Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 62 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Kronobergs näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 69 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Kronobergs län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 21918 22905 70261 varav småföretag (0-49 anst) 21785 22732 47134 Jordbruk 3657 3661 3931 Offentlig verksamhet 79 898 29317 Total 25654 27464 103509 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län Småföretagskonjunkturen i Kronoberg har fortsatt att förbättras efter det kraftiga tappet förra hösten. Konjunkturindex stiger i höstens mätning från 34 till 55, vilket är strax över riksgenomsnittet på 54. Uppgången förklaras framför allt av att industrin nu åter växer, medan tillväxten i tjänstesektorn ligger kvar på oförändrad nivå jämfört med i våras. Båda sektorerna räknar med en förbättring på ett års sikt. Sysselsättningen i Kronoberg har åter börjat växa efter nedgången i våras. Uppgången dras av tjänstesektorn med nettotal 6, medan industrin för fjärde mätningen i rad redovisar en minskad personalstyrka (denna gång nettotal -4). Det är alltså fler industriföretag som drar ned på personal än de som ökar. Båda sektorerna tror på en betydligt bättre utveckling under kommande år. Orderingången har fortsatt uppåt i länet, i linje med utvecklingen i landet i stort. Tillväxttakten i orderingången har ökat i industrisektorn, men dämpats för tjänsteföretagen. Sammantaget tror företagen på en fortsatt ökning av orderingångstillväxten under kommande år, i stort sett i takt med riksgenomsnittet. Omsättningstillväxten har också förbättrats. Totalt sett redovisar 46 procent av länets företag stigande omsättning, medan 17 procent uppger sämre omsättning. Nettotalet 29 är bland de starkaste i landet. För kommande år har Kronobergs företagare något högre förväntningar än genomsnittet i riket med ett förväntat nettotal på 40. Lönsamheten har utvecklats något bättre i länet än i landet totalt, efter nedgången i vårens mätning. Totalt 35 procent av företagen redovisar bättre lönsamhet medan 17 procent anger en minskad, vilket ger ett nettotal på 18. Utvecklingen är starkast i 4

tjänstesektor, men även industrisektorn ligger något högre än genomsnittet i landet. En fortsatt förbättring väntas under det kommande året. 62 procent av småföretagen uppger dock att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är i något lägre ån i riket som helhet. Vad gäller det främsta tillväxthindret uppger 27 procent av företagarna i Kronoberg att de höga arbetskraftskostnaderna är deras största hinder. Därefter följer den svaga efterfrågan (23 procent) och brist på lämplig arbetskraft (16 procent). 5

Småföretagsbarometern Kronobergs län 1. Sysselsättning Sysselsättningen i Kronoberg har åter börjat växa efter nedgången i våras. Totalt sett är det 20 procent av företagen som anger att de ökat personalstyrkan, medan 17 procent uppger att antalet sysselsatta har minskat under det senaste året. Uppgången dras av tjänstesektorn med nettotal 6, medan industrin för fjärde mätningen i rad redovisar en minskad personalstyrka (denna gång nettotal -4). Företagen tror på en betydligt bättre utveckling under kommande år, då tillväxten i länet väntas hamna på nettotal 15, samma nivå som riksgenomsnittet. Industriföretagen i länet räknar således med att de fyra senaste mätningarnas personalneddragningar nu skall brytas, och vändas i en hygglig uppgång. Nettotalet väntas stiga från -4 till 12. Tjänsteföretagen räknar med en ökning i sysselsättningstillväxten från nettotal 6 till 16 under kommande år (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammet nedan). 6

2. Orderingång Orderingången har fortsatt uppåt i länet om än i något dämpad takt jämfört med vårens mätning. Nettotalet 23 är hyggligt i linje med utvecklingen i landet i stort (nettotal 27). 39 procent av företagen redovisar bättre orderingång än föregående år, medan 17 procent uppger en vikande. Tillväxttakten i orderingången har ökat i industrisektorn, men dämpats för tjänsteföretagen. Sammantaget tror företagen på en fortsatt ökning av orderingångstillväxten under kommande år, i stort sett i takt med riksgenomsnittet. Tjänstesektorn räknar med en något avmattad tillväxttakt under kommande år, en bit under riksgenomsnittet (nettotal 22 mot rikets 36). Industrin tror på fortsatt kraftigt ökad orderingång, från nettotal 18 till 28. 7

3. Omsättning Omsättningstillväxten har också förbättrats. Totalt sett redovisar 46 procent av länets företag stigande omsättning, och 17 procent uppger sämre omsättning. Nettotalet 29 är bland de starkaste i landet. För kommande år har Kronobergs företagare något högre förväntningar än genomsnittet i riket med ett förväntat nettotal på 40. Länets tillväxt är jämnt fördelad mellan industrin och tjänstesektorn, med nettotal 28 respektive 30. I båda fallen är detta över genomsnittet för landet. Inför det kommande året spår både tjänste- och industrisektorn en snabb ökning av omsättningen. Industriföretagen är mer optimistiska än riksgenomsnittet, medan tjänstesektorn ligger på samma nettotal som rikssnittet. 8

Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Kronoberg har fortsatt att förbättras efter det kraftiga tappet förra hösten. Konjunkturindex stiger i höstens mätning från 34 till 55, vilket är strax över riksgenomsnittet på 54. Uppgången förklaras framför allt av att industrin nu åter växer, medan tillväxten i tjänstesektorn ligger kvar på oförändrad nivå jämfört med i våras. Båda sektorerna räknar med en förbättring på ett års sikt. Totalt sett är dock tillväxtprognoserna något mer försiktiga än för riksgenomsnittet med ett förväntat index för länet på 80, jämfört med 85 i landet. Uppdelat på sektorer är tillväxtförväntningarna lika starka i båda delsektorerna, med ett förväntat konjunkturindex på 78. För industrins del är detta starkare än genomsnittet i landet, medan motsatsen gäller för tjänstesektorn. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. I höstens mätning har lönsamheten vänt uppåt efter de senaste mätningarnas svaga utveckling. Vinstutvecklingen har varit något bättre i länet än i landet totalt. Totalt 35 procent av företagen redovisar bättre lönsamhet medan 17 procent anger en minskad, vilket ger ett nettotal på 18. Utvecklingen är starkast i tjänstesektorn, men även industrisektorn ligger något högre än genomsnittet i landet. En fortsatt förbättring väntas under det kommande året i båda delsektorerna. Förväntningarna är i linje med de genomsnittliga i landet. Den förhållandevis goda vinsteutvecklingen bekräftas av att endast 20 procent av företagen anger lägre, eller väsentligt, lägre lönsamhet än normalt. Den andelen är en av de lägsta i riket. Företagens prisförväntningar Trots den stärkta konjunkturen i Kronoberg går andelen företag som planerar att öka priserna ned till 31 procent från 37 procent i våras Prisoptimismen är större inom industrin där 36 procent tror på prishöjningar, jämfört med 28 procent inom tjänstesektorn. 10

Största konjunkturrisker Den klart största konjunkturrisken för Kronobergs företag är att utvecklingen på hemmamarknaden ska bli sämre än väntat. Det anger 45 procent av företagen. 7 procent anger den internationella konjunkturen som största risk. Mer än vart femte företag (22 procent) anger nya konkurrenter på marknaden som den största konjunkturrisken. Den största konjunkturrisken för företagen i Kronoberg är att hemmamarknaden ska utvecklas sämre än väntat 11

62 procent ser goda expansionsutsikter Andelen företag i Kronoberg som ser goda expansionsutsikter har stigit något, och uppgår nu till 62 procent, jämfört med 56 procent i våras. Detta är i något lägre än genomsnittet i landet. 12

Inom industrin uppger 61 procent av företagen att det finns goda expansionsmöjligheter, något högre än i vårens mätning och ytterligare en signal om något starkare industrikonjunktur. I tjänstesektorn är det 62 procent av företagen, jämfört med 55 procent i våras. Hinder för expansion Det största tillväxthindret i länet är de höga arbetskraftskostnaderna. Det anges av 27 procent av företagarna i Kronoberg. Därefter följer den svaga efterfrågan (23 procent) samt brist på lämplig arbetskraft (16 procent). Man kan också notera att 21 procent av samtliga småföretag i Kronoberg uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 13

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14

15

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16