Kan Linkö pings kömmuns ekölögiska fötavtryck minskas med hja lp av IKT?

Statsvetenskap 2 733G02 Självständigt arbete, 7,5 hp 733g27 Handledare: Mariana S. Gustafsson Kan Linkö pings kömmuns ekölögiska fötavtryck minskas med hja lp av IKT? En kvalitativ studie av hur kommunen arbetar med IKT för att minska sitt ekologiska fotavtryck * May the ecölögical föötprint öf Linkö ping municipality be reduced thröugh the use öf ICT? A qualitative study of how the municipality works with ICT to reduce its ecological footprint VT 2013 Antal ord: 7248

Sammandrag Det här är en beskrivande kvalitativ studie av hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom Linköpings kommun för att uppnå ett av de mål som presenteras i Linköpings digitala agenda för 2012-2015, närmare bestämt att minska det ekologiska fotavtrycket. I Linköpings digitala agenda presenteras fler mål än att minska det ekologiska fotavtrycket, men studien är avgränsad till att enbart behandla just det målet. Materialet som använts i studien är till största del hämtat från olika texter publicerade på internet samt från intervjuer genomförda inom ramen för studien. Studiens slutsatser är att det är möjligt att genom IKT-användning möjligt att öka verksamheters energieffektivitet och därigenom kan det ekologiska fotavtrycket minska. IKT används på flera sätt inom Linköpings kommun, exempelvis utvecklas en transportslagsövergripande simuleringsmodell och en övergång från pappershandlingar till elektroniska handlingar för de som är verksamma inom nämnderna är på gång. Genom sin användning av IKT kan Linköping minska sitt ekologiska fotavtryck.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.4 Begreppsdefinitioner... 2 1.5 Metod och design... 3 1.6 Material... 4 1.6.1 Kritisk diskussion av materialval... 4 1.7 Validitet och reliabilitet... 6 1.8 Disposition... 6 2. Resultat... 7 2.1 Generellt om IKT-användning och energieffektivitet... 7 2.1.1 problematik kopplad till IKT-användning... 9 2.2 IKT i Linköpings kommun... 11 2.2.1 Linköpings digitala agenda och dess handlingsplaner... 11 2.2.2 EU-projektet NiCE... 13 2.2.3 Transportslagsövergripande simuleringsmodell... 15 2.2.4 Användande av IKT i kommunens dagliga arbete... 15 3. Analys... 19 4. Slutsatser... 22 5. Referenser... 23 5.1 Litteratur... 23 5.2 Elektroniska källor... 23 5.3 Intervjuer... 24 Bilagor... 25 Bilaga 1. Intervjuguide, tjänsteman... 25 Bilaga 2. Intervjuguide, nämndledamöter... 26 Bilaga 3. Intervju, IT-strateg... 27

1. Inledning 1.1 Bakgrund Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens mer och mer digitaliserade samhälle. Utvecklingen av denna teknik går fort fram och medför stora möjligheter, men även utmaningar när det gäller att ta till vara på dessa möjligheter. Sverige har en nationell digital agenda där det it-politiskta målet att bli världsbäst på att utnyttja de möjligheter digitaliseringen medför presenteras. 1 Utöver den nationella digitala agendan har de flesta enskilda kommunerna satt upp olika egna strategier och mål för hur de på lokal nivå ska arbeta med IKT. I Linköpings kommun har en kommunal digital agenda arbetats fram. Digital agenda för Linköping 2012-2015 fastställdes av kommunstyrelsen den 17 april 2012 och i den beskrivs vilka insatser som kommer prioriteras av kommunen inom IKT-området under perioden 2012-2015. 2 Bland annat ska kommunen med hjälp av IKT minska sitt ekologiska fotavtryck. 1.2 Syfte Syftet med denna B-uppsats är att genom en beskrivande kvalitativ studie redogöra för hur Linköpings kommun arbetar med IKT för att uppnå ett av de mål som presenteras i den digitala agendan, nämligen att minska kommunens ekologiska fotavtryck. Att studera hur hela kommunen arbetar inom samtliga områden bedömer jag som alltför övergripande och stort för en B-uppsats, jag har därför valt att titta på hur kommunen generellt arbetar med tre utvalda IKT-verktyg och dels har jag gjort en djupdykning i hur två slumpvist valda nämnder, Bygg- och miljönämnden samt Socialnämnden, och dess tjänstemän arbetar med IKT. Genom att studera IKT-användnigen i två olika nämnder tror jag att jag får en mer nyanserad bild av hur användningen av IKT ser ut i praktiken då arbetssätten teoretiskt sett skulle kunna skilja sig nämnderna emellan. Det skulle även kunna vara så att nämndernas arbete i praktiken skiljer sig från de strategier som presenteras i Linköpings digitala agenda, därför är det, enligt mig, intressant att se huruvida nämndernas arbete med IKT överensstämmer med den digitala agendan. 1 Regeringens nyhetsbrev, Sverige ska bli världsbäst på it, 6 oktober 2011; http://www.regeringen.se/sb/d/14468/a/177280 2 Digital agenda för Linköping 2012-2015, 17 april 2012; http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/bredband%20och%20it/digital%20agenda%20f%c3% B6r%20Link%C3%B6ping.pdf?epslanguage=sv, s. 1 & 4 1

Anledningen till att jag valt att fokusera på hur IKT används för att minska det ekologiska fotavtrycket är att miljö- och klimatfrågan är högst aktuell, minst lika aktuell som IKT. Att studera hur Linköpings kommun aktivt arbetar med dessa två i kombination finner jag intressant kanske framförallt eftersom Linköpings kommun strävar efter att vara koldioxidneutral år 2025. 3 Det finns ett flertal saker som kan göras för att minska det ekologiska fotavtrycket, men i detta arbete kommer jag att fokusera på hur energieffektivitet kan bidra till en minskning. Verksamheter kan minska sitt ekologiska fotavtryck genom att öka sin energieffektivitet, det vill säga använda energi på ett smartare sätt. Genom att göra verksamheter mer energieffektiva kan en viss mängd energi, som kanske tidigare täckte 10 apparaters energiförbrukning, täcka fler apparaters förbrukning av energi utan att den totala energiförbrukningen ökar. På så vis kan ökad energieffektivitet leda till ett minskat ekologiskt fotavtryck. 1.3 Frågeställningar Grundfrågeställningen jag har arbetat utifrån är kan Linköpings kommuns ekologiska fotavtryck minskas med hjälp av IKT?. Jag har brutit ner grundfrågan i två mindre delfrågor. Mina frågeställningar lyder som följer: Kan Linköpings kommuns ekologiska fotavtryck minskas med hjälp av IKT? o Kan IKT bidra till att öka verksamheters energieffektivitet? o Hur används IKT inom Linköpings kommun för att uppnå energieffektiva och lösningar? 1.4 Begreppsdefinitioner Ekologiskt fotavtryck: ekologiskt fotavtryck är ett begrepp framtaget av WWF och är en metafor som beskriver den mänskliga påverkan på det globala ekosystemet. När WWF gör sina fotavtrycksberäkningar uppskattar de hur stor biologisk produktiv yta som behövs för att producera allt det som konsumeras och även absorbera det avfall som bildas. I det ekologiska fotavtrycket ingår även användningen av fossila bränslen, den delen av fotavtrycket beräknas genom att WWF uppskattar hur stor areal med nyplanterad skog som 3 Kommunledningskontoret, Kommunstyrelsens OBS 2012, januari 2012; http://www.linkoping.se/pagefiles/38565/obs%202012.pdf?epslanguage=sv, s. 13 2

skulle behövas för att absorbera de utsläpp av koldioxid som härrör från användningen av fossila bränslen. 4 Energieffektivitet: energieffektivitet är produktionen av energi, prestanda, tjänster och varor i förhållande till den energi som krävs för att produktionen ska vara möjlig. 5 Informations- och kommunikationsteknik (IKT): IKT är ett brett begrepp som innefattar såväl diverse IT-system som olika tekniska apparater. I denna uppsats kommer jag fokusera på delar av den IKT som Linköpings kommun arbetar med, bland annat läsplattor, elektroniska handlingar, videomöten och transportslagsmodellen som samtliga finns beskrivna i Linköpings digitala agenda. 1.5 Metod och design Jag har valt att genomföra en beskrivande kvalitativ studie för att besvara min grundfråga. Eftersom min grundfråga är deskriptiv menar jag på att det är rätt att genomföra en beskrivande studie då en sådan ger svar på frågor såsom var, när, hur, vem och vilka. 6 För att min beskrivande studie ska ha vetenskapligt värde måste den tillföra någonting nytt 7, jag har därför inte bara refererat utan även dragit egna slutsatser beträffande min grundfråga utifrån det material jag använt mig av. Anledningen till att jag valt att göra en kvalitativ studie är att man i en sådan tar fram det väsentliga innehållet ur materialet genom noggrann läsning av det och dess kontext. 8 Detta menar jag är ett passande tillvägagångssätt för min studie av hur Linköpings kommun arbetar med IKT för att minska det ekologiska fotavtrycket då det ger mig möjlighet att, som Mats Furberg beskrivit 9, aktivt läsa och ställa frågor till texten för att se om materialet eller jag själv kan besvara dessa frågor. Den kvalitativa analysen är alltså verktyget jag har använt mig av för att söka svaret på studiens grundfråga. För att praktiskt kunna applicera den kvalitativa metoden på min studie 4 Världsnaturfonden, Ekologiska fotavtryck så beräknar man ekologiska fotavtryck, 12 februari 2013; http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekologiskafotavtryck-s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck 5 Oettinger, G., Answer to a written question definition of energy efficiency, 25 mars 2011; http://www.europarl.europa.eu/sides/getallanswers.do?reference=p-2011-001887&language=sv 6 Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts, s. 36 7 Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm: Santérus Förlag, s. 50 8 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210 9 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 210 3

har jag försökt att systematiskt och logiskt ordna innehållet i mitt material så att jag fått en lättöverskådlig bild av den information jag får av mitt material. 10 Denna kategorisering tror jag har hjälpt mig att få en så tydlig bild som möjligt av hur arbetet med IKT för att minska det ekologiska fotavtrycket rent praktiskt går till inom kommunen. 1.6 Material Jag har i första hand använt mig av publicerade texter som behandlar ämnet i kombination med intervjuer med personer som jag betraktat som relevanta för studien. Jag har genomfört totalt fyra semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat Bygg- och miljönämndens vice ordförande, Socialnämndens vice ordförande för att få en bild av hur IKT används i nämndernas arbete och gruppchefen för hälsoskyddstillsyn för att se hur IKT-användningen ser ut hos tjänstemännen i förvaltningen. Dessutom har jag intervjuat Linköpings kommuns IT-strateg för att få en mer generell bild av hur kommunen arbetar med IKT-verktyg. Vad gäller det skriftliga materialet har jag främst använt mig av material publicerat på Linköpings kommuns hemsida och olika EU-hemsidor. Materialet på kommunens hemsida menar jag är relevant för att få en tydligare bild av IKT-användningen inom kommunen samt vad kommunen vill uppnå med sin IKT-användning. Vad gäller energieffektivitet och hur IKT kan bidra till det har jag främst använt mig av material från EU:s olika hemsidor som behandlar ämnet. Materialet från Linköpings kommun är publicerat från och med år 2011, det vill säga ett åt innan Linköpings digitala agenda publicerades. Vad gäller informationen från EU:s hemsidor är den publicerad från och med 2009. 1.6.1 Kritisk diskussion av materialval De fyra klassiska källkritiska reglerna Ädel-OST (äkthet, oberoende, samtidighet, tendens) 11 har legat till grund för huruvida jag bedömt samtliga källor jag använt som trovärdiga eller ej. Jag bedömer att material publicerat av Linköpings kommun rimligtvis bör vara äkta då jag inte tror att det ligger i någons intresse att manipulera information beträffande IKT och dess användning. Detsamma gäller för den information jag hämtat från EU:s hemsidor och från de informanter jag har intervjuat. Källornas oberoende kan vara lite knepigt eftersom det inte finns så mycket att jämföra det material jag har använt mig av med, dock kommer mitt material från primärkällor vilket jag menar stärker deras tillförlitlighet. Källorna jag har använt mig av spelar centrala roller inom 10 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 211 11 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 279 4

det område jag studerar, en sådan centralitet stärker deras tillförlitlighet. 12 Dock kan jag inte utan vidare hävda att källorna är helt oberoende då både kommunen och EU är politiska institutioner. De representanter för nämnderna jag har intervjuat är politiskt aktiva vilket gör att deras arbete möjligtvis skulle kunna vara färgat av politiska åsikter men genom att jag förhållit mig källkritiskt till huruvida det skulle kunna existera någon påverkan (exempelvis partipolitiska förväntningar) på respektive informant menar jag att jag gjort vad jag kan för att fastställa graden av beroende. Vad gäller tjänstemannen jag intervjuat tror jag inte att det föreligger någon form av politiska förväntningar på henne, men jag har självklart tagit i beaktning att det skulle kunna vara så. Detta förhållningssätt tror jag påverkat hur jag sett på och bedömt källornas oberoende vilket jag, ur ett källkritiskt perspektiv, menar är positivt för studiens tillförlitlighet. Ett liknande förhållningssätt har jag haft när jag bedömer källornas tendensiösitet eftersom det även är viktigt att hålla källornas intressen i minnet vid värdering av sanningshalten i information från dem. 13 Det webbaserade material jag kommer använda mig av är publicerat från och med år 2009 vilket jag menar ger materialet högre tillförlitlighet än om de skulle vara publicerade långt tidigare. Ju mer samtida källorna är desto trovärdigare är de. 14 Jag är medveten om att det är möjligt att vissa skulle kunna hävda att material publicerat 2009 i detta fall skulle kunna vara för gammalt då det rör ett område som utvecklas i snabb takt, jag har dock haft sådana tankar i bakhuvudet under hela arbetets gång och jag menar på att materialet fortfarande är aktuellt och relevant för uppsatsen. Kanske hade det varit en fördel att ha genomfört fler än fyra intervjuer, men jag menar på att jag, trots det relativt lilla antalet intervjuer fått fram relevant och trovärdig information. Informanterna är alla centrala för uppsatsen då de är verksamma inom de olika delar av kommunen vars arbete jag behandlar i studien. Dock har jag enbart intervjuat en tjänsteman inom kommunen då jag inte lyckats få tag i någon representant från Socialförvaltningen med möjlighet att ställa upp på intervju, vilket absolut kan kritiseras, men jag menar att jag lyckats få fram tillräckligt med information om deras arbete med IKT tack vare nämndledamoten och dokument på Linköpings kommuns hemsida. 12 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 283 13 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 285 14 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 284 5

1.7 Validitet och reliabilitet En förutsättning för att kunna erbjuda trovärdiga slutsatser är att uppsatsen uppnår god validitet. God validitet innebär att det finns en god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer (god begreppsvaliditet) och att författaren mäter det hen påstår sig mäta (resultatvaliditet). 15 För att en studie ska ha god validitet räcker det inte med endast god begreppsvaliditet, det vill säga att författaren har ett väl fungerande mätinstrument, författaren måste dessutom vara så noggrann som möjligt när det används för att studien ska uppnå hög reliabilitet. Genom att korrekt och med stor noggrannhet genomföra en studie undviks slumpmässiga och slarviga fel vilket leder till hög reliabilitet som påverkar studiens resultatvaliditet. En god begreppsvaliditet innebär med andra ord frånvaro av systematiska fel och hög reliabilitet är det samma som avsaknad av slumpmässiga eller osystematiska fel. 16 God begreppsvaliditet i kombination med hög reliabilitet är det som leder till god resultatvaliditet 17, det vill säga att det författaren utgett sig för att mäta verkligen är det som har mätts. 18 Jag menar på att jag i detta arbete har en god begreppsvaliditet och att jag har mätt det jag utgivit mig för att mäta. Jag har försökt att genomföra studien med så stor noggrannhet som möjligt och menar att studiens reliabilitet är hög. Jag anser att min frågeställning är utformad på ett sätt som gjort att jag genom noggrann undersökning kunnat uppnå uppsatsens syfte, därför menar jag på att uppsatsens resultatvaliditet är god. 1.8 Disposition Uppsatsen börjar med en generell beskrivning av kopplingen mellan IKT-användning och energieffektivitet för att sedan fokusera på IKT-användningen i Linköpings kommun. Var för sig beskrivs de tre olika verktyg som uppsatsen behandlar; Linköpings digitala agenda, EUprojektet NiCE och den transportslagsövergripande simuleringsmodellen. Sedan beskrivs hur IKT används i kommunens dagliga arbete, med exempel från Bygg- och miljönämnden, Socialnämnden samt Miljökontoret. Därefter presenteras en analys av huruvida Linköpings kommuns IKT-arbete kan kopplas till energieffektivitet och ett minskat ekologiskt fotavtryck. Analysen följs av författarens slutsatser och längst bak återfinns en fullständig lista över de referenser som använts samt bilagor med de intervjuguider som använts. 15 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 56-57 16 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63 17 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 63 18 Esaiasson, P. m.fl. Metodpraktikan, s. 57 6

2. Resultat 2.1 Generellt om IKT-användning och energieffektivitet Ökad IKT-användning ses som ett sätt att minska miljöpåverkan genom att komma på nya smarta lösningar som minskar problematiken. 19 Genom användning av IKT kan exempelvis verktyg som ökar miljöskyddet och verktyg som kan användas för att maximera anpassningen av olika strategier utvecklas. Dessutom kan verktyg som syftar till att skapa en mer effektiv användning av resurser utvecklas. Dessa verktyg kan hjälpa till att minska och förbättra energikonsumtionen och konsumtionen av naturresurser. En förbättrad användning av naturresurser kan till exempel vara att användningen av papper reduceras och ersätts av elektronisk kommunikation. 20 2009 härrörde omkring 1,75 % av de totala europeiska koldioxidutsläppen från användningen av IKT-utrustning och produktionen av IKT-utrustning och hemelektronik stod samma år för ytterligare 0,25 % av utsläppen. 21 Totalt kan alltså 2 % av Europas koldioxidutsläpp år 2009 sägas härröra från IKT, samma nivå som IKT-kopplade utsläpp ligger på globalt. 22 Dock förväntas IKT-användning enligt vissa rapporter kunna minska de återstående 98 procenten av utsläppen med upp till 15 % fram till år 2020. 23 IKT-användningen är således energikrävande, men tekniken erbjuder samtidigt stora möjligheter att minska den aggregerade energiförbrukningen och miljöpåverkan. I en rekommendation från europeiska kommissionen, utfärdad i Bryssel 9 oktober 24, presenterar kommissionen att medlemsstaterna bör på alla förvaltningsnivåer underlätta användandet av IKT-verktyg för att bättre förstå effekterna av olika strategier och genom sina nationella, regionala och lokala myndigheter vidareföra och vid behov uppgradera strategier för att införa tillförlitlig infrastruktur för höghastighetsbredband i syfte att underlätta 19 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, 22 februari 2012; http://ec.europa.eu/bepa/european-group-ethics/docs/publications/ict_final_22_february-adopted.pdf, s. 52 20 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, (www) s. 52 21 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, 12 mars 2009; http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2009:0111:fin:sv:pdf, s. 4 22 Europaparlamentet, resolution av den 4 februari 2009 om hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till ökad energieffektivitet, 4 februari 2009; http://www.europarl.europa.eu/sides/getdoc.do?pubref=- //EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0044+0+DOC+XML+V0//SV 23 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 4 24 Reding, V. Kommissionens rekommendation av den 9 oktober 2009 om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, 9 oktober 2009; http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2013:051:0018:0022:sv:pdf, s. 51/22 7

övervakning och förvaltning av förbrukning, distribution och produktion av energi. 25 Dessutom menar kommissionen att medlemsstaterna bör genom sina nationella, regionala och lokala myndigheter utvidga fördelarna med att ersätta administrativa förfaranden offline med onlinetillämpningar och onlinetjänster som ger förbättrad energieffektivitet till alla delar av samhället. 26 Kommissionen vill alltså att medlemsstaternas myndigheter ska föregå med gott exempel när det gäller att använda IKT för att göra övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp lättare. IKT kan användas för att öka energieffektivitet genom att den mängd energi som krävs för att tillhandahålla en viss tjänst minskar. Detta kan göras genom att IKT-verktyg övervakar och direkt styr energiförbrukningen på områden där energiförbrukningen är hög. Det finns undersökningar som visar att sådan övervakning och styrning kan minska de koldioxidutsläpp transportlogistiken bidrar till med upp till 27 % och att energiförbrukningen i byggnader kan minska med upp till 17 %. 27 Den IKT som är designad för till exempel intelligenta transportsystem som exempelvis kan bidra till att transporter kan göras mer effektiva, billigare och snabbare. De IKT-verktyg som finns till för att underlätta kontroll av energikonsumtion kallas ofta för grön IKT. 28 Med hjälp av IKT-verktyg kan efterfrågan på energi minska och de kan även minska efterfrågan på andra materiella resurser genom att verktyg för exempelvis energieffektiva arbetsmodeller och e-förvaltning tillhandahålls. 29 I kommissionens meddelande lyfts det även fram att myndigheterna i medlemsstaterna har möjlighet att åstadkomma ett koldioxidsnålt och energieffektivt beteende i samhället. Såväl medlemsstaterna som dessas respektive myndigheter bör uppmanas att spela en ledande roll för att stimulera efterfrågan på innovativa IKT-baserade lösningar som hjälper dem att införliva energieffektivitet i alla 25 Reding, V. Kommissionens rekommendation av den 9 oktober 2009 om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, (www) s. 51/21 26 Reding, V. Kommissionens rekommendation av den 9 oktober 2009 om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, (www) s. 51/21 27 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 3 28 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, (www) s. 53 29 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 3 8

aspekter av tillhandahållandet av tjänster och infrastrukturförvaltning, stadsplanering och politikutformning. 30 2.1.1 problematik kopplad till IKT-användning En problematik som påpekas av kommissionen är att det är svårt att jämföra olika energibesparingslösningar eftersom mål och tidsplaner ofta ambitiöst satta samtidigt som de skiljer sig från varandra vilket gör att IKT-sektorn inte är överens om en gemensam plan för att kunna ange vad insatser ska inriktas på och vari den större effektiviteten ska bestå. 31 Gemensamma metoder för mätning av energiprestanda och energieffektivitet skulle behöva arbetas fram för att tillgång till tillförlitliga data kring energieffektivitet ska kunna tas fram. 32 Utan en sådan gemensam grund menar kommissionen på att den enskilda individen, företag och offentliga förvaltningar, inte har möjlighet att kontrollera och jämföra olika potentiella energibesparingsstrategier som erbjuds genom IKT. 33 Ytterligare en problematisk faktor är att IKT kan ha negativ påverkan på miljön eftersom IKT dels kräver energikonsumtion och dels då den tekniska apparaturen i många fall inte är helt återvinningsbar, vilket kan leda till föroreningar och dessutom kan ses som slöseri av naturresurser. Den elektronik som inte återvinns är ett stort problem som det inte idag finns någon klockren lösning på. 34 Trots att IKT-användning kan ha negativa effekter på miljön menar kommissionen dock att de positiva följder som IKT kan bidra till är så pass stora att de balanserar upp vissa av dess negativa följder. 35 Användning av IKT kan få både direkta, indirekta och systemiska effekter på miljön. De direkta effekterna IKT kan få har att göra med IKT-sektorns design, produktion, distribution och underhåll av IKT-apparatur och IKT verktyg. De indirekta effekterna springer ur samhällets användning och tillämpning av IKT, det vill säga hur IKT används av exempelvis den statliga förvaltningen och av offentliga institutioner samt i vetenskapliga sammanhang. Exempel på IKT-verktyg som kan bidra till indirekta effekter är planeringsstrategier som syftar till att kontrollera miljöproblem på global eller lokal nivå. Ur 30 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 9 31 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 4 32 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 4 33 Europeiska Gemenskapernas Kommission, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, europeiska sociala kommittén och regionkommittén, (www) s. 4 34 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, (www) s. 53 35 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, (www) s. 52 9

förändringar i sociala och organisatoriska strukturer kommer de systemiska effekterna genom tillgängligheten, tillämpningen och användningen av IKT. IKT kan bidra till att föroreningar av miljön minskar och även minskad energikonsumtion. Hur organisationer väljer att använda sig av IKT är av stor vikt för huruvida det finns en lyckad global respons för utmaningen av miljöproblemen. 36 36 Salvi, Maurizio (red.) Ethics of Information and Communication Technologies, (www) s. 53 10

2.2 IKT i Linköpings kommun 2.2.1 Linköpings digitala agenda och dess handlingsplaner Linköping har, som en av de första kommunerna i Sverige 37, sedan 2012 en digital agenda som sätter upp riktlinjer för hur kommunen och de som är verksamma inom den ska använda IKT. Linköpings digitala agenda syftar till att beskriva de insatser som kommer att prioriteras av kommunen inom IT- och kommunikationsområdet. Agendan ska fungera som vägledning och vara ett stöd för kommunens verksamheter när IKT-relaterade utvecklingsinsatser ska prioriteras, planeras och genomföras. 38 I agendan beskrivs totalt sex prioriterade åtgärdsområden som ska fungera som riktlinjer för hur kommunen och de som är verksamma inom den ska använda IKT: öka den digitala delaktigheten och kompetensen, minska det ekologiska fotavtrycket, främja forskning, innovation och entreprenörskap, fortsätta integrera IT i det pedagogiska lärandet, höjd kvalitet inom vård och omsorg samt bidra till en öppnare och mer tillgänglig kommun. En gång per år genomförs en uppföljning och utvärdering av den digitala agendan och detta rapporteras till nämnderna. Vid behov är det möjligt att agendan i samband med detta revideras. 39 Agendan är att betrakta som ett IT-dokument skrivet ur ett verksamhetsperspektiv av de som arbetar med frågor inom respektive åtgärdsområde under ledning av kommunledningskontorets IT-strateg och kommunikationsutvecklare. 40 Detta gör att Linköpings digitala agenda skiljer sig från andra kommuners IT-strategier som vanligtvis är skrivna utan direkt koppling till den faktiska verksamheten. 41 Den digitala agendan förhåller sig till både den nationella och den europeiska agendan samtidigt som den grundar sig i en strategisk plan med övergripande mål samt kommunledningsgruppens utvecklingsplan och den riktas främst till politiker och tjänstemän inom kommunen. 42 Hur den digitala agendans riktlinjer ska uppnås presenteras i handlingsplaner som behandlar samtliga prioriterade åtgärder i den digitala agendan. I handlingsplanerna för 2012 och 2013 presenteras hur arbetet med samtliga sex prioriterade åtgärder ska läggas upp. Budgeten för samtliga åtgärder som var planerade att genomföras 37 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun, 3 maj 2013 38 Digital agenda för Linköping 2012-2015 (www) s. 5 39 Digital agenda för Linköping 2012-2015 (www) s. 4 40 Digital agenda för Linköping 2012-2015 (www) s. 2 41 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun 42 Digital agenda för Linköping 2012-2015 (www) s. 4-5 11

under 2012 uppgick till omkring 28 miljoner kronor. 43 Nedan följer en beskrivning av de tre insatser som beskrivs i 2012 års handlingsplan som hör till det andra prioriterade åtgärdsområdet, det vill säga att minska det ekologiska fotavtrycket. De tre planerade insatserna är; elektroniska nämndhandlingar, kommunikation med placerade ungdomar och vuxna samt transportslagsövergripande simuleringsmodell. 44 Vad gäller insatsen beträffande elektroniska nämndhandlingar genomfördes ett pilotprojekt i Barn- och ungdomsnämnden år 2011 som syftade till att ersätta pappershandlingar med elektroniska handlingar, detta för att minska pappersåtgången och transport och distribution av alla handlingar. Utvärderingen av detta projekt visade att majoriteten av nämndledamöterna upplevde förändringen som positiv och 14 av 15 nämndledamöter tyckte att pappershanteringen av nämndhandlingar kan ersättas av elektronisk hantering. 45 När uppföljningen av denna insats publicerades i april 2013 hade ytterligare två nämnder börjat tillämpa konceptet med elektroniska nämndhandlingar fullt ut och övriga nämnder, dock ej Äldrenämnden och Överförmyndarnämnden, har fattat beslut om att införa systemet under 2013. 46 Den andra planerade insatsen för att minska det ekologiska fotavtrycket som beskrivs i 2012 års handlingsplan innebär att videomöten, mail och sms ska användas i kommunikation med placerade unga och vuxna. Detta leder till minskat resande för kommunens handläggare vilket både är positivt för miljön och kommunens ekonomi. Utöver det ökar handläggarnas tillgänglighet och kommunikationen mellan de utplacerade vuxna och ungdomarna kan förbättras. 47 I uppföljningen beskrivs att insatsen delvis följer planen. En analys av insatsen har genomförts och den visade på att användningen av videomöten etcetera inte är så omfattande som förväntat. Arbetssättet anses dock vara etablerat då det tillämpas för 20 placerade ungdomar och vuxna, men det finns ett behov at att ytterligare driva på insatsen. 48 43 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2012, 5 april 2012; http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/bredband%20och%20it/handlingsplan%20digital%20a genda%202012.pdf?epslanguage=sv, s. 1 44 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2012, (www) s. 2 45 Andersson, M., Radetinac, N., Hantering av elektroniska handlingar utvärdering av läsplattor på BoU, Linköpings kommun, opublicerat, 11 januari 2012 46 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, uppföljning av handlingsplan för 2012, 15 april 2013; http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/bredband%20och%20it/digital_agenda_2012_uppf%c 3%B6ljning.pdf?epslanguage=sv, s. 2 47 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2012, (www) s. 2 48 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, uppföljning av handlingsplan för 2012, (www) s. 2 12

Den tredje insatsen i handlingsplanen för 2012 som hör till den andra prioriterade åtgärden i Linköpings digitala agenda är att en transportslagövergripande simuleringsmodell ska tas fram. Denna simuleringsmodell ska ge möjligheter att enkelt simulera olika scenarier och hämta analysunderlag för olika typer av samhällsplaneringsfrågor. 49 Uppföljningen visar att insatsen har försenats, ambitionen är dock att en första version av modellen ska kunna visas någon gång under 2013:s första hälft. 50 I handlingsplanen för 2013 som publicerades i april 2013 beskrivs de insatser som planeras äga rum under året. Kostnaden för dessa beräknas till 22 miljoner kronor för samtliga insatser 51, och de planerade insatserna som rör agendans andra prioriterade åtgärd är att den transportslagsövergripande simuleringsmodellen ska fortsätta utvecklas, kommunens IT-miljö ska energikartläggas och EU-projektet NiCE, där Linköping medverkar som referensstad, ska fortsätta. 52 2.2.2 EU-projektet NiCE Linköpings kommun är som sagt en av referensstäderna i EU-projektet NiCE som står för The Networking intelligent Cities for Energy Efficiency. Projektet har som syfte att promota och implementera EU:s Green Digital Charter (GDC) 53 som är en deklaration som ger städer ett ramverk för hur de kan använda IKT för att genom IKT-användning underlätta uppnåendet av EU:s klimatmål. 54 GDC:s tre huvudområden är att arbeta med IKT och energieffektvivitet med de som signerat deklarationen, att utveckla pilotprojekt i de städer som signerat deklarationen samt minska städernas koldioxidutsläpp som härrör från IKT. NiCE-projektet startade i september 2011 och avslutas i februari 2014. 55 Projektet spänner över tre huvudområden, det första området innebär att utveckla ett allmänt implementeringsramverk och verktyg och informationsresurser för städer att analysera, utbyta, jämföra och förbättra sin IKT-användning och energieffektivitet. Det andra området innebär att städerna som ingår i projektet genom riktat utbyte och läraktiviteter stöttar varandra i utvecklingen av sin IKT-användning. Det tredje och sista huvudområdet innebär att 49 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2012, (www) s. 2 50 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, uppföljning av handlingsplan för 2012, (www) s. 3 51 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2013, 16 april 2013; http://www.linkoping.se/global/bygga%20och%20bo/bredband%20och%20it/digital_agenda_2013_handling splan.pdf?epslanguage=sv s. 1 52 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2013, (www) s. 2 53 NiCE information leaflet; http://www.greendigitalcharter.com/wp-content/uploads/2011/12/nice- Leaflet_small.pdf 54 NiCE information leaflet, (www) 55 Green Digital Charter; http://www.greendigitalcharter.eu/greendigitalcharter 13

ett antal event ska hållas för att öka antalet som signerat the Green Charter genom att visa vilka samarbetsmöjligheter som finns. 56 NiCE-projektet är som ovan nämnt en del i Linköpings kommuns handlingsplaner som är knutna till Linköpings digitala agenda. I handlingsplanen för 2012 låg dock NiCE under den tredje prioriterade åtgärden som handlar om att främja forskning, innovation och entreprenörskap. 57 Uppföljningen visade på att insatsen följer planen och att en energikartläggning och en analys genomförs under första halvåret 2013. 58 Men i 2013 års handlingsplan ingår NiCE i två av de planerade insatser som ska bidra till att minska det ekologiska fotavtrycket. Dels ingår energikartläggningen av kommunens IT-miljö som beskrivs i uppföljningen och dels fortsätter Linköping att medverka som referensstad i projektet. 59 Linköpings IT-strateg Fredrik Eriksson beskriver projektet som ett projekt där det arbetas för att ta fram metoder och verktyg för att med hjälp av IT minska energiförbrukningen genom att bland annat minska resande och transporter. I projektet ingår även städer som till exempel Manchester, Edinburgh, Warszawa och Bologna. 60 Inom ramen för detta EU-projekt har Linköpings kommun nyligen genomfört en mätning av datorernas energiförbrukning. Denna mätning visade att kommunen minskat sina koldioxidutsläpp jämfört med resultaten från när samma mätning gjordes år 2008, detta trots att antalet datorer ökat med mellan 20 och 30 % under tiden. 61 Trots att Linköpings kommun ökat antalet datorer med stora antal under de senaste åren har alltså kommunens energiförbrukning, vad gäller datorer, minskat. Kommunen byter sedan år 2004 ut datorerna vart fjärde år, de gamla datorerna lämnas för återvinning. Att kommunens energiförbrukning har minskat trots att antalet datorer har ökat har enligt kommunens IT-strateg Fredrik Eriksson att göra med att utvecklingen av tekniken har gått framåt vilket har gjort att de moderna datorerna är betydligt med effektiva än datorer som har 7-8 år på nacken som vissa av de andra referensstäderna i NiCE-projektet använder sig av. 62 Genom att Linköping kan visa på att kommunens koldioxidutsläpp har minskat samtidigt som nya datorer ersatt gamla kan de kommunicera sina resultat till de övriga 56 NiCE information leaflet, (www) 57 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2012, (www) s. 3 58 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, uppföljning av handlingsplan för 2012, (www) s. 3 59 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, handlingsplan 2013, (www) s. 2 60 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun 61 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun 62 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun 14

referensstäderna och på så vis dela med sig av Linköpings erfarenheter. Detta skulle kunna göra att andra städer följer Linköpings exempel. 63 2.2.3 Transportslagsövergripande simuleringsmodell I Linköpings kommun är en transportslagsövergripande simuleringsmodell nu under utveckling. Simuleringsmodellen är ett IKT-verktyg som arbetas fram genom att en databas med information om olika transportslags påverkan byggs upp. Kring databasen byggs det upp en logik kring den data kommunen har beträffande olika transportslag och andra miljöfaktorer. Modellen kan simulera olika trafikflöden innan beslut om exempelvis nya bilvägar eller kollektivtrafiklinjer fattas. Genom att använda simuleringsmodellen ska det vara möjligt att upptäcka var det vore lämpligt att dra nya cykelbanor för att medborgare inte ska välja att ta bilen framför cykeln eller var det vore passande att förlägga nya linjer för kollektivtrafiken för att öka det kollektiva resandet. Tanken är att modellen ska kunna ge kommunen möjlighet att simulera och analysera effekter av olika sorters transportrelaterade samhällsplaneringsfrågor och transportscenarier. Modellen är fortfarande under utveckling, tanken var att en första testversion av simuleringsmodellen skulle varit färdig 2012 men projektet försenades. Under 2013 är dock tanken att en första version av den transportslagsövergripande simuleringsmodellen ska vara färdigställd under första halvåret 2013. 64 2.2.4 Användande av IKT i kommunens dagliga arbete I Socialnämnden och Bygg- och miljönämnden håller elektroniska nämndhandlingar på att ersätta pappershandlingar. Som ett led i detta tilldelas alla nämndledamöter varsin läsplatta och får möjlighet att få utbildning i hur plattan och appen iannotate, som används för att bland annat göra markeringar och skriva kommentarer i de elektroniska handlingarna, fungerar. 65 Har ledamöterna egna läsplattor får de dock ordna denna utbildning på egen hand, enligt Gunilla Wetterling. 66 För tillfället befinner sig de båda nämnderna i en övergångsfas där pappershandlingar och digitala handlingar används i kombination, men från och med nämndsammanträdandet i slutet av maj ska i alla fall Socialnämnden helt övergå till digitala handlingar, dock ej när handlingarna är belagda med sekretess. Det finns en problematik kring sekretesshandlingar, i 63 Intervju: Fredrik Eriksson, IT-strateg Linköpings kommun 64 Kommunledningskontoret, Linköpings digitala agenda, uppföljning av handlingsplan för 2012, (www) s. 3 65 Intervju: Elisabeth Gustafsson, vice ordförande Socialnämnden Linköpings kommun, 2 maj 2013 66 Intervju: Gunilla Wetterling, vice ordförande Bygg- och miljönämnden Linköpings kommun, 2 maj 2013 15

dagsläget finns inget säkert system för dessa vilket lett till att handlingar belagda med sekretess fortfarande tillhandahålls i pappersform för att inte äventyra sekretessen. 67 Inför varje nämndsammanträdande läggs handlingarna i PDF-form ut på kommunens hemsida. Nämndledamöterna får sedan ett mail skickat till sig från nämndsekreteraren när detta har skett, och i det mailet finns en länk till handlingarna som sedan öppnas i appen iannotate för läsning. Bygg- och miljönämnden beskriver i sin verksamhetsplan för 2013 att ett av nämndens mål är att ha en god dialog med medborgarna och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet. För att målet ska uppfyllas ska nämndens hemsida och de e-tjänster som är knutna till nämnden utvecklas, förbättra de interna rutinerna för nämndhandlingar samt använda läsplattor istället för pappershandlingar. 68 Socialnämnden har ingen sådan intern digital agenda. 69 Större delen av kommunikationen inom Socialnämnden sker per mail, någonting som uppges effektivisera arbetsgången inom nämnden då det går betydligt fortare. Ledamöterna uppmanas att åtminsteon en gång om dagen titta i sina mailboxar för att inte missa länkar till handlingar eller eventuella frågor från kommunens invånare. 70 Även i Bygg- och miljönämnden kommunicerar mycket per mail, både inom nämnden och i de fall kommuninvånare väljer att ta kontakt med nämndledamöterna. 71 Allting som inkommer till nämnderna diarieförs, detta är någonting som Gustafsson tror skulle kunna missas när allt går per mail, åtminstone såhär i början av digitaliseringen av kommunens arbete, innan ledamöterna vant sig vid den nya arbetsgången. Tidigare när allt kom i pappersform var allt diariefört av nämndsekreteraren redan när nämndledamöterna fick informationen, detta sker alltså inte nu. Nu måste nämndledamöterna se till att komma ihåg att vidarebefordra de mail och den information som inkommer per mail så att allt blir diariefört. I dagsläget arbetar inte de två nämnderna med videomöten, men Wetterling skulle önska att användningen ökade för att göra arbetet för nämndledamöternas arbete mer tids-, ekonomi- 67 Intervju: Elisabeth Gustafsson, vice ordförande Socialnämnden 68 Bygg- och miljönämnden, Verksamhetsplan 2013, 13 december 2012; http://www.linkoping.se/global/om%20kommunen/organisation/milj%c3%b6- %20och%20samh%C3%A4llsbyggnadsf%C3%B6rvaltningen/Verksamhetsplaner/vp_bmn.pdf?epslanguage=sv 69 Intervju: Elisabeth Gustafsson, vice ordförande Socialnämnden 70 Intervju: Elisabeth Gustafsson, vice ordförande Socialnämnden 71 Intervju: Gunilla Wetterling, vice ordförande Bygg- och miljönämnden 16

och miljöeffektivt. Genom att använda sig av videomöten menar hon på att nämndledamöterna istället för att åka iväg på konferenser kan hålla videokonferenser där de deltagande själva kan välja vilka föredrag de är intresserade av och enbart delta i dem istället för att lägga sin tid på föredrag de inte finner intressanta eller relevanta. Dessutom menar hon att kommunen på detta vis skulle kunna spara pengar då hotellövernattningar och liknande vid konferenser på annan ort inte är nödvändiga om det är möjligt att genomföra konferenser över internet med hjälp av video. Videomöten skulle även kunna minska resandet vilket minskar miljöpåverkan. 72 Vad gäller arbetet med IKT ute i de olika förvaltningarna verkar den digitala agendan inte ha fått särskilt stor spridning. Anneli Hammarström, gruppchef för hälsoskyddstillsyn i Linköpings kommun, sa i en intervju med mig att hon hört talas om Linköpings digitala agenda men att hon inte kan säga exakt vad den står för och innebär. Hon har inte sett någon större ökning av användning av IKT eller att Linköpings digitala agenda har haft någon större påverkan på arbetet inom förvaltningen. Dock menar hon på att man på Miljökontoret, trots att just den digitala agendan ännu inte haft något större genomslag, bland annat arbetar med att minska pappershanteringen. Detta görs exempelvis genom att alla nya handlingar som inkommer till Miljökontoret scannas in, vilket inte bara minskar pappersanvändningen utan även underlättar arbetsgången för de anställda. Det finns även viss möjlighet att arbeta hemifrån för att på det sättet, genom minskat resande, minska miljöpåverkan, men det tycks ändå vara att föredra att arbetet sker från kommunens lokaler. 73 Inom Socialförvaltningen finns planer på att handläggare ska öka användningen av denna typ av kommunikation i sin kontakt med utplacerade ungdomar och vuxna. Då vissa av de utplacerade, av olika skäl, kan vara placerade i till exempel Norrland eller Skåne skulle detta skulle leda till minskat resande för handläggarna. Dessutom underlättar och effektiviserar användning av IKT i dessa fall handläggarnas arbete då de från och med mitten av 2013 måste ha kontakt med de utplacerade allt oftare. 74 Dock har arbetet med att använda IKT i Socialförvaltningens arbete inte kommit så långt som förhoppningen har varit, men Gustafsson tror att en ökad användning är på gång då det ligger i tiden med teknikanvändning. Hon tror att en anledning till att användningen av IKT bland Socialförvaltningens handläggare inte är så stor kan ha att göra med en viss skepticism och ett visst motstånd hos vissa 72 Intervju: Gunilla Wetterling, vice ordförande Bygg- och miljönämnden 73 Intervju: Anneli Hammarström, gruppchef hälsoskyddstillsyn, Miljökontoret Linköpings kommun, 30 april 2013 74 Intervju: Elisabeth Gustafsson, vice ordförande Socialnämnden 17

handläggare som inte är så vana vid att använda den teknik som krävs för videomöten etcetera. 18

3. Analys I Linköpings digitala agenda beskrivs hur kommunen ska använda sig av IKT för att uppnå sina mål. Agendans innehåll och dess mål ska implementeras ute i verksamheten av de som verksamma inom kommunen. Vad gäller den andra prioriterade åtgärden i agendan verkar det som att fokus för tillfället mestadels ligger på att övergå från pappershandlingar till elektroniska handlingar, vilket minskar kommunens pappersanvändning. Jag menar dock på att det av flera anledningar är rätt tydligt att Linköpings digitala agenda är en relativt ny företeelse. Den digitala agendan verkar inte ha fått så stort genomslag ute i förvaltningarna ännu. I nämnderna verkar genomslaget däremot vara betydligt större, men det tror jag till stor del har att göra med att det är politiker som sitter i nämnderna och någonstans är det de som har makten i kommunen och därför bör de föregå med gott exempel. Sedan är det viktigt att komma ihåg att agendan publicerades så sent som förra året och att anta att jättestora förändringar skett sedan dess kan vara att hoppas på för mycket. Agendan löper dessutom till och med år 2015, så fler och större förändringar kommer säkerligen att ske. Jag tror att den digitala agendan kommer få allt större genomslag även ute i förvaltningen allt eftersom tiden går. Teknik överhuvudtaget används i allt större utsträckning vilket gör att jag tror att teknikvanan kommer att öka, en ökad vana tror jag skulle kunna minska det motstånd och den skepticism som tycks finnas mot IKT-användning hos exempelvis Socialförvaltningens handläggare. Det motstånd som tycks finnas mot ökad IKT-användning att göra kan nog minska om teknikvanan ökar hos de berörda och om de vågar gå utanför sin komfortzon. Att våga gå utanför sin komfortzon gäller nog för de flesta som är verksamma inom kommunen och hyser ett visst motstånd mot ökad användning av teknik i det dagliga arbetet. IKT medför många vinningar, inte bara för miljön, utan även för de som är verksamma inom kommunen då det kan medföra att arbetet och kommunikationen effektiviseras. Det måste dessutom vara stor skillnad för de anställdas ryggar att ha all information som behövs inför ett visst möte på sin läsplatta eller bärbara dator istället för att bära runt på tunga och tjocka pappersluntor, så på det viset finns det även en viss hälsoaspekt med IKT-användningen. Att kommunen byter ut sina datorer vart fjärde år, ser jag som positivt då utvecklingen av IKT går fort framåt och utvecklingen av ny och mer energieffektiv teknik går framåt med stormsteg. Genom att kommunen byter ut sina datorer så pass ofta hänger kommunen med i 19

utvecklingen av tekniken istället för att arbeta med gårdagens teknik. Ett tydligt exempel på att den nya tekniken kan minska energiförbrukningen är den mätning som kommunen genomfört som visar på att kommunens energiförbrukning har minskat trots att antalet datorer har ökat med mellan 20 och 30 %. Det ser jag som ett tecken på att IKT verkligen är att räkna med när det gäller att uppnå energieffektivitet som i sin tur kan minska det ekologiska fotavtrycket. De förbrukade datorerna lämnar kommunen sedan till återvinning. Det är så klart positivt ur miljösynpunkt att de lämnas för återvinning, även fast samtliga delar av de förbrukade datorerna ännu inte är möjliga att återvinna. Jag tror att de fördelar som IKT medför för miljön genom utveckling av smartare teknik och verktyg är större än dess nackdelar, och jag tror inte att det är en omöjlighet att det i framtiden kommer utvecklas nya, smarta och återvinningsbara material som kan användas vid tillverkning av datorer och annan teknisk apparatur. På så vis skulle fördelarna med IKT öka och dess miljöpåverkan kunna minska. Linköpings kommun aktivt arbetar med IKT för att minska det ekologiska fotavtrycket på flera vis, de strategier som läggs fram i den digitala agendan implementeras även praktiskt, så agendan är inte bara ett fint dokument som finns till bara för att utan den är någonting som faktiskt används i praktiken. När den transportslagsövergripande simuleringsmodellen är färdigställd kommer kommunen troligtvis med hjälp av den kunna minska den del av det ekologiska fotavtrycket som härrör från transporter. Minskad pappershantering bidrar även det till att minska fotavtrycket eftersom antalet kopior minskar väsentligt vis övergången till elektroniska handlingar Även om läsplattor och annan teknisk apparatur också har påverkan på miljön när de tillverkas och transporteras och därmed bidrar till det ekologiska fotavtrycket tror jag att dess fördelar balanserar upp dess utsläpp. När allt kommer omkring påverkar allt som görs och allt som produceras här på jorden miljön, men desto mer tekniken utvecklas och desto mer förfinad den blir desto mindre borde utsläppen och miljöpåverkan kunna bli. Utvecklingen av ny teknik går allt fortare och det i kombination med vad som verkar vara ett ökat miljötänk gör att jag tror att vinningarna kopplade till IKT kommer vara ännu större i framtiden. Genom sin medverkan i EU-projektet NiCE där Linköping bidrar med sina erfarenheter kan kommunen också bidra till att det europeiska ekologiska fotavtrycket kan minskas, exempelvis om fler av referensstäderna tar efter Linköping vad gäller att byta ut samtliga datorer vart fjärde år. Genom samarbetet inom ramen för projektet främjas inte bara 20