Slutrapport En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Inriktningsmål för rättsväsendet... 2 2.1. Delmål för Domstolsverket... 2 2.2. Mätning av måluppfyllese... 2 2.3. Arbetet med delmålen under strategiperioden... 3 2012... 3 2013... 3 2014... 3 2015... 4 2.4. Delmål 1 E-utbildning... 4 2.5. Delmål 2 - Chefsutbildningar... 4 3. Måluppfyllese under strategiperioden... 5 3.1. Delmål 1... 5 3.2. Delmål 2... 6 3.3. Samråd... 6 4. Övriga insatser på myndigheten... 7 5. Reflektioner vid utgången av strategiperioden... 7 1
2 1. Bakgrund Regeringen gav i maj 2010 Domstolsverket i uppdrag att formulera delmål för genomförandet av handikappolitiken inom sitt verksamhetsområde för perioden 2011-2016. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i oktober 2010. Domstolsverket fick därefter i oktober 2011 i uppdrag att årligen redovisa sitt arbete med de formulerade delmål, som regeringen slagit fast i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Den årliga rapporten har innehållit en redovisning av hur Domstolsverket har arbetat för att uppnå delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. Rapporten har även redovisat de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna. Regeringsuppdraget avslutas genom att Domstolsverket senast den 15 mars 2016 lämnar en slutlig resultatredovisning till regeringen. Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilken myndigheten verkar. 2. Inriktningsmål för rättsväsendet Inriktningsmålet för rättsväsendet har under uppdragsperioden varit att kompetensen hos myndigheterna inom rättsväsendet kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättningar ska stärkas ytterligare. Förutom Domstolsverket har Polismyndigheten och Brottsoffermyndigheten funnits med bland de 22 strategimyndigheterna i regeringsuppdraget. 2.1. Delmål för Domstolsverket Domstolsverket har arbetat med nedanstående delmål för att uppnå inriktningsmålet för rättsväsendet. Delmål 1 Delmål 2 All personal i Sveriges Domstolar ska genom e-utbildning stärka sin kompetens kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande ska förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning vägas in. 2.2. Mätning av måluppfyllese I den första rapporten skulle strategimyndigheterna redovisa nollvärden, d v s en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Där det var möjligt skulle kvantitativa värden anges. Domstolsverket beslutade att mäta personalens kompetens inom Sveriges Domstolar kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning genom ett årligt enkätutskick till ett urval av domstolar. Nollmätningen gjordes 2012 innan e-utbildningen i delmål 1 tagits fram. Mätningens resultat fick ligga till grund för utformandet av en informativ och pedagogisk e-utbildning samt bli jämförelsegrund för efterföljande års enkätresultat i strategiperioden.
3 Vad gäller delmål 2 har inte något kvantitativt mått kunnat tas fram utan bedömning av kursledarna har fått ligga grund för upplevd måluppfyllelse. 2.3. Arbetet med delmålen under strategiperioden Följande är en översiktlig redovisning av vilket arbete som genomförts under strategiperioden. Mer detaljerade beskrivningar återfinns i tidigare års rapporter. 2012 Under 2012 bildades en arbetsgrupp på Domstolsverket för att ta fram enkätfrågor inför nollmätning och uppföljning. Arbetsgruppen skulle också ansvara för framtagningen av en e-utbildning. Deltagarna i arbetsgruppen var representanter från lokalförsörjning, kompetensutveckling, arbetsgivarfrågor, IT, information och från den dömande verksamheten. En första mätning, i form av en enkät, gjordes i början på hösten 2012 för att få en bild av vilka kunskaper domstolarnas personal har om förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Mätningen gjordes även för att få ett värde att göra jämförelser med under regeringsuppdragets gång. Enkäten har besvarats av ett urval av domstolar som representerar olika domstolsslag, domstolars storlek samt geografiska placering (två hovrätter, tio tingsrätter, en kammarrätt och tre förvaltningsrätter). Inför den e-utbildningen som senare utformades satte arbetsgruppen upp utbildningsmål. Efter genomgången utbildning ska medarbetare: känna till vikten av det personliga bemötandet. känna till vikten av tillgängligheten i lokaler. känna till vikten av att alla kan ta del av information. Personer i chefsbefattning ska även: känna till vad arbetsgivarrollen innebär för personer med funktionsnedsättning. 2013 Produktionen av e-utbildningen Domstolen är till för alla startade efter att leverantör kontrakterades första kvartalet 2013. Produktionen blev färdigställd och godkänd hösten 2013. Samarbete inleddes med Polismyndigheten vad gäller samråd med funktionshindersorganisationerna. Ett första samråd gick av stapeln den 20 november 2013 då Polismyndigheten axlade ordförandeskapet. De kursansvariga på Domstolsverket förde resonemang om hur kunskapen, om vilka förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning, ska implementeras i redan befintliga kurser under 2013. Tillgänglighetsfrågan ska ingå i varje modul på ett naturligt sätt. I vissa av utbildningarna har perspektivet funnits med sedan tidigare som i t ex Rekryteringsmodulen. 2014 E-utbildningen Domstolen är till för alla lanserades i slutet på 2013 och i början av 2014 för medarbetarna i Sveriges Domstolar. Domstolsverket hade som målsättning att funktionsnedsättning skulle vägas in i samtliga befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande vid 2013-års ut-
4 gång. Så blev det inte fullt ut utan fortsatta resonemang fördes under 2014 hur det skulle ske. Under 2014 genomfördes ytterligare två samråd med funktionshindersrörelsen. Vid vårens samråd stod Domstolsverket för ordförandeskapet och i november stod Polismyndigheten som värd. 2015 Under 2015 har e-utbildningen Domstolen är till för alla gjorts obligatorisk för alla medarbetare. Detta innebär att samtliga anställda i Sveriges Domstolar blir uppmanade att gå utbildningen. I ett Chefsnytt som gick ut till domstolschefer under hösten har också föreslagits att e-utbildningen ska ingå i introduktionen för nyanställda på respektive domstol. Under året togs beslut om att den chefsutbildning som Domstolsverket erbjuder Sveriges Domstolar ska arbetas om och vara färdig 2017. Detta medför att ett omtag krävs för att funktionsnedsättningsperspektivet ska kunna vägas in i varje utbildningsmodul. Samråden med funktionshindersrörelsen har fortgått och vid de två samråd som genomförts under året har också Brottsoffermyndigheten deltagit. 2.4. Delmål 1 E-utbildning Grundidén för e-utbildningen är att bemötandeperspektivet ska vara centralt och genomsyra utbildningen. Innehållet bygger på områdena information, lokaler och arbetsgivarrollen. E-utbildningen redogör också för regeringens intentioner, lagstiftning, FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning etc. Den beskriver även olika typer av funktionsnedsättningar som finns och vilka olika förutsättningar och behov som personer med respektive funktionsnedsättning har. Pedagogiska filmer som Handisam, numera Myndigheten för delaktighet, har tagit fram illusterar olika situationer som kan uppstå för personer med funktionsnedsättning i utbildningen. Idag finns e-utbildningen tillgänglig för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar. Utbildningen nås via LMS-teknik på intranätet. Utbildningen tar cirka 40 minuter att gå igenom men den går också att använda som en kompetensbank när information på området behövs. Förutom att medarbetaren enskilt kan genomföra utbildningen så rekommenderar Domstolsverket att den används vid mindre arbetsmöten. Personalgruppen ser då gemensamt en förvald del av e-utbildningen och resonerar därefter utifrån bifogade reflektionsövningar. Den återkoppling Domstolsverket har fått från domstolarna på e-utbildningens innehåll och upplägg är positiv. Många tycker att den ger grundläggande kompetens och ger en bra bild av vad som krävs av arbetsgivare och medarbetare. För den medarbetare som vill förkovra sig ytterligare finns utbildningens länkar som lotsar vidare till mer fakta och information. 2.5. Delmål 2 - Chefsutbildningar Följande utbildningar erbjuder i nuläget Domstolsverket chefer i Sveriges Domstolar:
5 Den statliga arbetsgivarpolitiken Anställningsvillkor Rekrytering Styrning, planering och uppföljning av verksamheten och ekonomin Medarbetarsamtal och lönesättande samtal Arbetsmiljöarbete Praktisk arbetsrätt Samarbetets betydelse för resultat och effektivitet Leda förändringsarbete Utbildningens ämnesinriktning styr hur funktionshinderspolitiken ska vägas in. Gemensamt för chefsutbildningarna är att funktionshinderspolitiken inte har ett särskilt avsnitt utan perspektivet vävs in i kursen på ett naturligt sätt. Från och med 2015 och framöver kommer samtliga chefsutbildningar innehålla perspektivet förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. 3. Måluppfyllese under strategiperioden Delmålen kan definieras som både prestationsorienterade och effektorienterade. Genom att målen är prestationsorienterade kan Domstolsverket bedöma hur många som genomgår e-utbildning och chefsmodulerna. Eftersom målen även är effektorienterade har kvalitativa mätningar av kompetens hos Sveriges Domstolars personal kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning gjorts genom enkäter. 3.1. Delmål 1 Eftersom Domstolsverket rekommenderat domstolarna att använda e- utbildningen på mindre arbetsmöten och liknande så blir tyvärr inte LMSteknikens statistik fullständig. Alla medarbetare som genomgår utbildningen registreras inte. Därför har Domstolsverket valt att låta chefsadministratörer eller motsvarande på domstol göra en bedömning om mer än en tredjedel av personalen har genomgått e-utbildningen. 2015 bedömde ungefär hälften av myndigheterna i Sveriges Domstolar att en tredjedel av domstolens personal genomfört e-utbildningen. När samma mätning nu har gjorts ett år senare har drygt 70 % av de svarande domstolarna bedömt att mer än en tredjedel personalen har fullföljt e-utbildningen. Antal som svarat på enkät 2016: 55 av 71 förväntade svarande (77,5%). 1. Har mer än en tredjedel av domstolens personal genomgått e-utbildningen "Domstolen är till för alla"? Ja 39 st. 70,9% Nej 16 st. 29,1%
6 Antal som svarat på enkät 2015: 66 av 71 förväntade svarande (93 %). 1. Har mer än en tredjedel av domstolens personal genomgått e-utbildningen Domstolen är till för alla? Ja 33 st. 50,0% Nej 33 st. 50,0% En kvalitativ mätning har även gjorts 2016 (bilaga 1) genom ett utskick av enkät till olika personalkategorier på ett urval av domstolar. Medarbetarna har fått göra en självskattning av sin kompetens. Urvalet representerar olika domstolsslag, domstolars storlek samt geografiska placering för att ge en rättvisande bild av den totala kompetensen hos personalen inom Sveriges Domstolar kring förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Enkäten skickades som tidigare år till två hovrätter, tio tingsrätter, en kammarrätt och tre förvaltningsrätter. Tidigare mätningar har gjorts 2012, 2014, 2015 och 2016. Resultatet av enkäten delas upp i yrkeskategorierna: Domare Assessor/fiskal/notarie Föredragande/beredningsjurist Domstolssekreterare/administratör Administrativt ansvarig Vaktmästare/ordningsvakt Vid en jämförelse av de fyra årens resultat kan man se att samtliga yrkeskategoriers skattning av kunskap om funktionhinder och tillgänglighet har ökat. Av domarna är det t ex 51 % som skattar sig på mellan 3-5 på en 5-gradig skala i jämförelse med 2015 (45 %), 2014 (39 %) och 2012 (44 %). Svarsfrekvensen har sjunkit något under åren vilket skulle kunna bero på att man känner igen enkäten och eventuellt tycker att frågorna redan har besvarats och inte har förstått värdet med att svara för jämförelsens skull. Det är fortfarande administrativt ansvariga som skattar sig högst inom de olika områdena. Oroande är att endast 10,3 % i gruppen domstolssekreterare/administratörer känner till vilka stöd domstolen erbjuder personer med funktionsnedsättning för att kunna ta del av handlingar. Man bör dock ta i beaktande att svarsfrekvensen i denna grupp är 36 %. 3.2. Delmål 2 I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande vägs förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning in. I det nya chefs- och ledarskapsprogrammet som ska tas fram kommer också funktionsnedsättningsperspektivet lyftas in. Statistik förs över hur många som går chefsutbildningarna. Antalet chefer som genomgått chefsutbildningarna ligger stadigt på samma nivå som tidigare år. 3.3. Samråd Tillsammans med Polismyndigheten och Brottsoffermyndigheten har Domstolsverket hållit samråd med funktionshindersrörelsen. I gruppen har ingått förutom arbetsgivar-
7 representanter från myndigheterna nio representanter från handikappförbunden och två representanter från Lika Unika. Samrådsgruppen har träffats en gång per halvår och har under strategiperioden genomfört fem möten. Ledamöternas gemensamma uppfattning är att samrådsgruppens diskussioner har utvecklats på ett positivt sätt. Syftet med samråden har varit att utveckla dialogen med funktionshinderorganisationerna om rättsväsendet och den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet, med fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Temat för de första samråden var kompetensutveckling eftersom inriktningsmålet för rättsväsendet i funktionshinderspolitiken var att stärka kompetensen. 4. Övriga insatser på myndigheten I domstolarnas arbete med bemötande och domskrivningsfrågor genomförs löpande undersökningar med såväl professionella som icke professionella brukare. Detta för att dessa grupper ska få ge sina synpunkter på service, information och bemötande från domstolarnas sida. I de frågeunderlag som Domstolsverket tillhandahåller för dessa undersökningar finns exempel på hur de enskilda domstolarna kan formulera frågor för att också få med funktionsnedsatta människors förutsättningar och behov. Under hösten 2014 diskuterades funktionhinderspolitiken i budgetdialogerna med domstolarna. Från Domstolsverket medverkade controller, HR-specialist och verksamhetsutvecklare och från respektive domstol deltog domstolschef och någon mer från ledningsgruppen. Samtal fördes kring frågan Hur säkerställer domstolen att personer med funktionsnedsättning inkluderas på lika villkor som andra i rättssystemet?. Arbetsförmedlingen har genomfört ett praktikantprogram på statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Domstolar fick fram cirka 70 praktikplatser som anmäldes preliminärt. Domstolsverket tecknade därefter en nationell överenskommelse med Arbetsförmedlingen för Sveriges Domstolars räkning för perioden 2013-2016. 25 platser har blivit tillsatta och det bedömer Arbetsförmedling som ett acceptabelt resultat. 5. Reflektioner vid utgången av strategiperioden Domstolsverkets arbete med delmålen har gett effekten att medarbetarna i Sveriges Domstolars kompetens har stärkts angående personer med funktionsnedsättnings förutsättningar och behov. Det är en utmaning att arbeta in funktionshinderspolitikens perspektiv som en naturlig del i verksamheten. Sveriges Domstolar har dock kommit en bit på väg och har goda intentioner för det fortsatta arbetet. Sveriges Domstolar bör arbeta vidare med tillgänglighet till handlingar/dokument för personer med funktionsnedsättning. Generellt behövs ett enhetligt synsätt på hur handlingar/dokument ska presenteras för personer med funktionsnedsättning. Detta görs bl.a. i arbetet med ökad digitalisering inom målhanteringen till nytta för alla medborgare och då även personer med funktionsnedsättning. Samråden har lett till att öppna diskussioner kan föras kring hur personer med funktionsnedsättning upplever rättsväsendet. Funktionshindersrörelsen har t.ex. tagit upp frågan om varför utredningar har kommit fram till att förvaltningsrätter dömer olika.
8 Samråden har bidragit till att belysa problematiken som finns för personer med funktionsnedsättning i kontakten med rättsväsendet. Domstolsverket kommer tillsammans med Polismyndigheten och Brottsoffermyndigheten fortsätta träffa funktionshindersrörelsen för resonemang i samrådsform. Nästa samråd blir i maj men tema för mötet är ännu inte bestämt. Domstolsverket kommer även fortsättningsvis rekommendera domstolarna att låta e- utbildningen Domstolen är till för alla ingå i introduktionen för nyanställda. Vid framtagandet av ett nytt chefs- och ledarskapsprogram under 2016 kommer Domstolsverket också ta hänsyn till bemötandefrågan och personer med funktionsnedsättnings förutsättningar och behov.