Geodata inom svenska universitet, högskolor och yrkesutbildningar

PM 1(36) 2012-01-09 Geodata inom svenska universitet, högskolor och yrkesutbildningar Användning, behov och möjligheter Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

PM 2(36) 2012-01-09 Innehållsförteckning Geodatasamverkan för universitet och högskolor... 4 Sammanfattning Stor användning av geodata skapar stora möjligheter för samverkan... 5 1 Disposition... 7 2 Undersökningsmetod och tidsplan... 7 3 Population och urval... 7 4 Frågeställningar... 8 5 Resultat för universitet och högskolor... 8 5.1 Respondenterna och deras verksamhet... 8 5.2 Användning av geodata...9 Vikten och användningen av geodata... 9 Datamängder och användningsområden... 12 5.3 Sökande och åtkomst till geodata... 14 Metoder för att söka geodata... 14 Datakällor... 16 5.4 Behov av geodata... 18 5.5 Övriga kommentarer...19 6 Slutsatser för universitet och högskolor... 20 7 Resultat för yrkesutbildningar... 21 7.1 Respondenterna och deras verksamhet... 21 7.2 Användning av geodata... 21 Vikten och användningen av geodata... 21 Datamängder och användningsområden... 23 7.3 Sökande och åtkomst till geodata... 25 Metoder för att söka geodata och datakällor... 25 7.4 Övriga kommentarer...27 8 Slutsatser för yrkesutbildningar... 27 9 Diskussion... 28 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se www.geodata.se

PM 3(36) Bilaga 1. Utvalda institutioner... 28 Bilaga 2. Enkätfrågor universitet och högskolor... 33 Bilaga 3. Antalet svar från respektive universitet/ högskola och yrkesutbildning... 35 Figurförteckning Figur 1. Fördelning över respondententer som forskar och/eller undervisar... 9 Figur 2. Attityder kring vikten av geodata... 10 Figur 3. Användning av geodata... 11 Figur 4. Anledningar till varför man inte använder geodata... 12 Figur 5. Användning av datamängder... 13 Figur 6. Metoder för att söka geodata... 15 Figur 7. Källor till geodata, procent... 16 Figur 8. Källor till geodata, rangordning... 17 Figur 9. Behov av enklare tillgång till geodata... 18 Figur 10. Behov av enklare tillgång till geodata jämfört med anledningar till varför man inte använder geodata... 19 Figur 11. Användning av geodata... 22 Figur 12. Attityder kring vikten av geodata... 22 Figur 13. Anledningar till varför man inte använder geodata... 23 Figur 14. Användning av datamängder... 24 Figur 15. Metoder för att söka geodata... 25 Figur 16. Källor till geodata... 27 Tabellförteckning Tabell 1. Attityder kring vikten av geodata hos de respondenter som inte använder geodata... 10 Tabell 2. Metoder för att söka geodata... 15 Tabell 3. Källor till geodata, rangordning... 17 Tabell 4. Behov av enklare tillgång till geodata jämfört med anledningar till varför man inte använder geodata... 19 Tabell 5. Attityder kring vikten av geodata hos de respondenter som inte använder geodata... 23 Tabell 6. Metoder för att söka geodata... 26

PM 4(36) Geodatasamverkan för universitet och högskolor Arbetet med byggandet av infrastrukturen för geodata är ett led i genomförandet av Inspiredirektivet. Detta syftar till att underlätta tillgången till, och kvaliteten på, geodata. Infrastrukturen innefattar såväl offentliga aktörer som privata företag, men även universitet, högskolor och andra utbildningsorganisationer. Inom geodatasamverkan finns samverkansavtal för myndigheter och ett avtal för universitet och högskolor planeras att vara färdigt 2013. En viktig del i detta arbete är att undersöka den faktiska användningen av geodata inom forskning och undervisning. Användning av geodata är ett brett begrepp i detta sammanhang som innefattar flera större frågor som bör behandlas. Bland annat om man använder geodata, vad man använder det till, vilken typ av geodata man använder, hur man söker efter geodata och varifrån man erhåller geodata. Samt vilket behov det finns av enklare tillgång till geodata. Denna undersökning syftar till att besvara dessa frågor och studera geodataanvändningen på en övergripande nivå, samt relatera detta till potentiellt deltagande i geodatasamverkan. Studien ska ses om ett steg i utvecklingen av samverkan mellan geodataanvändare inom den akademiska sfären och för en ökad förståelse för frågor och koncept som rör infrastrukturer för geodata.

PM 5(36) Sammanfattning Stor användning av geodata skapar stora möjligheter för samverkan Så använder man geodata på universitet och högskolor Enkätundersökningen utfördes under hösten 2011 och var inriktad på att se på hur forskare och undervisare på svenska universitet och högskolor använder geodata. De fick svara på frågor kring: om de använder geodata, vilken data de använder, hur de använder den, hur de söker datan och varifrån den kommer Respondenterna gavs även möjlighet att lämna kommentarer kring vilket behov de ser av enklare tillgång till geodata. Undersökningen baserades på ett så kallat snöbollsurval där enkäten skickades ut till 150 institutioner eller motsvarande på 32 universitet och högskolor, för vidarebefordring till alla forskare och undervisare i respektive organisation. Totalt kom det in 840 svar från 27 läroverk. Resultaten från enkäten visar att användningen av geodata är bred. Dels i fråga om antal respondenter som använder geodata men även i fråga om bland annat vilken data som används, hur man söker den och varifrån den kommer. Användningen av geodata är relativt vanlig och cirka 50 % av respondenterna anger att de använder geodata i någon form. En majoritet anger även att geodata har en mer eller mindre viktig roll för deras forskning och/eller undervisning. Endast en mindre del anger att geodata är viktigt men att de trots detta inte använder det. Av dem som inte använder geodata anger man till störst del att detta är på grund av att det inte är tillämpbart, eller inte har någon nytta, samt att man saknar kännedom om det. Vilka datamängder som används är dock mycket olika och väldigt många används i stort sett lika mycket. Även om datamängden Befolkningsdata (demografi) är den enskilt absolut vanligaste. Samma situation är möjlig att se kring varifrån datan kommer. Överlägset vanligast är att datan kommer från statliga myndigheter med en ganska jämn fördelning mellan övriga källor. Sättet man söker efter data är relativt jämnt spridd mellan fyra metoder: Internet (organisationers hemsidor), Övriga Internet-portaler, Personliga kontakter och den Egna organisationens intranät. En stor majoritet av respondenterna anger att de inte ser någon nytta med enklare tillgång till geodata. Men i stort sett alla som valt att svara på denna fråga är respondenter som angett att de inte använder geodata vilket kan förklara detta resultat. Slutsatsen av denna enkät är att det inte finns någon större diskrepans mellan nyttan och användningen av geodata. Det vill säga att de som kan använda geodata till stor del gör det medan en mindre del av respondenterna skulle kunna använda geodata. I den senare gruppen är det framförallt de som inte använder geodata, och som har angett att anledningen till detta är brist på kunskap och/eller verktyg, som kan dra nytta av utbildningsinsatser. Dock visar många av respondenterna som faktiskt använder geodata att framförallt bättre tillgänglighet och lägre kostnader är önskvärt och skulle i vissa fall öka användningen av geodata avsevärt. Möjligheterna som geodatasamverkan utgör för universitet och högskolor kan således anses vara mycket stora då det skulle kunna tillgodose dessa behov.

PM 6(36) Så använder man geodata inom yrkesutbildningar En mindre enkät skickades även till ansvariga för 19 yrkesutbildningar och ställdes i stort sett samma frågor med endast mindre anpassningar för deras yrkesroller. Av dessa kom det in svar från 12 stycken. Undersökningen visade på att 67 % av respondenterna använder geodata och 78 % anger att det har någon nytta för deras utbildning. Den största skillnaden mellan yrkesutbildningar och universitet/högskolor är att man använder andra datamängder. En anledning till denna skillnad kan vara att yrkesutbildningarnas individuella inriktningar skapar behov för specifika datamängder, medan forskning/undervisning på universitet och högskolor är i behov av fler och olika datamängder. Men på grund av denna undersöknings omfattning, och utan vidare kommentarer eller intervjuer, är det svårt att fastställa anledningen till skillnaden. Skillnaderna är mycket mindre i fråga om metoderna man använder för att söka data samt källorna till datan. Detta kan visa att yrkesutbildningarna teoretiskt sett kan uppleva samma problem med tillgängligheten och kostnaden för geodata som för universitet/högskolor. Vilket i sin tur innebär att de kan uppleva samma möjligheter med geodatasamverkan i framtiden. Detta skulle kunna undersökas närmre genom en större kvalitativ undersökning. En sådan undersökning skulle kunna klargöra tydligare om de problem man upplever med geodata kan avhjälpas genom deltagande i geodatasamverkan. Men i denna undersökning är den kvalitativa aspekten alltför liten för att kunna göra några större antaganden av detta slag.

PM 7(36) 1 Disposition Efter bakgrundsbeskrivning och sammanfattning behandlas studiens upplägg, det vill säga avgränsningar, population och urval, metod och frågeställningar (kapitel 2-4). Detta följs av en redovisning av resultaten och slutsatser kring respektive undersökning (kap 5-8). Rapporten avslutas med en diskussion kring undersökningens resultat i allmänhet (kap 9). 2 Undersökningsmetod och tidsplan Studien har genomförts under hösten 2011 och riktat sig mot framförallt universitet och högskolor. En separat, mindre studie, riktad mot yrkesutbildningar har genomförts parallellt. Denna studie redovisas därför även separat i denna rapport. Formen på undersökningen bestämdes till en webbenkät då man på så sätt kan nå ut till så många respondenter som möjligt samt minska bortfallet. Genom samarbete med ULI Geoforum kunde man använda den Internetbaserade tjänsten Surveymonkey som tillhandahölls genom dem. Enkäten utformades i Survemonkeys webbtjänst (http://sv.surveymonkey.com) men skickades ut genom Lantmäteriet, för att på så sätt kunna meddela syftet med enkäten och få den vidarebefordrad till respondenterna. Genom denna webbtjänst samlas och sammanställs alla svar automatiskt till bland annat tabeller och diagram, vilket är till stor hjälp vid frågor med fasta svarsalternativ. Även om kommentarer och textsvar fortfarande måste granskas utgör detta en relativt liten del i jämförelse med att manuellt registrera och sammanställa alla svar. En pilotstudie gjordes där enkäten skickades ut till fyra personer med varierande kunskap om geodata. Syftet var att sålla ut eventuella fel och problem med frågeställningarna. I slutet av september skickades sedan den slutgiltiga enkäten ut till kontaktpersoner för vidarebefordran. Under oktober skickades totalt två påminnelser till alla kontaktpersoner. Enkäten stängdes i början av november. 3 Population och urval Urvalet av universitet och högskolor är grundad i Högskoleverkets förteckning över läroverk med tillstånd att utfärda svenska examina på grund-, avancerad och forskarnivå. Dessa uppgår till 47 stycken. 1 På dessa fanns år 2010 cirka 30 000 anställda som bedrev forskning och/eller undervisning. 2 Utifrån denna lista valdes 32 läroverk ut till urvalet av institutioner. 15 läroverk utlämnades på grund av dessa är utbildningsinriktade institut och/eller skolor, som inte förväntas använda sig av geodata och därför skiljer sig märkbart från övriga läroverk (Se bilaga 1 för komplett lista över utvalda läroverk). För de 32 utvalda läroverken gjordes en inventering av samtliga institutioner, eller motsvarande organisationer, vilka uppgick till 625 stycken. För att få ett mer hanterligt urval av institutioner gick de, likt läroverken dessförinnan, genom en selektiv process. Institutioner som ansågs vara av mindre intresse, där användningen av geodata kan förväntas vara som mest minimal, togs då bort. Den slutgiltiga listan på institutioner uppgick till 292 stycken, varav 150 (strax över 50 %) slutligen valdes ut genom ett slumpmässigt urval. Det slumpmässiga urvalet gjordes genom att institutionerna, sorterade i bokstavsordning, valdes ut med en slumpgenerator. Detta resulterade i att 150 institutioner från 30 läroverk ingick i det slutgiltiga urvalet för enkätundersökningen (se Bilaga 1 för komplett lista på deltagande institutioner). På dessa institutioner beräknas det, utifrån medelantalet anställda forskare/undervisare per institution inom hela populationen, finnas cirka 7000 hypotetiska respondenter. Dessa nåddes sedan 1 http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/universitetochhogskolor/adresslistaibokstavsordning.4.539 a949110f3d5914ec800062390.html 2 http://www.hsv.se/statistik.4.539a949110f3d5914ec800056413.html

PM 8(36) genom ett snöbollsurval där kontakt inledningsvis togs med ett mindre antal personer (1-3 per institution) för vidarebefordring av enkäten till övriga forskare och undervisare. De första kontaktpersonerna var framförallt administratörer och prefekter men i vissa fall även studierektorer och annan personal. På grund av denna form av urval är det omöjligt att avgöra det egentliga antalet respondenter. För denna undersökning har dock detta bedömts vara den mest lämpliga och genomförbara metoden. Urvalet av yrkesutbildningar gjordes genom en kartläggning på Internet av alla svenska utbildningar. Av dessa valdes 19 utbildningar utifrån kriteriet att de var intressanta i fråga om förväntad och/eller möjlig användning av geodata i utbildningssyfte. Utbildningar som lämnades utanför var genom detta kriterium exempelvis instruktörer inom idrottsaktiviteter och utbildningar inom restaurangbranschen, fotografi, sjukvård med flera (se bilaga 1 för komplett lista på utvalda utbildningar och läroverk). 4 Frågeställningar Enkätfrågorna utformades i samråd med Geodatasekretariatets FoU-samordnare och ULI Geoforum. Dessa avstämdes sedan genom en pilotstudie och vissa ändringar gjordes innan enkäten skickades ut. Antalet frågor var 15 stycken, respektive 14 för yrkesutbildningarna, och var uppdelade på fem delar. Första delen avsåg respondentens personliga information, del två om de använder geodata och hur viktigt det är och del tre om vilka typer av geodata de använder och hur de söker/erhåller den. Del fyra, dit man bland annat blev omdirigerad om man svarat att man inte använder geodata, handlade om varför man inte använder geodata och om man ser en nytta med ökad tillgänglighet. Sista delen innehöll endast ett fält för övriga kommentarer (Se Bilaga 2 för komplett lista över frågor och svarsalternativ). För enkäten riktad till yrkesutbildningarna var enkätfrågorna i stort sett desamma. 5 Resultat för universitet och högskolor I detta avsnitt redovisas i övergripande drag svaren från respondenterna på universitet och högskolor. Eventuella kommentarer från respondenter som anges som typexempel på återkommande svar, eller kommentarer som bedömts vara särskilt intressanta, anges även här. 5.1 Respondenterna och deras verksamhet På grund av urvalsformen finns det inget definitivt antal deltagande respondenter i urvalet. Utifrån en beräkning på medelantalet kan man uppskatta storleken till cirka 7000 personer. Men detta är en hypotetisk siffra och det egentliga antalet kan vara både större och mindre. Det viktigaste är att oavsett storleken på urvalet utgör det ett brett tvärsnitt av populationen eftersom en majoritet av läroverken, och en stor del av institutionerna, har deltagit. Utav det uppskattade urvalet har svar kommit in från 840 personer. Svar kom in ifrån i stort sett alla utvalda universitet och högskolor i urvalet. Av 30 läroverk inkom svar från 27 stycken uppdelade på både mindre och större organisationer. Många svar kom in från exempelvis Stockholms, Uppsala och Lunds universitet, medan det kom in färre svar från mindre skolor. Samma spridning kan man även se inom vilka institutioner eller motsvarande som deltagit från respektive läroverk. För en fullständig lista på antalet svar från respektive läroverk, se Bilaga 3. Bland respondenterna bedriver en majoritet såväl forskning som undervisning, vilket kan ses nedan i figur 1. Detta är av vikt att uppmärksamma av den anledningen att man även bör uppmärksamma att användningen av geodata kan skilja sig åt mellan undervisning och forskning. Att en majoritet av respondenterna ägnar sig åt såväl forskning som undervisning betyder således att en majoritet potentiellt kan använda geodata i båda dessa sammanhang.

PM 9(36) Forskar och/eller undervisar du? Forskar; 22% Både och; 62% Undervisar; 16% Figur 1. Fördelning över respondententer som forskar och/eller undervisar Respondenterna fick även svara på vilken institution de tillhör samt vilket som är deras huvudsakliga område. Syftet med detta var att bättre förstå inom vilka områden man använder geodata. Respondenternas inriktningar skiljer sig inte endast mellan vilket läroverk de tillhör utan även vilken institution, och framförallt, vilket som är deras huvudsakliga ämnesområde. På fråga 3 Vilken institution eller motsvarande tillhör du? var svaren därför mindre detaljerade än svaren på fråga 5 Vilket är ditt huvudsakliga forsknings- och/eller undervisningsområde?. Fråga 3 bidrog mer till att belysa spridningen av respondenterna inom de mer övergripande ämnesområdena medan fråga 5 är desto mer talande om de olika användningsområdena för geodata. De svar som kom in på dessa frågor redogörs inte här på grund av omfattningen, men skillnaden mellan övergripande och mer detaljerade användningsområden som belyses i svaren är exempelvis; forskare på Centrum för transportstudier som arbetar med beslutsunderlag inom transportpolitiken, exempelvis samhällsekonomiska kalkyler. Samt att en forskare inom en Ekonomisk-historisk institution arbetar med genusperspektiv på politiskt, ekonomiskt och regionalt inflytande vid samhällsutveckling, samt entreprenörskap och försörjning, med fokus på landsbygd m.m.. Detta tydliggör vikten av att undersöka geodataanvändningen inom universitet och högskolor utifrån ett individuellt perspektiv. De individuella ämnesområdena är oftast inte alltför annorlunda från institutionens huvudområde men då de är desto mer detaljerat beskrivna ger de en bättre bild av vad geodata används till. 5.2 Användning av geodata Vikten och användningen av geodata Det enskilt vanligaste svaret på frågan om hur viktigt geodata är för respondenternas forskning och/eller undervisning var att det inte var viktigt alls. Vilket visas i figur 2 nedan. Men detta är något missvisande då det endast är en knapp tredjedel som är av denna åsikt. Svarsalternativen är upplagda i en skala från inte alls till i stor utsträckning (exklusive alternativet vet ej ) och endast det förstnämnda avser att geodata inte alls är viktigt. En majoritet (63 %) av respondenterna anger

PM 10(36) trots allt att geodata är mer eller mindre viktigt för dem. Detta är dock inte en avgörande faktor för huruvida man faktiskt använder geodata eller inte. Av dem som svarat att de inte använder geodata har även om en majoritet (69 %) angett att geodata inte är av någon vikt för deras forskning/undervisning. Men av dessa har även en relativt stor del (totalt 27 %) angett att det i liten eller stor utsträckning är viktigt (se tabell 1). Detta kan visa på att en mindre diskrepans i sambandet mellan huruvida man anser att geodata är viktigt och om man använder det. Överlag anses dock geodata vara mindre viktigt hos dem som inte använder det. Hur viktigt är geodata för din forskning/undervisning? Vet ej; 3% I stor utsträckning; 21% Inte alls; 34% I ganska stor utsträckning; 15% I liten utsträckning; 27% Figur 2. Attityder kring vikten av geodata Tabell 1. Attityder kring vikten av geodata hos de respondenter som inte använder geodata Hur viktigt är geodata för din forskning/undervisning? Filter: Endast respondenter som inte använder geodata. Svarsfrekvens (procent) Inte alls 69 274 I liten utsträckning 24 96 I ganska stor utsträckning 2,5 10 I stor utsträckning 0,5 2 Vet ej 4 17 Antal svar 399 Svarsfrekvens (antal) Detta blir även tydligt i jämförelse med figur 3 som visar hur respondenterna angett huruvida de använder geodata eller inte. Som tidigare nämnt är en majoritet av respondenterna engagerade i både forskning och undervisning, vi kan därför anta att procentvärdet för hur många som valt svarsalternativen ja, inom min forskning och ja, inom min undervisning är missvisande. Därför är det tredje alternativet nej desto mer givande i denna fråga. Utifrån detta kan vi se att ungefär hälften av respondenterna inte använder geodata och man bör därför kunna anse att åtminstone

PM 11(36) runt hälften av respondenterna använder geodata. Diagrammet visar således framförallt att ungefär hälften av respondenterna anger att de använder geodata i sin forskning och/eller undervisning. Tillsammans med svaren på frågan huruvida geodata är viktigt för deras forskning/undervisning kan man se att geodata har en ansedd nytta som dock inte alltid övergår i en konkret användning. Respondenter som svarade att de inte använder geodata frågades därför varför detta var fallet. Använder du geodata i din forskning och/eller undervisning? flera alternativ är möjliga 40% 49% 28% 3% Ja, inom min forskning Ja, inom min undervisning Nej Vet ej Figur 3. Användning av geodata Som kan ses i figur 4 var det vanligaste svaret att geodata inte var tillämpbart för deras område. De näst vanligaste svaren var att man saknade kännedom om geodata samt att det inte fanns någon nytta med det. Att geodata inte är tillämpbart, eller inte har någon nytta, för ett specifikt ämnesområde är mer eller mindre förväntade anledningar till att man inte använder geodata. Bristande kännedom eller verktyg kan däremot eventuellt leda till att forskare/undervisare som skulle kunna använda geodata, och är medvetna om nyttan med att använda det, inte kan eller har möjlighet att göra det.

PM 12(36) Varför använder du inte geodata inom din forskning/undervisning? flera alternativ är möjliga Annan anledning, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan Saknar verktyg för användning av geodata 6% 10% Saknar kännedom om geodata 24% Finns inte tillräckligt omfattande eller tillräckligt bra data 2% Ingen nytta med geodata 21% Inte tillämpbart med geodata 62% Figur 4. Anledningar till varför man inte använder geodata 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Datamängder och användningsområden Undersökningen visar på bred användning av geodata i fråga om vilka datamängder som används. Den enskilt vanligaste datamängden som används är Befolkningsdata (demografi) och därefter kommer Administrativa enheter och Flygbilder/ortofoto. Dessa följs av ett stort antal datamängder med ungefärligt lika stor användning. Även om en majoritet av respondenterna angett att de bedriver både forskning och undervisning kan man se en relativt stor skillnad i användning av vissa datamängder hos dem som endast bedriver forskning respektive undervisning. De största skillnaderna finns i användningen av datamängderna Byggnader som är 20 procentenheter vanligare inom undervisning, samt Miljöbevarande verksamhet som är 18 procentenheter vanligare. Inom forskningen är det framförallt datamängderna Marktäckedata och Meteorologiska förhållanden som utgör största skillnaden i användning 16 respektive 10 procentenheter vanligare än inom undervisningen. Denna skillnad är svår att förklara utan vidare granskning. Man skulle bland annat behöva kunna undersöka närmare om datamängderna har olika tillämpningsmöjligheter inom forskning respektive undervisning. Utöver detta skulle man även behöva undersöka närmare vilka ämnen som är mer framträdande inom endast forskning respektive undervisning. I denna undersökning är en sådan skillnad inte särskilt tydlig då många områden återkommer inom såväl forskning som undervisning. I figur 5 anges den sammansatta användningen för alla respondenter. I fråga 8 fick respondenterna i kommentarform beskriva vad de framförallt använder geodata till. En fullständig lista över dessa kommentarer finns tillgänglig i enkätsammanställningen. De främsta användningsområdena angavs dock vara för analys samt presentation, visualisering och beskrivning. Även här kan man dock se en skillnad mellan de som endast bedriver forskning respektive undervisning. De som endast bedriver forskning använder framförallt geodata till analys och planering men även till relativt mycket annat. Medan de som endast undervisar överlag använder geodata till undervisning och inte till mycket annat.

PM 13(36) Vilken typ av geodata använder du i din forskning/undervisning? flera alternativ är möjliga Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan 8% Fornminnen och kulturhistoriska lämningar 18% Hav (oceanografiska data) 8% Avrinningsområden Ytvatten, hydrografiska nätverk (sjöar, vattendrag) 15% 16% Meteorologiska förhållanden 19% Luft, atmosfär 10% Skyddade områden Markanvändningsplanering (t.ex. översiktsplaner) 18% 17% Befolkningsdata (demografi) 48% Handels-, tjänstedata 15% Skog Jordbruk 26% 25% Industri, produktion 14% Miljöbevarande verksamhet 10% Tekniska försörjningssystem (t.ex. infrastruktur för bredband, VA, el, tele, rör) 4% Trafik, transport (t.ex. vägdata) 20% Satellitbilder 32% Flygbilder/Ortofoto 37% Marktäckedata 24% Berg (geologiska/fysiska data) 18% Jord (geologiska/fysiska data) 25% Kustlinjedata 17% Batymetriska data (djupdata i sjö/hav) 7% Höjddata/laserdata 27% Belägenhetsadresser 11% Byggnader 17% Fastighetsdata 21% Administrativa enheter (t.ex. gränser, postnummerområden) 39% Historiska kartor 33% Ortnamn 30% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Figur 5. Användning av datamängder

PM 14(36) Avslutningsvis återgår vi till föregående kapitel där respondenternas huvudsakliga forskningsoch/eller undervisningsområde behandlades. I denna undersökning är det intressant då det möjliggör att se eventuellt intressanta områden som på förhand inte är uppenbara, eller åtminstone kända, användningsområden för geodata. En majoritet av de respondenter som använder geodata gör det inom områden som kan anses vara så kallade "uppenbara". Områden såsom oceanografi, trafikprognosmodellering, ekologi, kulturgeografi, arkitektur, bostadsplanering, GIS och geomatik är i stort sett områden där man kan förvänta sig att man använder geodata i någon utsträckning. Undersökningen visar dock att man dessutom använder geodata inom så spridda områden som bland annat epidemiologi, nordiska språk, kirurgi, folkhälsovetenskap, religionsvetenskap, pedagogik, psykologi, genusvetenskap, utbildningsvetenskap, sociologi och juridik. Geodata är inte nödvändigtvis en huvudsaklig del inom alla dessa områden och används i många fall mycket sparsamt. I denna undersökning är dock inte fokus att se vilka som är de största konsumenterna av geodata utan att kartlägga inom vilka områden geodata används. Med detta exempel är det uppenbart att geodata används inom såväl de konventionella, uppenbara, områdena som inom de mer förvånande, okonventionella områden. Detta har i sin tur implikationer på det sätt som samverkan kring geodata kan tillämpas. Det vill säga att geodatasamverkan inte endast har en nytta för den del av ämnesområden som traditionellt sett använder geodata, utan även inom de övriga områdena kan man dra nytta av de fördelar som samverkan har för bland annat tillgänglighet och datakvalitet. 5.3 Sökande och åtkomst till geodata Metoder för att söka geodata Som kan ses i figur 6 och tabell 2 nedan är de sätt med vilket respondenterna söker geodata mycket varierande. Intressant i detta fall är jämförelsen mellan rangordningen och den faktiska svarsfrekvensen för varje svarsalternativ. Rangordningen tyder på att den främsta metoden som används är Produktkataloger samt Annat då dessa har en rangordning närmast värdet 1. Men i jämförelse med tabell 2 ser man tydligt att även om dessa rankas högt (1,6) har de en relativt liten svarsfrekvens (10 respektive 43 stycken). Genom svarsfrekvensen ser man tydligt att de fyra metoder som används av flest respondenter för att söka geodata är Internet (283 stycken), Personliga kontakter (164 stycken), Övriga Internet-portaler (134 stycken) samt Egna organisationens intranät (134 stycken). Utifrån rangordningsvärdet för dessa kan man upprätta en lista över de vanligaste sätten att söka geodata i rangordning efter vanligast till minst vanligast: 1. Egna organisationens intranät (1,7) 2. Internet (1,7) 3. Övriga Internet-portaler (2) 4. Personliga kontakter (2,2) Utelämnat här är således Nationella Geodataportalen samt Tidskrifter/facklitteratur. Den förstnämnda är liksom kategorin Annat sällan använd överlag medan den sistnämnda används relativt ofta. Men totalt sett används den mindre än något av de fyra främsta. Detta är en indikation på vilka sätt som används för att söka geodata men långt ifrån en definitiv beskrivning. Exempelvis är Internet den enda metod som det är tydligt att den används mer än andra, samt har en hög rangordning. Vilket inte är särskilt förvånande med tanke på den tillgänglighet, individuella anpassningsmöjlighet och spridning som denna teknik innebär. Antal respondenter som angett en primär metod i rangordningen är dessutom högre än för nummer två och tre. Vilket tyder på att flera av respondenterna valt att ange endast ett svarsalternativ. Detta innebär i sin tur att det alternativ som angetts oftast, det vill säga Internet, med större säkerhet är det som används såväl av flest som främst. Det är även intressant att ungefär lika många som angett att de använder den Nationella Geodataportalen angett att de använder andra metoder än vad som fanns som förbestämda alternativ. De flesta av dessa, utifrån kommentarer på frågan, har använt sig att applikationer som

PM 15(36) Google Earth och tjänster som SCB och Digitala kartbiblioteket. Samt att de själva inte tar fram data utan att det ansvaret ligger hos någon annan person inom verksamheten. De flesta av dessa metoder att söka geodata hamnar således egentligen under något av de fasta svarsalternativen som respondenterna hade att välja mellan. Framförallt är det kategorierna Internet, Övriga Internetportaler, Personliga kontakter samt Egna organisationens intranät som skulle avse dessa svar. Det vill säga de kategorier som framstår som de främsta metoderna. På vilket sätt söker du efter geodata? rangordna de tre vanligaste sätten Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan 1,6 Produktkataloger 1,6 Personliga kontakter 2,2 Tidskrifter/facklitteratur 2 Övriga Internet-portaler (specificera gärna i kommentarsfältet) 2 Nationella Geodataportalen 2,2 Internet (organisationers hemsidor) 1,7 Egna organisationens intranät 1,7 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Figur 6. Metoder för att söka geodata Tabell 2. Metoder för att söka geodata På vilket sätt söker du efter geodata? rangordna de tre vanligaste sätten 1 2 3 Rangordning (medelvärde) Svarsfrekvens (antal) Egna organisationens intranät 75 29 30 1,7 134 Internet (organisationers hemsidor) 139 98 46 1,7 283 Nationella Geodataportalen 12 13 22 2,2 47 Övriga Internet-portaler (specificera gärna i 41 55 38 2 134 kommentarsfältet) Tidskrifter/facklitteratur 27 51 28 2 106 Personliga kontakter 36 54 74 2,2 164 Produktkataloger 7 0 3 1,6 10 Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan 27 5 11 1,6 43 Totalt antal svar 364 305 252

PM 16(36) Datakällor Respondenterna fick även svara på varifrån den geodata de använder kommer ifrån. Till skillnad från föregående fråga avsåg alltså detta inte hur de fick tag på data utan varifrån den kom, det vill säga från vem eller vilken typ av organisation som tillhandahåller den. Inte allt för förvånande angav en majoritet av respondenterna att de får geodata från statliga myndigheter. Följt av svenska universitet/högskolor och egenproduktion. Figur 7 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen och tydliggör de tre främsta källorna medan det är svårare att avgöra någon större skillnad mellan de övriga alternativen. I jämförelse med figur 8 och tabell 3 är det ännu tydligare att statliga myndigheter är den främsta källan till geodata. Denna källa anges såväl oftast samt rankas högst av alla svarsalternativ och det är endast "Egenproduktion" som man ungefär lika tydligt kan se som en framstående källa. Även om denna rankas lägre än exempelvis Annat och Produktion inom organisationen anges den som källa av avsevärt många fler respondenter. Värt att belysa är att ett relativt stort antal respondenter angett att de inte vet varifrån deras geodata tillhandahålls. Större delen av dessa har på fråga 10, hur de söker efter geodata, angett Internet eller personliga kontakter som metod. I dessa metoder är det inte garanterat att kunskapen om varifrån datan tillhandahålls överförs från den som tar fram datan till den som använder den, vilket kan förklara varför så pass många valt detta alternativ. Liksom svaren i figur 6 är det även tydligt att flera respondenter har valt att endast ange ett svarsalternativ i rangordningen då antalet som angett en primär datakälla är större än nummer två och tre. Detta kan delvis förklara varför statliga myndigheter angetts så pass mycket mer än övriga alternativ. Varifrån tillhandahålls den geodata du använder? flera alternativ är möjliga Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan Vet ej Personliga kontakter Svenska universitet/högskolor Utländska universitet/högskolor Statliga myndigheter Länsstyrelser Kommuner Landsting Internationella organisationer Utländska myndigheter Företag i Sverige Företag utomlands Produktion inom organisationen Egenproduktion 4% 9% 10% 10% 23% 20% 22% 23% 26% 20% 17% 27% 34% 34% 62% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Figur 7. Källor till geodata, procent

PM 17(36) Rangordna de tre vanligaste alternativen vad gäller varifrån din geodata tillhandahålls Annat 1,8 Vet ej 1,6 Personliga kontakter 2,5 Svenska universitet/högskolor Utländska universitet/högskolor 2,1 2,1 Statliga myndigheter 1,5 Länsstyrelser 2,3 Kommuner Landsting Internationella organisationer 2,1 2,1 2,1 Utländska myndigheter Företag i Sverige 1,9 1,8 Företag utomlands 2,3 Produktion inom organisationen 1,7 Egenproduktion 1,9 Figur 8. Källor till geodata, rangordning 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Tabell 3. Källor till geodata, rangordning Rangordna de tre vanligaste alternativen vad gäller varifrån din geodata tillhandahålls 1 2 3 Rangordning Svarsfrekv (medelvärde) ens (antal) Egenproduktion 47 24 37 1,9 108 Produktion inom organisationen 25 26 9 1,7 60 Företag utomlands 1 8 5 2,3 14 Företag i Sverige 18 15 11 1,8 44 Utländska myndigheter 17 29 11 1,9 57 Internationella organisationer 25 19 29 2,1 73 Landsting 3 15 4 2,1 22 Kommuner 9 33 17 2,1 59 Länsstyrelser 4 19 16 2,3 39 Statliga myndigheter 130 44 33 1,5 207 Utländska universitet/högskolor 15 20 19 2,1 54 Svenska universitet/högskolor 21 33 32 2,1 86 Personliga kontakter 7 17 33 2,5 57 Vet ej 25 3 10 1,6 38 Annat 9 3 5 1,8 17 Totalt antal svar 356 308 271

PM 18(36) 5.4 Behov av geodata En överväldigande majoritet av dem som svarade på fråga 14 rörande behovet av enklare tillgång till geodata (se figur 9) var respondenter som angett att de inte använder geodata. På grund av detta är det inte alltför förvånande att den största delen av respondenterna svarade Nej eller Vet ej på frågan. Flertalet har även lämnat kommentarer på frågan i vilka de påpekar att de inte ser något behov av enklare tillgång då de inte har något behov av geodata till att börja med. Men även om väldigt få respondenter som använder geodata har svarat på frågan är det tydligt att behovet av enklare tillgång till geodata är större hos dessa. På grund av det låga antalet respondenter på denna fråga är det dock svårt att dra några reella slutsatser kring behovet. Vid en korstabulering genom fråga 13 om varför man inte använder geodata kan man dock utläsa ett tydligare mönster. I tabell 4 och figur 10 ser man tydligt att de som inte ser ett behov av enklare tillgång till geodata framförallt inte använder geodata då det antingen inte är tillämpbart, eller att det inte finns någon nytta med det. För de som angett att de ser ett behov är det ungefär lika många som inte anser att geodata är tillämpbart som anger att de saknar kännedom om geodata. Slutligen, för dem som angett Vet ej på denna fråga, är det relativt jämnt mellan de huvudsakliga svaren. Liksom ovan har det flesta angett att de inte använder geodata då det inte är tillämpbart eller att de saknar kännedom om det. De som har svarat att de inte ser ett behov av enklare tillgång till geodata är således huvudsakligen de som inte använder geodata på grund av att det inte är tillämpbart för deras forskning/undervisning. Svårare är det att specifikt utröna vilka det är som svarat att de ser ett behov av enklare tillgång respektive Vet ej, men två kategorier är framträdande. En majoritet av dem som inte anser att det finns något behov av enklare tillgång tillhör även den kategorin som inte använder geodata då det inte är tillämpbart. Det är således möjligt att dra slutsatsen att det inte finns någon större diskrepans mellan användningen av geodata och behovet av geodata. En högre svarsfrekvens på frågan från de respondenter som använder geodata skulle möjligen visa på ett liknande mönster som för de som inte använder geodata, dock i motsatt riktning mot ett behov av enklare tillgång till geodata. Ser du ett behov av att få enklare tillgång till geodata för din forskning/undervisning från flertalet myndigheter? Vet ej; 30% Nej; 56% Ja; 15% Figur 9. Behov av enklare tillgång till geodata

PM 19(36) Tabell 4. Behov av enklare tillgång till geodata jämfört med anledningar till varför man inte använder geodata Ser du ett behov av att få enklare tillgång till geodata för din forskning/undervisning från flertalet myndigheter? 13. Varför använder du inte geodata inom din forskning/undervisning? flera alternativ är möjliga Inte tillämpbart med geodata Ingen nytta med geodata Finns inte tillräckligt omfattande eller tillräckligt bra data Saknar kännedom om geodata Saknar verktyg för användning av geodata Svarsfrekvens (procent) Svarsfrekvens (antal) Nej 78 % 29 % 1 % 10 % 3 % 57 % 209 Ja 42 % 4 % 10 % 46 % 26 % 14 % 50 Vet ej 50 % 17 % 0 % 44 % 18 % 29 % 108 Totalt antal svar 65 % 22 % 2 % 25 % 10 % 100 % 367 Ser du ett behov av att få enklare tillgång till geodata för din forskning/undervisning från flertalet myndigheter? Inte tillämpbart med geodata 42% 50% Ingen nytta med geodata 78% 17% Finns inte tillräckligt omfattande eller tillräckligt bra data 46% 44% Saknar kännedom om geodata 29% 10% 26% 18% Saknar verktyg för användning av geodata Nej Ja Vet ej Figur 10. Behov av enklare tillgång till geodata jämfört med anledningar till varför man inte använder geodata 5.5 Övriga kommentarer Genom respondenternas kommentarer har det aktualiserats vissa frågor som ligger utanför frågorna i enkäten, även om de i många fall är relaterade. En av de frågor som skulle ha varit givande att ställa är om de som använder geodata upplever några hinder i antingen sökningen, nedladdningen eller hanteringen av datan. Genom att kunna ge övriga kommentarer i slutet av enkäten har flera respondenter angett sådana problem, framförallt kring tillgängligheten och kostnaden för geodata.

PM 20(36) Flera anser även att geodata är så pass viktigt för deras forskning och/eller undervisning att kostnaderna och bristen på tillgänglighet till vissa data utgör ett stort hinder. Det behövs såväl uppdaterad data online som nedladdningsbara datamängder och smidiga licensavtal för universiteten och högskolorna. I vissa fall önskar man även att all statligt byggd/levererad data ska vara kostnadsfri så att svensk geodata kan användas i större utsträckning än idag. Vissa respondenter anger även att de skulle använda mer geodata om tillgängligheten var bättre och kostnaderna lägre. I ett fall menar man att även om de inte använder geodata i dagsläget skulle mer lättillgänglig data möjligtvis kunna bidra till att forskningen skulle kunna ta en annan riktning. Utvecklingsmöjligheterna för användningen av geodata inom den akademiska sfären är således mycket stora, särskilt om data kan erbjudas enkelt och billigt. För bättre kunskap om detta krävs dock större och djupare kunskap om organisationernas kostnader för geodata idag, något som är till nytta även för dem själva vid eventuella beslut om deltagande i geodatasamverkan. 6 Slutsatser för universitet och högskolor Fokus i detta avsnitt ligger framförallt på vilka skillnader man kan se på geodataanvändningen mellan forskare och undervisare från olika institutioner och forskningsområden, samt skillnader kring hur man söker geodata och var man får den ifrån. Finns det konventionella användningsområden för geodata och används geodata i större eller mindre utsträckning än tidigare trott? Svaren på dessa frågor skapar en bättre bild över vilket behov av geodata det finns hos forskare och undervisare. Detta innebär i sin tur förenkling av samarbetet kring geodata med och mellan universitet och högskolor. Föga förvånande visar resultatet av denna enkät att geodataanvändningen inom universitet och högskolor är mycket blandad. Överlag använder cirka hälften av respondenterna geodata vilket man kan se som ett tecken på den stora spridning som geodata har mellan olika forskningsområden. Det är dock svårt att utläsa några mönster i vilka forskningsområden man använder geodata. Även om områden där man använder geodata generellt sett är sådana områden som är förväntade användningsområden, används geodata inom så många fler olika områden att det är svårt att skapa en definitiv bild förutom den att geodata har en utbredd användning. Att vilka som använder och inte använder geodata är en mycket svår fråga att besvara är inte särskilt förvånande. Men det är desto mer tydligt i denna undersökning att geodata inte endast används inom de förväntade forskningsområdena, utan även inom områden där det inte är uppenbart att geodata alltid är tillämpbart. Detta tydliggör återigen en av grundpelarna i bakgrunden till denna undersökning, att geodata är mycket mångsidigt och har andra användningsområden än de som har en mer eller mindre direkt geografisk koppling. Frågan om man kan öka användningen av geodata är mycket komplicerad. I denna undersökning är det relativt tydligt att de flesta som inte använder geodata gör det för att geodata inte är tillämpbart för deras område. Det är även endast en liten del av dem som inte använder geodata som angett att geodata ändå har en nytta för deras forskning/undervisning. Slutsatsen är således generellt sett att de som kan använda geodata inom sin forskning/undervisning redan gör det, medan en mindre del av respondenterna möjligen skulle kunna göra det. Om man skulle vilja öka användningen av geodata skulle det dels kunna göras genom åtgärder riktade mot den del av respondenterna som angett att de saknar tillräcklig kännedom och/eller verktyg för att använda geodata. Överlag är dock användningen av geodata på en förväntad nivå och geodata används av dem som kan förväntas ha nytta av det. Det finns dock utrymme för förbättring vilket ett flertal av respondenterna har yttrat som att förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna för geodata. På grund av den relativt stora användningen av geodata och den stora spridningen av den, samt problemen med kostnad, tillgänglighet och kunskap bör man kunna säga att möjligheterna för universitet och högskolors medverkan i geodatasamverkan är mycket stora. För universitet och högskolor skulle troligtvis kostnaderna för geodata minska och tillgängligheten till data bli bättre. För de andra aktörerna i inom samverkan skulle man framförallt få bättre tillgång till den stora mängd geodata som skolorna själva producerar. Informationsarbetet kring geodatasamverkan bör därför

PM 21(36) fokuseras på att upplysa universitet och högskolor om den breda användningen av geodata. För att på så sätt påvisa att fördelarna med geodatasamverkan inte endast är avgränsade till dem ämnesområden med en direkt geografisk koppling, utan även är av nytta för en stor del av skolornas verksamhet. 7 Resultat för yrkesutbildningar I detta avsnitt redovisas i övergripande drag svaren från respondenterna på yrkesutbildningarna. Eventuella kommentarer från respondenter som anges som typexempel på återkommande svar, eller kommentarer som bedömts vara särskilt intressanta, anges även här. 7.1 Respondenterna och deras verksamhet Urvalet gjordes direkt från alla yrkesutbildningar i Sverige och de utvalda utbildningarna var sådana som kundes anses vara relevanta i fråga om huruvida de använder geodata eller inte. Denna mindre undersökning var framförallt avsedd att bidra med en jämförande bild till den större undersökningen och ingen större vikt lades därför vid slumpmässigheten i urvalet. Enkäten skickades ut till 19 individer, ansvariga för respektive utbildning. Av dessa svarade 12 personer från 11 olika utbildningar, se bilaga 3. 7.2 Användning av geodata Vikten och användningen av geodata Som figur 11 nedan visar använder två tredjedelar av respondenterna geodata i sin undervisning. Endast en av respondenterna har dessutom angett att de utöver sin undervisning även bedriver forskning, men detta reflekteras inte i detta resultat då ingen har angett att de använder geodata inom sin forskning. I figur 12 och tabell 5 tydliggörs vilken nytta geodata har för respondenternas undervisning. En majoritet av respondenterna har angett att geodata, i olika grader, är viktigt för dem och endast en person anser att geodata inte är av någon vikt alls. Av dem som inte använder geodata anger endast en att den inte vet huruvida geodata är av någon vikt, övriga har angett att det är av ingen eller lite vikt. Detta tyder på att det inte finns någon större diskrepans mellan nytta och användning. Det vill säga att de som inte använder geodata har inte heller någon större nytta av det. I figur 13 tydliggörs detta ytterligare då man kan se att en klar majoritet av dem som inte använder geodata har angett att detta är på grund av att geodata inte är tillämpbart för deras ämnesområde.

PM 22(36) Använder du geodata i din forskning och/eller undervisning? Nej; 33% Ja, inom min undervisning; 67% Figur 11. Användning av geodata 5. Hur viktigt är geodata för din forskning/undervisning? Vet ej 11% Inte alls 11% I stor utsträckning 45% I liten utsträckning 33% Figur 12. Attityder kring vikten av geodata

PM 23(36) Tabell 5. Attityder kring vikten av geodata hos de respondenter som inte använder geodata Hur viktigt är geodata för din forskning/undervisning? Endast respondenter som inte använder geodata. Svarsfrekvens (procent) Svarsfrekvens (antal) Inte alls 33 1 I liten utsträckning 33 1 I ganska stor utsträckning 0 0 I stor utsträckning 0 0 Vet ej 33 1 Varför använder du inte geodata inom din forskning/undervisning? flera alternativ är möjliga Annan anledning 33% Inte tillämpbart med geodata 67% 0% 20% 40% 60% 80% Figur 13. Anledningar till varför man inte använder geodata Datamängder och användningsområden På grund av det låga antalet respondenter och det stora antalet datamängder som de kunde välja i fråga 8 är det svårt att dra några reella slutsatser kring vilken data som används mest, se figur 14 nedan. Även om trafikdata och höjd/laserdata används mer än de andra datamängderna är användningsgraden mellan övriga mycket jämn. Det mest intressanta som kan utläsas från detta diagram är dock att så pass många olika datamängder faktiskt används, trots det lilla antalet respondenter. Samt att de geodata som används mest, och vilka som används allmänt, skiljer sig markant från geodataanvändningen inom universitet och högskolor. På grund av respondenternas organisationer är det inte förvånande att de som angett vad de främst använder sin geodata till har angett att det används till underlag och presentation inom undervisning. Yrkesutbildningarna ska utbilda personer i ett specifikt yrke och personerna ska ofta efter utbildningen ha de kunskaper som krävs för att själva kunna använda datan.

PM 24(36) Vilken typ av geodata använder du i din forskning/undervisning? flera alternativ är möjliga Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan Fornminnen och kulturhistoriska lämningar Hav (oceanografiska data) 17% 17% 17% Avrinningsområden Ytvatten, hydrografiska nätverk (sjöar, vattendrag) 33% 33% Meteorologiska förhållanden 17% Luft, atmosfär 0% Skyddade områden 33% Markanvändningsplanering (t.ex. översiktsplaner) Befolkningsdata (demografi) 50% 50% Handels-, tjänstedata 0% Skog Jordbruk Industri, produktion 17% 17% 17% Miljöbevarande verksamhet 0% Tekniska försörjningssystem (t.ex. infrastruktur för bredband, VA, el, tele, rör) 50% Trafik, transport (t.ex. vägdata) 83% Satellitbilder 67% Flygbilder/Ortofoto Marktäckedata Berg (geologiska/fysiska data) Jord (geologiska/fysiska data) 50% 50% 50% 50% Kustlinjedata 17% Batymetriska data (djupdata i sjö/hav) 0% Höjddata/laserdata 83% Belägenhetsadresser 50% Byggnader 33% Fastighetsdata Administrativa enheter (t.ex. gränser, postnummerområden) Historiska kartor 50% 50% 50% Ortnamn 67% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Figur 14. Användning av datamängder

PM 25(36) 7.3 Sökande och åtkomst till geodata Metoder för att söka geodata och datakällor Sättet på vilket man inom yrkesutbildningarna söker efter geodata skiljer sig inte från universitet och högskolorna lika markant som datamängderna. Utifrån rangordningen i figur 15 nedan kan man se att den främst använda metoden, utifrån rangordningen, är Övriga Internet-portaler. Vid en jämförelse med tabell 6 kan man dock se att den inte ger hela bilden då endast en person har angett denna metod oavsett rangordning. Om man däremot jämför rangordningen med antalet respondenter som angett respektive metod, ser man att det liksom inom universitet och högskolor är metoderna Egna organisationens intranät, Personliga kontakter och Internet som är vanligast. Men till skillnad från universitet och högskolor har man i denna studie valt att ange fler alternativ än endast en primär metod i rangordningen. Alla tre rangordningskalorna har fått ungefär lika många svar vilket kan tyda på att man använder fler metoder. Antalet respondenter på denna fråga är dock knappt 50 % av urvalet och det är därför svårt att dra några definitiva slutsatser. Detsamma gäller för fråga 10, där antalet respondenterna fick ange varifrån de får sin geodata, se figur 16. Datakällorna är även här mycket lika som för universitet och högskolor då den överlägset vanligaste källan är statliga myndigheter, följt av ett antal källor med liknande antal respondenter. Rangordningen var dock i detta fall praktiskt oanvändbar då alla datakällor rankades i stort sett desamma. Resultatet av dessa två frågor är således att man inom yrkesutbildningar använder geodata från i stort sett samma källor, samt samma metoder, som inom universitet och högskolor. Intressant i detta fall är dock de händelser där de skiljer sig från varandra avsevärt. Framförallt då man inom universitet och högskolor använder många fler källor än inom yrkesutbildningar, bland annat internationella organisationer och svenska och utländska universitet/högskolor. Man använder även fler av metoderna för att söka geodata som fanns som alternativ, framförallt den nationella geodataportalen samt tidskrifter/facklitteratur. Antalet respondenter är dock alltför få för att kunde dra något mer än rent hypotetiska slutsatser kring dessa frågor. På vilket sätt söker du efter geodata? rangordna de tre vanligaste sätten Annat, specificera gärna vad i kommentarsfältet nedan 1 Produktkataloger 3 Personliga kontakter 2,4 Tidskrifter/facklitteratur 0 Övriga Internet-portaler (specificera gärna i kommentarsfältet) 1 Nationella Geodataportalen 0 Internet (organisationers hemsidor) 2 Egna organisationens intranät 1,6 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Figur 15. Metoder för att söka geodata