mottagning det vill säga klienterna behövde inte boka tid i förväg utan kunde komma direkt till mottagningen. Ingen intagningsprocedur, ingen förhandsinformation och ingen uppföljning gjordes. En lågtröskelverksamhet med maximal tillgänglighet och service byggdes upp. Senare har uppföljningar gjorts som visar på mycket goda resultat. Ingen klient har behövt vänta längre än 20 minuter från det de kommer till mottagningen tills de sitter i samtal med en terapeut som har ett team till hjälp. Visar det sig att klienten har kommit fel, behöver mer eller akut hjälp, går terapeuten med klienten till rätt ställe istället för att remittera per telefon eller annat remissförfarande. Det har visat sig i olika uppföljningar att 85-90% av klienterna är nöjda, 68% rapporterar förbättringar medan bara 3% rapporterar försämringar och att 45% säger att ett samtal var enough for addressing our issues. 37% av klienterna återkom för fler samtal (J. of Systemic Therapies, 2008). Även ROCK i Toronto, Kanada, har en liknande verksamhet och 50% av deras klienter tyckte att ett samtal var tillräckligt medan övriga behövde fler. Deras slutsatser är att klienter vet när de behöver hjälp, att de har kunskaper och resurser och att klienternas sammanhang är avgörande (J. of Systemic Therapies, 2008). J. Young och Bouverie Single Session Work. Även i Melbourne, Australien, blev man på 1990-talet inspirerade av Talmons modell och valde att följa den ursprungliga modellen med intagningsprocedur, uppgift, session och uppföljning. Bouverie Centre, Victorias Family Institute kallar sitt arbetssätt för Single Session Work då man inte ser Single Session som en terapi- eller konsultationsmodell utan som ett serviceerbjudande till klienterna. Det innebär korta väntetider, hög tillgänglighet och en inställning hos terapeuterna att varje samtal kan vara det sista. Samtidigt är det viktigt och utmärkande för arbetssättet att dörren är öppen för fler samtal i form av ytterligare Single Session eller flera planerade samtal. Målet är att optimera möjligheterna i ett samtal genom att låta klienterna guida terapeuten och fokusera på de små förändringarna. Liksom Eastside och ROCK är terapeuterna på Bouverie pragmatiska i sin hållning och inspirerade av flera modeller såsom lösningsfokuserat arbete, narrativ terapi, familjeterapi och KBT. Det viktiga är att samtalen ska passa klienten och vara en hjälp för honom/henne. Viktigt är också vetskapen om att ett samtal inte passar alla. Bouverie har gjort en randomiserad studie med kontrollgrupp och uppföljning, den enda hittills i sitt slag. 258 klienter som fick Single Session (barn och föräldrar) följdes under 14 månader. Randomisering skedde till behandlingsgrupp och kontrollgrupp (väntelista, sex veckors väntetid). Vid uppföljning visade det sig att 50% av de 258 klienterna kom till ett samtal, 11 % kom till två samtal och 36% kom till tre eller fler samtal ytterligare. Behandlingsgruppen, som inte behövde vänta sex veckor på Single Session, uppvisade signifikant större förbättring vad gällde problemen än kontrollgruppen. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 5

I hela gruppen var 95% nöjda direkt efter samtalet och 88% var nöjda med samtalet vid uppföljning (Perkins, 2006). Gemensamt för alla ovan nämnda former av Single Session, är att det inte verkar göra någon större skillnad vilka sorts problem klienter söker för. Av de uppföljningar och utvärderingar som gjorts framgår att det inte går att förutsäga vilka klienter som har nytta av ett samtal och vilka som behöver fler. Barn- och Ungdomspsykiatrin i Sverige. Det är främst inom Barn och Ungdomspsykiatrin försök har gjorts med att erbjuda familjer ett till tre samtal som ett sätt att korta väntetider och utveckla modeller för effektivt och snabbt bemötande av familjer i kris. BUP i Östersund arbetade under åtta år med detta och det visade sig att resultaten var goda. 70 80% av familjerna tyckte de fick hjälp av de ett till två samtal som erbjöds där. Den grupp som inte riktigt fick hjälp av ett till två samtal var de familjer där det också fanns en separationsproblematik mellan föräldrarna (E. Abrahamsson, personlig kommunikation, Falkdalen & Källstrand, 2008). Även inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i Sala, Sundsvall, Falun och på flera andra mottagningar har liknande arbeten och modeller prövats. Familjerådgivning. Under åren 2008 till 2009 gjordes 76 telefonintervjuer med en eller båda i 68 par som varit på ett samtal på Familjerådgivningen Öresund i Helsingborg. Att det blev ett samtal var inte planerat från början utan paret ringde återbud till eller uteblev från nästa inbokade samtal. I några fall bokades ett andra samtal inte in. I uppföljningsintervjuerna framkom att 53% av de intervjuade tyckte att problemen de sökte för var helt eller delvis lösta, 68% uppgav att deras mål var helt eller delvis nådda och 77% uppgav att de hade nytta av samtalen. 86% av de intervjuade var nöjda med bemötandet de fått på Familjerådgivningen. På frågan hur det kom sig att det blev ett samtal och inte fler sade 58% att det räckte med ett samtal. Några av dessa uppgav att ett samtal var vad vi tänkt oss men hade inte berättat detta för familjerådgivaren (Söderquist, 2009). Upplägg av Ett samtal i Malmö Som tidigare nämnts började vi planera för projektet under våren 2011 och följande syften formulerades: Utprövning av modell. Pröva och utvärdera Ett samtal (Single Session). Vi vill ta reda på om ett samtal är tillräckligt för klienter att lösa sina problem och nå sina mål eller åtminstone tillräckligt för att påbörja en positiv förändringsprocess. Intressant att studera är också vilka klienter som framförallt har nytta av en kort kontakt och vilka som behöver fler samtal. Erfarenheterna av parsamtal och Ett samtal är begränsade i de olika utvärderingar vi har tagit del av och därför av speciellt intresse för Familjerådgivningen att pröva. Tillgänglighet. Erbjuda klienter valmöjlighet i initialskedet av kontakten (ett samtal eller ordinarie familjerådgivning) och mycket korta väntetider. Mycket talar för att om klienter har valmöjligheter och verksamheten är lättillgänglig Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 6

ökar detta chanserna till bra resultat. Vi vill undersöka om detta visar sig i våra verksamheter. Samverkan. Projektet genomförs vid två olika verksamheter inom Sociala Resursförvaltningen: Familjerådgivningen och Öppenvårdshuset Gustav. Det är inte säkert att Ett samtal passar lika bra i alla verksamheter. Det är möjligt att de olika verksamheterna behöver utforma modellen utifrån sina klienter och sammanhang. Fördelen med flera verksamheter i projektet är att diskussioner över teamgränser om metodutveckling kan bli mycket kreativa och givande. Visar det sig att modellen är värd att utveckla vidare, finns en grupp behandlare som kan implementera modellen i flera verksamheter. Det planerade projektet hade följande upplägg: 30 samtal per mottagning. Detta ger ett stort material (60 samtal) för uppföljning och utvärdering. Två till tre samtalsledare per mottagning. Det är viktigt att i projektet ingående behandlare är övertygade om att klienter kan lösa problem på kort tid och att varje samtal kan vara det avslutande. Detta är två av de grundläggande idéerna i olika korttidsmodeller. Samtalskontakt enligt Talmons modell. Telefonintervju Samtal Telefonuppföljning. Modellen är utvärderad av Talmon och användes också av Bouverie i Melbourne, Australien, som gjort en gedigen utvärdering (Perkins, 2006). Samtalet genomförs enligt den modell Talmon skissar i sin bok med stor frihet för samtalsledaren att samarbeta med klienten/klienterna på det sätt som passar klienterna. Samordning. De två verksamheterna samordnar arbetet så tillvida att de använder samma information när klienten ringer till respektive mottagning första gången, samma frågor för telefonintervjun före samtal och samma frågor i telefonuppföljningen. Genomförande av Ett samtal 2011 2012 vid Familjerådgivningen Efter nödvändigt förberedelsearbete kunde vi (Kristina Engman, Karin Wulff, Martin Söderquist) i slutet av augusti 2011 börja erbjuda de par som ringde möjlighet att välja. Ett samtal inom en vecka eller boka tid för ordinarie familjerådgivning. Inom mindre än en månad hade 33 par av totalt 71 tillfrågade par (46%) valt Ett samtal. Vi kunde genomföra 31 planerade Ett samtal på några veckor. Ett par ångrade sig och ett par kom till Familjerådgivningen på fel tid, därav bortfallet. Väntetiden för de övriga 38 paren som valt ordinarie familjerådgivning blev i snitt 21 dagar. Vi hade planerat att arbeta i team med en intervjuande rådgivare och en eller två reflektörer, men tillströmningen blev så snabb och stor att så gott som alla samtal genomfördes med en familjerådgivare. Telefonmottagande, frågor och uppgift inför samtalet, samtalet och uppföljning per telefon efter två månader är i modellen en integrerad helhet. Detta innebär att samma familjerådgivare ställde telefonfrågor, ledde samtalet och gjorde telefonuppföljning. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 7

Vi valde detta tillvägagångssätt eftersom vår tanke var att engagemang är viktigare än den forskningsmässiga objektiviteten och att kontinuiteten även i korta kontakter är betydelsefull för att förstärka den terapeutiska interventionen. De par som valde Ett samtal intervjuades per telefon. De fick några få frågor och förslag att tänka på inför samtalet. Talmons ursprungliga intervju och uppföljningsfrågor anpassade vi till vår verksamhet (bil. 1-3). Telefonfrågorna innan samtalet renodlade vi till fyra frågor. Vi tog bort mer problemfokuserade frågor och lade till en fråga om vad den vi talade med trodde partnern skulle svarat på frågorna. I början av samtalet följde vi i de flesta fall upp hur och vad den andre vi inte talat med i förväg visste om Ett samtal och om denne hade några frågor. Vi följde också upp observationsidén i samtalet. Vi gjorde även en del förändringar i uppföljningsfrågorna. Vi ändrade skalfrågorna till 0 10. Vi planerade att tala med den ena i paret i detta läge av projektet eftersom telefonuppföljningar kan vara mycket tidskrävande och vi lade därför till frågan: Om din fru, man, sambo, partner skulle svara på samma frågor, vad tror du han/hon skulle svara? 2012 började vi erbjuda paren som bokade tid för familjerådgivning Ett samtal som ett reguljärt serviceerbjudande under en period av tre månader. Paren kunde liksom 2011 också välja flera samtal / ordinarie familjerådgivning. Skillnaden jämfört med 2011 är att de par som valde Ett samtal 2012 fick betydligt längre väntetid (fem veckor) än paren 2011, som hade en veckas väntetid. Bortfallet blev större 2012 14 av 34 par bokade tid för Ett samtal men kom aldrig till samtalet. En annan skillnad är att vi i telefonuppföljningarna 2012 intervjuade bägge parter när det var möjligt (bil. 4-5). Telefonuppföljning två månader efter Ett samtal Här redovisas de uppföljningar som gjordes 2011 respektive 2012. 2011 kom 31 av 33 par till Ett Samtal och den ena parten i paret intervjuades per telefon två månader efter samtalet. 2012 kom 20 av 34 par till Ett Samtal och vi intervjuade bägge eller den ena i 18 par per telefon två månader efter samtalet (totalt 28 intervjuer). Paren sökte för Par söker till familjerådgivning av många orsaker. Det kan bland annat röra sig om kommunikationsproblem, otrohet och konflikter som är svåra att lösa eller urartar i våld. Många gånger finns separationstankar och eller separationsplaner åtminstone hos den ena parten med i bilden. Andelen som sökte för separationsproblem i Ett samtalsgruppen både 2011 och 2012 är betydligt större, 61%, jämfört med andelen i ordinarie familjerådgivning där ungefär 45% uppger separationsproblem som orsak till kontakten. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 8

Andel som valde Ett Samtal Val av ett Ett samtal 2011 och 2012 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kort väntetid Lång väntetid 46% valde Ett Samtal när väntetiden var en vecka (2011). 12% när väntetiden var fem veckor (2012). Anledning till valet av Ett samtal För paren som bokade tid 2011 uppger majoriteten att skälet till att de valde Ett samtal var möjligheten till en tid inom en vecka. Separationsproblem gör att ena eller båda parter inte kan tänka sig att vänta flera veckor på samtal. 2011 84% uppgav att kort väntetid var anledningen till valet av Ett samtal Kort väntetid Övrigt Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 9

2012 Väntetiden var fem veckor för såväl de som valde Ett samtal som flera samtal. De som valde Ett samtal uppgav jämnt fördelat olika anledningar. Vår idé i pilotprojektet 2011 var att Ett samtal är en modell som kan passa utmärkt för en del par och detta bekräftades av paren vi träffade 2012 när vi frågade dem hur det kom sig att de valde Ett samtal. Det är fyra grupper som utkristalliseras: Par som tror och hoppas att Ett Samtal räcker Par som vill pröva om Ett Samtal kan vara något för dem Par som vill komma igång och få en bra start av ett gemensamt förändringsarbete Par där den ena är högst motvillig och den andra genom övertalning i alla fall får till ett OK för ett samtal. Ett Samtal - grupperna och bortfall Bortfall 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kort väntetid Lång väntetid Alla nybesök Kort väntetid tycks minska bortfallet: 6% av de som valde Ett samtal med kort väntetid kom aldrig till samtalet. 41% av de som valde Ett samtal med lång väntetid kom aldrig till samtalet. 21% var det genomsnittliga bortfallet för de som sökte till familjerådgivning under åren 2011 2012. Väntetiden var 2011 2012 ungefär 25 dagar. Under den tremånadersperiod 2012 när vi erbjöd möjligheten att välja Ett samtal eller Flera samtal var väntetiden cirka 35 dagar. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 10

Bokade tid men kom aldrig till familjerådgivningen 45% 40% 35% 30% 25% År 2011 20% År 2012 15% 10% 5% 0% Alla par De som valde "fler samtal" De som valde "ett samtal" Under 2011 var det 21% av de som bokade nybesök som aldrig kom. Bland de som valde fler samtal minskade den siffran till 15% och bland de som valde ett samtal var den så låg som 6%. Under 2012 var det 21% av de som bokade nybesök som aldrig kom. Bland de som valde fler samtal var siffran 22% och bland de som valde ett samtal var den 41%. Det verkar som att det är kombinationen av kort väntetid och valmöjlighet som minskar uteblivandet. En längre väntetid medför fler uteblivanden i bägge grupperna. Ett eller flera samtal Andel som kom till Ett samtal och stannade vid det 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Ett samtal 2 samtal eller fler 30% 20% 10% 0% Kort väntetid Lång väntetid Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 11

Av de som kom till Ett samtal valde 74 % i gruppen med kort väntetid att endast ha ett samtal. I gruppen med lång väntetid valde hela 90 % att ha endast ett samtal. I denna grupp var bortfallet större, men de som kom kom i mycket hög utsträckning till Ett Samtal som de valt. I gruppen Ett Samtal 2011 är det få par som uteblir från ett inbokat samtal och bara 24% bokar och kommer till ytterligare samtal. Jämfört med Eastside är våra siffror lägre; 37% av Eastsides klienter kommer till ytterligare samtal. I jämförelse med Bouverie är det likadant. 50% av Bouveries klienter kommer till ett samtal och övriga kommer till ytterligare samtal. I gruppen Ett samtal 2012 med lång väntetid blir bortfallet större, men andelen som kommer till flera samtal blir bara 10%, vilket är en mycket låg siffra. De som valde flera samtal 70% 60% 50% 40% 30% År 2011 År 2012 20% 10% 0% Noll samtal Ett samtal Två eller flera samtal Av de som valde flera samtal 2011 var det 15% som inte kom alls, 21% som bara kom till ett samtal och 63% som kom till två eller flera samtal. Av de som valde flera samtal 2012 var det 22% som inte kom alls, 27% som bara kom till ett samtal och 51% som kom till två eller flera samtal. Även de som valde möjligheten till Flera Samtal verkar ha påverkats av lång väntetid. 2011 frågade vi paren i telefonuppföljningen om de tyckte ett samtal var tillräckligt eller om de behövde fler samtal. 10 par svarade att de behövde fler samtal men de har inte bokat in fler. Tillsammans med de 10 par som tyckte det räckte utgör dessa två grupper 72% av alla par som haft planerat Ett Samtal. I Helsingborgstudien uppgav 58% att de tyckte det räckte med ett samtal, vilket är samma siffror som i Talmons ena studie Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 12

Våra siffror är låga men kan ändras då vår uppföljningstid är ganska kort. Å andra sidan kanske många par efter samtalet tycker att de behöver fler men annat kommer emellan eller saker faller på plats som gör att de senare inte bokar in fler samtal. Ett par som uppgav att de behövde fler samtal och också bokat in samtal tyckte: Vi vill gärna ha fler samtal. Det var så givande du fick igång oss. 2012 ställde vi inte frågan om det var tillräckligt med ett samtal. Vi frågade istället om paren tyckte att de nått sina mål för samtalet. 58% av de som blev intervjuade uppgav att de delvis eller helt uppnått målen för samtalet. Parens situation vid uppföljningarna 2011-2012 Vi frågade paren: Hur har ni det nu jämfört med för två månader sedan på en skala där 10=Mycket bättre och 0=Mycket sämre? Par som svarade 6 10 på skalan bedömdes ha det det bättre eller mycket bättre två månader efter samtalet. Resultat 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kort väntetid Lång väntetid 30% 20% 10% 0% Hela gruppen Separationsproblematik Andra problem I gruppen Ett samtal svarar 62% (kort väntetid) och i gruppen med lång väntetid svarar 68% att de har det bättre eller mycket bättre. Motsvarande siffra för Eastside är 68%. När vi delar upp Ett samtalgrupperna i de som sökte för separationsproblem och de som sökte för andra problem, ser vi tydliga skillnader. I separationsgruppen uppger 46% respektive 59% att de har det bättre eller mycket bättre medan det i den andra gruppen är 83% respektive 91% som uppger att de har det bättre eller mycket bättre. Separationsproblem kan vara en svår och längre process jämfört med när par söker för kommunikationsproblem eller svårigheter att hantera konflikter. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 13

De par som svarat 0 4 på skalan betraktar vi som försämring och de som svarat 5 (fyra par) betraktar vi som varken försämring eller förbättring. Det är få par som svarat att deras situation försämrats (6 av 27 respektive 3 av 28). Värt att notera är att fem av de sex paren (2011) och två av de tre paren (2012) är nöjda eller mycket nöjda med samtalet. Ett av paren uttryckte det på följande sätt: Det var väldigt mycket till hjälp. Du drog paralleller och hittade det som vi tyckte lika om. Det gav sinnesfrid. Packade och sorterade i högar och det blev tre istället för 100. Av de par som svarat att de hade det sämre är det övervägande par med separationsproblem. Parens nöjdhet med samtalet Vi frågade paren: Hur nöjd är du med samtalet på en skala där 10 = Mycket nöjd och 0 = Mycket missnöjd? De par som svarat 7 10 på betraktar vi som nöjda eller mycket nöjda. Nöjda med samtalet Kort väntetid Lång väntetid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hela gruppen Separationsproblematik Andra problem 70% respektive 74% var nöjda med samtalet om man ser till hela gruppen. 55% respektive 63% var nöjda om man ser till de som sökte för separationsproblematik. 91% var nöjda med samtalet om man ser till de som sökte för övriga problem. Jämfört med Bouverie som har 88% nöjda klienter vid uppföljningen är 70-74% av våra par som haft Ett samtal nöjda. Vi betraktar våra siffror som tillfredställande, då sannolikheten att den ena eller båda i paret med separationsproblem ska vara helt nöjda trots allt inte är så hög. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 14

Paren har som tidigare nämnts ofta olika agendor, diametralt motsatta mål och är i olika faser i separationsprocessen. Det är återigen stora skillnader mellan separationsgrupp och övriga. 91% av paren med andra problem är nöjda eller mycket nöjda. 55-63% av paren med separationsproblem uppger att de är nöjda eller mycket nöjda. Reflektioner Resultaten 2011 och 2012 är något olika och kan till stor del härledas till olika förutsättningar när gäller väntetiden och därmed sammanhängande valmöjligheter. Intressant att notera är att kort väntetid verkar minska bortfallet och att valmöjligheter också är en viktig faktor. Intressant är också att i gruppen 2012 som valde Ett samtal och med lång väntetid är resultaten och nöjdheten med samtalet något bättre och högre än i 2011 gruppen. I gruppen som aktivt valde flera samtal, var det ändå många ( 27%) som bara kom till ett samtal det vi kallar oplanerat Ett samtal. Möjlighet välja. Valmöjligheten för paren gör att det blir mindre återbud och uteblivanden till första samtalet om väntetiden inte är mycket lång. Det är tänkbart att det man själv kan påverka och välja går man in för och fullföljer. Ur verksamhetssynpunkt är det också positivt. Återbud och uteblivanden är tid som ofta inte kan utnyttjas av familjerådgivaren till samtal med andra par. Ju mindre av detta desto lättare att planera och arbetet blir mer effektivt. Tillgänglighet och snabbt bemötande. Att bli erbjuden en samtalstid inom en till tre veckor uppskattas av många par, oavsett vilka problem de söker för, och leder till färre återbud och uteblivanden. Detta är ingen ny kunskap. Vi vet av erfarenhet att en allt för snabb tid, dagen/dagarna efter telefonsamtalet, många gånger inte är det bästa för paret. Å andra sidan kan paren inte tänka sig att vänta flera veckor på en tid för samtal. Att erbjudas ett första samtal en till tre veckor fram i tiden är ofta det bästa. Ett effektivt samtal kan också bidra till att det är lätt för paret att kontakta familjerådgivningen igen vid behov. Det är viktigt att paret ges möjlighet till fler samtal om de behöver och att familjerådgivaren är öppen för detta. Detta gäller både på kort och lång sikt. Ett samtal passar inte alla och räcker inte heller för alla, men för dem kan Ett samtal vara som en man sa i telefonuppföljningen; En mycket bra början. Nytta av korta eller långa kontakter. Vi har tidigare nämnt att det är fyra grupper av par som utkristalliserades när de tillfrågades om anledningen till valet av Ett samtal. Våra uppföljningar visar att paren oavsett anledning till valet uppger att de i hög utsträckning har nytta av Ett samtal. Våra uppföljningar är dock för få till antalet för att kunna säga något om vilken form av familjerådgivning som bäst passar de par vi möter. Vi har inte heller gjort uppföljningar med de par som valde Flera samtal. Det kan möjligen vara så att en del par som är i separationsprocessen kan behöva flera samtal. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 15

Från andra uppföljningar och utvärderingar vet vi att klientens/parets/ familjens egna beslut och möjligheter, praktiskt och tidsmässigt, att genomföra förändringar i sin situation är mycket betydelsefulla faktorer. Detta är kanske viktigare än vilka problem de söker för och vilken terapiform klienten /paret deltar i. Sammanhanget - par och familjerådgivare är inställda på ett samtal. Att redan från början ha en överenskommelse om ett samtal med telefonuppföljning gör att ramen och strukturen är tydlig och därför behöver varken par eller familjerådgivare lägga någon energi på detta. Då det bara handlar om ett samtal, gäller det att koncentrera samtalet kring parets mål, små genomförbara förändringar och annat som kan hjälpa paret komma vidare. Du blev konstruktiv direkt sa ett par i uppföljningen vilket, på ett bra sätt, speglar inriktning och fokus i Ett samtal. Ett samtal kan innebära en press på både paret och familjerådgivaren att allt måste sägas, diskuteras och avhandlas på en timme. Frågan är om man verkligen kan hinna med detta. Samtalet ska leda fram till att paret får med sig en positiv känsla och bra verktyg att för att komma vidare. Det säger sig själv att allt detta inte alltid nås i varken Ett samtal eller i andra samtal. När det gäller separationsproblem är detta ibland en längre process och en del av dessa par kan behöva fler samtal. Vi menar att detta måste tas hänsyn till samtidigt som det är viktigt för familjerådgivaren att ha inställningen att varje samtal kan vara det sista. Öppenhet och transparens är nyckelord. Våra erfarenheter från Ett samtal är att vi blev lite mer fokuserade och mer koncentrerade på att paret skulle ha med sig något användbart från samtalet. Detta skiljer sig egentligen inte från våra andra samtal. Vi kanske inte gjorde så mycket annorlunda jämfört med hur vi leder våra andra samtal, men samtidigt är vi övertygade om att våra erfarenheter från Ett samtal kan bidra till viktig metodutveckling. Framtid Kort väntetid och snabbt bemötande är både uppskattat och nödvändigt för alla par. Ett samtal är ur denna synpunkt ett mycket bra serviceerbjudande som visat sig minska återbud och uteblivanden om väntetiden inte är för lång. För en del par som faktiskt hoppas och tror på att ett samtal kan vara tillräckligt är Ett samtal en bra struktur för kontakten med Familjerådgivningen. Vi möter också en del par där den ena absolut inte vill gå på samtal eller vägrar och den andre ser det som helt nödvändigt. Dessa par kan ha nytta av Ett samtal och det kan vara lättare att få med sig sin motvillige partner om han eller hon bara behöver gå på ett samtal. Ett samtal kan också vara ett sätt för par att pröva på familjerådgivning utan att behöva känna att de binder upp sig för mer än ett samtal. Ett samtal kan också bli en bra start för ett par att komma igång med den förändring som de vill. Vi vet nu att Ett samtal för många av paren är en god hjälp och att paren i hög utsträckning är nöjda med samtalet. Den långa väntetiden ställer dock till en del bekymmer och framförallt för par som vill välja Ett samtal. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 16

Parens behov av lätttillgänglighet, kort väntetid och en kort och effektiv samtalskontakt stämmer bra överens med grundhållningen i Ett samtalsmodellen, men en lång väntetid försvårar för många. För de som håller ut att vänta kan det bli bra ändå. I vår fortsatta metodutveckling kommer vi därför att göra vad vi kan för att minska väntetiderna men framförallt mer fokusera på innehållet i samtalen och metodiken för att ytterligare göra det enda samtalet så effektivt som möjligt. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 17

Litteraturreferenser Abrahamsson, E. (2011) Personlig kommunikation. de Shazer, S. et al. (2007) More than miracles. The Haworth Press. Falkdalen, T. & Källstrand, P. (2008) Uppföljning av korttidsterapin vid BUP Östersund. Hubble, M., Duncan, B. & Miller, S. (eds.) (1999) Heart & Soul of Change. What works in therapy. American Psychological Association. Journal of Systemic Therapies, Vol.27, No. 4, 2008. Perkins, R. (2006) Effectiveness of single session therapy. Bouverie. Olson, H. (1999) Familjeterapilexikon. Bokförlaget Korpen. Slive, A. & Bobele, M. (2011) When one hour is all you have. Effective therapy for Walk-In clients. Phoenix, Zieg, Tucker & Theisen, Inc. Socialstyrelsen (2011) Kommunal familjerådgivning år 2010. Söderquist, M. (2003) Framgångsberättelser. Erfarenheter från terapi och vardagsliv. Stockholm, Mareld. Söderquist, M. (2009) Det räckte med ett samtal. Svensk Familjeterapi, 4 / 2009. Talmon, M. (1990) Single Session Therapy. San Francisco, Jossey-Bass. www.bouverie.org.au http://www.woodshomes.ca Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 18

Bil. 1 Information till klienten när denne ringer mottagningen Vi har två olika möjligheter för att bestämma tider för samtal: 1/ 3 av de vi möter kommer till ett samtal och många tycker det är tillräckligt. Vi prövar att göra detta samtal så effektivt som möjligt och vill också utvärdera detta. Ni har möjlighet att välja detta alternativ med ett samtal eller att välja boka tid i vanlig ordning. Om ni väljer ett samtal blir ni uppringda inom ett dygn och får en tid inom senast en vecka torsdag e.m. I ett samtalsalternativet ingår en telefon uppföljning två månader efter samtalet. Önskar ni då fler samtal är det möjligt att ordna. Om ni väljer vanlig ordning blir ni uppringda inom en vecka och får en tid inom ungefär sex veckor. Om paret bestämmer sig direkt Ställ telefonfrågor direkt och ge tid till närmaste torsdag e.m. Om den som ringer vill diskutera med sin partner Be att få återkomma dagen efter. Om paret då bestämt sig för ett samtal - Ställ telefonfrågorna och boka tiden närmaste torsdag e.m. Om paret bestämt sig för vanlig ordning Ordinarie inbokningsprocedur. Om paret innan telefonuppföljningen efter två månader eller i samband med denna framför att de vill ha fler samtal Informera dem om att de kommer att träffa en annan familjerådgivare och blir uppringda av denna inom en vecka för inbokning av samtal inom ungefär sex veckor. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 19

Bil.2 Telefonsamtalet när familjerådgivaren ringer upp * Ge tiden till närmaste torsdag e.m och be sedan att få ställa några korta frågor inför detta samtal. Våra frågor: * Vad fick er att bestämma er för att det är rätt tid för samtal? * På vilket sätt hoppas du att samtalet kommer att vara till hjälp? * Vad är bra och fungerar i ert liv trots problemet? * Om samma frågor till din partner/fru/man/sambo hur hade hon/han svarat? När bestämt med paret om SST ge förslag på observationsexperiment inför samtalet och som kommer att följas upp i början av samtalet: Lägg märke till allt, stort som smått, som ni redan gör eller som ni gjort tidigare, som är till hjälp för er. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 20

Bil. 3 Uppföljningsintervju till single session (två månader efter samtalet) Nummer + / K M. Datum för uppföljning: Intervjuare:.. Presentera dig och säkerställ att klienten har tid och lust att bli intervjuad. Hur har ni det nu? 1. Hur har ni det nu jämfört med för två månader sedan på en skala där 10 = Mycket bättre och 0 = Mycket sämre? 2. Om bättre: Hur lyckades ni? alt. Hur gjorde ni? (Om sämre: Hur kommer det sig att ni inte har det ännu sämre?) 3. De människor som känner er bäst vad märker de för skillnad på er? Samtalet Övrigt 1. Ni valde ett samtal. Vad fick er att välja detta? 2. Hur nöjd är du med samtalet på en skala där 10 = mycket nöjd och 0= Mycket missnöjd? 3. Vad i samtalet var användbart och till hjälp? 4. Vad i samtalet kunde ha gjorts annorlunda? 5. Det räckte med ett samtal Vi behöver fler samtal Vi har redan haft fler samtal med familjerådgivare 1. Är det något annat som du vill nämna? 2. Om din fru, man, partner, sambo skulle svara på samma frågor, vad tror du hon/han skulle svara? (likadant eller helt annorlunda)? Tacka klienten för deras deltagande. Påminn klienten att de är välkomna att ta kontakt igen, till dig eller mottagningen. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 21

Bil. 4 Telefonsamtalet när familjerådgivaren ringer upp Be att få ställa några korta frågor inför Ett Samtal. Intervjua båda parter. Våra frågor till Kvinnan: * Ni har valt Ett Samtal Vad gjorde att ni valde det alternativet? * På vilket sätt hoppas du att samtalet kommer att vara till hjälp? * Vad är bra och fungerar i ert liv trots problemet? Våra frågor till Mannen: * Ni har valt Ett Samtal Vad gjorde att ni valde det alternativet? * På vilket sätt hoppas du att samtalet kommer att vara till hjälp? * Vad är bra och fungerar i ert liv trots problemet? När bestämt med paret om SST ge förslag på observationsexperiment inför samtalet och som kommer att följas upp i början av samtalet: Lägg märke till allt, stort som smått, som ni redan gör eller som ni gjort tidigare, som är till hjälp för er. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 22

Bil. 5 Uppföljningsintervju till Ett Samtal (två månader efter samtalet båda ska intervjuas) Nummer:. Datum för uppföljning: Intervjuare:.. Presentera dig och säkerställ att klienten har tid och lust att bli intervjuad. Kvinnan: Hur har ni det nu? 3. Hur har ni det nu jämfört med för två månader sedan på en skala där 10 = Mycket bättre och 0 = Mycket sämre? 4. Om bättre: Hur lyckades ni? alt. Hur gjorde ni? (Om sämre: Hur kommer det sig att ni inte har det ännu sämre?) Samtalet 6. Hur nöjd är du med samtalet på en skala där 10 = mycket nöjd och 0= Mycket missnöjd? 7. 10= Målen med samtalet uppnådda och 0= Målen inte uppnådda. Var är du idag? 8. Vad i samtalet var användbart och till hjälp? Övrigt 3. Är det något annat som du vill nämna? Mannen: Hur har ni det nu? 1. Hur har ni det nu jämfört med för två månader sedan på en skala där 10 = Mycket bättre och 0 = Mycket sämre? 2. Om bättre: Hur lyckades ni? alt. Hur gjorde ni? (Om sämre: Hur kommer det sig att ni inte har det ännu sämre?) Samtalet 1. Hur nöjd är du med samtalet på en skala där 10 = mycket nöjd och 0= Mycket missnöjd? 2. 10= Målen med samtalet uppnådda och 0= Målen ej uppnådda. Var är du idag? 3. Vad i samtalet var användbart och till hjälp? Övrigt 1. Är det något annat som du vill nämna? Tacka klienten för deras deltagande. Påminn klienten att de är välkomna att ta kontakt igen, till dig eller mottagningen. Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 23

Sociala Resursförvaltningen, Malmö Stad 24